En annan masshysteri

Ämnet för dagen är masshysteri. Inte för att jag är någon expert på det här området men jag tänkte här ge ett exempel på en (annan) masshysteri som hade väldigt stor påverkan på min bransch.

I slutet av 90-talet och början på 00-talet jobbade jag på ett väldigt stort svenskt företag. Under nyårsafton och nyårsdagen för millennieskiftet satte de flesta höga chefer i olika stabsrum beredda på att något av företagets stora datasystem skulle krascha. Man kan fråga sig vad dessa chefer skulle göra om något system kraschade, för det var knappast de som skulle kunna laga det, men man skulle iallafall visa att man tog frågan på största allvar. Ingenting hände naturligtvis. Och knappt någonting hände på något annat ställe i världen heller. Anledningen till denna mobilisering kallades millenniebuggen, eller ”the Y2K bug” på engelska.

Bakgrunden till millenniebuggen var att datorer, små och stora, skulle lagra årtalet med 2 siffror. När året slog över från 99 till 00 kunde vad som helst hända. Enligt teorin.

Jag har i hela mitt yrkesverksamma liv jobbat i mjukvarubranschen och jag har aldrig någonsin sett någon mjukvara som lagrat årtal som 2 siffror. I de allra flesta fall lagras tiden som antalet sekunder från en given start-punkt. Tex lagrar många Unix/Linux-system tiden som antalet sekunder från 1970-01-01 00:00:00. Och många äldre av dessa system räknar tiden i en variabel (minne) som har 32 st ettor och nollor. Man använder också både positiva och negativa värden vilket ger att tiden kan variera mellan 13:e december 1901 till 19:e januari 2038. Detta kallas 2038-buggen. Under den 19:e januari 2038 kommer tiden att slå över till 13:e december 1901. Om man nu inte har uppdaterat sitt system innan dess vill säga. Min moderna Linux-dator lagrar dock tiden som 64 st ettor och nollor, vilket borde vara mer än tillräckligt för att överleva mänskligheten.

Men många inbyggda datorer, såna som finns i tex bilar eller hushållsapparater, kan använda någon helt annan startpunkt och någon annan storlek på variabeln som lagrar värdet. För olika produkter kan alltså en ”millenniebugg” inträffa lite när som helst.

Men varför denna hysteri kring millennieskiftet. Jo det lär faktiskt ha funnits system som lagrade årtalet med 2 siffror och dessa system var i allmänhet skrivna i det gamla programspråket Cobol. Och det var nog med utgångspunkt från detta som ryktet började sprida sig att datorerna kunde räkna fel på tiden efter millennieskiftet och ja, det fanns inga gränser på vad som skulle kunna hända. När den här hysterin väl hade satts i rullning gick det inte att stoppa. Inget företag kunde strunta i denna fråga eftersom de då kunde äventyra i princip hela den moderna civilisationen. Enorma resurser lades på att försäkra sig om att systemen skulle överleva millennieskiftet.

Som ni vet hände nästan ingenting. Det var några enstaka system som fick problem. Men de flesta datorer och datorsystem har ändå i vanliga fall mängder med andra buggar som till och från skapar stora problem för sina användare. Jag kan inte tolka den här händelsen som något annat än en masshysteri. En hypotetisk händelse som givits oproportionerliga konsekvenser.

Men kan man stoppa en masshysteri? Och hur uppkommer de egentligen?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Cornell

    Bra Magnus. Vi har ju medeltidens häxprocesser som i mycket liknar koldioxidhysterin.
    Häxprocesserna upphörde när domstolar började fråga efter bevis.
    Häxprocesserna mot koldioxid kommer att upphöra när politiker och allmänhet början kräva bevis.

  2. Anders Gustafsson

    Hej
    Ja det kan mycket väl ha varit en ogrundad masshysteri. Den värsta katastrofen avvärjdes nog då vår leverantör av kaffemaskiner meddelade att dessa var kollade och var ”Y2K safe”. Då var jag lugn, oavsett läget i världen skulle jag i alla fall kunna få kaffe:) Det är dock svårt att veta hur stor risken var.
    Jag jobbar med telekom och vet att inför årskiftet 99/00 skiftet så inspekterades väldigt mycket programkod och system. Inte bara inte bara på på mitt företag utan i hela världen. Det kan också vara så att större katastrofer undveks av detta skäl.
    Även om jag också lutar åt att år 2000 hotet var väldigt överdrivet så lär vi nog aldrig få veta säkert.

