Vind i Danmark

För någon månad sedan såg jag flera artiklar som i positiva ordalag pekade på att vindkraften i Danmark under 2020 stod för 57% av alla producerad el.

I Danmark kom förra året 57 procent av all el från vindkraft, enligt OECD. Motsvarande siffra för Sverige är 14 procent. SvD 9/6 2021

Siffran är inte gripen ur luften även om den OECD rapport som SvD hänvisar till är från 2020 och talar om produktionen 2019. Det kan inte vara lätt att vara reporter idag och hålla koll på vilket år det egentligen är när man har suttit hemma fem dar i veckan. Nu är det en bisak i sammanhanget och det är faktiskt inte lätt att hitta en årlig sammanställning för Danmark på den site som OECD tillhandahåller men en siffra jag hittar för 2020 är 59.7% (17,3% för Sverige).

backen
Strategi för vindkraftsproduktion i Danmark.

Det intressanta är inte om vindproduktionen är 57,1% eller 59,7% utan vad man använder siffran till – vad är det man vill förmedla? Om Danmark kan producera nästan 60% av sin el med hjälp av vindkraft så ter sig Sveriges 14% som ett skämt. Varför skall inte vi kunna bygga ut vindkraften till att vara fyra gånger större än vad den är idag, kan Danmark så kan väl vi! Att vi måste bygga ut vindkraften är det många som tycker och framför allt de som i så fall får bygga dem. Är man i branschen där man tjänar pengar på att bygga vindkraftverk så är siffrorna från Danmark naturligtvis något man vill flagga. Det är därför intressant att titta lite närmare på dessa siffror och förstå vad de verkligen säger.

Man måste tänka på procenten

Det första man kan begrunda är vad det är procent av och det spelar en rätt så stor roll. De siffror som ges är procent av den totala produktionen. Det är inte det samma som procent av konsumtionen; för ett land som varken importerar eller exporterar är det naturligtvis samma sak men för både Danmark och Sverige så har det rätt stor betydelse. Danmark är en nettoimportör av elkraft, den el man producerar under ett år är mindre än vad man konsumerar och man importerar då netto 6.2 TWh (år 2020). Den totala konsumtionen låg på 35 TWh så importen utgör 20% av totalen. Vindkraften som under 2020 producerade 16 TWh är nu nere på 47% av totalen. Vi kan jämföra med Sverige som är en nettoexportör och som 2020 exporterade hela 15 TWh, där utgör vindproduktionen år 2020 17,3% av den totala produktionen men 19% av konsumtionen.

Att tala om del av produktionen som om detta skulle vara ett mål är att fokusera fel. Sverige kommer med all sannolikhet att öka vindproduktionens del av den totala produktionen 2021, inte för att det producerats så mycket mer vindkraft utanför att vi har stängt ner Ringhals 1 och 2.  Danmark skulle kunna öka sin del till 100% genom att stänga ner alla kolkraftverk som håller landet rullande, men det skulle näppeligen vara en realistisk lösning.  Det är naturligtvis del av konsumtionen som är viktig och därför skall vi titta lite närmare på vad som händer timme för timme.

Timme för timme

Det finns data för Danmarks elproduktion att hämta från Energinet som är Danmarks motsvarighet till Svenska Kraftnät. Där finns timme för timme så väl produktion för varje kraftslag i de två elområdena så väl som konsumtion och flödet till och från Danmarks grannländer (Sverige, Tyskland, Norge, Nederländerna). Vi kan alltså titta på en specifik timme och avgöra hur mycket en producerad MWh vindkraft egentligen betyder.

Vi kan först ta och summera produktionen från de olika kraftslagen för att få en överblick. Som man kan se i tabellen nedan så stod vindkraften år 2020 för nästan sextio procent av den totala produktionen. Vattenkraften är i det närmaste obefintlig medan solkraft genererar hela fyra procent av produktionen. Värmekraftverken som eldas med kol, olja och gas mm står för resten av produktionen och dessa verk levererar förutom el även värme till fjärrvärmenäten.

