Gästinlägg:
Claes-Erik Simonsbacka är en säkerhetskunnig ingenjör som skriver om de legala aspekterna av vindkraftverk. Uppfyller de verkligen lagens bokstav?
Vindkraftverk uppfyller inte tvingande krav för att få vara i bruk
Vindkraftverk
Hela vindkraftverket, inklusive maskinhuset (nacellen), torn, kopplingsstation/ställverk och fundament definieras som en maskin och omfattas helt av EU:s maskindirektiv. Dvs. en funktionsfärdig maskin med tillhörande styrning och drivning.
Vindkraftverksmaskiner har aldrig omfattats av byggproduktdirektivet (CPD) och omfattas inte nu heller av nuvarande byggproduktförordning (CPR).
Arbetsmiljöverkets marknadskontroll
Av Arbetsmiljöverket (AV) marknadskontrollrapporter, utförda år 2016 framgår bl.a., att AV bedömer att utförandet på åtminstone tio (10) fabrikat och arton (18) modeller av vindkraftverk“ inte uppfyller de hälso- och säkerhetskrav som gäller för att de ska få släppas ut på marknaden”. Ett absolut oacceptabelt resultat på vindkraftverk som inte är äldre än fyra (4) år och marknadskontrollen omfattade dessutom endast ett visst antal förutbestämda kontrollpunkter. AV uppger dessutom i marknadskontrollrapporterna följande: ”Observera att det kan finnas ytterligare brister som inte ingått i denna granskning”. Och Sverige, som betraktar sig som en rättsstat!
Tillverkarens ansvar
En sammansatt vindkraftverksmaskin, som monteras ihop hos brukaren av en annan person än brukaren anses bli utsläppt på marknaden när monteringen är slutförd och slutresultatet överlåts till brukaren för användning, genom byggnadsnämndens slutbesked.
För att med beaktande av det helt oacceptabla resultatet från AV:s marknadskontroll uppnå målet om, att vindkraftverksmaskiner ska uppfylla de hälso- och säkerhetskrav som gäller för att de ska få släppas ut på marknaden är tillverkarens ansvar. Målet kan uppnås genom att det mellan parterna avtalats om att tillverkaren ska anlita ett Anmälda Organ (Notified Bodies), maskindirektiv 2006/42/EG, för platsspecifik projektverifiering och certifiering som säkerställer att vindkraftverk uppfyller EU:s regelverk då de tas i bruk. Denna viktiga kontrollpunkt ska sedan av Byggherren införas i Kontrollplanen enligt PBL.
Brukarens ansvar
Direktiv som grundar sig på EU:s ”den nya metoden” som bland andra maskindirektivet innebär en fullständig harmonisering, bestämmelserna i dessa direktiv ersätter alla motsvarande nationella bestämmelser. Målsättningen med nämnda direktiv är att garantera hälsa- och säkerheten för person och i förekommande fall egendom inkl. renar samt husdjur. Med en maskins säkerhet menas dess förmåga att under hela dess livscykel garantera, att ingen och inget kommer till skada eller drabbas av ohälsa.
Skydd och/eller skyddsanordningar ska om möjligt skydda mot att material eller föremål kastas ut eller faller. Säkerheten måste alltid erbjuda minst samma skyddsnivå som harmoniserad standard av typ A och B anger för att uppnå ”The State of Art”, då harmoniserad standard av typ C saknas för vindkraftverk. Ex. på risker som inte kan konstrueras bort på vindkraftverk är rotor och rotorblad, som inte kan byggas in eller kapslas in.
Brukaren har det fulla och slutliga ansvaret för vindkraftverksmaskinens säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8 §, oavsett om den är CE-märkt eller ej. Det vill säga brukaren får använda sin vindkraftverksmaskin endast om den minst uppfyller grundläggande och väsentliga hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EG:s/EU:s – produktdirektiv som t.ex Maskindirektivet (2006/42/EG) nu införd i svensk lagstiftning genom AFS 2008:3 samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:4 – ”Användning av arbetsutrustning”.
Det är alltså brukarens fulla ansvar att förvissa sig om att vindkraftverk verkligen är säkra att använda ur det perspektivet som den är tänkt att användas till, vilket även inkluderar rimlig förutsebar felanvändning och får bland annat inte utgöra eller kunna tänkas utgöra någon som helst risk eller fara för person samt i förekommande fall egendom inkl. renar och husdjur, som befinner sig eller kan tänkas befinna sig innanför och/eller utanför riskområdet (säkerhetszonen).
Avisningssystem och anti-is system betraktas allmänt och även av beslutande myndigheter som viktiga säkerhetssystem, men de är endast utvecklade för att minska produktionsförluster. Syftet med dessa system som inte kan uppfylla maskindirektivets grundläggande säkerhetskrav är inte att reducera säkerhetsrisker för iskast och det finns dessutom heller inga garantier för att riskerna för iskast reduceras.
De fabrikat och typer av vindkraftverk som genom AV:s marknadskontroller enligt ovan bedömts att inte uppfylla de hälso- och säkerhetskrav som gäller för att det det ska få släppas ut på marknaden och tas i drift skulle ha tagits ur bruk av berörda brukare, åtminstone fram till dess att åtgärder vidtagits så att varje berörd vindkraftverk minst uppfyller ”The State of Art”, det vill säga den lägsta säkerhetsnivå som fastlagts genom relevant harmoniserad standard av typ A och B då en harmoniserad C-standard saknas för vindkraftverk. Det kan konstateras, att Byggnadsnämnder som har laglig möjlighet (11 kap. 33 § PBL) att förbjuda nyttjandet ännu inte har ingripit.
Genom skrivelser med rubriken “Allvarliga säkerhetsrisker från vindkraftverk” har undertecknad genom en ingående beviskedja ställt en fråga till trettiosju (37 st) brukare utan, att ha få ett enda svar.
Myndigheternas ansvar
Vilket ansvar kan myndigheterna ha till att vindkraftverk inte uppfyller de hälso- och säkerhetskrav som gäller för att det ska få släppas ut på marknaden? Några exempel:
– Tillståndsprocessen:
Den svenska tillståndsprocessen enligt Näringsdepartementets Regeringsbeslut I 6, N2011/1416/E m.fl. av 2011-03-17 tillåter inte, ”att vindkraftsanläggningar ska prövas med beaktande av maskindirektivet eller något annat produktdirektiv”. Sveriges Regering tillåter inte att grundläggande och väsentliga krav i de tvingande EU-rättsakterna som t.ex. Maskin-, Lågspännings- och EMC direktivet får beaktas i svenska prövningsprocesser av vindkraftsanläggningar.
