Ackompanjerad av halleluja-rop presenterades den blocköverskridande energiöverenskommelsen den 1:a juni. Det var en klassisk kompromiss sades det, där alla parter fick sitt och där energipolitiken slogs fast för åtskilliga decennier framöver.
Energiuppgörelsen gav klartecken för att tio nya reaktorer kan komma att byggas som ersättning för befintliga anläggningar. Den s.k. effektskatten kommer att ”expressavveckas”, men å andra sidan ökar man elskatten med 4 öre per kilowattimme. Och Miljöpartiets Lise Nordin säger: ”Jag är mycket stolt över att vi kunnat enas om att Sveriges elprodukton ska vara 100% förnybar senast 2040.” Riktigt hur det sistnämnda går ihop med att inga politiska beslut om kärnkraftsavveckling skall göras är oklart.
Ja, kanske är energiöverenskommelsen inte så klar som den framställts?
IVA, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, säger sig vara mycket positiv till överenskommelsen. Men läser man noga vad de säger så är det tydligt att de delvis vill dra åt ett annat håll. Man är inte helt nöjd: ”I ett reformerat certifikatsystem bör planerbarhet premieras, vilket saknas i dagens modell. Systemet bör vara teknikneutralt men adressera vikten av effekt. IVA anser att överenskommelsen saknar sådana konkreta förslag om hur dagens höga leveranssäkerhet ska bibehållas.” ”Vägval el menar att man på miljöområdet också bör beakta fler frågor än utsläpp av växthusgaser. Till exempel gäller det negativa externa miljöeffekter vid tillverkning av batterier och vindkraftverk, eller vid utbyggnaden av vattenkraften.”
Vi skall heller inte glömma att flera partier står utanför uppgörelsen, nämligen (V), (L) och (SD). Som vi redan tagit upp här på Klimatupplysningen så är Jan Björklund mycket kritisk till att man skall fortsätta att subventionera sol- och vindkraft med 100 miljarder av skattebetalarnas pengar. Dessa miljarder kastas i sjön för att (MP) och (C ) skall bli nöjda, menar Björklund. Uppgörelsen måste göras om om Alliansen skall kunna enas i en eventuell framtida regering efter 2018.
(SD) menar att överenskommelsen inte är hållbar på sikt. Efter att ha pekat på certifikatsystemet och subventionerna till grön energi som en stor osäkerhetsfaktor i en framtida energimarknad säger de: ”Det finns därför all anledning att vara oroad då framtiden för energimarknaden således inte på något sätt är säkrad och där nya energimarknadskriser är att vänta om man inte gör upp med grundorsakerna till varför vi fick en kris från början.”
Lotta Gröning gör en slagkraftig och initierad sammanfattning av den kritik som kan riktas mot energiöverenskommelsen.
”Det är bara att konstatera att beslutet är enormt dyrbart för elkonsumenterna, en sannerligen osäker energipolitik för näringslivet som inte kan bygga sin verksamhet på vindkraften som levererar elen ibland.”
”I land efter land börjar nu allt fler ifrågasätta den stora satsningen på el från vindkraften. Den är absolut inte hållbar. Sammanhållningen inom Norden har redan brakat samman. Den norska energiministern Tord Lien har beslutat att upphöra med Sveriges och Norges gemensamma elcertifikatsystem, alltså subventionerna från 2021. Anledningen är enkel, subventionerna hotar lönsamheten för vattenkraftverken.”
”Även i Finland omprövas nu stöden till vindkraften och dess prioriterade ställning slopas. Tyskland som framställs som det goda exemplet för sitt beslut att stänga ner kärnkraften och satsa på vindkraft, ersätter nu kärnkraften med kol. Konsumtionen av brunkol i Tyskland steg under förra året till samma nivåer som under 1990-talet. Många andra länder till och med Danmark börjar ifrågasätta vindkraften.”
”Men i Sverige har vi två partier – Centern och Miljöpartiet – som slåss om att vara dummast och har märkligt nog en stor påverkan på övriga partier.”
”Bristerna i den långsiktiga energiöverenskommelsen är tydlig! Jag efterlyser en satsning på forskning för fjärde generationens kärnkraft som återvinner avfallet och där risken för härdsmälta är obefintlig.” … ”Vi är ledande i världen när det gäller fossilfri elproduktion. Vi är ett föredöme och skulle kunna fortsätta vara det. Men tyvärr, svenska politiker har drabbats av en ideologisk härdsmälta.”
Slagorden från (MP) och (C) är märkligt ålderstigna. Tron på vindkraften som en ersättning för kärnkraften är lika naiv idag som den var i början på 80-talet (och jag var själv naivt troende på den tiden). Detta trots alla erfarenheter från kontinenten, grannländer och USA. Det är som om man lever i sin egen lilla idylliska bubbla.
