Så fort blir Sverige varmare

SMHI larmar om att temperaturen i Sverige stiger mer än för jorden som helhet. I Rapporten från SMHI skriver de att årsmedeltemperaturen ökar ungefär dubbelt så snabbt som genomsnittet för jorden. Det stämmer att skillnaden mellan perioderna 1861-1890 och 1991-2018 är +1,7°C för Sverige enligt SMHI:s sammanställning för 35 mätstationer. De anger att den globala medeltemperaturavvikelsen för motsvarande perioder är +0,73°C.

WMO:s rapport som SMHI länkar till använder perioden 1850-1900 som baslinje för sina jämförelser. Perioden 1991-2018 finns inte i rapporten. Den jämförelse för den globala medeltemperaturen som är närmast visar en avvikelse mellan åren 1850-1900 och 2009-2018 på +0,93 +-0,07°C.

I en chatt med mig skriver en medarbetare på SMHI som arbetar med klimatologi följande:

”Vilken period man jämför med har praktiska skäl. I Sverige började våra mätningar i större omfattning 1860, så mätningarna i Sverige innan 1860 är ganska få. Vi på SMHI tycker också det är lämpligt att jämföra med 30-årsperioder, som vi har idag tex 1961-1990, och snart 1991-2020. Men visst underlättar det jämförelsen av olika data set om samma jämförelseperiod används. Därför är vi noga med att vara tydliga med vilken period vi jämför med.”

Något svar om den globala temperaturavvikelsen på +0,73°C är för samma perioder som den svenska har jag inte fått.

I bilden nedan har jag lagt in en 30 årsperiod mellan SMHI:s mätserier. Merparten av ökningen, 55%, skedde mellan första och andra mätserien.

På ett annat ställe skriver SMHI:

”Det finns annars stora likheter mellan de globala och de svenska variationerna i temperaturen till exempel att slutet av 1800-talet var kallare än 1900-talet. Sedan 1988 har alla år utom 1996 och 2010 varit varmare eller mycket varmare än genomsnittet för 1961-1990, dvs den nu gällande normalperioden. Uppvärmningen är i linje med den ökade växthuseffekten. Ökningen av Sveriges medeltemperatur närmar sig nu 2 grader. Motsvarande värde för det globala medelvärdet är 1 grad.”

Någon accelererande ökning har inte inträffat för Sveriges del mellan andra och tredje mätserien. Ungefär 90% av koldioxidutsläppen har skett efter 1950. Om man antar att det var 285 PPM CO2 i atmosfären 1860 och c:a 312 PPM 1950 har 75% av ökningen i atmosfären inträffat efter 1950.

Om uppvärmningen som enligt SMHI är i linje med den ökade växthuseffekten är nog klimatkänsligheten ganska låg.

Sverigesmedeltemperatur 30 år

 

Det finns ingen given längd för jämförande perioder, man kan som ovan använda 30 år eller som SMHI skriver om hur man beräknar långtidsmedelvärden:

”Det enklaste sättet att beräkna långtidsmedelvärden är att beräkna löpande medelvärden där alla år inom perioden får lika stor vikt. De kan ha olika tidslängd men 10-årsperioder är vanligt förekommande.”

I nedanstående bilder har jag använt 10-års medelvärden. Detta för att jämföra med 30-talet som är den period som var varmast före nuvarande värmeperiod.

Sverigesmedeltemperatur 10 år

Om man jämför enligt ovan inträffade hela 85% av uppvärmningen före 30-talet. De röda ringarna markerar problemen som kan uppstå om man använder för korta perioder. Därmed inte sagt att 30 år är bättre än 10 år, men man måste i analysen kommentera stora temperaturavvikelser som ligger nära mätperioden. 8 årsperioden efter 2010 är t.ex. 0,3°C varmare än 10 årsperioden med början år 2009.

Svenska årstider

Sommar

För sommaren juni till augusti är medeltemperaturen nu, som på 30-talet, däremot kan man se att under de senaste c:a 20 åren har vi haft fyra av de år med de högsta medeltemperaturerna som uppmätts sedan år 1860. Sommaren är den årstid som har den minsta temperaturskillnaden mellan 1860-talet och de senaste 10 åren.

Sommar

 

Höst

Hösten september till november ser ut som helårsvärdet för Sverige med stigande temperaturer fram till 1930-talet för att sedan plana ut och sjunka från 1960-talet till slutet av 1990-talet. De senaste 20 årens höstar är c:a 0,6°C varmare än 30-talet.

Höst

Vinter

Vintermånaderna december till februari skiljer sig från övriga årstider genom sjunkande medeltemperatur efter 1930-talet. Orsaken är att 30-talet inte hade någon kall vinter medan den senaste 10 årsperioden startade med två kalla vintrar.

Vinter

SMHI förutspår att temperaturen kommer att öka under alla årstider men mest i norra Sverige under vintern. Någon sådan trend går inte att se i deras vintermånadsdata för de 35 stationerna sedan 1860.

 

Vår

Våren mars till maj. Den största medeltemperaturökningen från 1860-talet har skett under våren.

Det är märkligt att SMHI helt har missat att deras temperaturdata visar att det är våren och inte vintern som har den största förändringen sedan 1860-talet. Våren har i det närmast en linjär ökning sedan 1860-talet. En ökning som är mer än dubbelt så snabb som genomsnittet för sommaren och vintern.

