Nyligen ha de
kommunala landskapsgaserna utsetts, varvid Grönköping – nog så glädjande – tilldelades den alltid så omtalade koldioxiden. I en kommentar säger hr info-sekreterare Viking Helmersson att ”detta är ytterst uppmuntrande, i synnerhet då koldioxid numera är att betrakta såsom utrotningshotad.”
Skizz å det kommande koldioxidmuseet, där den
utrotningshotade landskapsgasen skall finnas till beskådan.
Rolf Oward
Personligen så uppskattar jag Grönköpings initiativ rörande denna för vår överlevnad nyttiga och oumbärliga gas. Tyvärr finns det, såvitt jag vet, bara en enda person i Svedala som har förmågan att kunna se denna gas, så museet får väl försöka engagera denna person, att på något sätt beskriva det som skall förevisas, även om personen i fråga inte önskar någon som helst förekomst av densamma. Klurigt lär det nog bli.
Har försök gjorts att färga den grön?
#2 du menar greenwashing.
Inte nog med att jag ser uppochnervända regnbågar, nåja en åtminstone, så kan jag se koldioxid också. Jag ser den varje gång jag häller upp en öl, den ser ut som genomskinliga små bubblor i ölen, allt handlar om kontrast. Kanske kan museet i Grönköping köpa in skattefri öl som kontrastvätska?
#2 Sören. Borde den inte snarare vara röd?
Ja nog är koldioxiden utrotningshotad.
På min första geologikurs inledde professorn med att två elever fick kliva fram och rulla upp en pappersrulle. En fick hålla utmed ena väggen och den andre fick rulla ut framför tavlan och vidare bort till andra väggen. Hela gobelängen med alla eoner var 45 meter lång.
Var cm representerade 1 miljon år, sist på den 45 m långa sträckan fanns ett 1mm sträck, som motsvarade 100 000 år. Vår civilisation syntes inte, den skulle bli ett osynligt sträck. Förmodligen ville professorn att vi skulle få lite perspektiv på tillvaron.
Låt oss göra en gobeläng för koldioxiden.
Gör ett 1 mm sträck, som skall motsvara all substansmängd koldioxid i atmosfären. Gör nu en stapel på ca 60 mm bredvid, det motsvarar all koldioxid i haven.
Nästa stapel är inte lika lätt greppa, den skall du göra 500 till 700 meter lång.
Den stapeln motsvarar all koldioxid i backen, för evigt förlorad och endast vulkanernas barmhärtighet kan ge ytterst liten del av den koldioxiden tillbaka.
Månen är ur jorden kommen. Det finns ingen kalk på månen.
I begynnelsen fanns all denna koldioxid i atmosfären. Troligen bildades planeterna innan solen tände, annars skulle vi få ett annat förlopp. Det kondenserade vattnet såg till att det mesta av koldioxiden reagerade med berget innan solen nådde sin fulla styrka. I denna flytande koldioxid och vid punkten ca 70 bar uppstod livet.
Gör din matematik! Dra kurvan vidare. Det har redogjorts på detta forum tidigare om hur framtiden ser ut. Koldioxiden kommer bli mer sällsynt.
Livets dödsmarsch är på sitt slutskede, kanske endast någon miljon år kvar.
Har den sällsynta gasen något med klimatet att göra? Absolut inget alls.
Historien lär oss att vi inte lär av historien. Det finns inget givet samband mellan jordens klimat och koldioxidhalten i vart fall 600 miljoner år tillbaks.
#6 johannes
Trycket hos jordens tidiga atmosfär tros ha varit runt 10 bar. Där CO2 och CO var helt dominanta. Vi kan alltså räkna med att atmosfären vid den tiden innehöll i storleksordningen 10 000 gånger mer CO2 än idag.
https://web.archive.org/web/20151010074651/http://wwwdca.iag.usp.br/www/material/fornaro/ACA410/Kasting%201993_EarthEarlyAtmos.pdf
# 5 laco
Jo, i rimlighetens namn borde gasen rödfärgas, då den tillhör de mer ovanliga (rödlistade) molekylerna i vår atmosfär.
Ett sätt att synliggöra koldioxiden är att klistra ihop millimeterpapper till en kvadratmeterstor ruta som ju innehåller miljon mm2. Med en spetsig penna kan man sedan färga 420 sådana, jämnt fördelat, i valfri färg.
§7 Karl
Varför skulle jorden skilja sig från Venus? Allt annat verkade vara tvilling förutom att Jorden träffades av en mindre planet som satte mer snurr på kärnan så magnetfält bildades och månen flög ur. Det blev även snabbare rotation och lutning. Vi behöll vattnet medans Venus vatten blåstes bort. CO2 blev dock kvar på båda planeterna.
Jordskorpan består av 4% kalcium och det finns uppskattningsvis mer karbonat än anortit och kalciumsilikater.
Men säg att 1% av skorpan är karbonat så hamnar vi på minst trefaldiga nivån av Venus.
Det blir fortfarande en mycket sällsynt gas som är utrotningshotad.
Tur att den är så låg idag, det blir mindre jobb att måla den.