  3. Sigge

    Avdelningen jag jobbade på vid millennieskiftet hade ett par äldre PC som strulade efter millenieskiftet. De hade inte blivit uppgraderade. De kraschade inte och det var inga problem att uppdatera datorerna så de fungerade. Den ena datorn var en skrivarserver och den klarade sin uppgift utan att behöva uppdateras. Själv jobbade jag med Mac på den tiden så jag hade inte det problemet. Vad jag minns så var det bara PC som var tillverkade i början på 90-talet och äldre som skulle strula. De flesta uppdaterade sina datorer innan millenieskiftet. Stordatorer som unix skulle klara millenieskiftet.

  4. Mattias

    En annan historisk masshysteri var åtgärderna mot galna kosjukan. Inom läkemedelsindustrin som är hårt reglerad gjordes hysteriskt många åtgärder för att undvika katastrofen. Jag är inte säker på att alla dessa bidrog till att katastrofen uteblev. Men det gjorde den så här i efterhand. Intressant att diskutera när försiktighetsprincipen bör gälla och till vilka kostnader. Det verkar vara svårt för mänskligheten att hantera riskbedömningar av inledande exponentiella förlopp som sedan uteblir.

    Däremot har ju Hans Rosling tydligt visat när minutiösa åtgärder för att häva ebolaepidemin faktiskt hjälpte till att häva den.

  5. Lars Lundqvist

    Mycket träffande parallell till dagens CO2-hysteri.

  6. Gunnar Strandell

    Magnus
    Jag delar din uppfattning men vi måste konstatera att i de fall man beräknar skillnaden mellan två datum och årtalet är givet med bara två siffror, som för personnumren, då blir det problem.

    Jag misstänker att det fanns en del ränteberäkningar som behövde kollas upp t.ex.

  7. Hej Magnus,

    det fanns åtminstone på skämt en farhåga om att avfyringsfärdiga missiler skulle skjutas iväg om systemen kraschade. De var ju styrda av såpass gamla system att man (låtsades?) befara att det fanns en risk.

  8. Ivar Andersson

    Våra personnummer vållade vissa problem. 107-åringar kunde kallas till skolstart. Det löste man med att ändra minustecken till plustecken.

  9. rale

    Själv brukade jag ställa om systemklockorna till strax innan tolvslaget 1999 på ett antal datorer långt innan det riktiga tolvslaget. Inget hände varken då eller på Nyårsafton. Varför gjorde inte andra det?

  10. Bengt Abelsson

    I USA, på 50-talet uppstod en lokal masshysteri med skadade vindrutor på bilar som kännetecken.
    Visserligen lokal, men intensiv.
    Häxprocesserna får väl också räknas som masshysteri.

  11. Bengt Abelsson

    The Seattle Windshield Pitting Epidemic of 1954 became a textbook example of collective delusion, sometimes referred to as ”mass hysteria.” To this day, sociologists and psychologists refer to the incident in their courses and writings alongside similar events, such as Orson Welles’ War of the Worlds Martian invasion panic of 1938,…
    Snart nog kommer ”klimatångest” att få sin plats vid glasrutorna.

  12. sl

    Benägenheten till hysteri ligger nog inherent i människan, i praktiken föreligger hysteri hela tiden, och saknas det tillfälligt hittar någon företagsam person på en. Klimathysterin har en rad underavdelningar som kan odlas i tillfälliga bubblor och kuvöser; metan-noja, golfströmsnoja, dieselnoja. Mode har många likheter med hysteri, människan tycks behöva mode, alltså de tillfälliga avvikelser från standardkläder som kommer för att snart gå. Röda byxor, utsvängda byxor, byxor med konstgjort slitage. Det tar aldrig slut.