Vår

Sammanfattning

Oavsett om man använder 30-års eller 10-årsperioder har den största temperaturökning inträffat under första hälften av temperaturserien från 1860 till 2018, samtidigt som merparten av ökningen av koldioxid i atmosfären har tillkommit under den andra hälften av intervallet.

Det är inte vintern som SMHI förväntat sig, som har haft den största temperaturökningen. I stället är det under vårmånaderna mars- maj som temperaturen ökat mer än dubbelt mot vintern sedan 1860.

 

Mats Zetterberg

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Lundqvist

    Vet någon hur och vilka korrigeringar av uppmätta temperaturerna, som gjorts för ändringar i de urbanavärmeöarna?
    Finns det några mätstationer som inte påverkats av urbaniseringen?

  2. Rolf Mellberg

    Tack Mats, mycket intressant. Min fråga blir om SMHI har hört talas om AMO, att dess kurva till skillnad från keelingkurvan stämmer så mycket bättre med fakta. Se även på GWPF, State of the climate 2018, Av Ole Humlun sid 26 och 27.

    Lägg ner IPCC helt och inrätta ett nytt litet internationellt organ som arbetar strikt vetenskapligt.

  3. Bengt Abelsson

    Vi xska vara innerligt tacksamma att vi slipper 1860-talets svält, kyla och misär.
    Enligt SMHI dog 8% av Finlands befolkning 1867, främst av svält pga missväxt.

  4. Anders

    Tack Mats för kompetent analys av tempersturförändringarna på de 35 stationerna. Har för mig att det tidigare varit uppe att utfallet kunde vara annorlunda om smhi bara använde stationer vid kusterna, som inte värmts upp av asfalt mm mänskliga kondtruktioner. Minns jag rätt?

  5. Mikael Lindqvist

    Rolf – Problemet är ju vetenskapen. Det vidrigaste religionen på planeten… Problemet med vetenskapen är att den är så sjukt korrumperad. Dessutom är svqret på forskingen redan klar innan den börjar och finansierad mot detta mål.

    Om du har någon idé på hur vi kringår detta är jag idel öra.

  6. Lasse

    Tack Mats för denna genomgång.
    SMHI har en del att förklara. De försöker göra det men vi skeptiker är väl svåra att övertyga om det unika i dagens klimatförändringar. AMO är verkligen underskattad som förklaring.
    http://polarportal.dk/vejr/historisk-vejr/

    Intressant om våren som den period med störst avvikelse.
    Vid en enkel koll via SMHIs solintensitetsdata och temperatur som du tog fram för något år sen framgick det tydligt hur det var under sommarperioden som det fanns ett linjärt samband* medan det om våren inte var lika tydligt. (10% ökning av solintensiteten sen 1983 sker främst under vår och sommar)
    *12 grader vid 380 KWH/kvm och 17 grader vid 520 KWH/kvm eller 1 grads ökning vid en ökning av 28 KWH
    Om detta skriver SMHIs klimatprofessor
    ”det saknas fortfarande detaljerade studier om de faktiska orsakssambanden för vårt område”

    Vi skall alltså förändra hela den livsstil vi under 100 skapat för att klimatet varierar och forskarna satta att visa hur illa det ser ut har inte ens gjort en enkel koll av sambanden.
    Vår unga klimatguru uppmanas ta upp sina studier-det finne en del luckor att fylla!

  7. mattias

    Tack Magnus,
    Som alltid intressanta analyser. Det är lite märkligt att SMHI själva inte klarar av att göra liknande analyser. Att våren är den årstid med snabbast förändring kände jag till eftersom jag studerat SMHIs kurvor. Kan det vara så i dessa larmens tidevarv att det känns mer angeläget att prata om extrema årstider (sommar och vinter) för att det låter mer dramatiskt? Jag noterar också att det verkar som om vintrarna har en sjunkande trend, det blir intressant att följa. Jag minns själv vintrarna i början på 1990-talet utan att ha tillgång till några kurvor. Det var då jag började intressera mig för klimatet. Då var vintrarna helt snöfria flera år i rad och väldigt milda i stockholmstrakten vilket gjorde mig bekymrad. Det är ju ändå inte så länge sedan så flera människor borde minnas hur det var då.

  8. Anders

    Hur kommer det sig att Sverige (särskilt norra) som har blivit futtiga 1,5-2C varmare, utifrån ett lågt utgångsläge, har de mest alarmistiska klimathetsarna? Jag kan helt enkelt inte begripa hur något som vi och alla levande organismer gynnas av kan orsaka sådan hysteri. Gäller såväl CO2 som mildare väder. Var är proportionerna? Logiken? Förnuftet? Istället satsas miljarder SKATTEMEDEL (fr el och bränsle) till löjliga och miljöförstörande vindkraftverk och miljoner på åsiktsregistrerande pseudoforskning… Plus att KÄRNKRAFT är TABU. Arma Sverige, hur kunde det bli så fel?

  9. Lasse

    Klimatfrågan kan studeras på distans vid Mälardalens högskola.
    Utbildningen är populär.(Ekot nyss)
    Är det denna och tillåter de skeptiker på kursen?
    https://www.mdh.se/utbildning/kurser/kursplaner-1.35552?kursplan=29348

    Den är webbaserad så det är fritt fram att ta den var man än befinner sig. Gissar att de välvilligt och öppet studerar Mats Z kurvor ovan.

