Häromkvällen satt jag som oftast och zappade kanaler i på satellitmottagaren, och hamnade på ett Discovery-program. Normalt brukar denna kanal, liksom National Geographic servera märklig, närmast religiös, klimatalarmism så fort ämnet närmar sig något med bäring ditåt.
Även bra program avslutas tyvärr med någon harang om ”… men i en varmare värld …” , ”… pga klimatförändringarna …” , ”… nu när isen smälter…”, etc. etc.
Senast i förrgår var det ett halvtimmesprogram med huvudbudskapet att den ”globala uppvärmningen” kommer att leda till fler Tsunamis, speciellt i Atlanten, och att såväl England (speciellt Bristol) som Portugal (Lissabon) åter snart kommer att drabbas. Visst – det händer säkert igen.
Men anledningen skulle nu vara havsytans höjning, och därmed högre tryck på kontinentalplatteskarvarna. Jag är nästan helt säker på att de hänvisade till termiska expansionen av vattnet… Himmel.
Men åter till det som fångade min uppmärksamhet. Det var ett inslag om glaciärisforskning, speciellt då av en man vid namn Priscu, som funnit omfattande bakteriell aktivitet i korngränserna i glaciäris.
Sedan tidigare är det ju känt att man under glaciärer har en myriad av liv och också troligen i Lake Vostok under isen i Antarktis. Livet är givetvis kolbaserat, och kan då omsätta såväl metan som koldioxid. En Google-sökning ger massor av hits, exempelvis detta:
Men ”vad i glödheta…?” – finns det också liv via mikrobiell aktivitet inne i glaciärisen faller ju förutsättningarna för de slutsatser (> 600.000 års i stort konstant atmosfärisk koldioxidhalt) som baserats på gasbubbelanalyser av borrkärnor som tagits upp till ytan.
Själv har jag varit ytterligt skeptiskt till slutsatserna om detta ”konstanta” atmosfäriska koldioxidvärde på ”förindustriell nivå” (ca 280 ppm) – och magkänslan pekar närmast på mängder av utjämningsprocesser under dessa långa tidsperioder.
Jaworowski och medarbetare påpekade ju för decennier sedan många av de komplikationer man tycks sopa under mattan i sammanhanget. Is är ju inget stabilt material på dessa tidsskalor – det flyter. Dessutom bildar alla inneslutna gaser (metan, koldioxid och till och med syre och kväve) klathrathydrater under de höga tryck som finns under någon kilometer is. Det finns då inte ens några ”gasbubblor” längre. De ”återuppstår” när man sänker trycket genom att ta upp kärnan till ytan.
Mycket finns utmärkt sammanfattat i Gösta Pettersson’s nya bok ”Falskt alarm”, som annonserades här förra veckan (Se ex kapitel 9:3).
- ”…Radiologen och glaciologen Zbigniew Jaworowski har i ett flertal publikationer efter 1990 uttryckt en helt annan syn. Han har som forskare arbetat med att spåra det radioaktiva nedfallet efter kärnvapenproverna, vilket lättast låter sig göras i glaciärisar jorden runt. På basis av sina rön underkänner han i stort sett allt som kommit fram genom iskärneanalyser. Is är inte alls speciellt tät, säger Jaworowski bland annat. Den kan innehålla små sprickor, stora sprickor, bubblor av vatten, och hela sjöar av vatten. Vidare är det stora problem med åldersbestämningen av isen. På Grönland nödlandade två bombflygplan under Andra Världskriget. De borde ligga på 12 meters djup spådde glaciologer efter åldersbestämning av isen, men flygplanen återfanns på 85 meters djup. Bristen på överensstämmelse mellan mätvärden från olika iskärnor framhåller Jaworowski som en direkt indikation på att värdena är otillförlitliga.
