… blir alltmer skeptisk

Igår berättade jag om hur min oförmåga att förstå skillnaden mellan koldioxid ifrån fossilt kol och koldioxid ifrån biobränslen fick mig att intressera mig för frågan om hur mycket kol som finns i biosfären.

Den uppfattning jag då hade kan väl närmast beskrivas med orden

“om koldioxiden är problemet så är biobränslen inte lösningen”.

Det som sen hände var att jag kom med på en klimatskeptisk mejllista med deltagare ifrån hela världen och därmed började få information som man inte får ifrån de vanliga nyhetsmedierna (“main stream media” eller MSM), och det jag framför allt började förstå var hur svaga argumenten för koldioxidhypotesen var.

Och därmed började jag bli riktigt oroad. Eftersom IPCC lyckats övertyga bl.a. ledningarna för vetenskapliga samfund såsom Royal Society i England, National Academy of Sciences i Förenta Staterna och även Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige om att koldioxiden utgjorde ett allvarligt hot så föreföll det som om hela den vetenskapliga världen stod bakom denna hypotes. Det skulle kunna innebära att hela vetenskapen skulle råka i vanrykte om det visade sig att hypotesen inte stämde. Plötsligt insåg jag att skeptikerna har en oerhört viktig uppgift – att helt enkelt rädda vetenskapens anseende om jorden under en tid framöver skulle bli kallare.

Även om jag som de flesta miljöintresserade länge trodde på vad som sades om koldioxidens klimatpåverkan, så var jag i ett avseende “rätt inställd” för att lätt kunna bl skeptisk – jag trodde nämligen att meteorologerna underskattade havens betydelse. En anledning till att jag länge varit intresserad av just haven var att jag någon gång tänkt tanken att “även om man inte kan förutsäga vädret mer än i bästa fall någon vecka framåt” så borde det gå ett förutsäga om en sommar skulle bli solig och varm eller regnig och kall. Det jag då sade mig var att “luften kan man inte lita på”, men något som borde vara stabilare är “värmefördelningen i haven”. Dessutom kunde jag räkna ut att de översta fyra meterna av haven har samma värmekapacitet som hela atmosfären.

Mina tankar om biobränslen började jag skriva om hösten 2005 men det dröjde några år till innan jag började framföra mer allmänt skeptiska tankar utanför den närmaste familjen. Det hade då gått 10 år sedan rekordåret 1998 och det började bli tydligt att uppvärmningen mer eller mindre hade avstannat. Det fördes då en delvis hätsk debatt mellan pro- och antagonister till koldioxidhypotesen (KH) om detta. Det intressanta var nämligen att antagonisterna genom att jämföra med 1998 kunde hävda att det blivit kallare, medan protagonisterna sade att det var fel att jämföra med det ganska speciella året 1998, istället jämförde de med året efter och kunde då hävda att det blivit varmare.

Det jag tyckte var det allra intressantaste var dock att “la Niña-året” 1999 var 0,3 grader kallare än “el Niño-året” 1998, vilket alltså var mer än hälften av den påstådda uppvärmningen efter 1975 om c:a 0,5 grader.

Jag hade också blivit informerad om de s.k. Argo-bojarna. Som framgår av deras egen hemsida

Argo

så var de tänkta som en del av klimatforskningen och det fanns nog förhoppningar om att de skulle kunna påvisa att haven blivit varmare. Hade de lyckats med det så skulle vi alla ha hört talas om dem.

Fortsättning följer

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Slabadang

    Morrn Morrn! 🙂

    Argo bojarna ja… en kul liten historia. De visade på avkylning vilket inte va så poppis och var tvungna att omprogrameras två ggr innan de visade rätt tecken på siffrorna (det var nån ansvarig som råkade säga att de visade en svag avkylning men fick pudla)  ….. ett litet tag … sen visade de fel tecken igen …. sen tog de lång tid innan data publicerades igen…… men återigen ingen data som gladde AGWarna. 🙂

    70% av planetens yta är vatten och varför man räknar den globala medeltemperaturen som man gör har sina förklaringar. Men inga vetenskapliga sådana ?  Now thats a travasty!

