Senaste Time Magazine har ovanstående märkliga artikel av två personer från ”Hybrid Reality Institute”, som jag inte orkar leta upp vad det är för något. Läs och förundras… (klicka för större bild). Man slår Anders Wijkman, Maud Olofsson och Andreas Carlgren med hästlängder vad avser visionär kraft… 😉 Nej – kanske inget av detta är roligt, egentligen – inte ens skämtet i förra meningen.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Samma artikel finns on-line här, tillsammans med liknande.
Nån som kan förklara vad exakt ”smart grids” är för nåt?
/Bäckström
Bäckström, som vanligt kan man prova wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Smart_grid
Man kan tro att elnätet är en enkel historia, bara pumpa in el i ena änden och ut i den andra, men det är oerhört komplext. Man måste i varje ögonblick producera lika mycket el som förbrukas, avståndet mellan olika producenter och konsumenter är så långt att man måste ta hänsyn till fördröjningar i ledningarna osv. Kommer två kraftverk ur fas med varandra kan man bränna sönder, om inte hela nätet så i alla fall en förskräcklig massa dyrbar utrustning, och även om felet är mindre så får man en massa förluster i överföringen.
Thomas # 3
”Man måste i varje ögonblick producera lika mycket el som förbrukas, avståndet mellan olika producenter och konsumenter är så långt att man måste ta hänsyn till fördröjningar i ledningarna osv. Kommer två kraftverk ur fas med varandra kan man bränna sönder, om inte hela nätet så i alla fall en förskräcklig massa dyrbar utrustning, och även om felet är mindre så får man en massa förluster i överföringen.”
En utmärkt förklaring till varför vindkraft inte kan tillföra något!
Tack för den.
Thomas #3 – jag minns en labb vi gjorde på 60-talet inom Kemiteknikundervisningen – av någon anledning tyckte man att vi inom Ellära skulle även hantera starkström – trots att vi sen hade noll behörighet att göra det i praktiken.
Labben gick ut på att ta el från nätet, och via en frekvensvariabel generator skicka ut den tillbaka som trefas-ström genom en annan ledning. Det var speciellt viktigt att kolla in tre indikatorlampor, så den spänning man ville mata ut hade rätt frekvens och låg rätt i fas mot 50-Hz-nätet när man valde inkopplingsögonblick.
Sen ”låste” sig anordningen till rätt nätfrekvens/fas genom elektrodynamikens lagar.
Vi provade aldrig att stänga av generatorn … 😉
Men man inser problemen – det är verkliga krafter man har att göra med även i små anläggningar.
Det var i allafall en lärorik labb.
Jag trodde att ”smart grids” är sådana elnät som tillåter kunderna att både ta ut och mata in el. Är det fel?
Tack Thomas.
Då fattar jag lite mer vad det handlar om.
Pär Green #4
”En utmärkt förklaring till varför vindkraft inte kan tillföra något!”
Fast det är väl just för detta som ”smarta nät” skulle kunna vara bra för?
/Bäckström
Det som är extra spännande är om elnätet legat nere och man skall försöka få igång det igen och koppla in producenter och konsumenter i rätt takt och samtidigt få det hela att hålla rätt fas.
I Sverige är vi i alla fall duktiga på att sköta vårt elnät. Den i särklass bästa klockan jag har i huset är en uråldrig klockradio som går direkt mot nätfrekvensen. Någon som vet hur stor andel av världens atomur som säljs till elbolagen?
Cl #6, det är en del av vad ett smart nät skall klara av.
Bäckström – #7 – man använder just nu begreppet ”smarta nät” för att legitimera de omfattande vindkrafts-satsningarna. Uppenbarligen är man innerst medveten om de grundläggande problemen med reglerkraft och annat, och att med dagens realiteter kan man inte få en stor vindkraftsandel i nätet att fungera.
Men dessa ”smarta nät” ska tydligen utvecklas under kommande år.
Själv är jag mycket rädd för att detta kan vara katastrofalt, om det inte går att göra sådana lösningar lika robusta som dagens.
En solstorm av typ den som drabbade Jorden år 1859 skulle troligen vara katastrofal redan med dagens ”beprövade” nät.
Att sen blanda in datorer och annat för finlir med små energikällor är garanterat bekymmersamt.
Se mitt inlägg från förra året:
https://www.klimatupplysningen.se/2010/10/27/smarta-elnat-eller/
Vid överföring uppstår problem med reaktiv effekt – dvs faserna ligger fel.
Tänk dig ett nät Trollhättan – Berlin 80 km. Det motsvarar, om jag räknar rätt, en fasförskjutning vid 50 Hz om 48 grader. Det är Ok om man skall överföra el i ena riktningen. Men skall man vända överföringen alteftersom vinden vänder måste man vrida nätet 96 grader.
Tänk dig sedan att man bildar två trianglar
med Warszawa och Näsudden på Gotland, då förstår du vilka problem som uppstår med fasförskjutningar och reaktiva effekter.
