Resultatet av mätningar med satellit blev för september + 0,54 grader högre än genomsnittet 1981 – 2010 enligt UAH
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPICS |
| 2016 | 1 | +0.55 | +0.72 | +0.38 | +0.85 |
| 2016 | 2 | +0.85 | +1.18 | +0.53 | +1.00 |
| 2016 | 3 | +0.76 | +0.98 | +0.54 | +1.10 |
| 2016 | 4 | +0.72 | +0.85 | +0.58 | +0.93 |
| 2016 | 5 | +0.53 | +0.61 | +0.44 | +0.70 |
| 2016 | 6 | +0.33 | +0.48 | +0.17 | +0.37 |
| 2016 | 7 | +0.37 | +0.44 | +0.30 | +0.47 |
| 2016 | 8 | +0.43 | +0.54 | +0.32 | +0.49 |
| 2016 | 9 | +0.45 | +0.51 | +0.39 | +0.37 |
| 2016 | 10 | +0.42 | +0.43 | +0.42 | +0.47 |
| 2016 | 11 | +0.46 | +0.43 | +0.49 | +0.38 |
| 2016 | 12 | +0.26 | +0.26 | +0.27 | +0.24 |
| 2017 | 1 | +0.32 | +0.31 | +0.34 | +0.10 |
| 2017 | 2 | +0.38 | +0.57 | +0.19 | +0.07 |
| 2017 | 3 | +0.22 | +0.36 | +0.09 | +0.05 |
| 2017 | 4 | +0.27 | +0.28 | +0.26 | +0.21 |
| 2017 | 5 | +0.44 | +0.39 | +0.49 | +0.41 |
| 2017 | 6 | +0.21 | +0.33 | +0.10 | +0.39 |
| 2017 | 7 | +0.29 | +0.30 | +0.27 | +0.51 |
| 2017 | 8 | +0.41 | +0.40 | +0.41 | +0.46 |
| 2017 | 9 | +0.54 | +0.51 | +0.57 | +0.53 |
.
2017 har goda chanser att bli tredje varmaste året (och peta ner 2010 till fjärdeplatsen). Då ska man tänka på att 2010 var ett medelstarkt el Nino-år medan 2017 inleddes med svag la Nina..
Temperaturerna i UAH har dock skruvats upp en aning sedan de nyligen introducerade den ickedrivande Metop-B-satelliten, med data från mitten av 2013 och framåt..
Nej, man kan inte mäta den globala temperaturen ned en noggrannhet på 0.01°C, (den är ca 15 °C) , men förändringen i temperatur kan mätas ätt noggrant.
“Temperaturerna i UAH har dock skruvats upp en aning sedan de nyligen introducerade den ickedrivande Metop-B-satelliten, med data från mitten av 2013 och framåt..”
Det förklarar en del.
Någon som vet hur en icke justerad temperaturserie ser ut?
Det är Spencer&Christy som bestämmer reglerna för indexet, ganska subjektivt emellanåt:
Vilka satelliter som får vara med, vilka som är “rätt” och “fel”, hur de ska justeras, etc..
När dessa regler väl är bestämda menar Spencer att konfidensintervallet är +/- 0,10 grader, så ja i strikt mening kanske inte månadens värde är signifikant varmare än 1998, men kan lika gärna vara 0,20 grader varmare.
Om man tar hänsyn till den strukturella osäkerheten (alla valmöjligheter som finns) så är osäkerheten i vad den verkliga temperaturen är ca 5 ggr större, men eftersom S&C plockat sig fram väldigt lågt från detta smörgåsbord, så sträcker sig nog osäkerhetsintervallet bara uppåt från deras angivna temperatur.
Sen kan man ju också undra vad TLT egentligen är för slags temperatur och vad den representerar. Idealiskt ska den ju härröra ur mikrovågsstrålning i vissa frekvenser, baserat på en viktningskurva över breda atmosfärslager som bygger på strålningsteori, och en atmosfär med fixa tryck/höjd/temperaturförhållanden kallad US Standard atmosphere 1976.
En egenhet med dessa temperaturindex, såsom de räknas, är att tunn luft högt upp betyder lika mycket som luft med hög densitet nära ytan, dvs de avspeglar inte energiinnehållet i luftpelaren. Detta är en av förklaringarna till att satellitindexen reagerar starkare på el Nino än ytindexen, för under el Nino stiger temperaturen mer högt upp i troposfären (men det är tunn varm luft däruppe, inte så mycket energi)
Det är omöjligt att göra en sådan för dessa satelliter. Man måste justera för banförändringar, att man byter satellit, att satelliterna mäter någon sorts temperaturindex för hela atmosfären osv. Det är bara det att ansvariga här har bestämt att dessa justeringar är bra ( i alla fall om de görs av Spencer och inte av Mears) medan justeringar av markdata kallas för “manipulering” och är bevis på fusk.
