Ytterligare en kall vinter?

TageA3

Gästinlägg av meteorologen, klimatologen och docenten Tage Andersson:

Efter en serie varma vintrar fick vi 2009/2010 en kall. Detta förvånade experterna, eftersom den pågående globala uppvärmningen skulle, om inte förhindra, åtminstone se till att sådana blev ytterst sällsynta. Experterna kontrade också med att visserligen var vintern kall här, men globalt sett var det väldigt varmt, och det här var ett undantag.  Kom så nästa vinter, 2010/2011, som också blev kall (i fortsättningen betecknas vintrarna, som traditionellt anses omfatta månaderna dec-feb att betecknas med det senaste årtalet, alltså vintern 2009/2010 betecknas 2010).

 Den globala uppvärmningen brukar visas med suggestiva bilder som fig 1. Vi ser hur temperaturen, visserligen oregelbundet, men på det hela taget, stigit sedan de världsomfattande (åtminstone nästan) mätningarnas start omkring år 1850. Noggrannare inspektion av y-skalan visar att ökningen är knappt en grad Celsius. Beräknas med minsta kvadratmetoden den linjära temperaturtrenden fås 0,45 grader C per sekel för perioden 1850-2010 och 0,62 för 1900-talet (1901-2000).

 TageA 1

Fig.1. Observerade temperaturanomalier (avvikelser från medelvärdet för åren 1961-1990) för hela globen åren 1850-2010 enligt Climate Research Unit, England (http://www.cru.uea.ac.uk/cru/info/warming/ ). Staplar ger observerade årsvärden. Heldragen svart kurva har utjämnat dem. Observera likheten mellan temperaturökningarna 1910-1940 och 1975-2005. Atmosfärens koldioxidhalt steg ca 10 ppm under perioden1910- 1940, men med ca 60 ppm under perioden 1975-2005 (från 320 till 380 ppm).

De globala temperaturvariationerna är mycket mindre än de regionala och ännu mycket mindre än de lokala säsongsvariationer som vi upplever. Vinterns regionala temperaturvariationer över Sverige  ger fig 2, som också visar norra halvklotets. De svenska amplituderna är ungefär en tiopotens större än de globala. Man kan hävda att amplituderna blir större ju närmre polen man kommer och att de globala variationerna styr de regionala. En positiv korrelation mellan de två kan väntas eftersom bägge har en positiv, om än svag, trend.  Dock är korrelationen mellan dem endast +0,17. Med andra ord, vi kan mycket väl ha kalla vintrar då den globala medeltemperaturen är hög.  Detta ger oss ingen anledning att utesluta kalla vintrar i fortsättningen.

 TageA2Fig.2. Vinterns temperaturanomalier för Norra Halvklotet och för Sverige 1860-2011. Data från http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2430 och http://data.giss.nasa.gov/gistemp/ Den gamle meteorologiprofessorn Gösta H. Liljequist beskrev 1943 ( The Severity of the Winters at Stockholm 1757-1942. Geografiska Annaler, Vol. 25) hur överraskande de kalla krigsvintrarna 1940-1942 kom efter en serie varma vintrar under 1930-talet. Speciellt oväntat var att två kalla följdes av en tredje. Ännu minns många dessa extrema krigsvintrar, som avgörande påverkade 2a världskrigets utgång, inte bara genom att Hitlers armeer förfrös i Ryssland utan även för att sjöfarten i Östersjön, Skagerack och Kattegatt lamslogs (http://www.1ocean-1climate.com/the-three-years-cold-package-and-the-war.php )

Liljequist noterade också att tre konsekutiva kalla vintrar var mycket ovanligt.  Under de nästan 200 åren han behandlade nådde endast två treårsperioder närheten av 1940-1942. Därefter har vi faktiskt upplevt en till, 1985-1987. Med lite god vilja kan vi finna en till, 1968-1970. Fast vintern 1969 var visserligen närmast normal.

Så här dags är det dags för tidningars vinterprognoser. Aftonbladet skriker idag (110907) ut: Vintern blir iskall – igen och En extrem vargavinter kommer sällan ensam.

Man låter ett par meteorologer styrka att kalla vintrar ofta kommer i rad och att köldperioderna efter 1940 i genomsnitt varar 3,5 år. Statistiken visar ingen längre än 3 år, men i alla fall. Aftonbladet har i vanlig ordning skrivit om historien. Hur det blir med vintern återstår att se.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. pekke

    Länk till Aftonbladet, tyvärr utan den grafik som fanns i gårdagens pappersupplaga.
     