  10. jensen

    Om AMO har en cykel på ca 60 år ter det för mig som amatör ologiskt att som jämförelseperiod ha 30 år.
    Skall man åtminstone inte ha 2 AMO-cykler som basperiod för att ev. påvisa trendförändring. Eller ännu fler. Hur många?
    Dessutom, Urbaniserings-faktorn. För mig tycks den undermåligt beräknad av de ” Officiella.” Otaliga länkar visar ju att den är en betydande del av ”katastrofvärmen.”

  11. Anders

    #10 Jensen
    Absolut! Tänk om någon yrkesverksam med klimatrelaterad tjänstebeskrivning kunde förmå sig testa hypotesen att temperaturen förändrats på samma sätt för stationer placerade i tätort (med asfalt, höga byggnader och värmande mänskliga aktiviteter) respektive de som står i exponerad kust eller fjällmiljö. Vem vågar?!

  12. Anders

    #5 Mikael Lindqvist
    Jag, som senior forskare, har exakt samma uppfattning om dagens forskning. Inte minst den som emanerar från MISTRA, NV, FORMAS, VR och extremt särskilt ENERGIMYNDIGHETEN.

  13. Svempa

    Intressant sammanställning.
    Som Lars Lundqvist påpekar i #1 ställer man sig också frågan hur detta ser i när man rensar för Urban Heat Islands. T.ex. genom att bara ta med strikt rurala stationer

    Data för vårflodsstarten i norr kan ju också ses som ett alternativ om man är osäker representativiteten i temperaturdata.

    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/varflodsstart-tornetrask-1.101336

  14. Matz Hedman

    Hej Mats

    Tack för en bra sammanställning.
    Jag noterade att de kallar det en pågående 30års period. Om man istället använder senaste 30 år måste man börja 1989
    Du har säkert redan sett att det påverkar trenden eftersom 1989 var varmt

    Vidare verkar den brantaste delen av kurvan vars 1909-1938

    Vill gärna att du kommenterar om http://cfys.nu
    Finns en länk längre ner

    Det är work in progress men man kan redan göra ganska mycket

    Tack

  15. Kurt

    Jag trodde det var ett aprilskämt, eftersom det publicerades 01 april, och hur skulle klimatet i Sverige avvika från resten av världen? Men efter vad du skriver så verkar det vara SMHI’s verkliga uppfattning!

  16. Mats Zetterberg

    Hej Matz,

    Ja, perioden blir 0,05 grader varmare om man startar 1989. Jag ville använda deras perioder även om den senaste är 28 år. Jag har varit in och tittat på din sida, men inte lagt ner så mycket tid på den. Har varit bortrest i fyra veckor. Det är ett imponerande jobb du har gjort. Finns det någon funktion för att ladda ner till excel?

  17. Matz Hedman

    #16 Mats
    Ja man kan ladda ner grafdata i CSV format.
    Jag har även iordningställt SMHIs data enligt GHCNM format. Sitter på iPhone nu men länkar dessa lite senare.

  18. Lars Cornell

    Man kan jämföra på många sätt. På vintern är medeltemperaturen -3° och på sommaren 15° således skillnad 18°. Skillnad i tid 180 dagar dvs 0,1° per dag i genomsnitt. Det innebär att att en klimatförändring på 1° till 2100 dvs 80 år motsvarar 10 dagar vinter till sommar. Hur många kan uppfatta en årstidsförändring på 10 dagar, i synnerhet sommar och vinter?

  19. Matz Hedman

    #17

    Här finns SMHIs månadsmedelvärden sammanställda enligt GHCNM format. SMHI har ett utmärkt API men det är minst sagt råddigt om man vill får ner alla data och inte vill programmera.

    http://cfys.nu/tempdata/SMHIM.tavg
    http://cfys.nu/tempdata/SMHI.inv

  20. Lasse

    #18 Lars Cornell
    10 dagars ändring ger 1 grad
    Solen går upp i snitt tre minuter tidigare varje dag och ner 3 minuter senare plus 6 minuter per dygn.
    SMHI har visat att vi fått ca 17% fler soltimmar per år eller ca 300 fler timmar per år.
    10 dagars ändring ger 60 min mer soltid.
    Mätt som infallande energi har det ökat med ca 100 KWh/kvm och år främst under vår och sommar.
    Mats har visat att det finns ett samband mellan infallande energi och temperatur, något jag refererade till i #6.
    Ca 1 grad per 28 KWh
    Det är så uppenbart att molnens/solens inverkan på klimatet borde utredas lite mer.
    Nån påstår tom att H2O skulle vara den växthusgas som är mest betydelsefull!

  21. Rolf Mellberg

    #5 Mikael

    Om vi först gör antagandet att vi skeptier i huvudsak har rätt, att hysterin är kraftigt överdriven så tror jag att vi inte kan göra så mycket mer än följa vad som händer framöver, om AMO drar nedåt eller om solens lunga fas bidrar så att det slutar bli varmare i flera år. Eller t.o.m. bli kallare – det skulle vara otroligt kul.

    Men jag vill reflektera lite till och säga att roten till mycket av det onda är nog mycket att det är ett amerikanskt politiskt inbördeskrig, de har hållit på i flera decennier att bekämpa varandra med vilka metoder som helst. (Och jag tycker dessutom att amerikanerna borde hushållat bättre med sin fossila bränsle sen länge, om så bara av ekonomiska motiv)

    Och Sverige är som besatt av Amerika!!! (vilken bevakning har vi inte på Trump?)