De tillståndssökande redovisar inte i sina miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:n) och tillståndsansökningar om vindkraftsverksamhet t.ex. för storleken på riskområden runt vindkraftverk och lämnar inte heller någon bindande uppgift på egenskaperna hos skydd och skyddsanordningar omkring riskområden med beaktande av “Worst Case” förhållande och försiktighetsprincipen, samt hur vindkraftsverksamheten kommer att uppfylla de grundläggande och väsentliga hälso- och säkerhetskraven då vindkraftverk tas i bruk.
Tillståndsgivande myndigheter (Miljöprövningsdelegationerna) föreskriver i tillståndsbeslut lägre grundläggand och väsentliga säkerhetskrav än tvingande EG/EU-produktdirektiv, med stöd av fordringar i relevanta harmoniserade standarder av typ A och typ B som måste uppfyllas för att uppnå “The State of Art”.
Bristande rättssäkerheten för bulleröverträdelser i Sverige som nu också kompliceras dels med de tidigare två olika nivåerna, en nivå ”gränsvärde” som vid överskridande medför straffsanktionering och åtal och en nivå ”riktvärde” där anmälan till tillsynsmyndigheten skall ske samt vilka åtgärder som skall vidtas för att det inte skall upprepas och dessutom tillkommer nu också det s k ”begränsningsvärdet” om man så vill och som kan hanteras, som ett gränsvärde eller riktvärde.
Det är mycket upprörande att med stöd av byggnadsnämndernas svar på enkätundersökningar allmänt tvingas konstatera de nämnda myndighetenrnas o-engagemang och okunskap om vindkraftsrelaterade hälso- och säkerhetsrisker vid hantering och utfärdandet av bl.a. startbesked till och med godkännandet av slutbesked (PBL) för att vindkraftverk ska få tas i bruk. Är orsaken till detta att det juridiska tjänstemannaansvaret för de folkvalda politikerna även i beslutande församlingar, tagits bort?
Vindlov.se som har bildats på uppdrag av regeringen och vars webbplats om tillståndsfrågor för vindkraftverk inte omfattar EU.s tvingande maskindirektiv. Varför undanhåller myndigheterna medvetet uppgiften om denna viktiga tvingande EU-rättsakt?
– Rättsakternas hierarki och rättskraft tillämpas inte av berörda myndigheter och rättsväsendet
EU:s nya metodens produktdirektiv som maskindirektivet implementerad, med exakt den kravnivå som finns i direktivet från EG/EU (2006/42/EG) i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 – Maskiner, är rättsligt bindande och gäller före EU:s minimidirektiv som bl.a. har införlivats i miljöbalken (MB) och i plan-och bygglagen (PBL) med stöd av MB samt Arbetsmiljöverkets brukarföreskrift AFS 2006:4 – Användning av arbetsutrustning, som även gäller före nationell svensk lagstiftning och rättspraxis.
Är det regeringens ståndpunkt, “att inhägnad av ett område med vindkraftverk kommer att inskränka på allemansrätten och begränsar människors möjlighet till utevistelse” som är anledningen till att AV:s ställningstagande i sin inspektionsrapport av den 2 december 2015, beteckning 2015/053954 där bl.a följande uppges under brist 1 – riskområde “Vid riskområdet runt vindkraftverket saknades varningsskyltar eller annan markering som påkallar faran med fallande föremål eller snö/is-ras” framför att med stöd av maskindirektivets tvingande krav i bilaga1 punkt 1.1.2 ”Principer för integration av säkerhet” kräva, att skydd ska sätta dit på det som inte kan konstrueras bort i stället för att åberopar den nationella föreskriften för “mast och stolparbeten” AFS 2000:6 vars föreskrifter i 1 § inte gäller för vindkraftverk och enligt 4 § inte gäller produkt, vilken omfattas av produktdirektiv som kräver totalharmonisering inom EES-området? Det som inte kan konstrueras bort är vindkraftverkens rotorblad som inte kan byggas in eller kapslas in.
Bland annat följande tvingande krav ställs på egenskaper hos skydd och skyddsanordningar i maskindirektivets bilaga 1 artikel 3 punkt 1.4.1 Allmänna krav – Skydd och skyddsanordningar skall:
− vara robust tillverkade,
− sitta stadigt på plats,
− inte lätt kunna kringgås eller sättas ur funktion,
− placeras på tillräckligt avstånd från riskområdet,
Miljödomstolens dom (M-3735-09) från mars 2010, gällande bl.a inhägnat skyddsområde (riskområde) runt ett vindkraftverk i Vara kommun fastställdes av domstolen endast med stöd av miljöbalken (MB) som inte föreskriver något riskområde och utan att domstolen inhämtade något bindande förhandsavgörande från EU-domstolen. Miljööverdomstolens fastställande Vänersborgs Tingsrätts dom. De yrkaden med stöd av grundläggande och väsentliga hälso- och säkerhetskraven i enlighet med maskindirektivets bilaga 1 beaktades inte av miljödomstolen.
En nationell rättsregel som står i strid med en EU-rättslig regel skall inte tillämpas av inhemska domstolar och myndigheter. Detta innebär att motstridiga nationella regler blir otillämpliga. Generellt gäller, att nationella rättsregler aldrig får ges företräde eller tillämpas i strid med EU-rättsakter, då detta skulle hota EU:s rättsliga grundvalar och hindrar en enhetlig tillämpning och tolkning av EU-rätten. EU-rätten har företräde framför såväl nationell lagstiftning som framför medlemsstaternas konstitutioner.
– Anläggning och annan anläggning än byggnad (byggnadsverk)
2 kap. 9 § PBL anger att placering byggnadsverk ska ske så att byggnadsverk inte innebär en fara för människors säkerhet och inte heller någon betydande olägenhet för omgivningen.