  2. Ivh

    Hej Sten.
     
    Du måste förklara din skepsis mot biobränslen.
     
    Jag tar min gräsmatta som exempel igen och förstorar den lite och avrundar siffrorna med “yxhugg” för att det skall bli enklare att räkna. Låt oss säga att den tar upp 1000 kg kol från atmosfären varje år. Kanske 100 kg av det kolet blir bundet till jorden i form av mullämnen. 900 kg kol återgår till atmosfären när växtdelarna förmultnar.
     
    Om jag skulle skörda gräset, istället för att låta det multna så skulle det bli en skörd på ungefär 500 kg “organiskt kol” Andelen kol som skulle bindas till marken skulle då minska till 50 kg.
     
    Om jag eldar upp de där skördade 500 kg organiska kolet så har jag bara tillfört atmosfären 50 kg mer kol än om ja låter det ligga och multna. Om jag skulle få ut samma energimängd ur fossilt bränsle så hade jag tillfört atmosfären 450 kg mer kol och biosfären hade fått ett tillskott på 500 kg kol.
     
    Att haven har större värmekapacitet än atmosfären och att lagringsförmågan av “organiskt kol” är ju inget nytt och inte heller bortglömt hos klimatforskarna. Det är överföringen av koldioxid och värme till haven som inte är blixtsnabb.

  3. Helge

    IVH #2
     
    Om du istället låtit gräsmattan förvandlas till en urskog, hur mycket koldioxid ökar/minskar det då med?
     
    +50 kg är hur jag än räknar ändå plus.
     
    Sen är väl gräsmatteexemplet väl hypotetiskt, i praktiken har t.ex alkoholanvändningen snarare visat sig öka koldioxidutsläppen än minska, förutom en mängd negativa sekundära effekter, som mer nedhuggen skog, högre matpriser, mer luftföroreningar av transporter osv.
     
    Sen finns det en mängd andra bidragare som aldrig nämns alls av AGWare, t.ex våra husdjur, eller att de få utredningar som gjorts kring vindkraftens betydelse för miljön visat sig värma jorden och påverka nederbördsmönster, osv.
     
     

  4. Anders L

    Oceanernas värmeinnehåll är ingen enkel fråga, och det verkar som om modeller och data kommer att behöva matchas mot varandra under en lång tid framöver. De senaste uppgifterna jag har hittat visar på en viss uppvärmning av oceanerna även under 2000-talet, men mycket långsammare än vad GISS-modellerna förutsagt. Det är också stor geografisk spridning – Nordatlanten, t ex, har blivit kallare under 2000-talet, men Indiska oceanen har blivit varmare.

  5. Jan E M

    Anders L

    Att nordatlanten blivit kallare kan ha ett samband med att så mycket is vid Arktis har smält.

  6. Bert

    Helge #3
    “…vindkraftens betydelse för miljön visat sig värma jorden och påverka nederbördsmönster” tycker jag låter intressant. Kan Du utveckla?

  7. Helge

    Bert #6
    Tar man energi ur vinden och omvandlar den till värme via el så får det flera följder, allt handlar om skalan.
    http://web.mit.edu/newsoffice/2010/climate-wind-0312.html
     
    http://t360.idg.se/2.8229/1.377245/vag–och-vindkraft-inte-fornybart
     

  8. Skogsmannen

    Ivh!

    Resonerade själv på samma sätt tidigare om skillnaden mellan att bränna bioenergi eller olja. Och visst ditt exempel är korrekt rent matematiskt så länge som randvillkoren bibehålls. Men var händer när dessa förändras som Helge gör i #3.

    Om man nu lyfter upp olja från underjorden och bränner denna, borde inte mängden biologiskt material kunna öka på jordytan då. Många odlare höjer ju halten CO2 i växthusen (gurkodlare höjer till 1500 ppm ) för då ökar växtproduktionen, Så en höjd CO2-halt inom rimliga gränser borde rimligtvis verka positivt på produktionen av klotets biomassa.