Notera att satellitmätningarna började 1979 som var ett ovanligt kallt år. Så att vi nyligen har haft de “varmaste åren någonsin” (sedan satellitmätningarna började alltså) betyder därför inte så mycket.
Av någon anledning har UAH valt bort den Ickedrivande satelliten Metop-A som hade kunnat ge data utan justeringsbehov från hösten 2006. Undrar hur temperaturerna hade blivit då?
Kanske UAH 5.6 kan indikera detta, eftersom den bygger enbart på icke-drivande AMSU-satelliter och satelliter som driver minimalt, och därför inte behöver justeras..
http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/enso_advisory/ensodisc.shtml
Det behöver inte vara en satellitmätning.
Det finns ju bojar, ballonger och fasta mätpunkter.
Skulle vara intressant att se en serie utan justeringar
#8 Olle R
Men det förklarar varför UAH index stiger snabbare de sista fyra åren
Det var inte det jag skrev:. Det står “Nej, man kan inte mäta den globala temperaturen ned en noggrannhet på 0.01°C, (den är ca 15 °C) , men förändringen i temperatur kan mätas rätt noggrant.” Märk ordet “förändringen i temperatur” i bisatsen. Då håller du kanske med. Om du inte håller med kan du se på den här. Jag refererar inte ofta till WattsUpWithThat”, men i det här fallet har Bob Tisdale ändå hittat et korn: https://wattsupwiththat.com/2014/01/26/why-arent-global-surface-temperature-data-produced-in-absolute-form/
Tänk en termometer utanför fönstret med alla strecken kvar men där siffrorna har blivit utsuddade. Du kan mäta små förändringar men vet egentligen inte (och bryr dig inte) om det är 12 eller 14 grader utomhus.
“Compared to seasonal norms, the warmest place on Earth in September was the Norwegian archipelago of Svalbard in the Arctic Ocean. Temperatures there averaged 4.64 C (about 8.35 degrees Fahrenheit) warmer than seasonal norms.”
https://wattsupwiththat.com/2017/10/02/global-temperature-report-september-2017/
Från DMI kan man ana att denna anomali inte påverkar hela Arktis:
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Jag hade förväntat mig finna orkanernas värme på anomalikartan-men den försvann väl med orkanerna.
Norrmännen diskuterar denna värme: https://www.nrk.no/nordland/derfor-er-det-grunn-til-a-vaere-bekymret-over-finvaeret-i-nord-1.13713981
Lita av ormtjusaren i Kivik över det hela, Farligt men inte här!
Tack för länken. Man fick verkligen mycket att tänka på betr. relationen anomali/ absolut temperatur.
Min reflexion är att anomalier förvränger perspektivet både i tid samt omfång betr. global temperatur.
Alltså närmast propaganda.
Rita istället upp absolut temperatur och anomali i samma skala och förstå relationen. Säsongsvariationen betr. globala temp. rör sig om + – 2,5 C men anomalier om tiondelar.
Jovisst har temp ökat i ett hundraårsperspektiv (trädgränsen) men perspektivet borde vara 500-1000 år
För att få ytterligare perspektiv kan man rita in temperaturer resp anomalier från norra resp södra halvklotet årsvis från 1979 med samma skala.
NH: 14,5 +- 7,1 C sommar/vinter. Anomali-range : 1,6 C
SH: 13,2 +- 3,3 C sommar/vinter Anomali-range : 1,3 C
Varför skulle det vara svårare att räkna ut medelvärde för att jorden är ett klot? Man delar in jorden i små rutor, ser hur temperaturen ändrats i var och en av dem och tar ett medelvärde för att få den genomsnittliga globala temperaturanomalin.
Fram till året slut borde månadsproduktionen höjas till 5000. Osannolikt, säger finansexperter.
Musk lär vara på rundresa i Europa för att samla subventioner. När tar Löfven emot?
AHA, därför rubrikerna om bosättningar på månen och raketer som tar turister som vi fick veta om i våra fina grönspolade medier.
Symtomatiskt, att en garagemanufaktur som Tesla får sådana rubriker hos oss!
“Varför skulle det vara svårare att räkna ut medelvärde för att jorden är ett klot? Man delar in jorden i små rutor, ser hur temperaturen ändrats i var och en av dem och tar ett medelvärde för att få den genomsnittliga globala temperaturanomalin.”