Ett vindkraftverk är också enligt svensk rättstillämpning en annan anläggning än byggnad omfattande arbeteten på en sådan maskin av föreskriften AFS 2014:26. Föreskrifterna AFS 2014:26, ”Byggnads och anläggningsarbete”, som omfattar alla arbeten som sker vid uppförande, underhåll och rivning av en byggnad eller en anläggning. Mot denna bakgrund och med hänsyn taget till de risker som uppstår under arbetet med att uppföra ett vindkraftverk, bedöms att vindkraftverk anses vara en annan anläggning än byggnad, i den mening begreppet används i föreskrifterna om bygg- och anläggningsarbete. Vindkraftverk omfattas således av föreskrifterna AFS 2014:26, Byggnads- och anläggningsarbete endast då den är under uppförande och då den är avställd för underhåll.
Avsaknaden av relevant harmonisering mellan maskindirektivet och plan- och bygglagens (PBL:s) start- och slutbesked samt avsaknad av tydliga styrande och vägledande dokument till byggnadsnämnderna är sannolikt också en stor orsak till att Arbetsmiljöverkets (AV:s) nu utförda begränsade marknadskontroller, på åtminstone tio (10) fabrikat och aderton (18) modeller, påvisat att byggherrarnas egenkontroller inte uppfyllt de grundläggande och väsentliga hälso- och säkerhetskraven för att få ta de berörda vindkraftverken i bruk men trots detta har berörda byggnadsnämnder utfärdat slutbesked, minst sagt en stor skandal om Sverige ska betraktas som en rättsstat.
Av undertecknads utförda enkätundersökningar framgår exempel på att vindkraftverk byggts och tagits i bruk utan att giltiga bygglov, kontrollplaner som endast omfattat fundament, ifyllda kontrollplaner som inlämnats av byggherren långt efter det att vindkraftverk tagits i bruk, startbesked som inte utfärdats, slutbesked som utfärdats efter att vindkraftverk tagits i bruk, ja t.o.m. flera år efteråt. Se följande exempel:
Bygglovet vann laga kraft 2009-04-21. Bygglovet förföll 2014-04-20 efter fem (5) år och inget nytt bygglov sökates. Se följande händelsekedja:
– Ifylld kontrollplan inlämnades till byggnadsnämnden vid färdigställandet 2016-03-14.
– Inget starbesked, slutbevis och/eller något separat interimistiskt slutbesked har utfärdats.
– Slutbesked för nedanstående etapper 1-3 är utfärdat 2016-06-02.
– Etapp ett (1) i gång 5 maj 2012 och alla trettio (30) turbiner / vindkraftverk i etapp ett (1), i produktion under februari 2013;
– För etapp två (2) uppgavs montagestart till den 12 april 2013 och tjugotre (23) turbiner i etapp två (2) driftsattes under 2014 och sju (7) driftsattes under 2015;
– Den 24 mars 2015 uppgavs att montagearbeten för etapp tre (3) snart inleds och trettio (30) turbiner i etapp tre (3) driftsattes under 2015.
En byggnadsinspektör, skickade i ärendet ett e-postmeddelande, 2016-01-25 – 09:56, för att påminna byggherrens kvalitetsansvarige om att skicka in kontrollplan för utfärdande av slutbevis för etapp 1-3, alltså först ca. 3 år och 4 mån efter det att vindkraftverken i ovanstående etapp 1 togs i bruk.
Förbud att ta i bruk utan slutbesked (PBL)
”Innan byggnadsnämnden har meddelat ett slutbesked för en byggåtgärd får byggnadsverket inte tas i bruk. Detta innebär att det är ett automatiskt användningsförbud fram tills dess att ett slutbesked har utfärdats.
Genom undertecknads enkätundersökningar kan också konstateras: Att trots betydande funktionsändring och väsentlig om- eller tillbyggnad av flera vindkraftverk har inte brukarna / ägarna anmält detta till de berörda kommunernas byggnadsnämnder i enlighet med 6 kap. 5 § punkt 8 PBF. Det kan slutligen tilläggas att många av våra kommuners byggnadsnämnder och deras tjänstemän inte ens vet, att de har tillsynsansvar enligt PBL för annan anläggning än byggnad som i detta fall vindkraftverk.
OBSERVERA, att kontrollansvarig med behörighet endast enligt Boverkets föreskrifter och t.ex. SBR godkända besiktningsmän är inte ackrediterade att utföra certifieringsarbeten med maskinsäkerhet och att göra säkerhetsbedömningar av maskiner som vindkraftverk.
2016-11-15
Claes-Erik Simonsbacka
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Heja!
Anläggningarna är ju miljöprövade :
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6559635
Hörde på nyheterna i morse att miljödomstolarna tagit hänsyn till vinkraftens positiva effekter trots att det inte finns något lagrum. Nu vill man tydligen ändra i miljöbalken så att domstolarna kan ta hänsyn till vindkraftverkens positiva effekter på miljön. – MEN då måste man väl kunna bevisa att vindkraftverken har positiva effekter. Att bevisa vilka positiva effekter dessa skulle ha på klimatet torde vara omöjligt.
Om man uttrycker sig så här.
Finns det underlag för stämningar?
# 3
Är det någon som kan räkna upp vindkraftsverkens positiva inverkan på miljön?
#5 Tja- det är intressanta objekt att se på när man inte har dem i sitt grannskap 😉
http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vindkraft/
Installerad effekt ca 6000 MW
Förra året gav de 16,6 TWh.
Det blir väl ca 2766 timmar på full effekt eller 31% av max.
De påverkar priset väldigt mycket. I dagens SVD har man observerat detta:
http://www.svd.se/gigantiskt-sloseri-stanga-fyra-karnkraftsreaktorer/om/naringsliv
Inom flygsektorn har propellrar och rotorer till helikoptrar noggranna tider mellan tillsynerna och skall vid yttre åverkan (t.ex. fågelkollision) omedelbart tas ur drift för inspektion och eventuell åtgärd.
Om jag förstått detta rätt finns inget motsvarande för Vindkraftverken rotor.
Här kan ett hel fågelskock flyga in i rotorn utan att man gör någon som helst kontroll på eventuella sprickor eller skador på rotorbladen.
Rätta mig gärna om jag har fel.