- Vad säger då IPCC om Jaworowskis kritik? Ingenting, utan hans arbeten ignoreras helt. Och på alarmistiska hemsidor kan man läsa att Jaworowski är ännu en i raden av stolliga skeptiker vars synpunkter man kan bortse från…”
Ja – är inte den ”konstanta förindustriella koldioxidhalten” åter ett i raden av exempel inom den klimatrelaterade forskningen de senaste decennierna där man verkar så tillfreds över att ha funnit något som ”bekräftar” den bild man i praktiken utgått ifrån?
Gräddfil in i litteraturen och IPCC’s rapporter, och nedtystande och förlöjligande av dem som vågar knysta om Kejsarens nya kläder?
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Jaworowski har skrivit många saker som verkar kloka och förståndiga men han var visst därigenom en sorts enfant terrible. Glaciologin verkar kännetecknas av förutfattade meningar också. Just idén om att koldioxiden skulle vara hermetiskt innesluten i blåsorna är verkligen skum. IPCC:s (och andra grönisars)märkliga idé att ”om människan skulle utrotas så skulle allt bli frid och fröjd och helt konstant” och rent och snyggt motsägs ju på tusen fronter men ändå bevaras den som en kär religiös relik! Nu lär Du nog få en del kritik från ”Glaciolog Palm” – dels för att han tycks punktmarkera Dig (detta med Flodis svider än) och dels för att han ju alltid måste inta en motsatt ståndpunkt.
För att åldersbestämma med C14 metoden används en kalibreringskurva då C14 halten inte varit konstant under historisk tid.
exempel här: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/5/5e/Carbon-14-calibration.png/800px-Carbon-14-calibration.png
Här visar en artikel hur kraftigt C14 varierat.
http://physicsworld.com/cws/article/news/2001/may/10/carbon-clock-could-show-the-wrong-time
Eller är det varierande CO2 halt som varierat andelen C14 i atmosfären?
Ett exempel till på variationen av C14 i atmosfären.
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Hallstadtzeit-cycles.png
Tycker jag känner igen den kurvan……
Svårt att tro på att bara C14 fluktuerat medan CO2 varit stabil under denna senaste interglacial.
När koldioxidhalten i atmosfären ökar, minskar många gröna växter på sina klyvöppningar. Och tvärtom. Det finns ett samband mellan tätheten på klyvöppningarna och koldioxidhalten. Det betyder att klyvöppningar i fossila löv och blad kan användas som proxy för koldioxidhalten. Vilket också har gjorts. Varje sådan rekonstruktion jag har sett har dels större variation av koldioxidhalten än vad som fås från glaciäris. Och dels högre värden i genomsnitt.
Visst finns det problem med klyvöppningsmetoden. Som att sambandet är lite olika för olika arter. Och att sambandet gäller lokalt, och det är osäkert hur lika lokala och globala koldioxidhalter har varit. Ändå verkar den metoden ha betydligt mindre problem än glaciärismetoden.
C-14 är inte en proxy för koldioxidhalter utan för hur mycket högenergetiska partiklar det har funnits i atmosfären. För det mesta kommer sådana partiklar mest från kosmisk strålning, men under de atmosfäriska kärnvapenprovens era dominerade partiklar från kärnsprängningarna.
Men om jag förstår artikeln rätt finns mikroberna bara i det understa skiktet av glaciärerna där temperaturen är över fryspunkten. Det framkommer ingenstans att de skulle förekomma i själva isen eftersom de är inte aktiva i temperaturer under fryspunkten: ”…no activity was observed when samples were cultured at subfreezing temperatures….”.
Gunbo2013/05/18 kl. 10:15
Just den artikeln togs bara som ett exempel, och avser förhållanden under glaciärer – men Priscu hade som sagt funnit mikrobiologisk aktivitet inne i glaciäris – deras forskning finns samlad här http://www.montana.edu/lkbonney/DOCS/Research.html
Bom, detta med att världen ska vara konstant är ett uttryck för t ex det svenska miljöpartiets konservatism. Det låter kanske märkilgt att betrakta mp som konservativa men det är de. De tror på en statisk natur där all människoinblandning är av ondo. Alla förändringar är av ondo och hela deras politik syftar till att bevara allting som det är. Det är också därför de är stora i storstäderna och ser positivt på urbaniseringen eftersom den skyddar naturen från lantisars inverkan.