    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13584381.ab

  2. Jan E M

    Fagerström skriver:

    Efter en serie varma vintrar fick vi 2009/2010 en kall. Detta förvånade experterna, eftersom den pågående globala uppvärmningen skulle, om inte förhindra, åtminstone se till att sådana blev ytterst sällsynta.

    Det där är inte ett sant påstående. Enligt meteorologerna så kommer det att fortsätta att bli omväxlingsvis kalla och varma vintrar. Det kommer att bli lite mer sällsynt med kalla vintrar.

    Det kanske inte kommer att bli några nya köldrekord på platser där man mätt länge. Det kallaste man uppmätt i Sverige var -52,6 i Vuoggatjålme den 2 februari 1966. Samtidigt var det många mätstationer i Norrland som hade temperaturer på under -50. Det är bara ett fåtal gånger som det uppmätts under -50 vid ett flertal av SMHI:s mätstationer under en längre tid, men förutom 1966 så inträffade det i februari 1985 och i februari 1942. Den kallaste temperaturen som mättes upp 2010 var -42,1 i Nikkaluokta vilket är ungefär 10 grader varmare än köldrekordet från 1966.

    Det som meteorologerna anser är att nederbörden kommer att öka när klimatet blir varmare och då även vintrar som är kalla. Därför ändrades byggnormerna 2006 för högre snölaster. Det har fått kritik för att även om nederbörden ökar så är det normalt att det är mindre nederbörd kalla vintrar och att vintrarna framöver kommer att vara kortare.

  3. Jonny Fagerström

    #2 Jan EM

    Observera att det är Tage Andersson som är författare till artikeln, vilket också framgår av texten under bilden. Tage är docent, meteorolog och klimatolog.

  4. Pehr Björnbom

    Jan E M #2,
     
    Det kallaste man uppmätt i Sverige var -52,6 i Vuoggatjålme den 2 februari 1966. Samtidigt var det många mätstationer i Norrland som hade temperaturer på under -50. Det är bara ett fåtal gånger som det uppmätts under -50 vid ett flertal av SMHI:s mätstationer under en längre tid, men förutom 1966 så inträffade det i februari 1985 och i februari 1942.
     
    Värdet av temperaturer under -50 kan ifrågasättas. En temperaturökning på åtskilliga grader i de trakterna skulle nog vara till betydligt större nytta än till någon som helst skada, gissar jag.
     

  5. Ingemar Nordin

    Jan EM #2,
    Tage A skriver: den pågående globala uppvärmningen skulle, om inte förhindra, åtminstone se till att sådana blev ytterst sällsynta.


    Du skriver: Det kommer att bli lite mer sällsynt med kalla vintrar.
    Jag begriper inte vad du menar med att första påståendet som Tage A skriver är falskt, medan ditt påstående om vad ”meteorologerna” anser är sant.

    Såvitt jag kan se sägs exakt samma sak.

  6. Pehr Björnbom


    Jan E M,

     Det kommer att bli lite mer sällsynt med kalla vintrar. 

    Det säger man nu ja, efter två kalla snörika vintrar i rad.

    Så här sade man innan, och gjorde det till och med i en dyrbar reklamkampanj;  
      https://www.klimatupplysningen.se/2011/02/16/visdomsord-fran-naturvardsverket/

  7. Offtopic:
    På torsdagen visades för första gången filmen ”En varmare värld”, producerad i samarbete mellan klimatforskare vid LiU och Norrköpings visualiseringscentrum. Målgruppen är i första hand skolelever.
    http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/nyhetsarkiv/1.287773?l=sv
    Kan tänka mig att du inte var inblandad, Ingemar 🙂

  8. Inge

    De kalla vintrarna har möjligen samband med dels en negativ PDO, dels en negativ NAO dels en låg solaktivitet. Många har menat att vi nu kommer in i en flera tiotal år lång köldperiod likt Mounders Minimum, jag vet inte. PDO och NAO har en halvperiod på 30 år eller på helperiod 60 år. Södra halvklotet har nu åter haft en ovanligt kall vinter. Jag vet inte om perioden Mounders Minimum bara hade kalla vintrar eller vad? Det finns ju målningar av skridskoåkning på Themsen men hur somrarna var vet jag inte. Frågar man Corbyn och en del Ryssar blir det kallt värre så småningom.