    Att sverige nu blivit så enormt besatt (och extremt enkelspårigt) tror jag har att göra med att politiker och journalister (med dess svans av GODA medborgare) nu inser att de har misslyckats kapitalt att uppfostra folket att inte rösta på fel parti. Som europas sista land – världens godaste!!!! – har även vårt land nu ett högerpopulistikst parti som ”får vara med att prata”. Då blir etablissemanget som besatt att rikta fokus åt något annat håll, som Meetoo och nu Klimat-paniken.

    Chris Forsne heter en mycket skarp analytiker som med franskt perspektiv nyligen släppt detta:
    https://ledarsidorna.se/2019/04/ga-ut-och-gor-alla-folk-till-larjungar-del-2/

    Som inget annat folk är det vi svenskar som nu måste känna skuld och skam.

  22. mattias

    #7
    Sorry Mats, skrev fel namn i hastigheten.
    Åter till de milda vintrarna i decennieskiftet runt 1990. Just 1990 ställdes vasaloppet in pga. snöbrist. Det var nära även året innan och i SMHIs diagram kan man se dippen i snödjup runt 1990. Sedan har det vänt tillbaka och jag tror nog vasaloppet får uppleva sin 100års dag trots att väder-Pär har förutspått motsatsen.
    http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.91058.1536212904!/image/Södra-Norrland-Största-Snödjup-1905-2018.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/Södra-Norrland-Största-Snödjup-1905-2018.png

  23. Andersson

    Är ingen klimatforskare men min spontana uppfattning är att svenskt väder måste vara något av det svåraste att förutse samt att dra några vidare slutsatser av. Vi ligger på gränsen mellan två vädersystem atlantens kustklimat och det eurasiska inlandsklimatet. Hur vindarna blåser och var hög och lågtryck byggs upp och när på året får drastiska konsekvenser på vår temperatur. Min bestämda uppfattning tills någon kan presentera fakta som får mig att ändra mej är att det krävs bevis för att koldioxiden påverkar hur låg- och högtryck byggs upp samt hur vindarna blåser för att jag skall dra några större slutsatser av svensk medeltemperatur när det gäller global uppvärmning.

  24. Gunnar Strandell

    Andersson #23
    Kloka ord.
    Det räcker med att jämföra temperaturen på andra lika nordliga platser för förstå att temperaturen i Sverige är ett resultat av hur hav, vindar och väderfenomen samverkar. Det går varken att förutse för mer än några dagar eller att kontrollera med CO2.

  25. Staffan Lindström

    7 mattias
    ”vintrarna helt snöfria flera år i rad”… För en norrlänning kanske som börjar notera snötäcke vid en halvmeter….:-) 88/89 och 89/90 hade en del snö före nyår men sedan var det sämre 1 dag i feb -89 och 2 dagar jan och mars-90 på Stockholms observatorium. Snöfattigaste vintern i antal dagar med snötäcke var faktiskt 1972/73 med 11 (!) dagar i jan-feb Jämför Heathrow UK 8 DAGAR förra vinter 2017-18… SMHI:s ”Hur var vädret” källa till Obsans snötäckes längd Antagligen stämmer det inte att januari 1987 bara var 30 dagar med snötäcke liksom februari 1987 bara 27…( Var nära Heatrow på nobeldagen 2017 och fick uppleva mitt första engelska snöfall…)

  26. Anders Nilsson

    Om nu temperaturen i Sverige har ökat 1,7 grader, så har vi ju med råge passerat 1,5 gradersmålet och alla tippingpoints borde ha utösts och vi borde ha total katastrof i landet. Eller tänker jag fel?

  27. Andreas

    Till det hela bör tilläggas att den senare perioden (ca 1950-2000) har varit influerad av ”Solar Grand Maximum”, tillskillnad från den tidigare. Detta har ackumulerat extra värmeenergi i haven vilket tar sin lilla tid att tömma innan det ger utslag på den globala medeltemperaturen, enligt vissa forskare ända upp till 30 år.

  28. Robert Norling

    #26 Anders N.
    Tippingpoints har utlösts och vi har total katastrof i landet.
    I alla fall om man ska tro medias rapportering om ”klimathotet”.

  29. LarsF

    Mycket hög klass på artikeln – informativ och pedagogisk – tack för den.

    Allmän undran är varför man inte använder glidance medeltal som för börsanalys mer, och justerat centrerat hur man nu vill ha det.
    Då slipper man val av startpunkt som blir väldigt olika resultat ibland.

    UAH kör ju 13 månaders medel ovan på de månatliga talen. Så 121 månaders eller liknande i alla fall vore intressant.

    I börsanalys kör man ofta korsande medelvärden av olika längd för att konstatera trendskifte osv. Så 10 år och 30 år eller liknande.

    Nilsson #26 – jo, det är intressant att inte slutsatser om det lokala klimatet slår igenom för att göra slutsatser om det globala – och därmed lugna allmänheten.
    – vi har haft två grader nu, och inget dramatiskt har hänt
    – IPCC förefaller vara totala överdrifter

    Kommer igen tillbaks till desinformationen om 4.5 grader i Kiruna som var ute ett tag. Ingen reagerade att det borde visat sig något skumt vad gäller jordbruk, skördar o annat vid sådan utveckling.