  13. Johan M

    Kan tipsa om Mattias Göranssons bok ”Björnen kommer” . En genomgång av hur vi konsekvent låter oss vilseledas av hotbilder dör rysskräcken är ett exempel. Parallellerna till milleniumbug o klimathysteri är påtagliga.

    https://www.adlibris.com/se/bok/bjornen-kommer-om-ryssradsla-monsterseende-och-militara-misstag-9789185279517

  14. Håkan Bergman

    Såna här potentiella problem förstoras väl också upp av det faktum att för många människor ligger det nån mystik i vissa tal och vissa datum. Idag har vi t.ex. fredag den trettonde, som, i den kristna världen, är en otursdag.

  15. Göran Gustafsson

    En annan masshysteri som fortfarande grasserar och som delar läkarvetenskapen i två läger är fettskräcken och den därmed sammanhängande förskrivningen av statiner mot högt kolesterol. På femtiotalet tyckte sig den amerikanske fysiologen Ancel Keys se ett samband mellan högt intag av mättat fett och död i hjärt-kärlsjukdom. Han företog då ett antal epidemiologiska undersökningar, som emellertid inte ledde till någonting. Då började han massera sina data, dvs. han raderade de observationer i diagrammen som inte stämde med hypotesen, och så kunde han till sist ”påvisa” sambandet mellan smörätande och död i hjärtinfarkt. Tillvägagångssättet känns igen av oss klimathotsskeptiker, eller hur? För den intresserade rekommenderas standardverk som Gary Taubes ”Good calories, bad calories”, Robert H. Lustigs ” Fat Chance” och vår egen docent Ralf Sundberg med boken ”Forskningsfusket!”. Statiner ger i många fall svåra biverkningar, men läkemedelsföretaget Pfizer har inhöstat mångmiljardbelopp på sitt preparat Lipitor. I Sverige är väl Simvastatin det mest förskrivna läkemedlet. Biverkningar av koldioxidhysterin känner vi till, fågelgiljotiner och verkningslösa solpaneler.

  16. Evert Andersson

    Kul kommentarer. Men jag var en sådan där chef, om än inte hysterisk så såg jag till att vara något så när nykter och tillgänglig. Inte för att jag kunnat lösa problemet utan av solidaritet med de medarbetare som var i tjänst ’utifallatt’.

  17. Göran Gustafsson

    Tilläggas bör, att Ancel Keys var på förslag till nobelpriset i medicin. Som tur var fick han det inte, medan våra vänner Al Gore och järnvägsingenjören Pachauri som bekant blev fredspristagare. It pays to invoke hysteria.

  18. jensen

    korrelation/kausalitet.

    Bekant är tidsambandet mellan driften av en speciell industri och anmärkningsvärd missbildnings-ökning
    i vederbörande förlossningsdistrikt.
    Problemet löstes genom att industrin fick läggas ned och arbetslösheten ökades.

    I efterhand försökte man lösa kausaliteten, och fann då till sin skam att vederbörande förlossningsområde hade utvecklat ett förfarande att klassa nyfödda barns utstående öron som missbildning, vilket inte tillämpades någon annan stans.
    I stället hade utvecklats en praktisk metod att reducera graden av ” utstående öron”

  19. Håkan Bergman

    Göran Gustafsson #15
    Fria radikaler orsakade väl också lite av en masshysteri,vad blev det av dom? Men en del damer fann åtminstone tröst i en skröna om att rödvin minsann var rikt på antioxidanter. Nu vet jag inte hur det förhåller sig med det senare, jag anar att druvor säkert kan vara rika på antioxidanter men att dom skulle överleva fram till den färdiga produkten verkar osannolikt. Idag är det dieselnoja och förtida död som gäller, men varför får jag aldrig nån precisering av förtida död? Den ende jag kan komma på som höll tiden var Piraten.

  20. Göran A.

    Angående Nobelpris som kan anslutas till denna artikel och artikeln om Golfströmmen. Jag lyssnade på en föreläsning där föreläsare sade något i still med att Nobelpris får den som har skapat sig mest uppmärksamhet. Stämmer på några prickar.

  21. Göran A.

    Svininfluensan var en masshysteri för några år sedan. En hysterisk massvaccination skapade mer problem än influensan i sig skapade.

  22. Håkan Bergman

    Göran A. #21
    Och ”vaccinet” skulle förhindra förtida död hos oss gamlingar. Vi får ynnesten att leva ett par månader extra, till priset av livslångt lidande för dom unga människor som drabbades av biverkningarna. Men ännu värre är den misstro mot vacciner i allmänhet som blev följden. Influensavaccin borde inte få kallas vaccin.