 

  kraftslag   under året   del av total produktion
vatten 0 TWh 0%
vind 16,3 TWh 58%
sol 1,2 TWh 4%
värmekraft 10,7 TWh 38%
totalt 28,3 TWh 100%

Elproduktion i Danmark 2020

 

Detta var dock den ljusa bilden där vi bara tittar på produktionen. Det vi naturligtvis skall titta på är hur det ser ut med konsumtionen. Vi gör om samma tabell men tar nu med den import som vi har och ser till hur kraftslagen nu jämför sig.

 

kraftslag under året del av total konsumtionen
vatten 0 TWh 0%
vind 16,3 TWh 47%
sol 1,2 TWh 3%
värmekraft 10,7 TWh 31%
import 6,9 TWh 20%
totalt 35,1 TWh 100%

Elkonsumtion i Danmark 2020

 

Nu ser vi att importen står för hela 20% av elbehovet och att vindkraftens del av konsumtionen bara är 47%. Det är dock ingen dålig siffra och man skulle få för sig att tro att Danmark skulle kunna bli självförsörjande bara man byggde ut vindkraften ytterligare.  Det som dock sätter lite käppar i hjulen för en sådan plan är att vindkraft är långt ifrån en stabil leverantör som man kan bygga ett samhälle på. Vi kan ta och se på högsta och lägsta produktion under året och inser snart att det varierar en hel del.  Diagrammet nedan visar: högsta, lägsta och de mittersta kvartilerna för vind, kraftvärme och import.

candleVindkraften varierar från 5300 MWh under en timme till nästan obefintliga 8,7 MWh. Detta är visserligen extremvärden men kvartilerna visar på  samma stora variation; hälften av produktionen pendlar mellan 700 MWh och 2850 MWh – en faktor fyra. Vi kan jämför med kraftvärmen som naturligtvis i möjligaste mån regleras efter behov där hälften av produktionen ligger mellan 1550 MWh och 770 MWh dvs en faktor två.

Det som till stor del får balansera vindkraftens produktion (eller brist på) är import – eller import/export. Danmark är totalt sett en importör av elkraft men eftersom produktionen varierar så mycket så exporteras det stundtals en hel del. När det blåser så exporterar Danmark upp emot 3300 MWh i timmen vilket är en stor del av vad vindkraften producerar.

Vindkraft som bidrar

Det finns en stark korrelation mellan vindkraftsproduktion och export, ju mer det blåser desto mer exporteras. För Danmark, som inte är självförsörjande på el, så betyder det visserligen att man först kan minska på importen men under en fjärdedel av året så resulterar det i en export. Man kan då fråga sig hur mycket vindkraften verkligen bidrar till Danmarks kraftförsörjning, en exporterad MWh ger visserligen lite (ibland mycket lite) pengar in men den bidrar inte till kraftförsörjningen.

Vi kan ta och titta på en dag i februari då det blåste som mest; vindkraften producerade hela 5300 MWh under en timme men exporten var 2600 MWh (priset i DK1 låg på 16 SEK/MWh). Hur mycket bidrog vindkraften till Danmarks energiförsörjning under den timmen? Tittar vi på året, timme för timme, och drar bort den export som sker från vindkraftsproduktionen så ser vi att vindkraften endast bidrar med 14,6 TWh under året inte 16,3 TWh som är bruttoproduktionen.

Vindkraftens faktiska bidrag till den totala konsumtionen är nu ner i 42 procent.

Man kan med all rätt kritisera denna övning och peka på att det naturligtvis inte är uteslutande vindkraft som exporteras utan att även värmekraftverken producerar när landet exporterar. Det är naturligtvis helt rätt men övningen sätter fingret på att det är vilseledande att tala om årsproduktion när det gäller elektricitet. En exporterad MWh kan inte kvittas mot en importerad i tron att de tar ut varandra. Danmark skulle genom att dubblera sin vindkraftsproduktion kunna på årsbasis vara självförsörjande men de hade brutto importerat nästan lika mycket som idag. Den 8:e augusti så hade vindkraften sin lägsta produktion och levererade endast 8.7 MWh under en timme, den timmen importerade Danmark nästan 2400 MWh (priset i DK1 låg på 341 SEK/MWh) – vad skulle en dubblering av installerad vindkraft ha för påverkan?