  9. hahn

    Jan E M,
    Pehr Björnbom visar i #6 exakt den klimatalarmism den här bloggen och Stockholmsinitiativet vänder sig emot. Jag tolkar ditt inlägg i #2 som att du är av samma åsikt. Konsekvensen är alltså att även du är skeptiskt till alarmismen och dina åsikter delar du med de flesta här.

  10. L

    Hugin, visst är det märkvärdigt att ett universitet har ett “Centrum för klimatpolitisk forskning”..? Som dessutom gör en undervisningsfilm i ett ämne som mycket väl kan sakna all grund?

    Enda anledningen till att man diskuterar klimat och politik på samma gång är någon stolle en gång initierade IPCC… 

  11. Ingemar Nordin

    Hugin #7,

    Kan tänka mig att du inte var inblandad, Ingemar

    Nope, det var jag inte. Nu är inte Centrum för Klimatpolitisk forkning inriktad på det rent klimatvetenskapliga utan på politiken runt omkring. Det hedrar dem också att de faktiskt har en skeptiker som medarbetare

    http://www.cspr.se/medarbetare-lista?l=sv

    Men visst, de flesta utgår nog från att AGW-teorin är riktig. Fast orsaken till den här filmen (och det tidigare filmspelet vid Köpenhamnsmötet) misstänker jag främst är motiverad av att det är rätt häftigt att utnyttja Visualiseringscentrumets teknik 🙂

  12. Åke N

    Jan EM #2. Du borde kanske kolla denna länk:
    http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2484
    MVH Åke

  13. tty

    Inge #8

    “Jag vet inte om perioden Mounders Minimum bara hade kalla vintrar eller vad? Det finns ju målningar av skridskoåkning på Themsen men hur somrarna var vet jag inte.”

    Det mesta tyder på att det främst var vintrarna som var kallare under lilla istiden. Detta framgår bl a av att djur- och växtarter som är begränsade av kalla vintrar har expanderat norrut sedan lilla istidens slut, medan sådana som begränsas av sommartemperaturerna stått stilla eller t o m gått tillbaka.  

  14. tty

    Åke N #12 

    SMHI:s månadsvisa temperaturrekord är onekligen intressanta. De månadsvisa värmerekorden fördelar sig som följer:

    1890-tal 1
    1930-tal 1
    1940-tal 1
    1960-tal 3
    1970-tal 4
    1990-tal 2

    Medan fördelningen av köldrekorden är:

    1880-tal 0,5
    1890-tal 1,5
    1900-tal 1
    1910-tal 1
    1930-tal 1
    1950-tal 1,5
    1960-tal 2
    1970-tal 2
    1980-tal 1
    1990-tal 0,5

    Köldrekorden är alltså i genomsnitt något äldre (1951) än värmerekorden (1963). Notabelt är hur koncentrerade värmerekorden är till 60- och 70-talet (alla månader från augusti till mars, utom oktober) och att inget värmerekord satts sedan 1995 och inget köldrekord sedan 1999. Det är också anmärkningsvärt att de berömda krigsvintrarna bara resulterade i ett köldrekord (september 1939).
    Lägg märke till att 2000-talet var det första årtiondet sedan 1920-talet utan något rekord alls. Har vi månne ett abnormt normalt väder? 

  15. Under Mauder Minimum,det fanns många ‘Heat’s  perioder under sommar månader  även då.
    Bl.a Texas o Ryssland,det tycks kunna bli starka ‘heats’ vid låg geomagnetisk aktiv  sol.
    Även i år  hade Texas starka Heats nyligen.
    ALI.K

  16. Det kan komma korta värmeperioder slumpvis även vid kall genomsnitt under året,finns inget system i klimat utan slumpen ,väder är kaotiskt på vår Jord,kan variera högst betydligt från olika områden på planeten.
    Som nu har man mycket varmt kring Spanien vid Medelhavet,
    medan övriga Europa har ganska normala värden med temperatur.
    ALI.K.
     

  17. Slabadang

    Tage Andersson!

    Hur ser du på Piers Corbyn? Han är en riktigt het potatis för den trsditionella meteorologin att hantera. I sommar har han återigen lyckats bättre med sina långa förvarningstider för extrem väder än vad SMHI lyckats med sol/moln på sin fyra dagars prognos.

    Han satte Irene med 85 dagars förvarning inom en tvådagarsperiod och än mer förundrande även vilken bana den skulle ta. Han sätter alldeles för många prognoser mitt i prick för att man skall kunna förklara med tur. Både detaljrikedomen i prognoserna och extremt ovanliga väderhändelser sitter som en smäck och det verkar som om ju mer extrema väder ju lättare för Corbyn att förvarna för dem.