    Man bottnar inte i sunt förnuft – och därmed hamnar man helt fel i diagnoserna och slutsatserna.

  30. LarsF

    forts centrerat medel… – man missar ju sista åren för centrerat medel men hela förloppet skulle bli glidande och visa en trend oberoende av startpunkt.

  31. LarsF

    forts lokalt klimat….

    Det är ju dramatisk skillnad i fauna och mikroorganismer beroende på breddgrader och därmed olika klimat på planeten.

    Att bara titta på dessa skillnader, som ger betydligt större skillnader genomsnitttemperaturer räcker långt.

    Hela klimathetsen går ut på att bortse från dessa lokala skillnader, och se ett globalt klimat – som inte finns. Det är en konstruktion man gjort för att se end trend.

    Slutsatser borde dras mer för lokalt klimat och vad som händer och allt blir mindre dramatiskt.
    – åååååååååhhhh, mångfalden minskar

    Just det – det är väldigt olika population av olika arter lokalt beroende på breddgrader man befinner sig på. Men detta tar man upp som vore det något konstigt och fel på global skala.

    Man skjuter in sig på dessa globala scenarier – och glömmer helt bort det lokala och vad vi kan lära oss och slutleda från det.
    – det händer inget konstigt med att planeten går under för att population ändras av olika arter
    – så vi får mer lik population som sydligare breddgrader – so what?
    – ja, det förändras – so what?

    Men det är så med akademisk forskning – som finfördelar sig på allt mindre segment – att man snöar in på detaljer så man ser inte hela bilden. Och det globala perspektivet blir t.o.m ett insnöat segment i sig – för man verkar tappa lokala perspektivet.

  32. Borde det inte för alarmisterna finnas en slutsats att dra av att Sveriges temperaturökning är ”högst i världen” samtidigt som vi har de tredje lägsta CO2-utsläpppen?

  33. Gunnar E

    #32#
    Pass Dig!
    Det där ger inga skatteinkomster.

  34. Sören G

    Sverige har tydligen redan passerat ”overshoot day”. Någon som kan kommentera?

  35. Anders

    Vi borde kräva att rejält mycket mindre skattemedel slösas på den patetiska ”klimatrelaterade” forskningen samt (främst) den huvudlösa ”klimatfonden” där Sverige öst in miljarder sedan Löfven gav Lövin makten om ”klimatet”. Dessa pengar ska gå till ny kärnkraft! Ta bort alla tjänster med klimatkoppling, börja med ministern. Nu får det bli slut på dumheterna!

  36. Anders

    Forts. klimatbluffen;
    Varför reagerar så få på att (ungefär) från och med Al Gore-filmen pratas det nästan bara om GLOBALT klimat. Vad är det? Finns det ens? Utöver att det är näst intill omöjligt (och kopiöst dyrt) att mäta, vad är poängen? Vilken organism eller livsprocess lever/agerar på global nivå? Såvitt jag begriper, är det bara vissa galna människor med tokiga totalitära maktambitioner, som ens funderar i dessa banor och skrämmer sina ”undersåtar” med sådana flummiga företeelser. Därför måste vi hjälpas åt att få stopp på eländet! Återigen – fråga nästa galen alarmist om hen kan ge ETT ENDA EXEMPEL på organism som påverkas och förändrar sitt beteende utifrån den ”globala medeltemperaturen”.
    Vi måste kräva detta av aktiva forskare! De vet ju, men tiger still! Kappvändare!

  37. Sören G

    OT
    I dagens lokaltidning var det en artikel som förde fram en hypotes om varför istiderna uppstod. Tre perioder med istider (under Ordovicium, Perm och den nuvarande) sägs ha berott på att koldioxdhalten i atmosfären sjönk. Det skulle ha berott på att oceanbottnar genom kontinentalförskjutning blottats och koldioxideni atmosfären reagarede och bildade kalksten. – Kommentar?

  38. Ivar Andersson

    #22 mattias
    Snödjupskartan i din länk visar att Södra Norrland hade minsta snödjupet runt 1930 och inte efter 1980 som många tror. Så varierar vädret utan att människan kan göra något åt det. Det är bara de klimathotsreligiösa som tror att koldioxiden styr vädret och därmed klimatet.

  39. Ulf

    Hej Mats

    Måste säga att jag begriper inte din slutsats om att 85 procent av uppvärmningen var innan 1930. Har du möjlighet att förklara detta så även en novis som jag på området begriper? Dessutom så jag kan förklara för andra okunniga?
    En utmaning men tacksam om du försöker.

  40. Robert Norling

    #29-30 Lars F
    Här kan du se glidande 12 månaders värden utan korrigeringar av uppmätta marktemperaturer på global nivå.
    Just nu -0,58 grader under 30 årsvärdet.
    http://www.temperature.global/

  41. Andreas

    #37

    Som jag ser det ett försök att hålla fast vid att CO2 styr klimatet medan det i själva verket är så att CO2 ”lags temperature”, detta bl.a. enligt isborrkärnor. Artikeln du nämner går i samma fotspår som tex den som hävdade att anledningen till att temperaturen gick ner under Lilla istiden berodde på att så många människor dog i digerdöden att stora landområden växte igen så att CO2-halten sjönk. Detta skulle alltså ha utlöst ett kallare klimat….. (no comments). Istidernas uppkomst är fortfarande något av ett mysterium, även om mainstream-teorin har varit Milankovic-cyklerna, vilket jag personligen också har svårt att köpa eftersom jorden fortfarande mottar samma årsenergi, i jämförelse med en helt cirkelformad bana runt solen. Att något händer med solen med jämna intervaller som minskar dess intensitet är dock lättare att acceptera.