Skall man bilda ihop olika länder i Europa så är det egentligen inget annat än likströmsöverföring som gäller. Det blir mycket dyrt och tar mycket lång tid.
”Smarta nät” är bara ännu ett miljöpolitiskt ord utan verklig innebörd och med stor kostnad utan motsvarande nytta.
.
Bäckström # 7
Hur tror du att smarta elnät kan hantera en intermittent tillförsel?
”Fast det är väl just för detta som ”smarta nät” skulle kunna vara bra för?”
Fixar smarta elnät att förvandla intermittent el?
Är det inte bättre att hålla sig till en energikälla som kan leverera utan ”smarta nät”????
Hmm.
Hade jag bort på landet hade jag försökt göra mig så oberoende som möjligt av nätel.
En mindre vindsnurra kombinerat med solpaneler eller något annat vettigt.
Fast Gunnar Littmarck skulle gärna få komma och bygga ett liten mini-smältsaltreaktor i jordkällarn!
🙂
/Bäckström
”Hade jag bott” skulle det vara.
Bäckström # 12
”En mindre vindsnurra kombinerat med solpaneler eller något annat vettigt.”
Du skulle inte klara dig ett år på ”landet” med dina fantasier!
Thomas [3]; För en gångs skull ett realistiskt svar. Smarta elnät är bara ord som icke tekniker och politiker tar i sin mun utan att förstå någonting av vad de uttrycker eller vad det innebär. Så är det med vindkraften där politikerna och andra oansvariga tyckare påstår vad som helst för att trumfa genom sin idealistiska smörja. Höga skatter och den elbrist som följer, orsakas av dessa individers ordlekar utan tekniskt realitetsunderlag.
Lars Cornell [10]; Kraftöverföring mellan Sverige och kontinenten sker redan med hjälp av s.k högspänd likströmsöverföring HVDC. Baltic Cable (450 kV) och överföring till Gotland (150 kV) sker med HVDC.
Om man som jag har lite paranoida anlag,
misstänker man ju att avsikten med de smarta näten egentligen är att kunna koppla bort lågprioriterade förbrukare när krafttillgången är darrig.
Alltså på sikt att vi får betala extra om vi vill ha kontinuerlig tillgång till elen.
Björn, har du siffror på vad förlusterna är i överföring och omformning mellan två AC nät med hjälp av HVDC, tex mellan Sverige och Tyskland?
Pär Green #14
Hörru, jag skrev ”eller något annat vettigt.”
Vad skulle du själv välja om du ville minska ditt eluttag från nätet?
Vilka är alternativen då?
/Bäckström
ABB gnuggar händerna, här finns stålar att tjäna, 6 miljarder för 900 MW vindkraft, framgår tyvärr inte om det är installerad, förväntad eller realistisk effekt:
http://svenskleverantorstidning.se/index.php?option=com_content&view=article&id=438:abb-tar-hem-order-pa-kraftlaenk-till-havsbaserad-vindkraft-vaerd-1-miljard-dollar&catid=45:energi&Itemid=89
Apropå instabila nät, järnvägen har sin egen problematik, 15 KV 16 2/3 Hz och bara jätteförbrukare typ lok, ett godståg som startar eller går in i en stigning skulle vara ett rejält problem i det allmänna nätet, men nu matas ju järnvägen från omformare som tar elen från det allmänna 50 Hz högspänningsnätet, varje omformare matar en egen sektion, som är galvaniskt avskiljd från andra omformare och då slipper man problematiken med att synkronisera på produktionssidan. Knappast möjligt att överföra till det publika nätet dock.
Pelle [17]; Förlusterna är ungefär dubbelt så stora för en AC-anläggning jämfört med HVDC.
bJÖRN #20 Tack!
Men vad jag funderade över var snarare hur mycket av energin, som levereras i ena ändan av HVDC-länken (i Sverige), som försvinner innan de har användbar AC i norra Tyskland. I procent tex.
Pelle, ca 5% för HVDC och 10% för AC, alltså växelströmsöverföring.
Björn: Men gäller det i båda riktningar?
Det finns ju problem med infasning, fasvridning och reaktiva effekter.
Lars, jag antar att vi pratar om ett HVDC-system som är bipolärt och då är förlusten det som har nämnts, ca 5%. Det vore ju meningslöst att tala om förluster i HVDC om inte tappet i omriktarna inkluderades.
Vad kan då vindfjollor tillföra?
5% för HVDC och 10% för AC, alltså växelströmsöverföring.
Björn: Nej HVDC är trivialt, det är bara att öka spänningen litet så flyter strömmen.
Det är alla trefasöverföringar som jag avser.
Det kan inte vara så lätt att skifta i vilken riktning som kraften skall flöda. Jag tror det var M Olofsson som klagade över att kapaciteten mellan Tyskland och Sverige var lägre i ena riktningen än i den andra.
Jag tvivlar på att förlusterna från Norrland till Sydsverige är så låga som 10%.
.