Om man skall tro Naturvårdsverkets officiella statistik som den ser ut ovan så är Sverige inom kort koldioxidneutralt, dvs utsläppen och upptagen är i balans, det verkar gå åt det hållet. Skillanden mellan den gula pelaren (upptag) och utsläppen (övriga färger) verkar långsamt röra sig mot att bli lika långa. Upptaget av marker och skogstillväxten är snart uppe i 50 tusen ton koldioxidekvivalenter per år och utsläppen går i den riktningen. Om man analyserar de olika delarna så kan man kanske göra en amatörmässig bedömning om var det känns meningsfullt att ytterligare förändra balansen för att få en neutralt land, vilket i sig själv kunde vara spännande som marknadsföring i en verklighet där klimatpolitiken trots allt genomsyrar allt vi företar oss. Den stora minskningen proportionellt ligger på uppvärmning i bostäder, lokaler, jordbruk och skogsbruk som i stort sett försvunnit p.g.a fjärrvärmeverk och kärnkraft som i stort sett inneburit bortagande av diesel som uppvärmning i bostäder. Den andra stora punkten ser ut att vara industri, där jag antar att utlokaliseringen av viss energikrävande industri sammantaget med minskad energianvändning i industriprocesser är orsaken. Vi kan nog med nuvarande politik räkna med att utflyttningen fortsätter, speciellt om vi inte bygger ny kärnkraft. Transportsektorn tycks stå för en mindre del av minskningen medan sektorerna jordbruk, el och fjärrvärmeproduktion står relativt stilla.
Vad kan man dra för slutsatser om detta. De delar som verkar vara rörliga kan antagligen påverkas ytterligare. Kommer utflyttningen av energiintensiv produktion att fortsätta, kommer transportsektorn att röra på sig i någon riktning och kan vi öka upptaget av markanvändningen?
Mitt förslag är att bråka inte med jordbruket, bygg nya kärnkraftverk och låt den pågående utvecklingen mot elbilar fortsätta, vilket den med stor sannolikhet kommer att göra. Då kommer vi om tio – tjugo år vara neutrala.
Om temperaturen gått upp i Sverige kan vi skylla på någon annan, och har den gått ner kan vi klappa oss för bröstet och ta åt oss äran. En win win situation som jag gick och funderade på under gårdagen, den första april. Det finns en hake dock, antagligen minskar upptaget av marken och skogen om det blir kallare, och vad skall kunna övertyga svenska politiker att kärnkraften måste utvecklas?
Risken är stor att alarmisterna kommer att fortsätta jaga bönder, kor och får i tron att veganismen skall rädda oss från att Kebnekaises toppglaciär inte skall sjunka ytterligare.
Avslutningsvis en vacker bild från Spanien, skickad av en kollega vid årskiftet. Den visar på vad många tycks anse vara de största miljöbovarna, idisslande tamboskap och transporter i form av en bro i bakgrunden, en bro som knöt samman folk, ungefär som flygtrafiken gör idag. För mig är det poesi.
Tack Lars – jag undrar bara om någon kan förklara hur man uppskattar ”naturens upptag” – det borde vara mycket svårt. Tillskottet från bränsleförbränning är ju väsentligt enklare att skatta (dubbelmening – ha, ha 😉 )
Markanvändningen (LULUCF) är
”greenhouse gases resulting from direct human-induced land use, land-use change and forestry activities.”
Så man har inte tagit hänsyn till den ökande förgröningen iochmed koldioxidberikning.
Global markanvändning:
https://climatedataguide.ucar.edu/sites/default/files/styles/node_lightbox_display/public/key_figures/climate_data_set/Fig2.jpg
Och med ökad växtlighet:
https://climatedataguide.ucar.edu/sites/default/files/styles/node_lightbox_display/public/key_figures/climate_data_set/Fig3.jpg
En betydande kol-sänka alltså och man också beaktar den ökande växtligheten.
Då är Sverige redan en kol-sänka, antagligen sedan många år tillbaka.
”Den andra stora punkten ser ut att vara industri, där jag antar att utlokaliseringen av viss energikrävande industri sammantaget med minskad energianvändning i industriprocesser är orsaken.”