Är Danmark ett föregångsland?

Nej, Danmark är inte ett land som man vill följa. De har under 30 års tid byggt upp en vindkraftspark på dryga sextusen turbiner; i Sverige med en yta som är tio gånger större har vi dryga fyratusen turbiner och vi hör nu hur fler och fler börjar protestera mot naturförstörelsen. Danmark kommer att fortsätta sin utbyggnad men man frågar sig verkligen till vilken kostnad för naturen. De 14,6 TWh som vindkraften bidrar med årligen skulle lika väl kunna tillhandahållas av ett kärnkraftverk; Forsmark 1 och 2, två reaktorer som nu har 50 år på nacken, levererade förra året 13.9 TWh planerbar kraft, Okiluoto 3, som är världens mest försenade kärnkraftverk,  kommer ensamt att leverera 13 TWh om året …. i åttio år – vem kommer skratta sist?

Har vi inte förstört tillräckligt med natur i Sverige? Hur länge skall vi subventionera utbyggnaden av vindkraft för att blidka särintressen och är det inte dags för ekonomijournalister att syna siffrorna innan de skriver artiklar som argumenterar för att Sverige också skall åka berg-o-dalbana? Någon doktorand kommer om femtio år skriva en avhandling om vindkraftshaveriet i början på seklet och förundras över hur det kunde gå så snett; man hade hoppats på att fler förundrades redan idag.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Staffan Carlson

    Johan
    Som alltid ger du en perfekt analys
    Kan du försöka att få in detta på förslagsvis Epoch Times
    Dom säger ju sig vara helt neutrala

  2. Stefan Eriksson

    Med risk för att upprepa mig!
    Statistik är ett fenomen som missbrukas av särintressen, till gagn för den egna målsättningen.

    Man kan tycka att insikt om procentuella redovisningar behöver förbättras över lag.

    Tack Johan för den utmärkta redovisningen.

  3. Tack Johan, bra analys. Om jag läser rätt, 90 procent av dansk vindkraft gick till hemmamarknaden. Det ser ju inte så dåligt ut. Det kan inte vara oöverstigligt att ta fram marginalsiffran – hur stor andel av tillkommande vindel som kan gå till hemmamarknaden. Så klart har man koll på det och ”staten och kapitalet” bedömer väl andelen ännu som tillräckligt stor. Hur ser det ut i Sverige i dag?

  4. Evert+Andersson

    En utmärkt analys. Den är tyvärr lite svårkommunicerad i tidningarna. Det vi som försöker märker är det vi kallar sifferfobi. Men det är ju så att utan siffror går det inte att få upp folks ögon för proportionerna. Som det är ett gravt underskott på förståelse för i nästan hela politikerkåren.

    Nu när det verkar ha gått upp för en del av dem att utan reglerkraft funkar inte väderberoende elproduktion – ja då tror man att vätgaslagring av energi ska kunna lösa det. Åter en total brist på förståelse för proportioner.

  5. Rolf Mellberg

    Tack Johan, mycket bra analys. En bild säger mer än tusen ord och tanke att tvingas sitta fast i en berg-och-dal-bana permanent känns som en mardröm.

    Men då kan det vara en tröst att se Danmark s svar på Elon, förlåt honom för att han tar draghjälp av det klinatapokalyptiska narrativet.
    Upplåt plats i Barsebäck!!!

    https://youtu.be/HbqXzG3Ay2U

  6. Simon

    Tack Johan!
    Mycket värdefull information i den fortsatta debatten. Energifrågan är ju ett högst verkligt problem till skillnad mot vissa andra sk problem.