  42. Daniel Wiklund

    OT Ny ryter klimatsamordnaren ( vilken fin titel) Svante Axelsson till igen och igen och igen. Trots hans enorma insatser fortsätter utsläppen att öka. Folket är bångstyrigt, synden ökar. Svante A vill ha kallare. Här i Luleå är det minus 3 och blåser en isande nordlig vind. Är det sånt väder klimatsamordnaren vill ha i april. Jag vill ha skatt på fossila klimatsamordnare.

  43. mattias

    #38
    På 80-talet när jag var barn var det många fina vintrar med mycket snö. Självklart var det milda vintrar runt 1930-talet precis som det var varma somrar. Mycket värmande sol då.

  44. Lasse

    #39 Ulf
    Antar utmaningen.
    Mats jämför tio års medelvärde med varandra. Se fig 2,
    1930 talet var 1,69 grader varmare än jämförelsen.
    2010 talet var 0,29 grader varmare än 1930 talet
    Totalt steg temperaturen med 1,98 grader.
    85% steg den till 1930 och därefter 15% till dagens.

  45. LarsF

    #40 intressant ställe – tack för den länken. Fick läsa ?-hjälpen för att förstå 30-årsgrejen.

    Det är ju markstationer, så havsytan är ju inte med där.
    Det finns ju detta argo-något som har något bojar eller hur det är som mäter i eller över havet.

    Hittade detta
    http://www.argo.ucsd.edu/

    Borde ju kunna mäta precis över havsytan också, då den sticker upp med en antenn.
    Markstation är väl någon meter eller så över marken – så duger kanske inte.

  46. Sören G

    #41 Andreas
    Artikeln nämner att det började att bli kallare för 35 mil. år sedan och att nuvarande istidscykeln började för drygt två miljoner år sedan. Det stämmer med att Antarktis och Australien skildes åt och Antarktis blev isolerad från resten av världen. Tidigare gick en havsstöm runt både Australien och Antarktis så att vattnet från ekvatorn och runt Antarktis.
    För ca 2 milj år sedan slöts Panamanäset så att vatten från Stilla havet inte längre kunde tränga igenom där. Trolig orsak till att Grönland kyldes ner då.
    Klimatet på Jorden beror på var och hur kontinerna fördelar sig över jordytan och havsströmmarnas cirkulation.
    Milankovic-cyklerna kommer troligen som nummer två av orsakerna. Sedan variationerna i solaktivitet och sådant som AMO.

  47. Robert Norling

    Isfria vintrar i havet på 1930 talet i nordligaste Roslagen.
    Finns ett levande vittne (98 år) som påtalat det faktumet.
    Då han varit fiskare hela sitt yrkesliv så har han expertkunskaper vad det gäller is och hav.
    Inget år efter det har varit lika isfritt.
    Nått år på senare delen av 1970 talet så var de -38 grader runt nyår ca 5 mil inåt landet.
    Så variationerna är verkligen kraftiga, höjda skatter för svensken hjälper nog inte mycket på vädret.

  48. Ulf

    #44Lasse

    Tackar. Men efter 1930 talet så faller väl temperaturen igen annars hade det väl inte snackats istid under 1970 talet.
    Så kan man verkligen säga så då? Att huvuddelen uppstod på 1930 talet beror väl på hur man väljer tidsperioder? Förstår att Mats också tycker det men här blir det lite rörigt för mig.
    Däremot kan man definitivt konstatera att temperaturen steg kraftigt fram till 1930 talet utan större närvaro av CO2. Frågan är dock om man har på fötter för det första påståendet.

  49. Mats Kälvemark

    Sören G #37 och 45
    Samma artikel signerad Roland Johansson, TT, publicerades i vår lokala tidning Nerikes Allehanda.
    Jag mejlade Roland (utan att få svar) följande:
    I din artikel “Istiderna uppstod i tropikerna” har du ett gravt faktafel.
    Koldioxid (CO2) kan inte vara ansvarig för de växlingar i temperatur som du beskriver.
    Isborrkärnor från Antarktis (Vosotk) och Grönland (GIPS2) visar att temperaturändringarna
    triggar ökning respektive minskningen av CO2 och detta går före i tid med 600 – 1000 år, se nedan.
    Temperaturen driver (går före) CO2, inte tvärtom!
    Din vinkling är styrd av din tydliga önskan att bekräfta det nu gällande alarmistiska huvudbudskapet
    att fossilt CO2 är rotorsaken till den pågående globala uppvärmningen.
    Uppvärmningen är ca 1 grC sedan 1870.
    Artikeln är dock, trots faktafelet, intressant för den visar:
    Standartillståndet för jorden är högre temperaturer än idag.
    Klimatet växlar kontinuerligt över tid och fossilt koldioxid kan inte vara rotorsaken till växlingarna
    eftersom de inte har kunnat påverka före ca 1950.
    Det är mycket förvånande att det inte nämns att minskande löslighet av CO2 i havet vid ökande temperatur är en huvudorsak till ökningen av CO2 i atmosfären. Det omvända gäller vid sjunkande temp., dvs då kan haven ta upp och lösa mer CO2.
    Helt enkelt undermålig vetenskap i den artikel du refererar till.

