Liverpool John Lennon Airport ska bli först i världen att testa en ny teknologi som fångar upp koldioxiden i flygpassagerarnas utandningsluft och omvandlar den till biobränsle som ska användas för att driva flygplatsens fordon och för uppvärmingssystemet.
Prylen som ska göra det kallas Eco-Box och är utvecklad av Origo Industries. Installationen började i januari och målet är att få ihop 24.000 gallons, dvs. ca 110.000 liter, bränsle (jag utgår ifrån att artikeln talar om Imperial gallons) samt generera värme och varmvatten till flygplatsen.
Jag ser framför mig en framtid, då flygplan använder bränsle framtaget ur flygpassagerarnas utandningsluft. ”Ladies and gentlemen, this is your captain speaking. We are a little low on fuel, so I would like to ask you to breathe faster.”
Varför inte?
Kan man använda vår utandningsluft som energikälla, så visst. Ser inget problem i det.
Vad gäller bränsle till flygplanen däremot…… i stället för att fälla ner andningsmasker när kabintrycket sjunker, så fälls det alltså ner utandningsmasker när soppanivån börjar bli kritiskt låg? Lysande! 8)
Och obs, mitt förslag för flygplan är naturligtvis ironi!
Problemet med alla de här ideerna om att göra biobränsle av koldioxid är att de kräver energi. Vi utvinner energi genom att förvandla kolväten och syre till koldioxid och vattenånga. Att gå motsatt väg kräver minst lika mycket energi (i praktiken alltid mer). Oftast är det mycket effektivare att använda den energin direkt istället för att göra biobränsle med den först.
tty, det handlar om att man odlar alger genom att pumpa in extra koldioxid. Energin står solen för. I teorin ger det här långt större verkningsgrad än att utvinna biobränslen ur vete eller energiskog, men jag visste inte att de kommit så långt att de skall börja testa tekniken.
Ibland går det att göra vissa processer bättre än naturen gör. Ibland inte. Frågan är vad detta sorteras som?
Tekniken med alger har klart hög potential, speciellt vad gäller biodiesel. Man kan använda CO2 från industriutsläpp direkt för att ”gödsla” fotosyntesen. Länk här. Senaste numret av Illustrerad Vetenskap har med en artikel.
Men det blir ju knepigt att utveckla om man tänker sig reducera CO2 utsläppen till … ingenting 🙂
Behöver man lära sig om algers tillväxt kan man ju annars ta sig till Östersjön runt gotland i slutet på Juli.
Thomas,
Kul att dom testar ny teknik.
När tror du att den blir färdig för att kunna konkurrera på marknaden?
Och då menar jag inte sponsor- eller subventionsmarknaden.
När tror du att tekniken kan betala sina investeringar och ge en avkastning som blir intressant för nya investerare?
Följden av detta blir att incheckningen måste ske 5 timmar före avfärd. Under denna tid serveras ärtsoppebuffé till alla passagerare och all besättning. Detta enkom för att planet på så sätt ska få tillräckligt med bränsle för att klara av en start.
Så här roligt har jag inte haft sen jag draggade efter min bror i fel sjö!
Thomas,
Vad tror du om TMSR-tekniken som Gunnar L pratat sig varm om.
Är det något som kan ha en framtid för att producera el och destruera avfall från nuvarande kärnkraftverk?
Jag har studerat diverse marknadsföring av tekniken och tycker att den låter bättre än alger och bakterier för att lösa energiproblemet.
Ja växter – också troligen alger – växer upp til 3 ggr fortare vid 1200-1500 ppm. Optimum skall visst ligga kring 800-1000 ppm. Växter stannar upp vid 220 ppm och slutar att växa vid 150 ppm. Dagens värde är ca 385 ppm. Bara att välja färdriktning när det gäller växterna.
Lars G,
Tre gånger var inte mycket att hurra för; med MAXIMALODLINGSMETODEN kan jag tiodubbla tillväxten av det jag planterar och odlar, och dessutom med det ppm som vi har nu.
PS: Jag har i dagarna börjat med att starta upp årets rekordodling.
Uffeb, kärnkraft i alla dess olika former producerar elektricitet. Så länge vi inte har tillräckligt bra batterier är dock elbilar, och än mer elflygplan, begränsade i sin kapacitet. Det här är en metod för att tillverka biobränsle.
