Här kommer ett litet boktips från The Climate Scam. Den här gången handlar det dock inte om en faktaspäckad skeptikerpublikation, utan ett härligt actionäventyr av Clive Cussler. Hans senaste bok bär titeln ”Arctic Drift” och handlar om den globala uppvärmningen ur ett AGW-perspektiv.
En kort beskrivning från Amazon:
”A potential breakthrough discovery to reverse global warming . . . a series of unexplained sudden deaths in British Columbia . . . a rash of international incidents between the United States and one of its closest allies that threatens to erupt into an actual shooting war . . . NUMA director Dirk Pitt and his children, Dirk. Jr. and Summer, have reason to believe there’s a connection here somewhere, but they also know they have very little time to find it before events escalate out of control. Their only real clue might just be a mysterious silvery mineral traced to a long-ago expedition in search of the fabled Northwest Passage. But no one survived from that doomed mission, captain and crew perished to a man—and if Pitt and his colleague Al Giordino aren’t careful, the very same fate may await them.”
Det bästa med Clive Cussler är utan tvekan hans hjälte. Han heter Dirk Pitt. Är det någon mer än jag som drar på smilbanden?
Eftersom det snöre som håller upp bommen på en segelbåt kallas ”dirk” blir det extra kul… 🙂
Snöre har kärringar i kökslådan, som de knyter knutar med.
Jag som trodde mig veta så mycket om fall, skot och vant, så visste jag inte ens detta, tackar L.
Jag läste en roman av dessa som var någorlunda i starten men så sjönk den allt mer, den handlade om Djingis Kahn s skatt…
Nu har jag fått ett säkert kort,
Ken Follet
The Pillars of the earth.
I vår hoppas jag få läsa Maggies bok….
Det är ganska smart att skriva en roman av kunskap.
En som jag har för mig doktorerade på handelsvägarna i södra Medelhavet, skrev en bra roman Purpuröarna, där lär allt av värde i doktorsavhandlingen ingå, mycket trevligt sätt att vinna kunskap på.
Kanske borde Maggie skriva en klimatroman?
Om våra makthavare luras läsa den kanske mänskligheten vinner några tusen miljarder i resurser.
Gunnar L: Klimatroman, säger du? Hmm… Du menar något i stil med en enträgen, forskande journalist som går mot strömmen, avslöjar bluffen bakom AGW och vinner Pulitzerpriset? 😉
Så måste du blanda in sex och känslor, orättvisa, förnedring, omoralisk maktkamp, så det lyckliga slutet.
Den skulle ju jag vilja skriva under synonym.
En vinnande novell, vilket kan vara lika smart som en tjock roman, kan kanske skrivas efter studium av Strindbergs ”en ovälkommen” typ 167 snabba sidor och spår i skallen resten av livet.
Jag ser framemot då jag kan sända efter din bok.
Jag läste några av Cusslers tidiga men tyckte han började upprepa sig rätt mycket. Liknande rolig titel är filmen ”Free Willy”. Gick bra i USA, men fick engelsmän att dra på smilbanden.
Var det förresten någon som såg den engalska klimatthrillern som gick på SVT nyss? Jag upptäckte den inte förrän sista delen (av två) men den var rätt hyfsad. Handlingen kretsade kring förhandlingarna kring ett Kyoto 2 snarare än infallande klimatkatastrofer. Skönt med engelsmän som kan göra filmer där fult spel kring förhandlinglingar är det spännande och något enstaka mord mer blir en bisak som sker utanför scen, snarare än alla special effects späckade amerikanska filmer.
Föredrar man apokalypspornografi finns annars ”Mother of Storms” av John Barnes. Där leder ett inledande krig i Arktis till kollaps av metanlager på botten, skenande global uppvärmning och stormar utöver de vanliga. Vågorna slår *över* England 🙂
En annan författare som skriver spännande med en djup kunskap om klimatområdet är Michael Crichton. Vill man inte läsa hans senaste, kan man ta del av hans föredrag ”Environmentalism as Religion” på nätet.
Michael Crichton, eh? Don’t even get me started on that one.
http://www.realclimate.org/index.php/archives/2004/12/michael-crichtons-state-of-confusion/
Thomas: ”Free Willy” är faktiskt riktigt roligt ur engelskt perspektiv :
Har inte tänkt på det. 🙂
Jag kommer ihåg när amerikanerna hade roligt åt en engelsk artikel om talgoxar (Great Tit). ”Great Tit watching in the UK” 🙂
Christopher E: Great tit, huh? Det låter underbart. 🙂
Ja, det där med språk kan vara besvärligt. Honda presenterade för en del år sedan en bilmodell som även skulle säljas i Sverige. Som tur var för Honda, så var det någon som hann rycka i handbromsen innan modellen kom hit. Vad modellen hette? Eftersom jag är så pryd av mig avslöjar jag bara att det rimmade på ”hitta”.