Men i längden kan vi inte låta de gröna extremistpartierna (inklusive (V)) styra landets energipolitik. Teknisk och vetenskaplig utveckling har redan passerat de gröna drömmarna om vindkraftens förträfflighet. Och min gissning är därför att denna bejublade energiöverenskommelse inte kommer att hålla i särskilt många år.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Det enda positiva man kan säga om energiöverenskommelsen är att den kunde ha varit ännu sämre. I den absurda värld som vi lever i där känslor och stämningar råder över förnuftet får man glädja sig åt det lilla. Kärnkraften skall ändå inte tvingas bort på några års sikt där tom med MP och C tycks inse att vi lever i ett klimat med kalla, mörka vintrar och gärna fortfarande vill behålla en del av näringslivet. Det är möjligt att dagens sviktande stöd för MP kan ha spelat en viss roll. Om det är så skall vi vara tacksamma för detta.
Så länge det finns reglerkraft kan vi hantera vindenergin men det finns gränser vad vattenkraften kan klara. Jag har svårt att se hur man kan reglera mer än ca 25 TWh/år. Solenergi kan utnyttjas med den finns mest vid en tid på året då vi inte behöver så mycket el. En småskalig, lokal solel är däremot en möjlighet. För Sverige är sannolikt det bästa alternativet att bygga ut bioenergin och givetvis att behålla och modernisera kärnkraften. Detta sker nu, och om 20 år vet vi säkert bättre. Utvecklingen står inte stilla utanför den värld som MP och C lever i.
Har våra elproducenter uttalat sig om uppgörelsen och hur de ser på framtiden? Visserligen avvecklas effektskatten men jättelika belopp avsätts för att subventionera olönsam konkurrerande elproduktion. Har inte MP rätt i att uppgörelsen sannolikt innebär en avveckling av kärnkraften senast 2040 möjligen långt tidigare?
Nåväl inga avtal är bindande, nya val ger nya förutsättningar. Dock håller jag inte med om att ett svagt MP kan innebära försvagat stöd för deras politik, det kan tvärtom innebära det omvända. ”Flyttskatten” är ett bra exempel på hur tokigt det kan bli.
En liten ”motvind” för yngre om Green Scam Renewables, med ”Subsidy Sam”, Mr and Mrs McWeasel, Lord Grabbit´s estate och Saving the Planet.
Teckningar av Josh.
https://wattsupwiththat.com/2016/06/17/friday-funny-an-update-on-subsidy-sam/
Att energiuppgörelsen inte kommer att hålla beror på att det som egentligen driver är hatet mot kärnkraften samt att man inte beaktar kostnaderna. Eftersom det är svårt att med logik och fakta motivera omformuleras det till det mer flummiga ”för klimatets skull”. Alla dessa lögner gör att man känner en allmän motvilja mot den på känslor grundade politik som drivs av Mp och C.
Ett annat skäl är att Sverige inte är representativt för världen. Här har vi stora skogar att ta av men det saknar de övriga ca åtta miljarder människorna på vårt klot. ”Vi skall gå före” är därför rent löjeväckande och visar hur litet man vet om världens energibalans.
Lennart Bengtsson och Lotta Gröning beskriver situationen rätt bra utifrån svenska förhållanden. Antag att ”förnybar” energi till våra fordon kostar 10:- mer per liter i förhållande till fossil olja. Då blir den årliga merkostnaden att ersätta transportsektorns behov ca 80 miljarder kronor – VARJE ÅR!
Den yttersta frågan kan då formuleras, är Sveriges folk villiga att betala 80 miljader extra varje år för ”nöjet” att använda ”fossilfritt” trots att klimatet inte påverkas det minsta, trots enorm förstörelse av miljö och landskap och trots att det medför att fotosyntesen minskar vilket hämmar produktionen av mat och biobränsle?
Jag har föreslagit att på ett universitet, gärna det i Linköping, inrättas forskning av global nytta av mer koldioxid från fossila bränslen ställt i förhållande till skada, om sådan ens finns. Utan sådan forskning har vi inte underlag för sunda beslut i detta ämnesområde. Om det skulle jag vilja ha era synpunkter.
Jag skulle uppskatta tips på färsk, lagom sammanfattande, samtidigt tekniskt konkret och realistisk litteratur som sätter in de här svenska och europeiska energipolitiska grunddragen i också bredare sammanhang. Hur europeiskt är det här, hur ser globaliserad industri på det hela?