Jag har en fråga. Vilken energikrävande industri har utlokaliserats? och till vilka länder?
Jag har svårt att förstå argumentet att energikrävande industrier måste flytta utomlands därför att dessa är befriade från t ex elskatten. Exkl elskatt så har Sverige Europas 3:e eller kanske 4:e lägsta elpris. Det är bara Island och Norge som har lägre elpris. Jag är lite osäker på elpriset i Schweiz för det är ett land som traditionellt haft ett elpris som varit i nivå med det svenska. I EU har Sverige det lägsta elpriset exkl skatter. Att Facebook och några andra IT-jättar lagt sina energislukande servrar i Sverige beror ju knappast på att elpriset skulle vara högt här.
Tack Lars!
Att få från ideologi till utopi är att passera en gräns från förnuft till galenskap. Mellan de som lever i Realia och Utopia finns inga landsgränser och konflikterna dem emellan är som ett ständigt pågående men allt mer eskalerande inbördeskrig.
Utopias innevånare kännetecknas av totalitärt rabiat tunnelseende och isolerar sig från kommunikation med Realias innevånare. Realais innevånare är alltid de som tvingas betala Utopias notor. Realia är den funktionellt fungerande delen Utopia är irrationellt förvirrad och oförmågan att skapa reella värden.
Tack Lars!
Att gå från ideologi till utopi är att passera en gräns från förnuft till galenskap. Mellan de som lever i Realia och Utopia finns inga landsgränser och konflikterna dem emellan är som ett ständigt pågående men allt mer eskalerande inbördeskrig.
Utopias innevånare kännetecknas av totalitärt rabiat tunnelseende och isolerar sig från kommunikation med Realias innevånare. Realias innevånare är alltid de som tvingas betala Utopias notor. Realia är den funktionellt fungerande delen. Utopia är irrationellt förvirrad och oförmågan att skapa reella värden.
Sigge #3
Jag gjorde ett antagande, och vet egentligen inte. jag antar att många industrier under 2010-talet påbörjade en process som minskade andvändningen av energi i olika former. Om man ser på följande länk
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-industrin1/
så verkar det att på senare år så har industrin generellt minskat sina utsläpp med 25% och av de olika grenarna så verkar Järn och stålindustrin minskat sina utsläpp, pappers- och massaindustrin samt kemiindustrin vara de viktigaste orsaken till minskningen, kanske också övrig industri. Jag vet inte om det beror på konjukturen, (dippen efter 2008 syns ju tydligt) så att mindre mängder produceras i dessa grenar eller att en större andel produceras i andra länder, t.ex. i Asien.
Jag antar att det är kolet eller koksen i t.ex järntillverkningen som avses vad gäller utsläpp av CO2. Antingen produceras mindre järn eller så används mindre kol, eller både och. Priserna har ju gått ner men det används knappast mindre järn idag än för tio år sedan.
Med utlokalisering avsåg jag mer korrekt att tillverkningsindustrin till stora delar flyttat utomlands, mer på grund av billigare arbetskraft kanske än billigare energi. Men elektricitet saknas ju inte i detta land.
Vad gäller ståltillverkning så verkar det som om utsläppen legat relativt konstanta, men att det sedan 2011 minskat rejält i ett tydligt hack. Jag antar att det är stålpriserna snarare än något annat.
Hade varit intressant om cement- och betong-industrin varit med i statistiken. Åtminstone till större byggen verkar man tillverka mycket av färdiggjutna betongelement borta i Baltikum, Estland mest. Man kan väl misstänka att en hel del av det som gjuts på plats också gjuts med importerad cement, Esterna kan ju använda sin oljeskiffer till sånt. Men nån statistik på det här kan jag inte hitta, lite märkligt faktiskt.