    Vad säger du Tage?

  18. Kombinationen med snöslask med korta köldperioder för sydvästra och mellan västra områden,östra delen regn med snöslask som fryser till blir nog årets kommande vinter tips,inte så långa köldperioder som 2010-11.
    Norrlands inland blir  kall under det normala,medan Norrlandskusten
    blir mildare till en början,men kalla perioder kommer också,men inte
    så långa perioder som året 2010-11,är mitt tips.
    Men  korta överraskningar kan uppkomma antingen varma eller mycket kalla utbrott en liten gardering där , liknande Putte Koch.
    ALI.K.
     
     

  19. Som man ser tempvärden månadsvis,så fungerar inte vädret efter någon månads normalvärde,därför månadsvisa statistikvärden temperaturvärden missvisande.
    Bättre se till perioder.
    ALI.K.

  20. Värmeperioden under sommaren,ja ända in i höst var 2006 mycket
    varm sammanhängande period,så t.o.m Pär Holmgren fick ont i
    magen av oro för ‘tipping point’ det efter detta som hans uttalanden
    om vintrar i Sverige bli allt varmare med snöbrist.
    Sommaren 2010 var ‘hot’ p.g.a El Nino effekten i Sverige,men med
    mer fuktig värme än under år 2006,som hade högre värmetoppar
    fast torrare värme.
    ALI.K.

  21. Slabadang

    Ett känt nytt samband!

    Trendbrott i klimatdata verkar väldigt ofta sammanfalla med nya mätmetoder. Jag skall vara krass och hävda att de har kissat i byxan ty tricket funkar bara en gånng eller till nästa tillfälle man byter mätteknik. varför är jag så elak? Vi vet att skiftet till att mäta havsnivåerna med satellit gjorde att man påstod att “haven stiger i allt snabbare takt” från 2,2 mm -3,3 mm. Nu visar satelliterna en klart avtagande och till och med sjunkande nivåer. Sannolikheten är stor att det inte har hänt ett skit sedan mätningarna började nån gång i mitten på artonhundratalet utan det var den nya mättekniken som gav en välkommen illusion om snabbt stigande havsnivåer.
    Nu i Aril så tog sig Universitetet Boulder i colorado sig friheten att sänka hanvbottnarna istället för att försöka kompensera den slaknande kurvan. Men inte ens det hjälpte kurvan slknar i alla fall.

    Sen kan det ju faktiskt slå åt andra hållet också. Ni kommer kanske ihåg hur uppläxad chefen för ARGOS mätningarna blev när han råkade försäga sig att haven börjar svalna av. Den så centrala bilden utöver hockeyklubban är grafen som använts för att beskriva den globala uppvärmningen är det ökande värmeinnehållet i haven. Min slutsats är att de nya staeliterna generellt mäter bättre än de gamla metoderna. Värt att notera på denna graf är att havet verkade sluta värmas upp samtidigt som ARGO började mäta.Bojar som flyter upp och ner i havet måste vara det absolut bästa sättet att mäta havstemperaturen
    . Satelliterna har bra koll på yttemperturen.

    http://i55.tinypic.com/2i7qn9y.jpg

    http://i54.tinypic.com/28ix0yc.jpg

    Lustigt va? Kan det vara en tillfällighet eller kanske en “negativ feedback” på dåliga proxis?

  22. Corbyn kan ibland överdriva styrkan för jordbävningar och väder(även att tidsbestämma blir inte riktigt exakt ännu) även hans metod verkar bli än mer exakta beräkningar,med ännu större träffsäkerhet,svårigheten ligger nog att säga den exakta tidsberäkningen där.
    ALI.K.

  23. Slabadang

    Totalt off topic!
    Men ändå omöjligt att undanhålla er. För Ingemar och Peter S i synnerhet är denna artikel av Göran Greider det bästa antiintellektuella och kunskapsföraktande gojja någonsin ett absolut “måste läsas”. Tänk på hjärtat och blodtrycket bara. 🙂

    http://www.newsmill.se/artikel/2011/09/07/sundhetstecken-att-svenska-elever-inte-gillar-matte

    Ska vi rösta? Greiders eller Björklunds skola? 🙂
     

  24. Göran Greider,i farten,vad skriver han.han blir än mer obegriplig.
    Politiska Analysens mästare!he he he.
    Eller ska man kalla honom som rolig?.
    ALI.K.