Det finns inte ett energiproblem, det finns en massa olika energiproblem där olika metoder kan vara lämpliga i olika sammanhang. Vi bör diversifiera och använda oss av många olika energikällor. Det minskar riskerna i systemet om man hittar någon avgörande nackdel med en källa och ökar möjligheterna till teknisk utveckling.
TMSR är intressant på pappret, men det kommer att ta decennier att bygga fler testreaktorer och få erfarenhet för alla de ingenjörsmässiga problem som man alltid får med ny teknik.
Lars G, om växter stannar upp i sin tillväxt vid 220 ppm, hur överlevde de istidernas 180 ppm? Att tala om växter som en homogen grupp håller inte, framförallt påverkas C3 och C4 växter helt olika. C4 är mycket mer effektiva på att klara låg CO2-halt. Lika avgörande som tillgång på CO2 är näring och vatten, vilket inte är något problem i växthus, men däremot i naturen. Minskat näringsvärde för växter snabbodlade med extra CO2 är också ett problem om man inte skall ha dem till biobränsle.
Otrolig massa charlataner och politiskt korrekta krångelpettrar och -mostrar i denna bransch, som i energihänseende lånar drag från Vikingamyten om Särimner http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4rimner.
I kväll är det ett entimmas granskande program kl 20 på SVT – om biobränslen – kan vara värt att kolla.
För dem som i sammanhanget inte känner till Idso’s
http://en.wikipedia.org/wiki/Craig_D._Idso
och deras ideella site
http://www.co2science.org/
kan det vara värt ett besök nu.
Läs särskilt den 800+-sidiga rapporten om CO2 och växtlighet:
http://www.co2science.org/education/reports/epa/epa.php
Börje G – gratulerar. Jag skulle tro att min källa ger ett ”medelvärde” som ju är ”metoden” i hela AGW-diskussionen. Och att växter överlevde vid 180 ppm är väl OK. Jag skrev stannade upp (i växten). Och hur ”vet” vi att det var just 180 ppm just då? Instrumenten kan ju inte vara så många eller samkalibrerade på den tiden. Plats för ”IPCC-massage” föreligger.
Men min källa är kanske inte trovärdigare än sammanfattningsskrivarna på IPCC ledda av lokomotivbyggaren Dr Pachauri.
En intressant fråga som väcks är om inte den extra koldioxiden ändå tas upp så småningom av ökad biomassa? Finns det kalkyler på hur mycket extra biomassa som skapas pga. av ökad co2-halt och vad detta i så fall innebär för co2-halten? Vad jag vet så har vi t.ex. hela tiden en tillväxt av torv i Sverige och därmed en inlagring av co2 (kol). Frågan är om dessa processer går snabbare med mer co2 och i så fall om det har potentialen att sänka co2 halten och hur snabbt det går? Någon som vet?
LarsG, vi har t ex data från iskärnor i vilka man kan mäta upp den lägre koldioxidhalten. Dessa mätningar har inte IPCC haft någonting att göra med om du nu oroar dig över den organisationen.
Frågvis: Att växterna växer bättre vid högre koldioxidhalt är ingen hemlighet. Jag tycker också att din fråga är intressant. Om det växer bättre så borde faktiskt biomassan ta upp mer och mer CO2. Någon som vet hur det förhåller sig? Kan det tänkas att biomassan på längre sikt kommer att balansera CO2-ökningen?
maggie, för det första så är inte ökningen av tillväxttakt i naturen fullt så imponerande som de som jobbar i välgödslade växthus vill tro. För det andra så leder ökad tillväxt på de flesta platser bara till att det blir mer biomassa som bryts ned. Torvmossar är ett undantag, men forskning tyder snarare på att det är nedbrytningsprocesserna som snabbas upp mest, dvs att torvmossar kan bli en källa till CO2 i en varmare värld:
http://www.nature.com/ngeo/journal/v1/n11/abs/ngeo331.html
Thomas #16
Nu är ju inte isborrkärnor idealiska för att mäta historiska CO2-nivåer. CO2 har mycket högre löslighet i H2O än O2 och N2 och det finns alltid en fraktion flytande H2O om så isen håller 200 K. På så vis migrerar CO2 i isen och halterna utjämnas. Toppar och bottnar slätas helt enkelt ut. Därför bör CO2-nivåer från is användas kvalitativt, inte kvantitativt.