Vi kanske kan förvänta oss ett haveri per år framöver. Jag hittade en siffra från ett företag GCube som servar bla vindkraftverk. De har hand om 30.000 MW vindkraft och räknar med 3-4 totala haverier per år.
http://www.gcube-insurance.com/en/uncategorized/top-10-causes-for-turbine-failure/
Med Sveriges 6000+ MW så kan vi nog få räkna med att vi får fler haverier som detta framöver:
http://www.nyteknik.se/energi/haverikommissionen-granskar-vindkraftolycka-6336375
För de som står över lagen är allt lagligt.
”Partiets ledande roll” heter det.
Hmm, hur många vindkraftverk börjar brinna, ett om året? flera?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=6238382
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/brand-i-vindsnurra
http://www.hallandsposten.se/nyheter/ovanlig-brand-kvaddade-vindkraftverk-1.1398669
Lagar är till för populasen inte mäktiga särintressen och politiker!
EUs maskindirektiv är tolkat och följt intill sina kommatecken för tillverkare och företag. Minsta avsteg eller avvikelse får förödande konsekvenser. Men på molnfri höjd så skiter de totalt i de regelverk som gäller alla andra, både processer lagar regler och förordningar. Vi har informella PK-godkännanden för brotten emot EUs direktiv och EU-kommissionen är de värsta förbrytarna av alla. Stöden till grekland och Irland är grova brott mot EURO stadgarna. Dublinförordningen skiter ALLA länder i Europa att följa utan några som helst konsekvenser. Så vad blir slutsatsen. EU regler skall se ut som de är gällande och lag men i verkligheten är de värdelösa och tillämpas efter PK-godtycke.
Visst bevisar artikeln tydligt på de otaliga brott mot våra regelverk som är förknippat mad vindkraften och det är ett byråkratiskt sätt att angripa vindkraften. De argument som kommer att få vindkraften att stupa är de reala funktionalistiska mot dessa dyfunktionella landskapsförstörande teretiskt ideologiska utopiska missfoster till väderkvarnar!
Lasse 10 Citat från SVD länken.
”Det finns två huvudförklaringar till att elpriset under hösten legat mer än 50 procent högre än i fjol. Ovanligt kallt för årstiden samt väldigt låg tillrinning i de svenska vattenkraftsmagasinen. ”
Hur hänger det här ihop med dom som talar om värmerekord. Är vi här igen på det regionala planet? Hur stor kan regionen vara innan den kan kallas global?
Jag håller fast vid min åsikt om att allt väder och klimat är lokalt. För globalt klimat blir du tvungen att använda annat perspektiv. Framtidens satelliter kan kanske klara av saken.
#11
Slabadang.
Du är verkligen i stöten. Ketchup effekten? Skulle nog kalla den champange effekten.
like tho…
Du ringar in ett problem med EU som har funnits ett tag som gör att de undergräver sig själva.
Ingångna avtal eller överenskommelser bryts titt som tätt.
Och här kommer vi tillbaka att mellan länder så handlar det om frivilliga överenskommelser. Vad gör man om länder bryter mot ingångna avtal?
Det här babblet med att Trump måste följa Parisavtalet. Om Trump struntar i det vad skall de göra? Skicka Rainbow warrior skeppet till washington?
Alla länder skiter i EU och dess regler, även om dom varit med och bestämt reglerna själva.
Att annat exempel på hur illa det kan bli är når vår finansminister inför en skatt på elenergi från solceller och skyller på att det är bara så ”att vi följer EU:s direktiv”.
Nu har hon en diametralt annan uppfattning, och skatten infördes för att HJÄLP företag i ”Branschen” så dom inte skulle få en skattesmäll.
Denna finansminister har förmågan att ljuga alla rakt upp i ansiktet på vem som helst och med det senaste utspelet har hon totalförbrukat allt förtroende.
OT
Intressant om Toriumreaktorn. En fungerande MSR (Molten Salt Reactor) som kördes i 4 år
http://energyfromthorium.com/2016/10/16/ornl-msre-film/
Classic ORNL MSRE Film
This film was produced in 1969 by Oak Ridge National Laboratory for the United States Atomic Energy Commission to inform the public regarding the history, technology, and milestones of the Molten Salt Reactor Experiment (MSRE). Oak Ridge National Laboratory’s Molten Salt Reactor Experiment was designed to assess the viability of liquid fuel reactor technologies for use in commercial power generation. It operated from January 1965 through December 1969, logging more than 13,000 hours at full power during its four-year run. The MSRE was designated a nuclear historic landmark in 1994.
Ja om vi följer alla andra bestämmelser, med råge t.o.m., finns det ingen anledning att kompensera med att släppa igenom vindkraften utan naturligtvis skall alla som inte följer reglementet stängas till rätt tillstånd införskaffas….. attl annat är otillåtet….
Jag skulle kalla detta för ett scope.
Tänk er rubriken.
Alla Sveriges vindkraftverk olagliga.
Det bord ju sälja ett och annat lösnummer.
Vindkraften behövs för att stilla vår ängslan för klimatförändringen.
En FN undersökning med 9+ miljoner respondenter väljer de 6 frågor som de tycker är viktigast av 16 alternativ.
Klimatfrågan ligger i botten.
https://wattsupwiththat.com/2016/11/22/the-un-poll-redux/
Media kanske bör ta upp den lite mer 😉
SRP1 tar idag upp Madagaskar där det är ont om vatten sen en tid. Energifrågan gör att folk tvingas till att hugga ner växtligheten vilket senare ger erosionsproblem. Reportaget kopplar det till klimatförändring och fattigdom. Intervjuad kvinna kommer med en annan förklaring: Vi saknar gas eller el för matlagning. Ingen talar om att befolkningen dubblats på 30 år.
Mats G,
Visst är det ett scope. Ett jätte-scope! För den grävande journalist som vågar ta i frågan. Alla grundläggande juridiska referenser finns här, serverat på silverfat av Claes-Erik Simonsbacka.