Lars,
Det sker ju utflyttningar av industrin från Sverige av olika skäl. Jag kan tänka mig att energiintensiv industri är i farozonen. I England, där man har ännu högre elpriser än här, så är stålindustrin hotad. Det Indienägda Tata Industries har lagt ut sin stålindustri till försäljning. 15000 jobb är i farozonen.
http://news.sky.com/story/1669230/tatas-move-plunges-pm-into-industrial-crisis
Om det blir en hög koldioxidskatt – och det blir det nog om MP får bestämma – så drabbas t.ex. den kemiska industrin och cementtillverkarna värst. Här är en artikel från FP om det allmänna underläge EU och USA är på väg att försätta sig i. Tillverkningsindustrin flyttar till Kina och Indien.
http://business.financialpost.com/fp-comment/terence-corcoran-clean-green-and-catastrophic
Tack Lars!
Utvecklingen styrs mot ett alltmer utarmat fattigsamhälle, helt i enlighet med den politiskt korrekta gröna ideologin. Bara ett litet fåtal vågar visa att ogillar detta.
Jag har flera gånger stött på obegriplig statistik levererad av Naturvårdsverket. Det kan vara så att de definierar sakar på så konstiga sätt att det inte blir begripligt. Om man jämför det diagram som Lars visar med motsvarande som Energimyndigheten och Ekonomifakta visar så stämmer det inte alls överens. Naturvårdsverkets diagram kan jag inte ens hitta på Naturvårdsverkets websidor.
http://www.naturvardsverket.se
Jag tvivlar på att diagrammet beskriver den svenska situationen. Kan det vara Danmark eller kanske Norden?
Att industrin skulle ha lika stora fossila koldioxidutsläpp som transporter med sina 85 TWh stämmer ju bara inte. Men med ordet ”växthusgaser” kanske Naturvårdsverket inte enbart menar fossila sådana utan även koldioxid från vedbränsle mm.
Ekonomifakta har information som både är trovärd och begriplig.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Energitillforsel/
Där svarar Oljeprodukter för 134 TWh, Naturgas för 9 TWh och Kol för 21 TWh.
Det är siffror som inte stämmer med staplarna i Naturvårdsverkets diagram.
Energimyndigheten har bättre information.
http://www.energimyndigheten.se
http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/energibalans/figurer/databars2014-sv.pdf
Följande diagram är mycket informativt.
http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/energibalans/figurer/sankey-sveriges-energisystem-2014_2.pdf
England fortsätter att dra ned på subventionerna till sol och vind. De dras idag redan med ett stort budgetunderskott som kommer att öka rejält om de fortsätter med subventionerna. Dessutom, och än värre, är att subventionerna tenderar att öka elpriset för konsumenterna. 38 % av de engelska hushållen har fått dra ned på matinköpen för att klara av att betala sina elräkningar.
http://dailycaller.com/2016/04/01/britain-abandoning-its-global-warming-taxes-and-subsidies/
Varför vi i Sverige skall fortsätta med dessa oetiska vansinnigheter att bestraffa de fattigaste bara för att dra ned koldioxidutsläppen under noll är en gåta. Ren och skär elakhet?
Jag trodde Sverige hade negativt netto sen länge..
Kolla den här:
http://wattsupwiththat.com/2014/07/05/the-revenge-of-the-climate-reparations/
#6 Lars Jonsson
Min uppfattning är att det främst är arbetskrävande tillverkning som flyttat utomlands som inte kunnat rationaliserats så mycket med robotar och annat. Till viss del har miljökrav gjort att tillverkning i Sverige haft svårt att konkurrera. Utsläpp av tungmetaller som kvicksilver, kadmium m fl och kemiska föreningar som dioxin har haft strängare gränsvärden i Sverige än i våra grannländer som t ex Finland. Men under de senaste 10-20 åren så har det snarare varit så att utländska krav blivit stängare och närmat sig de svenska vilket ibland varit en fördel för den svenska industrin.
Om man bortser från dippen 2008 så har varken stålindustrin eller pappersindustrin ändrat sin produktion så mycket. I stålindustrin har energisnålare processer ersatt äldre mer energislukande processer. Det stora som har hänt i stålindustrin är att tillverkningen av högkvalitativt stål och legeringar har ökat samtidigt som enklare kvaliteter har minskat. Cementtillverkning är en annan industri där energiförbrukningen minskat trots att lika mycket cement tillverkas.