En man jag saknar

Jag brukar ibland berätta om hur jag blev klimatrealist. Det började när jag flyttade till Sunnersta i södra Uppsala och därmed varje dag passerade SLU (Sveriges LantbruksUniversitet) i Ultuna. Där hade man planterat sälg som energiskog. Jag blev intresserad, men en aning frågande. Det första som slog mig var att om koldioxiden ger en farlig uppvärmning så spelar det väl ingen roll varifrån den kommer. Det viktiga är väl att få bort den igen och då ska man väl ha så mycket blad som möjligt.

Därmed började jag intressera mig för kolcykeln och hittade en bre beskrivning hos någon institution på SLU. Jag ringde den institutionen och det var då jag första gången hörde talas om “bombkurvan”. Det hette inte så, men det handlade om att omsättningen av koldioxid i atmosfären var snabbare än jag anade. Jag fick veta att med kjälp av de atmosfäriska bombproven under 60-talet hade man räknat ut att den genomsnittliga uppehållstiden för en koldioxidmolekyl i atmosfären var 5 år. Efter det ville jag se kolcykeln som ett dynamiskt system, och räknade på effekterna av vad en ersättning av fossila bränslen med biobränslen skulle innebära. Det här var ungefär vid millenieskiftet år 2000.

Detta om detta. Några år senare kom jag in på en mejl-lista “Climate Sceptics” där jag lärde mig en hel del, och framför allt fick veta att det fanns seriösa forskare som hade andra uppfattningar om klimatförändringar och deras orsaker än de som framfördes av IPCC. Det var flera intressanta personer som fanns med på den listan, och det var så jag först fick kontakt med Peter Stilbs och därmed kunde delta i den klimatkonferens han anordnade på KTH hösten 2006.

Bland dem som skrev på Climate Sceptics fanns en holländare vid namn Arthur Rörsch som jag blev imponerad av. Han var både kunnig och lågmäld. I somras kunde jag läsa att han hade avlidit och plötsligt fick jag för mig att jag ville presentera honom för KU:s följare.

Det fanns någon nekrolog, men när jag hittade en ren beskriving tillsammans med en artikel på holländska som han skrivit tyckte jag att det var roligare. (Även om jag kunnat hjälpligt tala och läsa holländska så lät jag Google Translate göra en första översättning, en översättning som jag sedan granskat och “förbättrat”.)

Jag har inte hittat något om när den skrevs, men eftersom han talar om att hålla avstånd så var det tydligen i år. Jag tycker att artikeln också ger en liten inblick om den politiska situationen i Nederländerna och jag måste erkänna att jag gillar den sista meningen i artikeln.

Om Arthur Rörsch

Arthur Rörsch (f. 1933) var styrelseledamot i TNO (1979-1994) (Netherlands Organisation for Applied Scientific Research) för miljöområdet. Han var också (deltid) professor vid Leidens universitet 1967-1997 och arbetade i ett antal europeiska vetenskapliga organisationer. Han var riddare av den nederländska lejonordern. Arthur Rörsch har under sin karriär, både som forskare och som administratör, alltid presenterat sig som en tagg i kappan på förespråkarna av rådande vetenskapliga och administrativa åsikter.

När han gick i pension som TNO-regissör (1994) uppträdde kabaretartisten Ivo de Wijs vid en bejublad avskedsfest.

Han är författare till följande verk.

“Vetenskapsfriktion 1. Organisation och desorganisering av vetenskapföretaget.” (Spectrum 1984.)

“Erudition and the Place of the Agricultural University in Society.” (Om bildning och lantbruksuniversitetets roll i samhället.) (Tal vid öppnandet av LUW-läsåret 7 september 1997.) (Landbouw Universiteit Wageningen; Wageningen Agricultural University)

Over het dempen van de Mare en andere vergissingen.’(jag gillade inte Google Translates översättning så ni får ta originaltiteln.) (Tal vid öppnandet av läsåret för universitetet i Leiden den 3 september 1990.)

Vändpunkt 2000; förutsättningar och scenarier för hållbar utveckling i Nederländerna och Europa. ” (Elmar, Delft 1993.)