Thomas>> Nu har du väl ändå trasslat till det (precis som IPCC). Ska vi ha en värld med diverse organismer som lever och frodas eller ska hela världen förvandlas till ett IPCC-kontrollerat *riktigt växthus*?
Är det i själva verket det som är AGW-syftet? Att glasa in hela jorden och ha 100% kontroll över allt som sker?
Hur kan man annars få för sig att ta upp ”mer biomassa som bryts ned” som varandes något annat än positivt på det stora hela för världen?
Det är ju enormt fascinerande hur minsta lilla argument för positiva effekter av en ökad temperatur kan vändas till något negativt!
Tur att det snart bara finns smulor kvar av IPCCs löjliga profetior. Kanske går det att göra datormodeller över den rådande trenden i folkopinionen, kanske inte, men det känns iaf minst 90% sannolikt att IPCC och herr Gore snart står i skamvrån, förslagsvis kan de få någon livstidsanställning på polarstation Harry. Skotta snö kanske?
Osynlige Mannen, det är riktigt att CO2 kan migrera lite i iskärnor, och mycket korta spikar kan smetas ut. Upplösningen är dock långt högre än de ~10K år som skulle räcka för att veta genomsnittshalten under en istid. Att iskärnor från båda polerna som tillväxt med olika hastighet under olika temperatur visar så lika resultat som de gör visar på att resultaten är robusta.
Patrik, kör du med någon sorts postmodern alternativ logik i ditt inlägg? För mig är det i alla fall komplett obegriplig hur du lyckas vantolka det jag skriver som du gör.
Thomas>> Ska villigt erkänna att jag har en viss dragning åt postmodernismen och nihilismen och att det ibland är ett handikapp för mig, men varför är det obegripligt för dig att man undrar hur ”ökad biomassa” kan vara något generellt negativt?
För jag antar att du menar att det är generellt negativt eftersom du endast framhåller nackdelen med liv som varandes CO2-reserv.
För mig är det en skrämmande syn på livet.
Men utveckla gärna hur du menar och passa då även på att nämna fördelar med ökad ”biomassa” till följd av en eventuell global uppvärmning.
Thomas
Nedbrytningen av torvmossar förutsätter att grundvattennivån sjunker vid stigande temperaturer. Frisättning av metan från tundran förutsåtter att grundvattennivån inte sjunker vid stigande temperaturer.
Helgardering med andra ord.
Dock är otvivelaktigt torvtäkt och dikning av torvmarker en av de absolut största koldioxidkällorna i Sverige. Förbjud torvtäkt och dikning av torvmarker, och låt lågproduktiva skogar och åkrar på torvmark bli kärr igen. Det är mycket billigare och effektivare än vindsnurror och etanolbilar (men tyvärr mindre lönsamt för centerns kärnväljare).
Maggie: ungefär hälften av alla CO2 utsläpp försvinner omedelbart. Rimligen tas den dels upp av växter i form av ökad biomassa, och absorberas dels av havet, men ingen vet egentligen proportionerna, eller om det finns någon oidentiferad CO2-sänka. På samma sätt är det mycket oklart vilka mekanismer som egentligen orsakar svängningarna i koldioxidhalt mellan istider och mellanistider. Tydligt är dock att det går ganska fort, men troligen inte fort nog att förklara de mycket abrupta klimatomslagen under och efter istiderna. Jag skriver ”troligen” för trots vad Thomas påstår så är det inte bara mycket korta spikar som smetas ut i iskärnorna. Mätningar av klyvöppningsindex pekar på mycket abrupta förändringar av CO2-halten t ex i början och slutet av Yngre Dryas (ca 800 år långt) som i stort sett inte alls syns i iskärnorna (dessutom tyder klyvöppningsindex på att CO2 halterna systematiskt är några tiotal ppm låga i iskärnemätningar).