Vem, om någon, blir först? – nejvisstnej, det skulle ju kanske kräva civilkurage, så dum jag är 🙂
”Intressant om Toriumreaktorn. En fungerande MSR (Molten Salt Reactor) som kördes i 4 år” / Ingvar i Las Palmas # 15
Torium är framtidens energikälla! Läs min artikel på:
http://www.friavindar.se/files/torium.pdf
Svensk elförsörjning – Elproduktion och elförbrukning
http://www.friavindar.se/september-2015.jsp
MVH,
Orealistiskt att ersätta baskraften kärnkraft med intermittent vindkraft – En orimlig miljöekvation.
http://www.friavindar.se/files/doc123.pdf
MVH,
käre Claes-Erik Simonsbacka, du är jurist; du måste ha varit en av de främsta i århundradets juristkurs i ngt av våra universitet. En till sista droppen noggrann juridisk förklaring.
Aldrig har jag någonsin läst något liknande som en vanlig människa i en befolkning skall förväntas förstå. Är verkligen juridiken så svår att förklara (men för en annan jurist är nog förklaringen bra).
Om jag vore jurist skulle jag skriva ditt budskap på 5 rader istället. Kära du, gör ett nytt sådant försök! Annars går ditt budskap inte fram till oss vanliga människor. Men som grund blir ditt förevarande budskap perfekt om du bara lyder mitt råd.
Min tolkning av din juridiska beskrivning av vindkraftens problem, som följande: det är ingen mening med att konstruera vindkraftverk i EU om man vill få dem godkända enl EU lagen!!!!!!!!!
Vindkraft = ”grön” energi tillverkad med neodym från kina
http://www.dailymail.co.uk/home/moslive/article-1350811/In-China-true-cost-Britains-clean-green-wind-power-experiment-Pollution-disastrous-scale.html
Lasse #18 m fl
Det är alltså södra Madagaskar det gäller. Där har alltid varit torrt. Den sydvästra delen har näst intill ökenklimat och en mycket udda fauna och flora som är anpassad till torra förhållanden (jag har varit där, så jag känner till området hyfsat).
För närvarande är det torrare än vanligt, något som är helt normalt i Södra Afrika-Madagaskar under El Nino-år. Nu är ju El Nino över så troligen kommer sommarmonsunen att bli mera normal i år. Den har dock knappt börjat än.
Södra Madagaskar är definitivt inte ett område som kan försörja en stor befolkning ens vid normal nederbörd.
Skogsskövling och erosion är helt katastrofala på Madagaskar. De är dock faktiskt ett större problem i de fuktigare norra delarna. Havet runt Madagaskar är helt rött när man ser det från luften under monsunsäsongen p g a de enorma mängder lateritjord som sköljs ut i havet. Stora områden, i synnerhet i det centrala höglandet, är totalt ödelagda av erosionen och kommer att behöva årtusenden för att återhämta sig.
Så det har snart gått ett helt år från julaftonen 2015 nu. I februari i år omstartades det första Vestas 102 efter omfattande revision, men ingen verkar ha fått veta ett dugg om julaftonsolyckan. Vad har hänt? Var det felaktiga bultförband eller montagefel eller båda felen? Har Stena gått vidare i galenskaperna med Vestas 102 eller har man bytt leverantör bara? Varför är det så tyst? Har man 32x3MW nu? Är det någon som har lagt locket på kastrullen? Har någon hört något om någon haverirapport? Varför är det så djäkla tyst överallt?
”Aldrig har jag någonsin läst något liknande som en vanlig människa i en befolkning skall förväntas förstå. Är verkligen juridiken så svår att förklara (men för en annan jurist är nog förklaringen bra).” / elias # 23.
Lagstiftningstekniken enligt ”den nya metoden”, som antogs av ministerrådet den 7 maj 1985 i en resolution om en ”ny metod” när det gäller teknisk harmonisering och tekniska standarder, var den logiska rättsliga uppföljningen av Cassis de Dijon-målet. Följande principer fastställdes i den nya lagstiftningstekniken:
— Harmoniseringen av lagstiftningen bör begränsas till väsentliga krav (företrädesvis prestanda- eller funktionskrav) som produkter som släpps ut på EU-marknaden måste uppfylla om de ska omfattas av den fria rörligheten inom EU.
— De tekniska specifikationerna för produkter som uppfyller de väsentliga kraven i lagstiftningen bör fastställas i harmoniserade standarder som kan tillämpas tillsammans med lagstiftningen som t.ex. maskindirektivet.
— Produkter som tillverkats i överensstämmelse med harmoniserade standarder förutsätts överensstämma med de motsvarande väsentliga kraven i den tillämpliga lagstiftningen, och i vissa fall har tillverkarna rätt att använda ett förenklat förfarande för bedömning av överensstämmelse (myndigheternas godkännande av tillverkarnas försäkran om överensstämmelse underlättas ofta av produktansvarslagstiftningen. Notera att den svenska produktansvarslagen bl.a. inte omfattar tredje (3:e) person.
— Tillämpningen av harmoniserade standarder eller andra standarder är fortfarande frivillig och tillverkarna kan alltid tillämpa andra tekniska specifikationer för att uppfylla kraven (men har då ansvaret för att visa att dessa tekniska specifikationer överensstämmer med de väsentliga kraven, vilket ofta inte är fallet, via ett oberoende organ för bedömning av överensstämmelse).
Tanken med ”den nya metoden” är att harmoniserade standarder ska ge en garanterad skyddsnivå med avseende på de väsentliga krav som fastställs i harmoniseringslagstiftningen. Detta är en av kommissionens främsta prioriteringar i arbetet med att skapa en gedigen europeisk process och infrastruktur för standardisering. Enligt förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering har kommissionen rätt att efter samråd med medlemsstaterna uppmana de europeiska standardiseringsorganisationerna att utarbeta harmoniserade standarder, och i förordningen föreskrivs
även förfaranden för att bedöma och invända mot harmoniserade standarder.
”Den nya metodens” (”The New Approach”) är en teknikrelaterad lagstiftningsteknik som, utifrån min över 20-åriga erfarenhet bl.a. som ansvarig handläggare av produktdirektiven för större svenska företag, inte kan tolkas av jurister / advokater pga. deras bristande tekniska kunskap. Skulle våra berörda domstolar haft grundläggande kunskap om vindkraftverkens hälso- och säkerhetsrisker för person inkl. tredje (3:e) person och i förekommande fall egendom och husdjur skulle vi för uppställning i Sveriges ”extraordinära klimatzoner” troligtvis inte haft någon storskalig vindkraftsetablering.