‘Klimatförändringar på en vattenplanet; en närmare titt på CO2-frågan. ‘ (Veen 2003, Diemen 2005.)

“Paradigmer inom klimatforskning.” (E&E, Volym 21 (4) 2010, ISSN 0958-305X.)

‘Mekanismer för klimatförändringar och AGW-konceptet: En kritisk granskning.’ (E&E, Volym 24 (3 & 4) 2013.)

‘Science Friction 2; vetenskap mellan kris och framsteg. ‘ (Elmar, Delft 2016.)

Arthur Rörsch avled den 14 juli.

Hur Grönt är grönt nog?

Ett artikel av Arthur Rörsch.
Jag är färgblind mot färgerna rött och grönt. Det är en medfödd defekt hos tio procent av befolkningen. Men om jag fortfarande försöker följa politiken idag verkar det som om det har blivit en sjukdom hos en så kallad demokratisk majoritet: 50 + 0,5% om du inte räknar med dem som inte röstade. Det är nära den andel som ledde till den beklagliga Brexit.

Men så småningom blir det förståeligt för mig. Att en grönsakshandlare säljer grön mat verkar fortfarande tydligt för färgblinda människor. Men vad ska man säga om det som den “röda” bonden Timermans i EU-kommissionen försöker sälja till oss och hur går det till. Det ser mer ut som en stalinistisk marxist som bär en grön banderoll med hammare och skära på. Dessa var ursprungligen symboler för de befolkningsgrupper som efter den industriella revolutionen exploaterades av fabrikanter och de jordbrukare som exploaterades av stora markägare.

Fastän han tillhör det aktningsvärda Arbetarpartiet ser jag inge socialdemokratiska ideal hos denne röde jordbrukare. Det kan utlösa en Nexit efter årets ekonomiska kris på grund av behovet av att upprätthålla 1,5 m avståndsstandard inom affärer, konst och underhållning. Att fortsätta brottas med syd- och östeuropeiska länder om deras underskott i sina nationella budgetar med euron som en gemensam valuta är inte heller något attraktivt.
Men hur ska vi se den politiska framtiden i vårt land, tillsammans med
likasinnade länder som Storbritannien, Tyskland, Skandinavien? Oss emellan måste jag medge att jag ​​tilltalas inte heller av det “blåa” som presenteras av ett så kallat liberalt parti. Det har blivit en fadd färg på grund av inblandning av rött och grönt. Vilket gör mig grön-gul värre.

För att upprätthålla förtroendet för vår parlamentariska regeringsform verkar det nödvändigt att ledarnas färg är tydlig innan ytterligare en nödvändig koalition bildas där alla måste sätta färglöst vatten i sin färgade lemonad igen. Det är bättre att bilda en minoritetsregering om du accepterar som en demokratisk princip att du med 51% majoritet bör fråga dig om du verkligen behöver genomdriva alla dina egna förslag. Jag tror att demokratisk styrning också innebär att man visar respekt för en minoritets åsikter över 40%.

Vad står “blå” för? Jag tror främst för oberoende företagande i vår holländska tradition av främst handlare och tillverkare. Begränsa statliga ingripanden till så kallade frågor om statens välfärd, försvar, vattenstyrelser, hälso- och sjukvård, infrastruktur.

Vad står “rött” för? Jag tror för fullständig överföring av all omsorg, för välstånd och välbefinnande till en centralregering, som därför anses ha all visdom i sin besittning. I moderna socialistiska åsikter, dock redan nyanserade, säger reduceras till att upprätthålla välstånd och välbefinnande för anställda i företag.

Vad står “grönt” för? I princip verkar det för mig vara människor med stor respekt för naturen som den har utvecklats under miljarder år, där människan bara är en art som förtjänar att leva vidare tillsammans med alla andra som en anmärkningsvärd produkt av biologisk utveckling.