  50. Rolf Mellberg

    #37 #41 #45

    Vad gäller senaste 2-3 årmiljonerna spelar Milankovic en avgörande roll men (som jag skrivit i tidigare inlägg) kan damm i luften spelat en viktig roll. Se även:
    https://www.klimatupplysningen.se/2019/03/26/smutsig-luft-tipping-points-och-klimatkanslighet/

    Men för äldre tider anser jag att Cosmic Ray-teorin är mycket intressant, den går ju ut på att hela solsystmet vandrar ett varv runt galaxen på lite under 300 milijoner år och då passerar vi ibland igenom galaxens armar (där det är tätare med stjärnor och därmed mer kosmisk strålning) Medan vi befinner oss i dessa armar blir det kallare, se även här:
    https://www.youtube.com/watch?v=zRB6W6StqhU&t=1420s
    Nir Shaviv och Henrik Svensmark har också filmer och rapporter om detta.

  51. Rolf Mellberg

    #48 Mats

    Jag ser det som helt klart att när istiderna plötsligt lämnade botten och nådde sin GODA tippingpoint, bör någon särskild faktor varit utslagsgivande, t ex damm se mitt inlägg länkat i #49.

    Men när processen väl hade kommit igång (efter några? hundra år) så kan växthusgaser mycket väl ha starkt bidragit till att temperaturökningen höll på så länge och blev så stark. I istidens bottenläge var planeten mycket kall och därmed MYCKET TORR, inte minst i atmosfären.
    Den starkaste växthusgasen är som bekant vattenånga och den kan man lätt föreställa sig ökade kraftigt i atmosfären då haven hur enkelt som helst kunde avsöndra den.
    Den mycket svagare effekten av CO2 kan också ha bidragit men inte nödvändigsvis med så stor effekt. Missa inte Nic Lewis film från för några veckor sen där dessa förlopp knyts samman med klimatkänsligheten.

  52. Robert Norling

    De politiker i Sverige som – via kraftiga skattehöjningar – tror att de kan ändra på jordens klimat måste vara narcissister.

  53. Roland Salomonsson

    Jag trodde all forskning var ense om att Lilla Istidens klimat i sig inte skiljer sig så mycket från vad vi ser för normalitéter av idag. Skillnaden ligger i att våren övergår i sommar 1-3 veckor SENARE än vanligt samt att höst övergår i vinter 1-3 veckor TIDIGARE än vanligt.

    En istid inträffar inte m anl av extremt kalla vintrar, med extrem nederbörd (snö), utan snarare när det är en serie med svala till kyliga somrar. När det var som kallast under istiden i södra Skandinavien, så var det så milt i Nordkalotten (arkeologi daterad till 22000 f kr – för ca 15 år sedan, så fortsatt forskning kan ha äldre mätvärden) att där var det isfri tundra/tajga. Inte riktigt vad teoretikerna antagit. Sannolikt var golfströmmen avsevärt kraftigare vid tiden än idag, vilket bidrog.

  54. jensen

    52 Roland
    Jag har alltid förundrat mig angående Leif Kullmans fynd av björk, som växte för drygt 20 000 år sedan på Andöja,Norge.
    Nu förenligt med dina tankar.

  55. Robert Norling

    Tydligen är det många som vill tjäna en hacka klimatgalenskaperna.
    ”Miljöteknikbolaget Triboron – som både Leif GW Persson och Göran Persson har investerat har börspremiär i dag.
    GW avslöjar att miljöaktivisten Greta Thunberg fick honom att satsa på bolaget.
    – När jag såg unga Greta sätta ned foten tänkte jag att hon kanske behöver hjälp av en fem gånger så gammal gubbe också, säger GW”
    Klipp Expressen
    Aktien rusade 80% vid börsöppningen.

  56. Erik

    Nåt som är konstigt är att jordens medeltemperatur fortfarande fortsätter att öka stadigt, ifall ”solar grand maximum” redan har varit och vi går mot ett minimum bör ju inte temperaturen fortfarande öka eftersom instrålningen minskar. Bör inte temperaturen plana ut och gå rakt under en lång tid av alla ackumulerad energi och inte öka som det ändå faktiskt gör?

    Sen går det inte att jämföra Sverige med jordens klimat. Sveriges medeltemp kan öka och det är i linje med polar amplification, att merparten av värmen sker närmare polerna. Tipping points tror jag inte på men vi måste ändå framföra någon form av fakta och det är också det faktum att det skiljer på tipping points för global temp och för svensk temp. Det finns ingen tipping point för svensk medeltemp.

  57. Daniel Wiklund

    OT Nu har Grteta fått stöd av Leif GW. Då förväntar jag mig att Leif träder tillbaka när Greta sätter ner foten när det gäller krmininaliteten i Sverige, som hotar både välfärden och demokratin. Hans kunnande när det gället kriminalitet räcker inte, Greta behövs för att rättsapparaten i Sverige ska fungera.

  58. Rolf Mellberg

    #55 Erik

    De senaste tre månaderna av data från UAH har ju varit lite tråkigt höga för oss som hoppas (får man det? 🙂 att armgeddon skjuts på framtiden.