P.S. Vindkraftverks- / vindturbintillverkare säljer standardverk till platser som är långt ifrån standard, till exploatörer som låter uppföra dessa standardverk på dessa uppställningsplatser.
bom #26
Haverikommissionens utredning är inte klar än.
Länk, det går att prenumerera på uppdateringar:
http://www.havkom.se/utredningar/vaegtrafik-oevrigt/olycka-med-vindkraftverk-i-lemnhult
Det skulle inte förvåna mig om det finns lagar som egentligen gör vindkraft omöjlig men som politiker och domstolar struntar i.
Det finns ingenting positivt med vindkraft. Den är dyr och ineffektiv miljöförstöring och den ökar mänsklighetens klimatpåverkan i stället för att minska den, som propagandan säger.
Det fanns bra anledningar för 1800-talets människor att sluta med väderkvarnar. I dagens historielösa värld, kommer väderkvarnarna tillbaka, större och mer störande än någonsin och motiverade med en rad påståenden som inte gärna kan kallas annat än lögner.
”Så det har snart gått ett helt år från julaftonen 2015 nu. I februari i år omstartades det första Vestas 102 efter omfattande revision, men ingen verkar ha fått veta ett dugg om julaftonsolyckan.” / bom # 26.
Vindkraftverket som havererade på julaftons förmiddag 2016i Lemnhult var av fabrikat Vestas modell V 112.
– Undertecknad har anmält haveriet till Vetlanda kommuns byggnadsnämnd.
– Vindkraftverket ingick i Arbetsmiljöverkets marknadskontroll, beteckning 2016 / 0099967.
– Statens haverikommission, SHK, presenterade fakta i ärendet 2016-10-19. Enligt uppgift är målsättningen att slutrapporten ska vara färdig innan jul 2016, det vill säga ett år efter haveriet i vindkraftsparken.
MVH,
Komplettering till # 30 / C-E Simonsbacka
SHK har ingen legal mandat att ingripa utan endast Arbetsmiljöverket har svensk mandat att med stöd av den genomförda marknadskontrollen anmäla ärendet till Europeiska (EU) kommissionen för ställningstagande och beslut, då det berörda vindkraftverket är CE-märkt. Skulle EU-kommissionen t.ex. besluta att nämnda fabrikat och modell inte uppfyller de grundläggande och väsentliga kraven för att få släppa ut Vestas V 112 på marknaden innebär detta, att alla Vestas vindkraftverk av modell V 112 inom EU:s inre marknad måste tas ur bruk. I EU:s inre marknad ingår EU:s 28 medlemsländer samt EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein.
MVH,
Jag fann en röra av Vestasnummer på Google: 102 och 112 och även 122. Är andrasiffran ett generationsnummer kanske? F Ö tack för utredning och raskt svar!
”Jag fann en röra av Vestasnummer på Google: 102 och 112 och även 122. Är andrasiffran ett generationsnummer kanske?” / bom # 32
Följande Vestas, modeller V-90/2,0 MW, V-90/3,0 MW, V-100/2,0 MW och V-112/3,0 MW ingick i Arbetsmiljöverkets marknadskontroll och bedömdes av myndigheten att de inte uppfyller de hälso- och säkerhetskrav som gäller för att de ska få släppas ut på marknaden eller tas i drift.
http://www.vestas.com/en/products/turbines#!2mw-platform
MVH,
33
C-E Simonsbacka
Om det är som du skriver så är det faktiskt anmärkningsvärt.
”Om det är som du skriver så är det faktiskt anmärkningsvärt.” / Mats G, # 34
Visst är det som jag skriver!
Har under min yrkesverksamma tid haft förmånen att ingående både tekniskt och legalt bl.a. kunna ägna mig åt verifiering och validering av hälso- och säkerhetsfrågor i stora industriprojekt med ingående tekniska anordningar och system samt i ärenden med stöd av den ”nya metodens” produktdirektiv även kunna företräda stora svenska företag, inför EU-kommissionens konkurrensenhet. Publicerade år 2010 bl.a rapporten ”Vindkraftverk, får byggas men inte tas i drift.
Det är också anmärkningsvärt att de som kan komma att beröras eller berörs av vindkraftsetablering liksom de föreningar som åtagit sig att bistå medlemmar inte på ett kompetent sätt agerar med stöd av de tvingande EU-rättsakternas hierarki och rättskraft.
MVH,
35
C-E Simonsbacka
Jag är mycket förvånad. I finansbranschen kan vi knappast släppa en produkt som inte följer regelverket. Dryga böter alt fängelse väntar om vi inte följer Finansinspektionens rekomendationer.
Mats G, # 36
För att i Sverige, som enligt Elforsk rapport 08:46 har en yta på 70 procent som riskerar omfattande isbildning på vindkraftverk, kunna genomföra en storskalig vindkraftsetablering beslutade regeringen, vilket framgår av ovanstående artikel, att ”Den svenska tillståndsprocessen enligt Näringsdepartementets Regeringsbeslut I 6, N2011/1416/E m.fl. av 2011-03-17 tillåter inte, ”att vindkraftsanläggningar ska prövas med beaktande av maskindirektivet eller något annat produktdirektiv”. Sveriges Regering tillåter inte att grundläggande och väsentliga krav i de tvingande EU-rättsakterna som t.ex. Maskin-, Lågspännings- och EMC direktivet får beaktas i svenska prövningsprocesser av vindkraftsanläggningar.” Skulle de tvingande produktdirektiven beaktas i tillståndsprocesser skulle den storskaliga vindkraftetableringen varit omöjligt att genomföra då det inte på marknaden fanns några vindkraftverk som kunde uppfylla EG:s/EU:s grundläggande och väsentliga hälso- och säkerhetskrav, för uppställning och drift i vårt kalla och kyliga klimat / miljö.
Vindkraftetableringen är ett politisk projekt där målsättningen varit och är att besluta om så många tillstånd för vindkraftsetablering som möjligt. Efter det att tillstånd givits till exploatörer kan inte regeringen längre ingripa!