  7. Magma

    Ett gott exempel på motsatsen till cherrypicking.
    Har bara en kommentar – vetetusan om inte CO2 kommer etta, eller åtminstone delad etta – utan den upphör växternas produktion av andningsbar syrgas 🙂

  8. Sigge

    Om det är något lands energipolitik som skall kritiseras så är det väl den som fördes i Finland fram till för ungefär fem år sedan. De har det senaste 6-8 åren varit högre priser på elenergi i Finland än i Danmark och har haft och även mer import.

    Nu har energipolitiken i Finland lagts om och vindkraftsutbyggnaden har tagit fart och snart är OL3 klar så om några år kommer nog Finland att ha balans mellan import och export.

    Den starka vindkraftsutbyggnaden som pågår i Finland kan göra att Sverige om några år nettoimporterar el från Finland och nettoexporterar till Norge som i sin tur exporterar mycket till Tyskland och Storbritannien.

  9. # 8 Sigge. Snart har vi 10000 vindkraftsmonster i Norrbotten. Då minsann är vi i världstopp. Vattenkraften kan slänga sig i väggen. Och klimatet är räddat, äntligen människans dominans över naturen. Halleluja, hör vi från miljöpartiets klimatexperter.

  10. Lasse

    Tack Johan för denna tänkvärda genomgång.
    Danmark och Tyskland ligger i topp när det gäller vindkraft och när det gäller priset på el.
    Tydligen har Danmark vindkraftinstallation på 5300MW (max ovan) och ett behov av ca 35 TWh eller i snitt 4000 MW
    Leverans från dessa är 16,3 TWh eller 1860 MW(h/h)
    35% av installerad effekt.
    Men när det blåser..
    https://www.vindkraftsnyheter.se/20190802/5802/negativa-elpriser-i-tyskland-gav-arets-billigaste-elvecka
    😉

  11. Lasse

    #8 Sigge
    När kommer elen från OL3?
    https://www.stuk.fi/web/sv/teman/nya-karntekniska-anlaggningar/olkiluoto-3

  12. Robert Norling

    Dags att stoppa all vindkraftsutbyggnad om svenskarna får bestämma.

    Bara 1% av de tillfrågade tror att politiker kan påverka klimatförändringarna, enligt en ny Novus-undersökning.
    Analysföretaget Novus har frågat 1730 svenskar i åldrarna 18-79 år om en rad politiska frågor. Av de 1038 personer som svarade var det få – endast en procent –som anser att Sveriges politiker kan lösa klimatproblemen.
    Så med andra ord så tycker 99% att vi inte ska lägga skattepengar på meningslösa projekt.

  13. L

    Imponerad av den analys som ni gör gång på gång. En analys som man borde kunna läsa om även i media. Även en konsekvensanalys på de investeringar som görs borde man kunna läsa om i media. Alla dom pengar som satsats i olika klimatinvesteringar borde väl redovisas vart dom går och om pengarna har gjort nytta. Det känns som vi skickar ut pengar som vi stolt vill synas i samband med men vart dom skall gå eller om gör nytta får vi aldrig reda på. Kan man bli återbetalningsskyldig till samhället om det blir fel.Konstig klimatvärld vi lever i.

  14. Simon

    #12 Robert
    Det råder alltså mer ”konsensus” om detta än om det onämnbara. 😉

  15. Några få länder kan godhetsknarka, spela viktiga och slå sig för bröstet med vindkraft. Men om alla länder kör Danmark och Sveriges väg?

    Värmekraftverk eldas väl med sopor ibland? Hur mycket bidrar det?

  16. Mats O

    Våra kära ministrar pratar gärna en massa om hur mycket el vi exporterar dvs hur många GWh. Det intressanta är väl inte antalet GWh utan värdet på vad som produceras och exporteras respektive kostnaden för produktionen. Produktionskostnaderna bör ju justeras med hänsyn till subventionerna. Gör man det så framstår ministrarnas prat om lönsam vindkraft i en annan dager.