    Men att påstå att jordens temperatur fortsätter att öka tycker jag är för mycket sagt eller för tidigt att säga. Så mycket kaotiskt beteende har temperaturkurvan så vi får vänta och se om ”hiatus” de senaste ca 20 åren i stort sett återupptas efter senaste stora El Nino – eller inte.
    Sen är det inte bara Grand Solar Maximum övergång till minimum, vi har också Atlantic Multidecal Oscillation som snart kan peka nedåt. Detta var heller inte något knivskapt hörn vid runt 1940.

    Ge det några år.

  59. Robert Norling

    #Erik 55
    Enligt http://www.temperature.global/ så är just nu temperaturen -0,57 grader mot senaste 30 års snittet.
    De mäter temperaturen vid jordytan runt hela klotet, inte i atmosfären.

    #56 Daniel W.
    Leif och Greta – i stället för Hans och Greta – är ett riktigt sagopar i klimathotets tjänst.

  60. Mats Zetterberg

    #39, #44.
    Tack Lasse för svar till Ulf. #47 Ulf. Jämförelsen är mellan 1930-talet, 1860-talet och den senaste 10 årsperioden, samt att jämföra med motsvarande 30-årsperioder. Som du kan se skiljer det ganska mycket beroende på vilka jämförelser man gör.

    Jag tog upp tre avvikelser som visar på problemet av att använda 10-årsperioder. Ditt påpekande visar på att jag också borde tagit med att medeltemperaturen sjunk mellan 1950-talet och 1990-talet.

  61. tty

    #50

    ”Vad gäller senaste 2-3 årmiljonerna spelar Milankovic en avgörande roll”

    Mycket längre än så. Milankovich-cykler kan spåras minst 250 miljoner år bakåt i sedimentära avlagringar. Ett klassiskt exempel är den trias/juratida Newark-gruppen i New Jersey där cykliciteten är extremt tydlig och väl utvecklad i grunda saltsjöar i den tropiska riftdal som så småningom skulle bli Nordatlanten.

    Två artiklar som behandlar korta resp. långa Milankovich-cykler i Newarkgruppen:

    https://www.academia.edu/34218914/High-resolution_stratigraphy_of_the_Newark_rift_basin_early_Mesozoic_eastern_North_America

    https://www.researchgate.net/publication/40661754_Long-period_Milankovitch_cycles_from_the_Late_Triassic_and_Early_Jurassic_of_eastern_North_America_and_their_implications_for_the_calibration_of_the_Early_Mesozoic_time-scale_and_the_long-term_behavio

  62. tty

    #51

    Nu har man nog i viss mån överskattat den istida torkan. Den bygger i mycket stor utsträckning på vegetationsdata, men man har inte tagit hänsyn till att växterna behöver mera vatten när CO2-halten är låg varför vegetationen ser ”alltför torr” ut, jämfört med nuvarande förhållanden. Detta förklarar troligen åtminstone delvis det paradoxala faktum att samtidigt som vegetationen i t ex västra USA pekar på ett mycket torrt klimat under istidsmaximum var samtidigt vattenståndet i praktiskt taget alla sjöar högre än i nutiden.

  63. Björn

    Andersson [23]; Ja, visst är det så, vi ligger mellan två vädersystem. Detta märks ju också under landistider då Skandinavien beläggs med flera kilometer hög isskorpa, medan Sibirien får permafrost. Håller med dig om att CO2 inte har med hur hög- och lågtryck byggs upp. Spelet om hög- och lågtryck sker mellan ekvator och poler där en del av detta sker via s.k Brewer-Dobson cirkulation. Beviset för denna cirkulation finns i den andra länken.

    http://birner.atmos.colostate.edu/bdc.html

    http://news.mit.edu/2017/strength-global-stratospheric-circulation-measured-first-time-0828

  64. tty

    #63

    ”Detta märks ju också under landistider då Skandinavien beläggs med flera kilometer hög isskorpa, medan Sibirien får permafrost”

    Detta är en sanning med modifikation. Under den senaste istiden berörde den första glacialen (MIS 5d) framförallt Sibirien och bara i mycket begränsad utsträckning Skandinavien. Under de senare isframstötarna försköts tyngdpunkten alltmer från Sibirien till Skandinavien, troligen för att Sibirien hamnade i regnskugga när isarna i Nordeuropa växte.

    https://www.researchgate.net/publication/273432559_Timing_of_glaciation_during_the_last_glacial_cycle_Evaluating_the_concept_of_a_global_'Last_Glacial_Maximum'_LGM

  65. Rolf Mellberg

    #61 tty

    Tack för dessa upplysningar!

    Jag borde kanske snarare ha skrivit: Under de senaste årmiljonerna verkar ”Svensmarks kylande cosmic ray-påverkan” (via molnbildning) har enbart fått en begränsad effekt, där solens modulerande påverkan varit avgörande, vilket sannolikt låg bakom bl.a. Maunder minimum.

    Men på tidsskalan hundratals miljoner år kan den galaktiska strålnings nivån varierat kraftigt och tvingat in jorden i kallare perioder när solsystemet vandrade in i galaxens armar.

    Hur ser förresten du ”tty” på att Svensmarks teori? Kan den med tiden får ett genombrott trots det envetna motstånd som den mött bland det CO2-politiserade jättelika (och reaktionära?) klimatologiska etablissemanget? (för så är det väl fortfarande?)