Du får det att låta lätt. Så här kan och görs det, men dina små rutor är inte nödvändigtvis så små. Om rutan är 1000 x 1000km så betyder det att Kiruna kan få en anomali som hör hemma i Uppsala eller tvärtom. Det blir liksom inte rätt.
I somras t.ex. gjorde jetströmmen en skarp gräns i Europa där södra halvan var extra varm och norden extra kall. Om du då drar din ruta så att den räknar med södra sidans värme till norra sidan, blir det ett klart fel. Redan det här gör tionde och hundradedelsgrader löjliga. Det blir endast en matematisk konstruktion utan förankring i verkligheten.
Detta innebär förvisso inte att man måste ställa sig bakom den svenska “klimatpolitiken”.
Ber så mycket om ursäkt. Visste inte att din kommentar gällde enbart satelliter. En massa temperaturer har extrapolerats i rutor/cirklar om 1000 – 1200km. Kanske det inte görs längre om dom har insett vilket vansinne det var. För att inte tala om hur fel resultatet kunde bli.
Hoppfullt när modellmakarna lär sej 🙂
Resonemanget kring behovet av en global medeltemperatur som ett mått på en ev. global uppvärmning utgår såvitt jag förstår ifrån strålningsbalans och hur denna förändras över tid.
Men utstrålningen är enligt Stefan-Boltzmanns lag inte proportionerlig mot T utan mot T^4.
Är det inte därmed egentligen meningslöst att beräkna medeltemperaturen (T) och tro att detta är en bra indikation på strålningsbalansen?
Det rimliga vore väl att beräkna medel-T^4 istället, och helst över ett helt dygn?
Exempel. Anta två områden på jorden med exakt samma area. Område A har temperaturen -30 °C (243 K) och område B +30 °C (303 K). Medel-T är 0 °C (273 K). Sammanlagda utstrålningen för A+B blir då proportionerlig mot 243^4 + 303^4 = 11 915 676 882.
Vad händer nu om A blir 1 grad kallare och B blir 1 grad varmare? Jo, Medel-T för A+B blir fortfarande 0 °C (273 K) men den sammanlagda utstrålningen blir istället proportionerlig mot 242^4 + 304^4 = 11 970 459 152, dvs. utstrålningen har ökat med ca 0,46 %.
Man kan givetvis också ta fram exempel där medeltemperaturen ändras men utstrålningen är konstant.
Någon annan som funderat i liknande banor?
Då har du inte förstått länken jag skickade. Man lär ingenting om man drunknar signalen i brus, altitudvaritioner, årstidsvariation osv. Den absoluta global temperaturen är 15 °C ± 0.5 °C.! Kanske den här länken beskriver problemet med absolut temperatur bättre: http://www.realclimate.org/index.php/archives/2017/08/observations-reanalyses-and-the-elusive-absolute-global-mean-temperature/
Vidare: “Jovisst har temp ökat i ett hundraårsperspektiv (trädgränsen) men perspektivet borde vara 500-1000 år”.
Det beror nog på vilket syfte din analys har. 500 – 1000 år tidsperspektiv är bra för att kartlägga baslinjen och naturliga långtidsvariationer, men skal vi analysera den mänskliga påverkan och korttidsvariationer måste vi fokusera på ett kortare tidsperspektiv. Att kombinera båda i samma graf är svårt: https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJU2pDWUw2bTMwRGc , och ger mest långtidsvariationer och man missar kortidsvaritioner som till exempel ENSO-cykeln och stora vulkanutbrott . Det kan man få här: https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJX3BVTV9MdzN0ZHM
Ligger i linje med att OLR bestämmes av jordens aktuella temperatur och inte av temp. anomalin, som sålunda inte styr jordens klimat. OLR är termostaten för jordens temperatur, där tidsskalan är hundratals år. ( t.ex. Lilla istiden.)
Innebär även att temp.oscillationen är range bound.
Enl. IPCC värmes jorden upp 3 C vid en fördubbling av CO2 dvs en forcing av 3,7 W/ m2. Problemet fö IPCC blir dock att jorden skulle förlora 7,5 W/m2. d.v.s. mer än dubbelt gentemot forcing-effekten.
Detta innebär även omöjligheten att jorden skulle snabbt värmas upp, när den redan är varm. Detta skulle kräva permanent ökning av energi från solen, vilket inte kommer att bli fallet.
Erik Lindeberg 28.
Tack för kommentaren.
Åsikter skall givetvis alltid vara fria, vilket uppskattas.
Du har säkerligen viktiga argument. Den nya länken gick dock utanför min fattningsförmåga, eller så hade jag inte tid eller koncentrationsförmåga att förstå riktigt.