  17. Lasse

    I går kom en video med president Putin som talar klarspråk om energisituationen i Europa.
    (öppen tråd #3)

    Lite mer om detta här: https://wattsupwiththat.com/2021/10/17/iea-more-renewable-energy-required-to-stabilise-european-energy-markets/

    ”No doubt President Putin has tears of laughter streaming from his eyes, whenever he receives an update of the latest insanity of his trading partners.”
    MP har samlats i helgen. Om Putin följer den så lär han få ont i magen av skratt! 😉

  18. MatsL

    Jag tror att Danmark hade c:a 80% fossilt bränsle i sina kraftvärmeverk vid 2000-talets början, men att de nu har konverterat (nästan?) alla pannor till att elda biomassa (och avfall). I övrigt är detta en bra analys.
    För några (kanske 3 eller 4) år sedan gjorde jag en statistisk analys som visade att elpriset skulle bli väldigt volatilt om intermittent produktion skulle stå för mer än cirka 10% av elproduktionen. Jag tror att det vi ser nu är resultatet av precis detta, trots att politikerna hävdar att det är de höga priserna på fossil energi som är orsaken till de höga elpriser vi nu ser i t.ex. England och Tyskland.

  19. Sten Kaijser

    MatsL #18

    det är klart att det är de höga priserna på fossila bränslen som är orsaken, MEN

    det är politiska beslut som höjt priserna på de fossila bränslena. Dels har man inte fått investera dels säger ju all erfarenhet att ju mer sol och vind i ett elnät desto större blir behovet av fossila bränslen som back-up

  20. Ivar Andersson

    #18 MatsL
    Det är de höga priserna på fossil energi som är orsaken till de höga elpriser. När den väderberoende elproduktionen underpresterar behövs fossil energi (rysk gas) för att producera el och priset på fossila bränslen bestäms av efterfrågan. Putin m.fl. utnyttjar marknaden och vill ha mer betalt för de fossila bränslena.
    Så det är bristen på väderberoende elproduktion som orsakar de höga elpriserna. När det blåser mycket och den väderberoende vindkraften överpresterar så är elpriset lågt t.o.m. negativt.

  21. pekke

    Danmarks största problem är nog att de inte har ordentligt med bas- och reglerkraft, deras värmekraftverk kan inte producera tillräckligt med el och flera av dem är väl gjorda för fjärrvärme i första hand.
    De eldas nog med både fossilt och biobränsle, ingår nog en del gas där.
    Som jämförelse så brukar Finland ha en stadig import av el, är nog lättare att leva med än hoppig produktion, kan vara en rest från tidigare handelsavtal med forna Sovjet.

  22. Björn

    Intressant information, men man kan också tillägga, vind i Norden. När det blåser så gör det så nästan över allt och det blir ett överskott som måste reas ut. Tvärtemot när det inte blåser, tvingas den egentliga baskraften som kärn- och vattenkraft, att starta upp. Detta är ju ett dunderproblem med vindkraften, nästan som ett teknologskämt. Nej, det är dags att denna slumpkraft, om den skall få finnas kvar, samlas ihop i ett antal kluster, vilka kan kopplas in och ut beroende på rådande effektbehov. Systemmässigt, funktionellt och ekonomiskt, är rådande energisystem, bortom all rationalitet.

  23. jensen

    Att inte se skogen för bara träd
    Energy Cliff påskyndas genom ramping up Green Energy
    EROI Energy Return On Investment
    Tar Sand, Fracking 4-5
    Modern ekonomi behöver EROI minimum 10
    BNP helt beroende av stadig eller ökande energiproduktionsnivå. Rimmar illa med Energy Cliff.

    https://www.youtube.com/watch?v=yTJfeLoDJjc&t=3378s

  24. pekke

    I detta nu så importerar Danmark drygt 1,3 GW, deras vind ger bara 0,53 GW.

    https://www.statnett.no/for-aktorer-i-kraftbransjen/tall-og-data-fra-kraftsystemet/#nordisk-kraftbalanse

  25. Magnus

    Danmark utnyttjar läget mellan Sverige och Tyskland. De får den stabilitet som krävs från planerbar baskraft utan att ha så mycket av det själva. Och de kan dessutom kräva att vi exporterar. 70 procent av överföringens kapacitet ska vara tillgängligt för marknaden.