Jag tror att denna “gröna” grupp under de senaste 50 åren, på grund av en i och för sig nödvändig miljöhänsyn har vänt sig bort från denna grundprincip . Grönt har färgatstt. Det uppmanar staten att erkänna miljöskydd som det viktigaste statliga problemet. Enligt min mening har den gröna vänstern utvecklats till ett parti som säljer grönt som rött. Ledarna verkar ha liten förståelse för vad kampen i naturen egentligen handlar om (Överlevnad av de starkaste) och för det samhälle där vi lever.

Det finns också en fjärde viktig färg i regnbågen i vårt politiska system. Det för de kristna partierna där huvudprioriteten är att upprätthålla traditionerna i vårt västerländska samhälle som härstammar från Israel. Jesus Kristus, superstjärna, välgörenhet. Denna tradition tappar ner, och detta tycks jag vara beklagligt, som en viktig bindande faktor i våra regeringskoalitioner. Jag är själv agnostiker, men jag känner mig fortfarande som en “kristen” (med respekt för muslimer och buddhister också). Men de kristna partierna har aldrig visat sin egen färg i betydelsen av det föregående.

[Sverige (Norden?) är ett undantag i Europa i det avseendet att vi inte har ett starkt kristet parti. Därför känns det inte lika viktigt att ”förbättra Google Translates översättning.]

Och nu dyker plötsligt ett nytt “färglöst” parti på scenen. Forum för demokrati (FvD). Eller ska vi säga, en fest med alla regnbågens färger i sina baner. Med betoning på att upprätthålla den politiska grundprincip som kallas demokrati.


Jag ska inte göra partipropaganda. (Ännu inte medlem själv.) Men jag vill uppmuntra alla läsare att hålla koll på vad FvD kommer att uppnå. I Brabant har det fått en chans. Har Baudet lyckats sammanföra tillräckligt många människor med viss
bildning i partiets ledning?
Media har försökt bränna Thierry (varför?). Han är ännu inte en så erfaren, praktisk, politiker som Rutte. Gjorde felsteg i PR. Men låt oss vänta och se hur han kommer att lära sig att ta regeringsansvar.

Under tiden skulle jag inte avråda någon från att fortsätta att rösta på sitt gamla parti om de är övertygade gröna, röda eller blå, detta under förutsättning att deras parti i sitt program tydligt anger vad det står för. Om inte, är FvD en tänkbar tillfällig destination för din röst. Men var medveten om att du måste acceptera åtminstone enav de tre angivna inriktningarna, annars kommer du att ge efter för ett svagt underbyggt val baserat på opportunism. För mig är det att rensa ut spökhistorierna om överhängande klimatförändringar.

För mig skulle Nexit vara ett sätt att minska inflytandet från Bryssel på alla typer av sociala problem. Jag skulle vilja komma tillbaka till EEG, det europeiska ekonomiska samfundet som främjar frihandel och industri – ett överstatligt organ som håller fingrarna borta från frågor av nationellt intresse.

Invandring? Politiska och ekonomiska asylsökande? Jag vågar knappt säga något om det. Jag bor med en Surinames som jag anser vara en landsman. Jag har en marockansk svärson, född i Alkmaar, utbildad till ingenieur vid Tekniska Högskolan i Delft. Tydligen behöver vi också fortfarande Polen för att skörda sparris. Men varför vi bör välkomna politiska och ekonomiska flyktingar från avlägsna länder, på bekostnad av våra sociala tjänster, är inte klart för mig. Jag är fortfarande “blå” i detta avseende. Först, håll dina egna byxor så starka som möjligt innan du vädjar till dina medmänniskor att finansiera din existens.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack Sten
    En lågmäld klimatskeptiker har gått bort och saknas.
    Arthur Rörsch-kände inte till honom men tack för presentationen.
    Det är de lågmälda som man bör lyssna extra på.
    Det är tvivel och skepticism som spetsar till vetenskapen inte högljudd övertygelse och fanatism.

    Klimatfrågans polarisering och ensidiga mediebevakning skrämmer liksom de fanatiker som finns.
    Nu har SVD hittat en som vill spränga oljeledningarna.
    Andra , inte lika fanatiska , inser vad en sådan handling skulle medföra och tar avstånd, men upprätthåller sin inställning i klimatfrågan. Tänk om de kunde genomskåda fanatismen bakom hela klimatalarmismen.

