Jag upplever ofta dessa symptom – kanske någon av TCS yngre läsare också känner igen sig och till och med kan ange den medicinska förkortningen? Men man får kanske inte skämta om äldre tankspridda professorer med skägg?
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Skriv på en lapp!
Glöm inte bort, att komma ihåg, att du har dåligt minne!
Jag har skägg och är tankspridd, men inte professor. 2 av 3.
Fast å andra sidan kan jag inte påminna mig att jag någonsin glömt något överhuvudtaget.
Peter! Du har fått syndrom.
Jag hade det också förut. När jag hittat glasögonen så kom jag inte ihåg vad jag skull titta på. Det fixade jag med en starr operation som gav mig örnblick. Nu undrar jag vad jag tittar på ständigt och jämt. Jag ser varenda pormask på folk. Aldrig får man vara riktigt nöjd.
–>Dan
Den var riktigt rolig. Den glömmer jag aldrig!
Om ni inte sett denna så rekommenderar jag den, Solfångarexpert som ringer in till P1, avd snillen spekulerar…
http://www.youtube.com/watch?v=vYBd6IW66Mk
Vi som inte har skägg då? Detta är kränkande!
Lars G #5 – den var rolig – man undrar bara om han var på riktigt
Liten söt historia:
Äldre man sitter i bussen. Liten flicka bredvid. Mannen letar efter sina glasögon. Flickan påpekar att de sitter i håret. Mannen tackar och säger
– Vad heter du då min lilla flicka?
– Karin morfar!
Solfångarexperten har ju helt rätt! Dom är bättre än svarta tak och asfalt, men största delen värmer ju atmosfären om verkningsgraden är 20 procent…
Peter S, den korrekta benämningen på din diagnos är professoriasis barbaris.
Olaus Petri.
Kan det va så? Det är ju en buske. 😀
Bim, inte en brinnande buske väl? 😉
Klockren 🙂 och ev en självbiografisk betraktelse för många av bloggens läsare, ifall de minns, likvärdiga(alla har inte trappa inomhus) händelseförlopp.
OT.
Det har hänt och händer att jag har tagit fart, dvs återgått till troliga beslutspunkten och försökt därifrån återskappa tankeförloppet för att nå minnesbilden/beslutet som fick mig att påbörja förflyttning i bestämd riktning, men för tillfället, oidentifierad(eftersom jag inte minns) göromål i sikte.
Framgång av att ”ta fart” är skiftande, här några axblock ur verkligheten.
1. Sannolighetsläran kan vara behjälplig i ca 15 % av fallen.
1a. Jag står vid kylskåpet, tittandes med frågande blick på innehållet, men vet ej varför. Stänger dörren och tar min kaffekopp och ser att jag har glömt att hälla mjölk i den. Ahaaaa, där satt den.
1b. Står i källarvåningen med morgontrött, lätt flackande blick utan att kunna redogöra för mig själv, vad gör jag här. Återtåg till övervåningen och släpper in hunden(som jag släppte ut) och känner hur kylan sveper över tårna. Ahaaaa, där satt den. Tofflorna ligger i källarvåningen.
2.Bearbetning med förflyttningens hjälp återskapar ca 70 % av fallen.
3. Sist kommer sk fördröjningsmekanismen vid återskapandet och står för ca 15% av fallen(sk autonom händelseförlopp).
Tidsaspekten är varierande(från tiotals minuter till dygn, tills minneslampan tänds och ännu längre fördröjning har observerats)och dyker upp vid de mest oväntade situationer, ni vet.
För att tydliggöra lång fördröjningsmekanism tar jag ett ex från verkligheten.
Köpte för ca 7 år sedan 8 st biljetter till Thomas Ledin konsert. La dom på ett bra och säkert ställe, så det skulle vara lätt att hitta biljetterna. Biljetterna ligger fortfarande på ett bra ställe och jag väntar än att minneslampan skall tändas. 🙂
Norbert Wiener lär en gång ha blivit uppehållen av en frågande student, efter den korta diskussionen frågade han studenten -Säg mig. åt vilket håll var jag på väg när vi möttes? Studenten svarade- Åt det hållet herr professor. -Tack, då har jag förmodligen ätit lunch.
Det där behöver man inte vara gammal för att uppleva. I mina tonår gick jag uppför trappan till köket för att frågande släntra ner till gillesstugan för att där återupptäcka att jag saknade mjölk. Jag gick uppför trappan och stod återigen lika frågande i köket. Tredje gången jag gick upp mässade jag orden mjölk inom mig och då kom jag ihåg det. Min ursäkt är att jag var nyförälskad.
Numera räcker det med att jag kommer ner tomhänt en gång för att min frus blick ska få mig på bättre tankar.
Bertel #13 – jag vet inte hur många gånger jag plockat fram något ur en ”hög” för att ha det särskilt lättillgängligt. Sen är det spårlöst försvunnet.
En av lagarna i samlingen ”Murphy’s & friends”:
Objects can only be found when not sought.
och
”Whenever an object is found, it is invariably in the last collection examined”
(kanske naturligt)