  23. jensen

    En annan ovetenskaplig tragisk historia utgörs av SIDS-förloppet (Sudden Infant Death Syndrom)
    Under 1940-talet införde den karismatiske Dr. Spock rådet att nyfödda barn skulle sova på buk i stället för på rygg.. Dock ej evidensbaserat utan endast opinion. Tanken var att barnen skulle undvika att få kräk ned i lungorna
    En Australisk forsknings grupp ( Eller ev. New Zeeländsk) ville få klarhet. Bl.a. p.g.a. att ett asiatiskt land totalt hade bibehållit de uråldriga traditionerna med ryggläge. F.a. förelåg anmärkningsvärd låg incidens av SIDS. i det landet ( Burma? )
    Man utförde vetenskapligt korrekt dubbelblind-undersökning betr. kontrollgrupper m.m.
    Rådet blev att så gott det gick att återgå till ryggläge, Detta ändrade råd fick mycket gynnsamt resultat.
    I Sverige reducerade t.ex. SIDS med 70%
    Den karismatiske Dr. Spocks råd anses ha förorsakat 50.000 barns död.

  24. ces

    Kränkning är också en slags masshysteri – ex Det senaste fallet gällde en student på KTH som hamnat i diskussion med två kursare om utomeuropeiska invandrares överrepresentation vid överfallsvåldtäkter. Kursarna hade begärt bevis för studentens påstående om överrepresentation och denne presenterade då statistik och uppgifter från officiella källor, bland annat BRÅ.

    Det som sedan händer visar det patologiska i högskolan och i samhället. Diskussionen och uppgifterna sprids och andra studenter känner sig kränkta och gör en anmälan. Representanter för högskolans hotar då studenten med disciplinåtgärder och avstängning och deklarerar i öppet klassrum att åsiktsyttringar och diskussioner om känsliga ämnen inte är tillåtet i universitetsmiljön. Det är helt egalt om det som sägs är sant eller inte, och vad som är känsligt avgörs av den enskilde som råkar känna sig kränkt. Därmed är det fullt möjligt att närsomhelst kväsa all diskussion och alla yttranden med att hänvisa till att man känner sig kränkt av dem. Det är den mest lättkränkte, eller iskallt kalkylerande, som här får sin vilja upphöjd till regel. Denna slår ut grundlagens skydd för yttrandefrihet.

    Man vill instinktivt avfärda den här typen av fall som förvisso allvarliga men ändå enskilda incidenter. Vi lever i en rättsstat och det korrigerar sig säkert. Men tyvärr är detta bara ett exempel av många och vi ser en tydlig trend med försök att tysta enskilda genom hot om avsked, uteslutning ur fackföreningar, eller liknande. För en enskild student är det mycket svårt att stå emot sitt lärosäte. Signalen till andra studenter blir också starkt avskräckande. Din frihet gäller inte längre. Det blir en form av totalitär terror.

    Vi ser också en farlig brist på korrigering från de rättsvårdande instanserna. Reaktionerna från JO, JK eller rättsväsendet är överlag bristfälliga. De har också en svag roll och sammantaget fungerar de dåligt som korrigerande faktor. Samtidigt ser vi en svag förmåga från media att sköta sitt uppdrag som kritisk granskare. Det är symptomatiskt att inga tidningar och heller inte SVT eller SR har reagerat på yttrandefrigetskränkningen på KTH. Den enda tidning som tog upp det var Fria Tider. Det senare kan vara en bidragande anledning till att andra undvikit det, eftersom Fria Tider anses högerextremt och/eller främlingsfientligt, men i så fall har vi en allvarlig politisering av media där kärnan i det journalistiska och samhällsrapporterande och granskande uppdraget har slagits ur spel. Detta är ytterligare symptom på en social patologi.
    https://detgodasamhallet.com/2018/04/13/gastskribent-jens-stilhoff-sorensen-svensk-sociopatologi-2018/

  25. jensen

    Rättelse.
    Lapsus
    Burma hade alltså bibehållit bukläge, och hade praktiskt taget inga SIDS

  26. jensen

    Nej, nu blev rättelsen fel. Jag har tydligen blivit alltför okoncentrerad.