    Om man nu pumpar upp olja och bränna densamma i en mängd som skulle motsvara en ökning till 500 ppm i atmosfären. Hur mycket av detta blir i så fall ökad CO2-halt i atmosfären och hur mycket blir biomassa? Detta må vara ett hypotetiskt exempel, men hur ser den nya jämvikten ut?

    Ovanstående är bara ett inlägg i debatten utan några riktiga svar. Jag är bara inte lika övertygad längre om biobränslens alla förträffligheter……….
    Men för att minska oljeberoendet är den förträfflig anser jag!

  9. Jan E M

    Skogsmannen #8

    Om man skulle bränna upp 1000 miljarder ton kol så mosvarar det ungefär 500 ppm i atmosfären.

    Skulle det eldas upp på ett år så skulle CO2-halten öka med i det närmaste 500 ppm. Om sedan förbränningen upphör så kommer halten CO2 minska kraftigt i början. Växtligheten kommer att öka som du säger, men det mesta av koldioxiden kommer att tas upp av havet.

    Du kallar dig för skogsmannen, du kanske jobbar med skog. Jag är själv trottoarbonde och har en liten skogsfastighet i mellansverige. Enlig den senaste skogsbruksplanen så är skogstillväxten ungefär 5,5 kbm/ha FUB. För 30 år sedan var den drygt 4 kbm/ha FUB. Enligt jägmästaren beror den ökade tillväxten på att klimatförändringarna gjort växtsäsongen längre och att koldioxidhalten i luften har ökat. Inte bara den jägmästaren utan i stort sett hela den etbalerade kunskapen som finns i skogssverige ha den uppfattningen. I södra Sverige så har även minskningen av det fursurade regnet bidragit till att skogstillväxten ökar.

  10. Jan E M

    Helge #7

    Artikeln “vindkraft inte förnyelsebart” som var införd 31 mars skulle egentligen införts den 1 april.

  11. Ivh #2,
    låt mig börja med att säga att jag försöker inte presentera några nyheter, utan vad jag försöker att tala om är varför jag blev skeptisk och för mig är det självklart att det jag nämner är väl känt inom “klimatvetenskapen”, däremot är det mycket som vi som följt frågan några år också vet, men som inte tas upp i MSM och som därför inte “ingår i allmänhetens bild av klimatfrågan” – med andra ord kritik av formen “det är väl inget nytt” rinner av mig som vatten från en gås.

    Däremot vill jag gärna fortsätta att argumentera för (d.v.s. emot) biobränslena och även om jag inte är säker på att vi kommer att vara helt överens så hoppas jag att vi kommer att förstå varandra.

  12. Jan E M #5

    Tre kommentarer
    1. Det ska bli intressant att se hur isutvecklingen blir i år 🙂
    2. Eftersom det mesta av återströmningen från Norra Ishavet går djupt,
    t.o.m. (tror jag) djupare än vad Argo-bojarna mäter så spelar den avsmältningen nog ingen större roll för hur varmt det är i Nordatlanten.
    3. Eftersom två kalla vintrar har gjort mer för att rubba allmänhetens förtroende för klimatforskningen än t.o.m. TCS så blev ju meteorologerna till sist tvungna att berätta om NAO och därmed även PDO. Även om NAO brukar beskrivas i termer av hög- och lågtrycksområden över Nordatlanten, så skulle det inte förvåna mig om den tanke jag framförde i inlägget ovan, nämligen att “värmefördelningen i haven” kommer att visa sig ha en större betydelse än vad forskningen hittills visat både för somrar och vintrar i Sverige.

  13. John Silver

    “Dessutom kunde jag räkna ut att de översta fyra meterna av haven har samma värmekapacitet som hela atmosfären.”

    Aha!! Det var nytt för mig. Intressant.