  2. Rolf Mellberg

    O.T. om paleoklimatologi

    Jag hittade en film som behandlar planetens värsta extintion (XR: now we´r talking)…. den i övergången mellan Perm och Trias för ca 252 MYA. Jag finner filmen trovärdig och korrekt men jag skulle vilja få ett par kunniga följares bedömning (t ex tty:s)

    Jag tänkte nämligen hålla en föreläsning i en persionärsgrupp här i Linköping i ämnet baserad på denna film om den håller måttet.

    Notera särskilt att vid 7:50 anger man utsläpp till ca 100.000 GT CO2, att jämföras med de 35 per år vi nu släpper ut.

    (jag har f.ö. på min to do list att studera PETM med de länkar tty gav mig för några veckor sen. Kan den händelsen vara besläktad?)

    https://www.youtube.com/watch?v=st_2C_Wrw4A&t=636s

  3. Håkan Bergman

    En klok man, undrar vad han skulle tycka om dagens EU? Mitt i pandemi, Brexit och en ekonomisk kris inom euroområdet så diskuterar eu-parlamentet korv! Det är naturligtvis nog så viktigt att bevara korvens nationella och regionala särart, men herregud.
    https://www.svd.se/nu-avgor-politiker-fragan-vad-ar-en-korv/i/senaste

  4. Rolf Hammarling

    Såg på WUWT att professor Nils-Axel Mörner avled fredag den 16 oktober. Han är väl också en man som förtjänar en nekrolog på Klimatupplysningen?

  5. Rolf Mellberg

    #4 Rolf H

    Det kommer nog ska du se, under tiden kan du kolla den här filmen:
    https://www.youtube.com/watch?v=YpGZdtfngsk&t=1439s

  6. Ivar+Andersson

    OT Grönt och rött är samma färg. Riksdagsledamoten Annika Lillemets lämnade förra året Miljöpartiet för nystartade Partiet Vändpunkt. Nu byter hon igen och blir vänsterpartist.

  7. Lasse

    #6 Kallas de inte för vattenmeloner-gröna på ytan men innerst inne röda.
    Det kan inte vara lätt att vara MP.
    Nu har de fått räkna om skatten på plastpåsarna också, det blev visst fel eller var det syftet?
    Handlandet sker med tygkassar med 1000 gånger större miljöavtryck, utmärkt säger Bolund, eftersom han vet att vi inte odlar bomull här.

    Sten , du nämnde sälg vid SLU. Tänkte kommentera björkarna vid SLU, den planterade rad av björkar från olika delar av vårt avlånga land. Björkar som behåller sin variation fast de växer i Uppsala.
    https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/om-slu/orter/uppsala/genetiska_tradgarden.pdf

  8. Christe Eriksson

    Apropå odlandet av sälg,det fanns stora odlingar av det här i Halland.Mins att det växte utmed numera gamla E6.
    Det byggdes speciella tröskor som skulle skörda sälgen.Vad blev av det,ett stort fiasko.
    Så kan det gå när okunniga politiker får bestämma.

  9. Ivar+Andersson

    #8
    Från E4an kunde man vid Linköping se energiskog men den är nu ersatt av en stor solcellsanläggning som ger oss el cirka 1000 timmar om året framförallt på sommarhalvåret. Det ena gröna projektet ersätts av nästa när man insett hur meningslöst det första var.

  10. Sten Kaijser

    Det fanns en tid när jag ännu inte satt mig in i klimatfrågan och där min tes var

    “om koldioxid är ett problem så är biobränslen inte lösningen”.

    På morgonen talades det om att den svenska skogen inte skulle räcka för allt bibränsle man villa ha. Då undrade jag hur de tänkt sig att Europa ska kunna använda biobränslen — 50 ggr så många människor, totalt högst 10 ggr så mycket skog.

    Tror man att Sverige ska gå före och andra följa efter, eller hur tänker man?