Energiöverenskommelsen är ohållbar och frågan är om den ens är legitim? Att utestänga ca 30 % av riksdagen från att rösta, kan väl knappast sägas bygga på ett demokratiskt fundament. Med ett öppet underlag borde riksdagen haft en partiobunden omröstning i en så kontroversiell fråga. Det är mycket som är kontroversiellt i överenskommelsen. Frihet för kärnkraften är en sak, men den blir med tiden redundant, om s.k förnybar elproduktion som vind- och solkraft får företräde vid leverans. Det måste ju råda någon form av prioritet i elkraftproduktionen. En växande förnybar elproduktion kan väl inte succesivt hävdas ha företräde till elmarknaden? Att få sälja el till marknaden är kärnkraftsägarnas levebröd, vilket innebär att de knappast kan ligga i deras intresse att få leverera el, på andra konkurrenters villkor och företräde. Med prioritet skulle jag vilja säga att både kärn- och vattenkraftsägare har prioritet före tillkommande elproducenter. Det vill säga, att både kärn- och vattenkraftproduktionen är vår baskraft och tillkommande är den elproduktion som måste rätta sig efter den marknadsandel som dessa tidigare producenter har. Ett fungerande kraftnät kan inte ta emot mer effekt än vad som förbrukas, därför måste en rationell och stabil produktion bygga på en stabil bas som kärn- och vattenkraft. Vid behov kan övrig intermittent produktion kopplas in som reglerkraft, vilket också är den enda rationellt fungerande ordningen.
#2 LBt
Jag håller med där. Om uppgörelsen verkligen följs har kärnkraftens vänner inget att glädjas åt. Men det finns gott hopp om att överenskommelsen ska falla. Tja, hur länge höll Decemberöverenskommelsen trots stora ord?
Från Ringhals, som är i mitt närområde, meddelas att de tänker hålla fast vid den förtida nedläggningen av två reaktorer. De säger att borttagandet av effektskatt kom för sent. Hade den inte funnits från början hade de investerat och reaktorena skulle vara lönsamma länge till. Kommunledningarna runt omkring är upprörda, massvis med arbetstillfällen går förlorade.
För riket är det givetvis ett problem också att effektskatten inte tas bort, utan flyttas till konsumenterna. Det minskar hushållens köpkraft, vilket är skadligt på allehanda vis.
Du får förklara sambandet med mp och flyttskatten, jag är inte med på vad du menar. Flyttskatten är ett gissel, som bromsar flyttkedjan och därmed bostadsförsörjningen.
Christopher E,
KD som låg risigt till inför valet 2006 lovad i valrörelsen att ta bort fastighetsskatten, många lockades av detta. För att finansiera detta infördes flyttskatten 2007 trots protester från flera remissinstanser som pekade bla på minskad rörlighet med konsekvenser för arbete och boende samt trots att man även inom alliansen var motståndare. Många som redan stod mitt i en bostadsflytt drabbades, det finns exempel på dem som just tecknat sig för ett boende men som tvingades sälja igen därför att de inte längre kunde finansiera det nya boendet på grund av skatten. Remissinstansernas varningar har nu besannats fullt ut, jag känner många både äldre och yngre som tycker de sitter fast. Själva flyttade vi till ett mindre och mer lätthanterligt boende mitt i denna process men hade troligen inte gjort det om vi känt till att vi skulle drabbas av den nya beskattningen.
Jag fruktar att vi redan sett liknande olyckliga eftergifter till den svaga regeringspartnern och att fler kommer.
#4
Alex Epsteins bok ”The Moral Case for Fossil Fuels” är nog det enda jag sett som försöker kvantifiera nyttan med fossila bränslen. Detta måste vara det enda område inom samhället där man inte väger nyttan mot risk.
LBt#8,
”För att finansiera detta infördes flyttskatten 2007”
Jag vet inte vad du yrar om. Flyttskatten har funnits i åtskilliga decennier. Jag flyttade själv från Umeå till Linköping 1988 och fick betala massor av skatt för att flytta från en bostad till en likvärdig bostad i Linköping. Priset var exakt detsamma men staten beskattade mig för den flytten med en hel del som jag fick ta ett banklån för att betala.
Ingemar N,
jag vet inte vilken relation du hade 1988 med skattemyndigheten men dagens problem som beslutades hösten 2007 består i att den realisationsvinst som uppstår vid försäljning av bostad beskattas med omedelbar verkan alternativt räntebelastat uppskov. Dessförinnan fick man uppskov med denna beskattning utan räntebelastning. Eftersom realisationsvinsten dessutom inte beräknas med hänsyn till de värdeförändringar som naturligt sker i tiden blir realisationsvinsten efter ett långt boende oproportionell och sammaledes skatten.
De som alltså sen många år sitter i ett hus eller radhus med ytor som de inte längre behöver kanske inte får netto vid en försäljning vad som krävs som investering i ett nytt mindre boende tex en bostadsrätt.
Det är vad jag yrar om och det är mycket olyckligt, det både bidrar till arbetslöshet och till bostadsbrist. Det är dessutom skapat helt och hållet som obefogat bidrag till ett litet parti som lyckades hamna i regeringsställning.
#8 LBt
Tack, nu är jag med. Det var en analogi till mp:s nuvarande situation från kd:s dåvarande. Ja, det kan ligga mycket i din farhåga där.
Det du beskriver i #11 är helt korrekt. Till råga på allt blev ju borttagandet av fastighetsskatten en halvmesyr, där många fick betala mer än tidigare med den till avgift maskerade skatten. Som dessutom våra politiker är bra sugna att höja rejält.
#12 Christopher E,
visst så är det beträffande fastighetsskatten.