MVH,
Komplettering till inlägg # 37
Av sammanfattningen i Energimyndighetens förslag till Regeringen i MISSIV dnr. 00-2007-7261 framgår bl.a. att vindkraftsamodnarna hittills har lyckats med att förmedla och hjälpa verksamhetsutövare. I myndigheten uppdrag ingick att komma med förslag till förändringar i syfte att skapa förutsättningar för en omfattande vindkraftsutbyggnad och myndigheten gick t.o.m. så långt i sitt förslag att den förordade, att det minsta aktiekapitalet för AB skulle sänkas till en (1) krona. I samma dokument angående regelförenklingar för vindkraft finns inte ens ordet ”säkerhet” nämnd. Att begå lagbrott och brott mot tvingande EU/EG-fördrag, genom ”ministerstyre”, var och är nog ingenting som regeringen brytt sig om då verksamhetsutövarnas fulla ansvar för att uppfylla krav i enlighet med bindande rättsakter/föreskrifter alltid kan åberopa, då vindkraftverk är i drift och i yrkesmässig bruk!
Huvudsaken för regeringen har med stor sannolikhet varit, att så många tillstånd för vindkraftsverksamhet som möjligt beviljas eftersom regeringen saknar laglig möjlighet att upphäva eller ändra beviljade tillstånd som meddelats av en annan myndighet eller domstol eller på annat sätt ingripa i pågående tillståndsprövningar.
MVH,
37
C-E Simonsbacka
Det var en bra förklaring. Jag tror jag förstår.
Sveriges Regering har kört över miljölagstiftning, regeverk, eu/-regler och -direktiv för att rädda miljön.
Den intilala frågan om vindkraftverk är olagliga blir då nej.
Frågan blir mer. Vad är regeringen villig att riskera för att genomföra sin miljöpolitik?
Vad är konsekvensen av att man struntar i alla dessa regler. Om inga så kan man ju undra varför reglerna finns.
# 37 Mats G
Har under senare år genom systematiska enkätundersökningar och skrivelser till regering och berörda myndigheter skaffat skriftliga bevis för, att bevisa Sveriges fördragsbrott mot bindande EU-rätt. Avvaktar för närvarande bl.a. svar på regeringens prövning av min skrivelse med yrkanden: ”Vindkraftverkens hälso- och säkerhetsrisker har ignorerats av regeringen, myndigheter och rättsväsendet”. Kommer efter erhållna svar försöka få upp ärendet i EU-domstolen.
Notera följande:
– Den svenska lagstiftaren, myndigheter och domstolar har genom internationella konventioner skyldighet att tillse att rätten till rättslig prövning i domstol uppfylls. Dessa internationella åtaganden bör återspeglas i alla myndigheters och domstolars rättstillämpning och i lag på nationell nivå. Principen om fördragskonform tolkning innebär, att svenska domstolar ska tolka nationella regler på ett sätt som är förenlig med för Sverige bindande internationella överenskommelser.
– En av de principer som EU-domstolen har lagt fast i sin praxis och som efter inträdet i EU binder svenska regelgivare innebär, att nationella regler inte får strida mot EU-rätt. Skulle detta ändå inträffa, har gemenskapsrätten företräde.
– En annan begränsning, som gäller enligt EU-domstolens praxis, är att EU-förordningar inte får införlivas genom nationell normgivning (praxis) i medlemsstaterna eftersom det kan skapa tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt. Också detta måste svenska regelgivare respektera.
– EU:s fördrag står normhierarktiskt över svensk rätt. Om en svensk domstol finner att en nationell bestämmelse strider mot en EU-rättslig bestämmelse ska domstolen inte tillämpa den nationella bestämmelsen, vilket följer av EU-domstolens praxis, se bland annat C 6/64 där domstolen för första gången uttalar att det förhållande att gemenskapsrätten utgör en del av varje medlemsstats nationella rättsordning gör att staterna inte kan låta en nationell regel få företräde framför EU:s rättsliga system. EU-domstolen har i avgöranden på senare tid betonat vikten av att nationella myndigheter och domstolar bidrar till unionsrättens effektiva genomslag på nationell nivå. EU-domstolen tycks inte heller anse att direkt effekt är en förutsättning för att en bestämmelse har företräde.
– Svenska myndigheter och rättsväsendet är skyldiga att följa och tillämpa EU-rätt framför nationell lagstiftning och rättspraxis.
– Vid EU-rättens tillämpning sätts enskilda individer i centrum som bärare av rättigheter vilka ska skyddas av nationella domstolar. Ett sådant princip- och rättighetstänkande medför att skyddet för enskildas rättssäkerhet ska väga tyngre än det resultat som eventuellt följer av en strikt tolkning av rättsregler.
40
C-E Simonsbacka
Det är helt otroligt. Jag anser att det här är konstitutionsutskottsnivå.
Hur kan regeringen bryta mot lagstiftningen utan ministerstyre som är förbjudet enl svensk lag är en gåta.
Hela hanteringen blir gåtfull. Frågan om att bara för att vindkraftverk är i gång så kan de inte prövas är riktigt. Det låter konstigt. Men det vet du bättre än jag. Jmf att bygga ett hus utan bygglov. Det rivs väl.
Jag tror det finns stora förutsättningar att få rätt i olika instanser. Hela hantringen verkar skum.
C-E Simonsbacka [40]; Hej! Jag tror att vi har en ”grävande” jurist här. Grattis och välkommen!
”Hur kan regeringen bryta mot lagstiftningen utan ministerstyre som är förbjudet enl svensk lag är en gåta.”
/ Mats G, # 41.
Kan inte tänka mig något annat än s.k. ”ministerstyre” då regeringens ”marknadsföringsorganisation för vindkraft” Energimyndigheten föreslår, enligt mitt inlägg # 38, att det minsta aktiekapitalet för AB skulle sänkas till en (1) krona. Vad anser du, Mats G, som är verksam inom finansbranschen?
MVH,
43
C-E Simonsbacka
Att ha ett aktiekapital på en krona är naturligtvis förkastligt. Det är vekligen att gå ifrån normen.
Varför har politikerna som är medborgarnas företrädare och som ska bestämma, t.ex genom kommunala nämnder överlåtit beslutsfattandet och verkställigheten till tjänstemännen genom delegering?
Efter granskning av några kommuners delegationsordningar avseende PBL och PBF har jag kunnat konstatera att byggnadsnämnderna genom beslut i princip har tillåtit att allt förutom planläggning delegerats till förvaltningschefen som i sin tur vidaredelegerat till främst byggnadsinspektörer och/eller bygglovshandläggare. T.ex. har byggnadsnämnder till byggnadsinspektörer vidaredelegerat ”Beslut om förbud mot användning av byggnadsverk, 11kap 33 § PBL”.