Labbibia: Och så blev det Jazz i stället. Verkar vara en hyfsat tråkig bil, så varken jazz eller rimmet på ”hitta” tycks vara passande.
Så har man lärt sig något i dag också! Tack Maggie.:-)
Men som du sa, verkar inte vara någon vidare bil.
Labbibia: Visste inte det där med Honda. Riktigt kul språkfadäs… blev ännu roligare när surfade fram lite försäljningsslogan Honda tog fram… men även jag är för för pryd för att återge dem…
Finns andra lustigheter i reklambranschen. Slogan ”Kom med i det glada konsumgänget!” försvann snabbt sen någon kom på att det vart mycket roligare om man lade till ett par prickar.
Thomas: På något sätt har jag alltid associerat Konsum med 70-tal. 😉
Anders L. Läs för all del inte Chrichton. Han har lusläst och förstått Third Assessment Report.
Thomas, och jag som brukar hävda att AGW-övertygade saknar humor. 🙂
Så fel. Tack för att du motbevisar mig.
Det tog mig bergis en minut att finna var prickarna var bäst.
Kass med dysleksi.
Tja en kooperativ bordell… kanske det är lösningen på deras dåliga lönsamhet..
Blir det blåvita kondomer?
Jag hörde något kass idag…
Anledningen till att den avdragsgilla hemhjälpen ökar så dramatiskt.
Minns någon var de fina diagram om CO2:s absorptionsspektra som jag tror Börje länkade till?
Jag skulle behöva dem till UI.
Tage A. #16
Jag har läst en hel del Crichton – från Andromeda Strain till Congo och Jurassic Park och så var det en bok som jag glömt titeln på men som handlade om en tidsresa där hjältarna hamnade i 1200-talets Frankrike. Särskilt Andromeda Strain tyckte jag var grymt bra på den tiden det begav sig. State of Fear har jag däremot inte läst, men det är inget som hindrar att den också är bra – som fiktion.
Fotnot: Så Crichton var en bra författare – även om han naturligtvis inte slår min husgud Robert A Heinlein, sf-genrens mästare, vars politiska åsikter var så konservativa att Ronald Reagan skulle framstå som en rabiat marxist i jämförelse, men som verkligen kunde sätta snurr på en historia.
Thomas, serien som gått på SVT heter Burn Up (2008) och är en miniserie i två delar. Den sändes för en halvtimma sen igen på SVT24 och jag tyckte faktiskt den var riktigt bra, jag måste hålla med om att fokuseringen på förhandlingarna var intressant.
Hittade filmen på imdb : http://www.imdb.com/title/tt1105836/
Jag fann det, det var Björns länk från början av dec…
Fy vad mycket skräp jag skrivit…
Tänk om man kunde ”slette” finns det någon ctrl alt del, för mina kommentarer?
Eller måste jag vänta på spårvagnsförraren?
Varför ej lite <A HREF=”http://www.youtube.com/watch?v=monyiOsoKxg”><strong>musik</strong></A> till CO2-galenskapen 8)
Some more creative writing, BBC 12 jan:
”En oundviklig katastrof hotar Maldiverna: den globala klimatförändringen och den stigande havsnivån. En havshöjning på 58cm som IPCC förutspår skulle göra att de flesta av de 1192 öarna låg under vatten år 2100 och låta många av de 369.000 invånarna stå utan hemland. … Maldivernas atoller omges nu av ett nätverk av korallrev som skyddar öarna mot naturfenomen såsom översvämning, högt tidvatten och erosion….”
http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/7814446.stm
Fastighetsbolaget Locum måste väl ändå ta priset i
oanständigheter. Det här publiserade man i
DN som julhälsning 2001:
http://www.backendmedia.se/2007/09/21/marknadsforingstabbar-vi-minns/
Även Hondas reklam finns med på länken. Och även
Electrolux’s dammsugare (fast där tror jag nästan det var medvetet för att få uppmärksammhet.)
Steve
Maldiverna drabbades av den förödande tsunamin 26 december 2004. Det var rejäla vågor, betydligt mer än 58 cm höga, som inte berodde på någon AGW men kostade ett nittiotal öbor livet. Man tycks har repat sig någorlunda efter den katastrofen.