  25. Vad blir roten ur Jan Björklund,ingen,en liten poäng där kanske.
    ALI.K.

  26. Slabadang

    Ali K!
    Jag tänker på Yuri Bezmenows beskrivning om vilka krafter man måste stoppa för vad de annars ställer till. Ska vi gissa att nästa “Debatt” på SVT kommer ha rubriken “7 ggr 7 vad blir det? Vad tycker du? Var med och diskutera i kvällens debatt.
     
     

  27. Peter Stilbs

    Slabadang #23 & 26 – inget förvånar mig längre med denne Greider – personer i hans skara har också förstört den svenska skolan i grunden, förutom så mycket annat.

    Re 7×7 – skratta inte – men det var ett inslag i SVT för några månader sedan om matematikundervisning i något område av Rosengårdstyp – i 9:an eller något – den gick ut på att uttala exempelvis talet 59 på svenska

  28. Jan E M

    Hej alla.

    Det här är ett test.

    Igår kväll försökte jag svara på en del inlägg. Av någon anledning fungerade det inte. Nu vill jag testa om det fungerar idag innan jag svarar på något.

  29. Jan E M

    Test igen

    Jag skrev nyss ett inlägg på 10-15 rader. Det verkar inte fungera. Varför?

  30. L

    Jan E M, åtminstone tidigare blev inlägg försenade (granskade) om dom innehöll flera länkar. 

  31. Peter Stilbs

    Jan E M – jag kollade, och Ditt inlägg ligger bland ca 20 andra som “skräp”. Jag förstår inte varför. Det enda konstiga i det är fyra #-tecken.
    Sen för bloggens själva mekanismer – det finns för Ditt och några andra “skräp” inte någon ruta att “godkänna” inlägget – så det kan jag inte göra. Det är en bug av något slag.  Andra inlägg som är rent skräp har denna ruta.
    Det enda som kan göras är att ta bort alla skräpinläggen, vad jag ser.

    Försök igen – utan dessa fyra #-tecken

    Sorry
     

  32. Jan E M

    Tack Peter Stilbs

    Jag försökte svara igen, men det fungerade inte den här gången heller.

  33. Jan E M,

    Det är något som inte fungerar. Detta fanns i skräpposten:

     

     

    Jan E M

     

    Postat den 2011/09/09 kl. 16:59

     

    Peter Stilbs

     

    Tack för ditt svar.

     

    Pehr Björbom nr 2 och nr 4.

     

    Att klimatet blir varmare tror jag är en fördel för Sverige. Det är nog bara i sydligaste delen av Sverige som landhöjningen inte kommer att vara högre än landhöjningen. Men Sverige är ju bara en liten del av vårat klot.

     

    Att Naturvårdsverket överdrev i den där reklamkampanjen fick bara till följd att förtroendet för myndigheten minskade. Det är aldrig bra att överdriva för det slår bara tillbaka förr eller senare. Det var nog ingen klimatforskare som låg bakom den kampanjen, det var nog en miljömupp. Det du visar är ett bra exempel på dålig argumentation.

     

    Jonny Fagerström nr 3.

     

    Jag tycker det är beklagligt att Tage Andersson överdriver det som klimatforskarna och meteorologerna säger. Jag tycker det är ett dåligt sätt att argumentera. Det säger en hel del om Tage Andersson.

     

  34. Jan E M,

    Anger du din e-postadress när du skickar kommentar?

    Det står nämligen ingen e-postadress för dina kommentarer.     

  35. Jan E M #33 (via mig själv),

     

    Det var nog ingen klimatforskare som låg bakom den kampanjen, det var nog en miljömupp. Det du visar är ett bra exempel på dålig argumentation.

     

    Jag tycker också att det är mycket dålig argumentation. Sannolikt var ingen klimatforskare inkopplad på denna kampanj (även om det finns de som menar att man skall hårdra argumentationen på liknande som Trenberth till exempel med sin nya nollhypotes) utan en alltför nitisk miljövän.

     

    PS Det verkar som det fungerar med dina kommentarer när du anger e-postadress DS

     

  36. Jan E M,

     

    En aktuell variant av dålig argumentation från Peters fredagskontemplationer här idag:

    https://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2011/09/venedig.jpg

     

    Pulkan blir oanvänd men det är bra att skaffa kanot för den kan behövas … 🙂

     

  37. Starka UV ‘flares’ mot Jorden,UV har varierat mot Jorden i olika
    intensitet i fluturerande förlopp.
    Det verkar vara så att Jorden tar emot mer av UV flares radiation vid låg geomagnetisk verksamhet i Solen.
    ALI.K.