Betr. syftet med mitt perspektiv i förhållande till ditt skiljer de sig givetvis åt.
Mitt är baserat på en genuin verklighet och inte minst att kunna sänka oron för tipping point.
Dina 2 sista länkar var ju intressanta, men för min del lite för auktoritetsbundna. Jag tänker på UHI och manipulationer.
Men tack.
Tackar, intressant! Ska läsa på lite mer om OLR.
Har ytterligare en fundering kring mitt exempel. Visst är det väl också så att den totala termiska energin för A+B är oförändrad då A blir 1 grad kallare och B en grad varmare? (Temperatur är ju ett mått på den genomsnittliga kinetiska energin.)
Om det stämmer så har vi alltså två “tillstånd” med samma medeltemperatur, samma totala termiska energi men olika nivåer på utstrålning/OLR.
Tänkte här göra en koppling mot Björns kommentar #24. Vad händer om ett område, som redan är varmt, t.ex. på grund av en jetströms ändrade bana blir ytterligare lite varmare? Jo, den totala utstrålningen ökar – även om det samtidigt uppstår en lika stor lokal temperatursänkning någon annanstans (i ett svalare område), så att den globala medeltemperaturen förblir oförändrad.
(Den ökade utstrålningen kommer förstås i nästa steg orsaka en avkylning.)
Mycket intressant observation, har aldrig reflekterat över det.
#30 “(…) A blir 1 grad kallare och B en grad varmare (…)” Nu gör du ju det tankefel som du lyfte fram i 27. Den totala termiska energin är högre, genomsnittstemperaturen oförändrad och OLR högre.
Jag tror inte att jag gör samma tankefel men tar tacksamt emot synpunkter.
Med termisk energi menar jag den sammanlagda kinetiska energin för gaspartiklarna i systemet.
Ytterligare ett tankeexperiment får illustrera:
Tänk två lika stora kärl, C och D, med olika temperaturer som är perfekt isolerade mot omvärlden: ingen strömning, ledning eller in- eller utstrålning så ingen energi avges eller tillförs. Energin i systemet är därmed konstant.
Förbind nu kärlen med varandra och temperaturen kommer p.g.a. termodynamikens lagar att jämnas ut mellan de båda kärlen. Den totala energin i systemet är dock fortfarande densamma.
I det ursprungliga tillståndet, med en temperaturdifferens mellan C och D, hade den totala utstrålningen (som vi valde att bortse ifrån) varit högre eftersom utstrålningen är proportionerlig mot T^4 och inte T.
Visst, det är såklart orealistiskt att tro att det går att få tag i temperaturdata i 3D i hela troposfären.
Men minimum vore väl att räkna medel-T^4 vid marknivå över hela 24-timmarscykler. Man kan ju sedan ta fjärderoten på detta och på så vis beräkna en sorts “medeltemperatur”.
Detta borde ge en bättre indikation på strålningsbalansen än ett vanligt medelvärde.
Om det blir någon större skillnad eller inte vet vi ju inte, förrän någon provat att göra beräkningarna på aktuella temperaturdata. Ibland behöver man ta till lite krångligare metoder för att få ett mer korrekt resultat. Jämför t.ex. Newton och relativitetsteorin vid högre hastigheter.
Lite naivt tror jag det kan stämma. Blanda 1 liter 20-gradigt vatten med 1 liter 30-gradit vatten så får du 2 liter 25-gradigt vatten, eller?
Intressant fråga. Om medeltemperaturen skulle visa sig bli mer stabil, även över kortare perioder, så kan det vara ett tecken på att det är ett bättre sätt att räkna.
CO2-halten stiger ju kontinuerligt i en jämn och fin kurva, så om man tror på koldioxidens stora inverkan på växthuseffekten->strålningsbalansen->temperaturen så är det väl inte orimligt att tänka sig att medeltemperaturen också borde göra det?
https://okulaer.wordpress.com/2016/01/07/uah-v6-vs-ceres-ebaf-toa/
I graferna ser man att de variationer i OLR som kommer från El Niño/La Niña är mindre än motsvarande variationer i den globala medeltemperaturen. Förklaringen är att OLR, enligt mitt resonemang ovan, utgår från T^4 medan medeltemperaturen utgår från T. Vissa El Niño/La Niña syns inte alls i OLR-kurvan.
Temperaturförändringar över tropikerna påverkar OLR mest eftersom temperaturen är högre där vilket gör att T^4 varierar mer där än i svalare områden. En “uppviktning” av temperaturer från varmare områden alltså.