    Såg Ygemans och Bolunds presskonferens om att subventionera anslutningar till havs. Journalisterna som satt där måste vara okunniga eller så anstränger dom sig verkligen för att inte ställa för besvärliga frågor. Någon sa att Danmark lyckats bättre än Sverige, syftade förmodligen på de 57 procenten. Hur ska Sverige lösa stabilitet och balans med all den oplanerbara vindkraften som kommer till? Den blir en del av Sveriges elnät.

    https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/A2pdRn/danmark-och-norge-jublar-over-sveriges-nya-elomraden

  26. Lars Cornell

    Ämnet vindkraft debatteras även i gårdagens Öppen tråd #101 – #109

  27. Håkan Bergman

    Magnus #25
    Jag såg 5-10 sekunder av eländet sen vågade jag inte mer, jag är en känslig person. Det började alltså med bluffen ”minskade kostnader”, men vad det faktiskt handlar om är att nån annan får betala och det lär också innebära att kostnaderna ökar. Så är det alltid när man får leka med nån annans pengar.

  28. Nu är förbudspartiet igång igen och igen. MP vill förbjuda kortare flygsträckor. Lorentz Tovatt ska utreda. .. Vilka tror dom att dom är. Har som bäst 4 procent, men agerar som att dom hade 50 procent. Hade MP funnits när flyget uppfanns så hade dom försökt sätta stopp för det. Det enda MP uppfinner är förbud. Väldigt uppfinningsrika när det gäller att slösa på skattemedel.

    Kommentaren modererad

  29. foliehatt

    Håkan Bergman, #27.
    Andras pengar är alltid billigast.

  30. Magnus

    Håkan Bergman #27
    Det är värre än man tror med elförsörjningen. I länken här finns många underlänkar som beskriver problemen. Vindkraft till havs gör det hela mer mycket mer komplicerat. Det räckte väl med den utbyggnad som måste till på land som redan pågår. Svenska kraftnät har det nog inte lätt nu. Men vad begriper Bolund och Ygeman om sånt. Lite vindkraft till havs det svänger man väl ihop i en blink.

    https://threadreaderapp.com/thread/1448684557994233863.html?fbclid=IwAR1jhJswUXYuliutMlzuYJM1Qma55-SNO9Yemujwp7iDGTcfK7_oBlnR-Ic

  31. Karl Eider

    Dessutom så kan regeringens beslut, att bara godkänna mellanlagringsdelen och inte slutförvaringen i ansökan av det sammanhängande systemet för använt kärnbränsle, komma att ställa till det ordentligt.

    ”Regeringens beslut innebär att regeringen bara godkänner en del av ärendet som skickas tillbaka till Mark- och miljödomstolen. Det är första gången något sådant inträffar! Vi vet inte idag hur MMD kommer hantera denna situation.”

    https://threadreaderapp.com/thread/1431196235290091524.html

    Vad händer om MMD inte godkänner den delade ansökan om si så där ett drygt år. Som ett brev på posten, en nedsättning av alla kärnkraftverk 2024. Läbbans.

  32. tty

    #23

    Nu har du och dina gelikar tuggat om hur oekonomiskt det är med fraccing i ca 15 år samtidigt som numera två tredjedelar av USA:s naturgasproduktion kommer från impermeabla lager ”shale”.

    Borde inte producenterna ha märkt att det inte lönar sig vid det här laget?

  33. PK

    Utmärkt analys. Vindkraften blir lite som kokosnöten i de länder som har sådana. Alla grannländer har ett överskott som ger ett lågt pris. (Om någon vill köpa den.)

    Siffran du använder med att Sverige exporterade 15 TWh 2020 är nog högre. Energiföretagen anger 24,9 TWh här:
    https://www.energiforetagen.se/pressrum/pressmeddelanden/2020/rekordlaga-elpriser-sammanfattar-elaret-2020/

  34. Lars i Huddinge

    Hej vad det går i Simris
    https://www.eon.se/om-e-on/innovation/lokala-energisystem/direkt-fran-simris
    Men det börjar nog blåsa lite mer under natten.