  14. Skogsmannen #8 och Jan EM #9
    Som jag skrev till Ivh så kommer jag att fortsätta att framföra mina synpunkter på biobränslen i kommande inlägg. De kommer att bli ganska kvantitativa – jag hoppas att ni är beredda att vänta på ett mer omsorgsfullt svar. (Jag tror att inläggen har fler läsare än kommentarerna. : )

  15. John Silver #13
    Numera mäts ju energi nästan alltid i Joule men när det gäller värmeenergi så är den gamla enheten kalori eller ännu bättre kilokalori (kcal) ofta väldigt praktisk. För att värma ett kg vatten en grad så går det åt en kcal. För att värma 1 kilo luft går det åt ungefär en tredjdel så mycket. Eftersom det finns drygt 10 ton luft över varje kvadratmeter så motsvarar detta ungefär 3 kubikmeter vatten, men eftersom haven bara täcker knappt 3/4 av jordytan, så behövs det 4 meter. (Inte helt nytt, men det är så jag fungerar – enkla överslagsräkningar för att få en åtminstone för mig bättre förståelse : )

  16. Helge

    #9 Jan E M
    Försurningen gödde skogarna, de hämmade inte tillväxten.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=2413772
    Det var vattendragen som tog skada.
     
     
    Den ökade tillväxten försurar dock våra skogar pga trädens ökande näringsupptag.
    http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6449-5.pdf

  17. Skogsmannen

    Jan E M, #9!

    Jag har jobbat med skog tillräckligt länge för att lyssna med viss skepsis till alla sk sanningar som framförs inom skogsbruket.

    Vad ökningen av tillväxten beror på kan även bero på ökat nedfall av NOx samt effektivare (inte nödvändigtvis bättre) gallringsinsatser utöver höjd temperatur och höjd CO2-halt. 

    Är dock mycket försiktig med att kvantifiera betydelsen av dessa parametrar sins emellan, men jag finner det inte osanolikt att nedfall av NOx samt effektivare gallringsmetoder kan vara de mest betydande parametrarna för den ökade tillväxten.

    Med ovanstående som bakgrund så tycker jag att det är bäst att man skaffar sig en egen uppfattning och inte lyssnar allt för mycket på andra, inte ens jägmästare (de vänder ju för f-n mest bara papper på kontor numera).

  18. Helge

    #10 Jan E M
    Det var inget aprilskämt, och jag påstår inte heller att det är en korrekt hypotes utan gav bara ett exempel på de sk förnyelsebara energikällornas effekter vid uppskalning är dåligt utreda och kan visa sig vara i mindre miljövänliga än vad de flesta antar. Tidningen överdriver det Axel Kleidon säger i säljande/underhållande syfte, det han sagt är att vid uppskalning kan det få effekter på klimatet, vore väl nästan märkligt om det inte fick det åtminstone regionalt, vi pratar dock om 10.000 tals torn som sträcker sig 200 m upp. Bara vanliga skyskrapor eller berg påverkar klimatet regionalt på olika vis.
     
    Andra exempel på skador på miljön är t.ex att vindkraftsparker till havs för så mycket väsen under vattnet att det stressar fisken på miltals avstånd, tillräckligt för att störa fortplantningen.

  19. Jan E M

    Sten Kaijser #12

    1. Isutvecklingen i Arktis i år lär hamna ungefär som förra året. I maj var det något mindre is än motsvarande tid förra året.

    2. De år då isen i norra ishavet minskat kraftigt har det varit fler isberg i norra atlanten.

    3. Kalla vintrar har vi haft förr också. Jag tror det är mest här på TCS som en del tror att de två senaste vintrarna är ett bevis på klimatförändringarna inte existerar. Jag tycker folk i allmänhet verkar tycka att det är ett idiotiskt argument.

  20. Jan E M #19

    Jag håller fullständigt med dig – två kalla vintrar säger ingenting om klimatförändringar och det gör inte enstaka värmeböljor heller

    däremot tror jag att du kan hålla med mig om att de trots allt kom lite olämpligt för dem som för 10 år sedan hade sagt att snart kommer det inte att gå att åka fler Vasalopp

  21. Pär Green

    Pär Green { 03.07.11 at 17:05 } Tja nu vet någon sin begränsning!
    De med streck vinklar och stjärnor, som gud inte gav hjärnor!
    Vet nu mer att med stöveltramp och gevär går det inte att driva en funktion (blogg) som inte reagerar på kulor och krut!
    Det krävs kunskap, finns det ett tydligare exempel?
    En som förmodligen inte finns längre!
    Allt går att skjuta! Eller sälja med mördande reklam!
    Länge leve TCS!