Vi får hoppas att Maldiverna ska kunna överleva AGW-dogmatikernas domedagsprofetior (som trots allt än så länge är bristfälliga datamodellerade hypoteser)
Ja det var en kreativ mix av dagens problem som verkar ha helt andra orsaker, med framtidens IPCC-scenarier så att allt ska bli ett AGW-problem…
Olyckligtvis för de (inklusive invånarna själva) som hotar med att Maldiverna sjunker under havet så har Nils-Axel Mörner undersökt saken på plats och kommit fram till att det inte är så.
Snarare har havet där sjunkit ca 30 cm sedan 1970-talet.
I längre perspektiv är inte atollers höjd inte heller statiska utan håller sig 1-3 meter sådär över havsytan genom koralltillväxt och deposition. (Vid sänkningar av havsytan som under istiden hinner dock inte erosionen alltid med, utan många atoller var platåberg för en tid, vilket gett intressanta grottsystem inuti).
Ingenstans i världen har någon öbo ännu behövt flytta pga stigande havsnivåer.
Maldiviterna kan bekymra sig för reella problem istället.
Christopher, koraller växer inte ovanför havsytan. Att vi har så många korallöar beror på att havsnivån var högre under Eemian och att korallrev då kunde växa till vad som idag är strax ovanför havsnivån.
Mörners resultet har också ifrågasatts:
”Sea-level rise at tropical Pacific and Indian Ocean islands John A. Church et al: ” We find no evidence for the fall in sea level at the Maldives as postulated by Mörner et al. (2004).”
Maldiverna har i alla fall börjat fondera pengar så de skall kunna köpa mark på fastlandet om öarna försvinner.
Thomas, vilken dum kommentar. Visste du verkligen att koraller växer under vattnet? Imponerande… Suck. Det måste alla glömt nämna när jag läste marinbiologi, paleontologi, naturgeografi och sedimentologi i Lund.
Om havsytan stiger växer korallerna med den. Korallbitar och skalbärande djur deponeras i eventuell lagun och på stränder och bygger upp öarna. Utan denna deposition skulle erosionen utraderat många av öarna för länge sedan.
De flesta av jordens atoller har miljontals år på nacken så fluktuationerna under pleistocens havsyteförändringar är inte särskilt relevanta. Att jordens nästan samtliga atoller och deltan bara skulle råka befinna sig vid havsytan just i vår tid är minst sagt osannolikt. Atoller är inte heller statiska utan sjunker ner i takt med att tyngden från påbyggnaden ökar, vilket är huvudförklaringen till att de är i precis i havsytan. Vilket redan Darwin räknade ut, för övrigt.
Maldiverna får gärna fondera pengar om de vill, inte mitt problem. Jag hade använt dem till att bygga upp välståndet istället.
Det förvånar mig inte att olika forskare kommer till olika resultat. Just Church har jag inte läst, men vet att uppgifter som dementerar Mörner kommit från en havsnivåmätare i huvudstaden, vilket får mig att misstänka att det i vanlig ordning rör sig om lokal sänkning pga urbanisering.
Christopher, atollerna såsom varande strukturer som når nära havsytan är gamla, men huruvida de ligger strax under havsytan, som de flesta nog gjorde under Eocen, sticker upp tiotals meter som de gjorde under istiderna eller som idag ofta ligger precis ovanför havsytan det varierar.
Nu säger du att det inte är en slump att överna når precis ovan havsytan, men i inlägget innan konstaterade du att de stack långt ovenför havsytan under istiderna och dessa har varit betydligt vanligare än de relativt korta interglacialerna. Det vi ser idag är alltså otypiskt.
F.ö. befinner sig många atoller redan idag helt under havsytan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Atoll#Distribution_and_size
Deltan är något annat, de fylls på av sediment vilka lika gärna deponeras strax över havsytan. De växer tills de når en bit över denna, givet att de hinner med.
Maldivernas ledare marknadsför öarna med hotet att de försvinner, att fondera pengar för att köpa mark på ex. Australien, var så smart, nyhetsbyråer över hela världen uppmärksammade genast Maldiverna.
Ingen frågade om det inte är billigare att reversera erosionen och först höja alla öar, därefter skapa nya som i Gulfen.
Här i Norge högg Belona omedelbart (Greenpeace är utmobbad för här får man inte kritisera subventionerad valslakt).