Maggie #17
Som bl.a. rekordodlare av grönsaker har jag många gånger haft funderingar på att testa och se om en förhöjd CO2-halt skulle ytterligare kunna förbättra mina odlingsresultat. Ännu så länge har det bara stannat vid funderingar. Jag får väl slänga ut en fråga till mina odlingskollegor runtom i världen och höra deras synpunkter. Det skulle förvåna mig om det inte gjorts något försök i samband med rekordodling. För länge sedan hade man på SLU i Alnarp växthus i vilka man gjorde försök med förhöjd CO2. Tyvärr är växthusen borta, men här är en länk där du kan läsa om försöken: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/slu_info_rapp_tradg/IRT294/IRT294.HTM
Som du ser så är det inte alla växter som kan tillgodogöra sig en förhöjd CO2. För att tillgodogöra sig extra CO2 måste de ha ett bra rotsystem och vara i bra kondition. Om valet att öka växtkraften för en växt, står mellan en något förhöjd CO2, eller att förbättra rötternas livsmiljö nere i jorden, så är det nog omvårdnaden av rötternas livsmiljö som är det helt avgörande. Alltså; en djup och lucker jord och som innehåller mycket organiskt material. Den jorden finner du på två ställen i Sverige hos undertecknad i Skurup och hos min rekordodlingskollega i Ålem. Så sent som i dag har jag varit ute i mitt pumpaland och borrat ner/ jordiserat ett par 20-liters hinkar med färsk kogödsel, en kökshink med kösavfall, ett par hinkar med halvruttna sockerbetor samt en del gräs. Utan att göra någon större djupgående analys så kan jag nog påstå att mitt odlande och jordiserande binder mer koldioxid än vad min bilkörning står för. Märkligt att koldioxidkramarna inte upptäckt detta!
Thomas #12
Ny teknik?
Vi kunde enkelt primitivt skala upp Oak Ridge till 100MWe och ha det i drift om ett år…
Det första LFR fann en båtmaskinist på, Admiralen sade O.K fick maskinen ett år senare, inga som helst problem med den. (det var 40:tal) krigsfartyget hyllades av dess besättning.
Bara glöm att påstå att det är en ny teknik!!!!
Måste jag be dig gå i polemik med IAEA, där de redan för 2 år sedan konstaterade att prestandamässigt och säkerhetsmässigt är TMSR att betrakta som gen4 men tekniken är gammal och har visat sig fungera väl…
Måste jag eller ger du dig?
Problemet är att det bara finns raketforskare som fattar, då tekniken inte varit under belysning i världens högskolor på så lång tid.
Hur många tar efter en fyllenatt 150 på mesa därefter spöar alla reaktorfysiker och kemister, för att avsluta med att briljera som mekaniska genier?
Svar:
En och annan raketforskare.
Lyssna igen på den jag brukar länka till på google tech talk, från nov 2008 Joe heter den intelektuella övermänniskan.
Alla vi andra kan med några hundra timmar förstå det mästa.
Än kan jag inte bygga en utan tekniska råd, en mesig lättvatten reaktor skulle jag fixa, det lovar jag dig.
Om några månader hoppas jag vara så insatt att jag kan bygga en TMSR utan teknisk hjälp.
Vad jag skulle gilla med dig Thomas, vore om du kunde komma med konstruktiva förslag.
Det gamla korkade att lita på våra politiker och IPCC, går inte ens dagisbarnen på längre.
Kom igen, ge oss dina lösningar för att gå från detta till det globala paradiset.
Så jävla enklet att dissa alla men aldrig komma med något konstruktivt själv.
Förr i tiden hette det gnällkärring.
Re. # 25
Det vi saknar är någon som säger ”Nu kör vi!”. Problemet är att i vår riksdag sitter bara gnällkärringar. Kunde Kennedy säga ”Nu kör vi” och 10 år senare sätta en man på månen så är det väl att jämföra med att säga ”Nu tar vi bussen till Skara” att få till en TMSR-reaktor. Men för våra gnällkärringar till politiker så är det ett oöverstigligt problem . . .
Kanske får vi också se snarlik återvinning från bålens nedre del också? Biogas med kålsoppa som drivmedel.
Tege
Hayek
Det politiska systemet har sett till att alla som törs och kan, blivit undanpetade på vägen.
Det var en frisk fläkt ett litet tag med Ian, för det att han vågade staka ut konkreta mål och visioner.
I landet lagom, som skäms lite för att det finns, har ingen stor ledare en chans.
Börje G – gratulerar. Jag skulle tro att min källa ger ett ”medelvärde” som ju är ”metoden” i hela AGW-diskussionen. Och att växter överlevde vid 180 ppm är väl OK. Jag skrev stannade upp (i växten). Och hur ”vet” vi att det var just 180 ppm just då? Instrumenten kan ju inte vara så många eller samkalibrerade på den tiden. Plats för ”IPCC-massage” föreligger.
Men min källa är kanske inte trovärdigare än sammanfattningsskrivarna på IPCC ledda av lokomotivbyggaren Dr Pachauri.