  27. Svempa

    #24 ces

    Jag har hört det inspelade samtalet mellan studenten och de bägge tjänstemännen. Politiska kommissarier är ett begrepp som ligger nära till hands avseende de bägge senare. Apparatchniks utan egen förmåga till eftertanke.

  28. Karl Eider

    #21

    Svininfluensan (typ A H1N1), är samma typ av virus som orsakade Spanska sjukan, där 50 – 100 miljoner människor strök med. Motsvarande 3 – 6% av befolkningen. Så visst fog för oro fanns det nog iaf.

    Just det speciella med Spanska sjukan var att viruset hade en förmåga att nå ovanligt djupt ner i lungorna, med flera olika komplikationer som följd. Bl a svår lunginflammation.

    Eftersom virus i sin enkla genetiska uppbyggnad har en förmåga att snabbt mutera till nya former, så fanns oron att svininfluensan skulle förändras till liknande typ som Spanska sjukan. Hur stor sannolikheten för detta var är det nog ingen som riktigt vet.

  29. Bo Eriksson

    Det bästa verket i ämnet är ”Extraordinary Popular Delusions and the Madness of Crowds” av Charles Mackay. Där finns allt : Söderhavsbubblan, tulpanerna, Law’s scheme i Frankrike, magnetiserarna, häxorna o. mycket annat. Dock inte klimatfrågan – boken skrevs redan 1841 ! Den finns som pocket o. är alltjämt både lärorik och underhållande.

    En mera modern bok är ”Scared to Death” av C. Booker o. R. North, 2008. De flesta moderna ”scares” tas upp. Bäst tyckte jag om avsnittet om asbest : hur farligheten av detta, endast i vissa lägen skadliga ämne, blåsts upp över alla proportioner med åtföljande mångmiljardkostnader. Instruktiv läsning med många paralleller till klimatdebatten !

  30. Christer Löfström

    Kollade nyligen hos Lars Bern på Anthropocene där LB nämner en bok han skrev 1998 med förord av Anders Wijkman.
    Fann boken hos Mariaplans Antikvariat i Göteborg. Köpte boken som nu kommit. Efter en snabb koll.

    ”Climate change and greater damage to the environment caused by storms and tropical hurricanes draw similar attention to the environmental impact of greenhouse gases. As in the case case of nuclear power, the consequences of such attention are that more and more companies strive not to be associated with the use of coal and oil, which produce these gases. The leading companies will look increasingly to the possibility of running their car fleets on renewable fuels.”
    Lars Bern sid 236 i Strategy for Sustainable Groth 1998

    Inte bara Lennart Bengtsson var vilse mellan 1998 och 2008.

    Peter Stilbs verkar vara den offentligt kände svensk som, var rätt på frågan från början.
    Tidigaste jag läst av PS är från 2003

  31. Sigge

    Rysskräcken var stor i Finland 1939. Det var väl också en masshysteri? Det slösades pengar på försvarslinjer på Karelska näset ansåg vissa.

  32. Håkan Bergman

    Karl Eider #28
    Spanskan är ingen bra jämförelse. 50-100 miljoner är en rätt oprecis uppskattning, och vad vet vi om tidigare influensor? Sen slog den till i vår del av världen när vi var som mest mottagliga och det är vi som skapar legenderna, fortfarande, inte fattiga undernärda i Asien och Afrika. 900000 tyska soldater drabbades för i dagarna 100 år sen under Ludendorfs stora offensiv Kaiserslacht, sånt sätter spår i folkminnet. Sen finns det så klart hypoteser som är svåra att idag bevisa, en är t.ex. att överdosering av aspirin kan ha bidragit till många dödsfall. Tidigare hade aspirin varit för dyrt för massanvändnig i stora doser, men Bayers patent hade just gått ut och marknaden översvämmades av billiga kopior.
    Men idag kan vi skatta oss lyckliga att vi, tack vare billigt flyg, kan resa så mycket och på så sätt inte bli så totalt tagna på sängen när ett nytt virus utvecklas i Kina.

  33. Guy

    Christer öfström # 30

    Det är mycket positivt att det finns dom som med tilläggsinformation kan omdana sina åsikter. Fulla poäng åt dom.