Frågor om delegering är reglerad i kommunlagen (KL) 3 kap. 10-11 §§ och 6 kap. 33-38 §§.
Delegering enligt KL innebär att beslutsrätten, i ett visst ärende eller i en ärendegrupp, flyttas över till någon annan, det vill säga delegaten. Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som nämndens beslut. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan återkalla delegationsuppdraget. Nämnden kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut.
Enligt 6 kap. 37 § KL, kan en nämnd om den uppdrar till en förvaltningschef inom den egna nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, även medge att förvaltningschefen i sin tur får överlåta sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. Detta kallas för vidaredelegering och kan endast ske i ett led. En förutsättning för detta är att nämnden i ett beslut tillåtit det. Beslut som fattats med stöd av vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen. Någon uttrycklig skyldighet för förvaltningschefen att anmäla dessa beslut till nämnden föreligger inte, men nämnden kan sätta upp sådana krav som villkor för delegeringen.
Det är viktigt att framhålla att straffansvaret som sådant aldrig kan delegeras. Det kan dock under vissa förutsättningar bli en följd av delegeringen.
Uppriktigt sagt förstår jag inte varför berörda byggnadsnämnderna överhuvudtaget sammankallas mer än en gång per år.
MVH,
Det är int ehelt enkelt att veta vad ett syfte är med en ändring om det inte finns på pränt. Däremot så kan vi se konsekvenserna. När det gäller deligat så finns det utrymme för att kringå demokrati om vi utgår ifrån att namnderna representerar demokratin. Har lite erfarenhet från nämdarbete och tjänstemännen har en stark ställning i förvaltningarna. Speciellt de högre cheferna. Det är inte enkelt för en nämd att styra förvaltningen hur som helst.
Visst de politiska besluten måste följas men tjänstemänne har blivit experter på att sabotera om de nu så önskar. Det är bara 4 år till nästa val, max.
Det allvarliga här är att man kringår regler. Det är alltså kriminellt om jag förstår det hela rätt.
Vem bär ansvar? Tjänstemän, Nämndemän eller vad?
”Vem bär ansvar? Tjänstemän, Nämndemän eller vad? / Mats G, # 46
Det övergripande ansvaret bär lagstiftaren. Bifogar som ex. ett svar som jag fick från en kommuns byggnadsnämnd: ”Angående förfrågan om bristande säkerhet då vindkraft genom byggnadsnämndens slutbesked tillåts, att tas i bruk.”
Bakgrund
”Den 4 oktober 2016 inkom skrivelse från Claes-Erik Simonsbacka gällande bristande säkerhet då vindkraft genom byggnadsnämndens slutbesked tillåts, att tas i bruk. I kommentar av Claes-Erik framförs bl.a. kommentar och argumentation till den nu gällande plan- och bygglagen. Claes-Erik lyfter bl.a. upp att det för närvarande saknas relevant harmonisering mellan plan- och bygglagen (PBL) slutbesked och
maskindirektivet som bl.a. tydliggör att byggnadsverket/annan anläggning än byggnad (vindkraftverket) då byggnadsnämnden utfärdat slutbesked ges slutligt tillstånd till att vindkraftsverk maskinen (er) får tas i bruk. Vidare anförts det i skrivelsen att 1. Byggnadsnämnden är de facto den svenska myndighet so slutligt, genom miljöprövningsdelegationens delegation, godkänner varje vindkraftsverks fysiska placering och att varje vindkraft har de tekniska egenskaper, som uppfyller ovan nämnda grundläggande och väsentliga hälso- och säkerhetskrav då de tas i bruk.”
”I slutet av skrivelsen ställer Claes-Erik frågan om kommunens byggnadsnämnd kommer att vidtaga några konkreta åtgärder för att bättre säkerhetsställa, att vindkraftverk på uppställningsplatsen(er) då byggnadsnämnden utfärdat slutbesked enligt PBL, uppfyller tvingande grundläggande och väsentliga hälso- och säkerhetskrav, då vindkraftverk tas i bruk? ”
Bedömning
”Förvaltningen instämmer i Claes-Erik skrivelse om att det saknas en tydlig koppling
mellan de olika lagstiftningarna. Även om det på senare tid via uppdrag av regeringen
upprättats webbplatser med syfte av att ta ett helhetsgrepp för tillståndsprocessen,
anser förvaltningen att det fortfarande saknas stöd och tydliga riktlinjer för den
praktiska och tekniska hanteringen av vindkraftverk under och efter lovprocessen.”
”Förvaltningen föreslår Miljö- och byggnadsnämnden att använda den informerande skrivelsen som stöd för framtida framtagande av riktlinjer vid handläggning avvindkraft under och efter lovprocessen.”
Beslut
”Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att använda informationen som stöd för framtida framtagande av riktlinjer vid handläggning av vindkraft.”
MVH,
Simonsbacka 47.
Grattis. Ett litet steg i rätt riktning. Du överbevisade dem!
”Grattis. Ett litet steg i rätt riktning. Du överbevisade dem!” / Ingemar Nordin, # 48
Visst har jag fått stöd av flera kommuners byggnadsnämnder i olika ärenden. Har även i många fall anmält kommuner och tillståndsgivande myndigheter för olika brott mot tvingande EU-lagstiftning, men då jag inte i de berörda fallen varit sakägare med talerätt har jag inte överklaga beslut.
Tyvärr verkar det saknas nödvändig helhetskunskap om gällande rättsregler och därigenom även tilltro till de relevanta EU-rättsakternas rättskraft för att de som drabbats av vindkraftens hälso- och säkerhetsrisker samt de föreningar som bildats, civilrättsligt, t.ex. genom grupptalan, stämma vindkraftverkens ägare / brukare som har det fulla ansvaret för, att vindkraftverksmaskinerna uppfyller alla bindande legala krav och att de verkligen är säkra att använda. I stället för att agera resolut och kraftfullt mot de som har hela det yttersta ansvaret för sina i drift varande vindkraftverk har opinionen helt riktat in sina olika ageranden mot myndigheter
MVH,