Kort sagt miljöpartistens idealtillvaro är att bo i Stockholm och känna sig duktig när man åker kollektivt till det välbetalda jobbet på Naturvårdsverket. Men sedan, när man har semester, ska fanimej naturen finnas där orörd när man åker till torpet med mulltoa och solfångare. Då vill man ju inte ha några bullrande traktorer kring tomten.
Har förresten läst Göstas bok nu. Sträckläste den, kunde inte lägga den ifrån mig. Alldeles förbaskat bra. Han borde få något pris för den.
S. Andersson2013/05/18 kl. 10:33
Jag minns en sann(?) historia om en Stockholmsfamilj som hyrde en stuga på landet och snabbt klagade över att de inte kunde sova pga djur som ylade på morgnarna.
Vargar ? Nej – det var kossor …
Det sker en konstant värmetransport från Jordens inre till ytan. Därför värms undersidan av en glaciär upp till nivåer som möjliggör liv.
S. Andersson 2013/05/18 kl 10:33
Klockrent! Och människor som inte lever så fint och duktigt är onda människor som struntar i kommande generationer…
I boken Falskt alarm finns upplägg till en hel artikelserie om hur data anpassas till budskapet och hur budskapet trummas ut med stöd av dessa data. Tex om hur man tvingades flytta iskärnornas CO2 för att kunna ansluta till i luften uppmätta värden. Eller om de årstidsvariationerna man ser i mätningar mitt i Stilla havet verkligen speglar växtenas respiration-eller om det är havstemperaturen som spelar större roll!
Att det finns liv i isen fick vi veta i Vetenskapensvärld nyligen-kvävefixerande bakterier!
”högre tryck på kontinentalplatteskarvarna.”
Massan ökar med temperaturen! Äkta klimatfysik.
Sådana här upptäckter kan förändra bilden av den förhistoriska koncentrationen av CO2. Konsensus gäller att förhistorien vad som gäller CO2 mätt i ppm, grafiskt liknar skaftet på en hockeyklubba. Men vi som har en annan infallsvinkel på problemen i klimatfrågan, är enligt Lennart Bengtsson i bombprovstråden, ”contrarians”, vilket han vill försvenska till ”konträrer”. Vi som inte företräder konsensus eller den rätta uppfattningen, är alltså ”konträrer”. I min uppfattning är detta begrepp nedsättande och används också som sådant i media. Vi bör nog inta en mer ödmjuk hållning till exempelvis den komplexitet som klimatfrågan inrymmer. Det finns mer att upptäcka än vad vi redan har upptäckt.
Peter Stilbs: Jag vet. Naturen kan vara väldigt störande ibland. Jag vaknar ibland vid femtiden av att fågeljävlarna börjar hojta. Snacka om miljöproblem 🙂
S. Andersson2013/05/18 kl. 12:21
Jag har samma problem – men i detta fall gäller det grannens seriemördare till katt som gömmer sig i buskar och större blommor för att hoppa ut och ta någon fågel – och ca 04-06 på morgonen upptäcker skatorna den, och ställer till ett hemskt oväsen. Jag har full förståelse för skatorna, men inte för kattägarna. Eländet smyger omkring här jämt.
Hos oss hojtar tranorna vid pass 1/2 4. Vi har bestämt oss för att se det som ett exotiskt inslag att glädjas åt.
Har nån provat att vakna till koltrastens serenad? Då är naturen som bäst.
Jag hör också ett tranpar som ropar på mornarna. De bor dock rätt många hundra meter bort, jag kan tänka mig att man tycker det är mindre tjusigt om man har dem alldeles intill.
Det finns dock värre ting. En sommar höll en hornugglekull till i en lönn alldeles utanför mitt sovrumsfönster. Det lät som om någon höll på att öppna och stänga en gnällig dörr hela natten…