  34. Håkan Bergman

    Sigge #31
    Men Finland räddades av den masshysteri som utbröt i Sovjetunionen 1937 och som fick till följd att Röda Armen 1939 leddes av politiskt tillsatta amatörer.

  35. Sigge

    #34 Håkan Bergman

    En galen mans utrensningar kan inte kallas för masshysteri.

  36. Ulf

    Svar Sigge

    Är det inte bättre att du börjar med att googla masshysteri så du förstår termen innan du kommenterar.
    Du kanske också tror att det var masshysteri när pesten härjade och folk var livrädda? En tredjedel av Europa dog. Jämför svininfluensa.
    Sovjet och Tyskland delade upp polen och du tror rysskräck 1939 var masshysteri.

  37. Ulf

    Svininfluensa hade alla tillgängliga tecken på masshysteri så varken jag eller någon i familjen tog det uppenbart oprövade vaccinet. Handlar bara om tankeförmåga och riskbedömning.
    Dock ansåg jag ändå att svininfluensa var klart farligare än koldioxidökningen. Det står jag fast vid eftersom detta hot kändes allvarligare än växthustramset.

  38. Håkan Bergman

    Sigge #35
    Det var inbyggt i systemet. Hur tror du alla angivelser kom till? Stalin kan inte ha skött det ensam.

  39. Sigge

    #36 Ulf

    Jag vet vad masshysteri är. Att lita på vetenskapsmän eller att uppgradera PC-datorer så de inte riskerade sluta fungera vid millennieskiftet är inte masshysteri. Det är heller inte masshysteri att planera för att klimatet förändras i framtiden.

    När det gäller svininfluensan, så var jag en av många som var sjuk i den. Jag insjuknade innan det fanns möjlighet till att vaccinera sig, så jag har heller inte vaccinerat mig mot svininfluensan. Jag var väldigt sjuk och jobbade inte på ungefär 2 veckor.

  40. Sigge

    #38 Håkan Bergman

    Jag tycker ingenting av det som skrivits i den här tråden kan kallas för masshysteri. Inte ens mitt eget inlägg #35 har det. Jag skrev det bara för att det var en bra jämförelse med alla andra dåliga exempel i den här tråden.

    När det gäller datorer som riskerade sluta fungera så var det operativsystemet MS-DOS version 5 eller 6 och tidigare som hade datumräkning som började om vid sekelskiften. Datorerna slutade inte fungera, men en del program i datorerna fungerade inte om operativsystemet inte uppgraderades.

  41. Magnus Cederlöf

    Sigge #40:
    Referens på detta tack. Att datorerna skulle lagra årtalet med 2 siffror för att spara plats är helt felaktigt. Datorer är uppbyggda kring det binära talsystemet och det finns ingen binär ”brytpunkt” vid 99. Att MS-DOS-systemet skulle ge fel årtal för år 2000 tycker låter högst osannolikt. Däremot fanns det säkert enstaka program som i något läge visade fel tid.

  42. Lars Cornell

    #41 Jo Magnus. I gamla Cobol skrev man ofta tal och även årtal med siffror/tecken. Det lagrades även så.
    Så här kunde det se ut – 11 jan 75
    vilket skall tolkas som 1975-01-11.
    Det var inte datorn som skrev så utan programmerarna.

    Jag som en tid var programmerare vid Datasaab blev bortskämd med ALGOL-GENIUS som var ALGOL i procedurdelen och COBOL i miljödelen ungefär.
    När programmen skulle översättas till ren COBOL var det ett hästarbete för programmerarna, de kompilerade programmen blev stora och datorn gick långsamt.

    Datasaabs tidiga framgångar berodde till stor del på ALGOL-GENIUS överlägsenhet mot COBOL.

    Standard för tid är bland de äldsta, kom till redan på den tid när FN hette NF och låg i Geneve.
    Nuvarande standard ex 20070210T1500 tillämpades inte gärna av amerikanare. Så är det fortfarande där du på äggkartonger och annat kan se tex 170516. Hur tolkar du det?