  22. Ivh #2
    Låt oss säga att den tar upp 1000 kg kol från atmosfären varje år. Kanske 100 kg av det kolet blir bundet till jorden i form av mullämnen. 900 kg kol återgår till atmosfären när växtdelarna förmultnar.”
     
    Skillnaden mellan din gräsmatta och min (och många med mig) är att jag låter inget kol återgå till atmosfären eftersom jag jordiserar allt mitt växtavfall plus köksavfallet. Förutom att det vid jordisering blir till en kolsänka, under kortare eller längre tid, så sparar jag in stora mängder konstgödsel plus att jag får skörderesultat som du och de flesta på denna blogg bara kan drömma om:
     http://content.skane.com/content/rekordodling-av-pumpor-och-gronsaker

  23. Holmfrid

    Hej Sten,
    Intressant att du tar upp biobränslet som resurs.  Just nu pågår insatser i skogsbruket, som dammsuger skogen på biomaterial – flera gallringar, slutavverkning och slutligen stubbrytning, där biobränsledelen ger lika hög avkastning som timmer och massaved för skogsägaren.  Återföring av mineraler och gödning fungerar bristfälligt. Biotopen tar skada.   EU vill nu att Skandinavien skall förse kontinenten med bioenergi med oändlig omfattning, när kärnkraft och fossilenergi skall avvecklas.  Tyskarna vill disponera 60000 MW vindkraftel som reglerkraft från vattendragen med oöverskådliga effekter på vattenföringen i älvarna.
       Det är angeläget att frågorna lyftas fram för allmänheten genom Wikipedia, TCS  och artiklar i branschtidningarna (Skogen, Bergsmannen m fl).  Björn Westerstrand, fysiker från Uppsala, som varit verksam vid Energimyndigheten har lyftat fram dessa frågor och mött motstånd från etablissemanget.  Centerpartiet är ett intresseparti som alltid gynnat sina intressenter (arrenden för vindkraft till skogsägare, biobränslesubventionerna till kommuner och deras leverantörer).  Björns artikel hittar du över Google.  prof Lundberg vid Lunds Univ. har gjort en heltäckande utredning i ämnet på uppdrag av Göran Perssons energikommision för oljeersättning.

  24. Läste ett inlägg idag om Arktis(climate rea) cykler om 60-70 år om
    isen variation,den är naturlig.
    Nu fanns denna info i ett program om Svalbaard i S.V.T för ett tag
    sedan i år,som denna forskare sa lite försiktigt,’kan också vara
    naturlig’  framtiden får utvisa detta,som denne forskare uttryckte detta.
    Programmet ‘ODDASAT’ har haft lite försiktiga klimat kommentarer.
    ALI.K.

  25. Jan E M

    Sten Kaijser #20

    Om klimatet blir varmare så kommer det att gå att åka vasalopp i fortsättningen också. Det kommer då att bli vanligare att vasalopp får ställas in p g a varm vinter.

  26. D Lundkvist

    ”om koldioxiden är problemet så är biobränslen inte lösningen” – Håller med. Men egentligen är man chanslös mot dessa miljöreligiösa klimatfanatiker. Som svar på ovanstående citat skiftar de bara över till deras “principer” om det skall vara långsiktigt hållbart och bränslenas grad av förnyelsebarhet. Är det inte det ena så är det det andra.
    Klimatskeptiker känner väl till den verkliga agendan som ligger bakom det energimässiga raserandet i Västvärlden. Man behöver ingen större fantasi för att se vilken slags utopi de strävar mot.

  27. Staffan D.

    Skidtävlingen midsommarafton i Sya genomfördes med 70 tävlande, och 26 ‘övriga’.  Bland herrarna vann Viktor Hansson, Garphyttan, bland damerna Therese Carlsson, Zinkgruvan.   Jörgen Auer bloggar under rubrik “Midsommarafton i Sya”.  Bilder, fast mest på barn.  Skidklubben:
    http://www6.idrottonline.se/SyaSK-Skidor/Tavlingar/Midsommarsprint2011/

  28. Global temp för Juni (2011) blev 0.31 grader C.
    ALI.K.