  43. Christer Löfström

    #33

    Lars Bern och Lennart Bengtsson båda högprofilerade opinionsbildare deltog, när de var inne i ”systemet”, till att bygga upp överdrifterna i klimatfrågan. Det fanns mängder av information tillgänglig före 2008 som de uppenbarligen inte tog till sig.
    De var en del av det system som Bernie Lewin beskriver i sin bok, Searching for the Catastrophe Signal. Ann L-H har skrivit om boken.

    Jag tjatar om detta, inte för att det har någon betydelse för mig personligen, utan för de som tar stryk av överdrifterna. Hjärtat sitter åt vänster, och solidariteten lever!

    https://www.klimatupplysningen.se/2013/04/22/fokusera-pa-elektricitet-och-rent-vatten-for-de-fattigaste/

  44. Sigge

    #41 Magnus Cederlöf

    Jag är ingen datatekniker. Jag kan bara återge vad datasupporten sa runt år 2000. Jag kan minnas lite fel, det är ju 18 år sedan, men hade man Windows 3, tidiga Windows 95 och tidiga Windows NT så fanns risken. Anledningen var att varje tecken hade eget nummer i MS-DOS. Binärt så skrivs ju nio som 1001. Så 991231 skulle skrivas så här: 1001;1001;1;10;11;1 om varje siffra skrivs binärt. Men nu skrivs inte siffrorna binärt utan först ligger olika tecken som exempelvis , . – ;. Det gör att första siffran som är en nolla kanske är tionde tecknet och skrivs då binärt så här: 1010.

    Vad jag minns var det två datorer som inte var uppdaterade när vi började jobba efter år 2000.

  45. Lars Cornell #42:
    Jo Cobol hade ett väldigt ineffektivt sätt att representera tiden på, och det blev lite mindre ineffektivt genom att representera året som 2 tecken. Men för att spara utrymme ska man använda en binär representation. För övrigt var MS-DOS inte skrivet i Cobol.

    Sigge #44:
    Nu hittar du bara på. Man representerar inte tiden så. Det blir nämligen nästan helt omöjligt att räkna på tidsskillnader då.

  46. HenrikM

    Jag jobbade på en av de stora bankerna. År2000-projektet var gigantiskt. Väldigt många system var skrivna med årtal med år med två tecken (särksikt Cobol-system). Dessutom var många systemsamband byggda med samma koncept. Ett av de stora problemen var få till en testmiljö med hundratal IT-system där man kunde visa banken skulle fortsätta rulla efter årsskiftet och dessutom efter första skottåret. Det har ett relevant problem som man helt enkelt löste med hårt arbete, åtminstone på den banken.

  47. Lars Cornell

    Sigge #44: Nu får du ge dig. Det finns såvitt jag vet bara tre sätt att lagra information i dator och det är programmeraren som bestämmer vilket – inte MS-DOS.
    1 – Som tecken dvs A, B, C, 0, 1, 2 9, etc.
    2 – Som binära tal i ”ord” där ordlängden vanligt vis är 8 eller 16 eller 32 eller 64 biter.
    3 – Som flyttal i två ord där det ena lagrar värdet (mantissan) och det andra exponenten.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Flyttal

  48. Ulf

    Svar 39,

    Tvivlar fortfarande på det med ditt Finlandsexempel. Det fanns folk som bunkrade konserver och drog till sommarstugan i fruktan för milleniumskiftet. Nog fann det en uppjagad stämning. Svininfluensa klart värre hysteri.
    Att planera för klimatet är rätt hysteriskt eftersom förändringen går så långsamt

  49. Håkan Bergman

    Milleniumbuggen bör bara ha gällt applikkationer. Moderkorten, även för dom tidigaste pcna hade ju en klockrutin implementerad och den gjorde nog inget annat än tickade sekunder som lagrades i ett cmosminne tillsammans med andra data, precis som man gjorde redan då i minidatorer för UNIX. Ingen hårdvaruutvecklare kan ha varit så korkad att han använde mindre än 32 bitar för den lagringen och det räckte för en bra bit bortom millenieskiftet. Idag ser vi ett annat problem, systemen har blivit så snabba att vi behöver öka upplösningen, i många sammanhang tittar man på filers timestamp för att avgöra om en fil har ändrats sen den användes senast, utvecklingssystem funkar så t.ex., och sekunder räcker inte längre. 128-bitars tal blir lösningen, all data vi nånsin kommer att skapa får ett unikt nummer.