Vad skulle Ola Norman sagt om Jens köpte mark i Ryssland för att klimatändringarna tog bort Norge?
Journalisterna var upprörda över hur vi människor kan vara på detta viset, jag hörde ingen, med förstånd.
Denna typ av alarmismreklam, förstör deras sak.
Det är sådant här ”vanligt folk” minns om 10 år.
En tsunami får ju inte full effekt mot en låg atoll. På Maldiverna dog drygt 100 personer i december 2004. 53 av de bebodda 198 öarna fick allvarliga skador. Så visst kändes detta: BNP-tillväxten väntades under 2005 sjunka till futtiga 1%. Men redan 2006 borde den vara tillbaka på mer normala 9%, menade Asian Development Bank.
Ja minsann. Förträffliga ”World Almanac 2009” sätter nu Maldivernas GDP growth till 18%. Har öborna inte vett att lyssna på vetenskapen? Ni ska ju dränkas allihop! Och ni bara bygger vidare?
Wikipedia kan vara bra, tackar Thomas.
Det finns ett ganska smart sett att bli av med bildäck vad tror ni världsvolymen är?
Antag 1G fordon med gummidäck och snitt byte 4 om år (många har 26 däck och byter oftare än en ggr om år)
På 10 år kan säkert 100 nya Maldiverna konstrueras, på lämpliga platser.
Jag älskar geoingenjörskonst.
Faktum är att jänkarna byggt ”däck” korallrev, med framgång.
Egentligen anser jag att däck ska malas ner och bli körbanor.
Det är bara problem med det inbäddade stålfibrerna., säkert inte skoj med barfota gång.
Men Maldiverna kan ju vänta tills havet stiger och de får problem, sen snabb fixa det då.
Om nästa istid närmar sig kanske de är korkat att investera för en fara som sen aldrig kommer.
Med tanke på att det går fort och enkelt att höga öarna 1m, så kan de gott vänta tills fonderna är stora nog.
Undertiden borde de vid ledningsdragning och nybyggnation, bygga så det tål avsevärt högre havsyta.
Snacka om ett korkat psevdoproblem.
Gunnar Littmark
Havens medeldjup är 4000 m. Att kalla en höjning på en meter för katastrof är löjligt. Ingen kustlinje består i evighet, på vissa ställen blir det mer land, på andra mindre. Folk får väl flytta på sig om man inte kan bygga bort problemet, det har man av olika orsaker fått göra i alla tider. Varför ska allting anses vara statiskt för att vara normalt i vår tid?
Thomas,
Jag föreslår att du själv besöker några atoller för att se hur mycket ovan vattenytan inte är fast korall, utan lös deposition av korallsand (och dessutom jord från vegetion, vilket jag glömde nämna ovan).
Det du kallar atypiskt (det ska vara ett a…) är mest ordvrängeri. I längre perspektiv, som är fallet med de flesta atoller, är det havsytesänkningarna under glacialerna som är atypiska. Anledningen att atollerna inte låg vid havsytan under glacialerna är alltså att erosionen ovan ytan är långsammare än den biologiska påbyggnaden under vattnet.
Sänkta atoller finns mycket riktigt, där tektonisk sänkning varit snabbare än korallerna hunnit med. Det finns även tektoniskt höjda atoller som blivit platåöar och liknar istidsatoller, men det ändrar inte grundresonemanget. Det är ingen slump att atollerna ligger vid havsytan i nästan alla fall. Att deposition och vegetation inte skulle skapat öar under tex. Eocen förefaller uteslutet.
Du glömmer också subduktionen, som är en viktig anledning till att du inte finner så mycket korall ovan ytan.
Jag tog med deltan i farten därför att samma missförstånd som med atoller ofta råder där inom alarmismen. Man tror att marknivån är statisk, och därför ska dränkas vid minsta havsythöjning. I själva verket är även deltan sjunkande, och skulle dränkts för länge sedan vid ett sådan simplistiskt synsätt.
För att pigga upp lite i vintermörkret, så kommer här tre bilder från mina egna besök på atoller:
1. Raroia, östra sidan. 1994. I Tuamotuöarna. Segelbåten, en Allegro 27, är min och en kamrats. Vi ligger i lagunen skyddad från passadvinden. För att se helheten, klistra gärna in 16 07 S, 142 27 W i sökfältet på GoogleEarth, om ni är bekanta med den.
2. Raroia, västra sidan. Från huvudön där byn ligger. Lös deposition på land, inte fast korall. Det som ser ut som korall ovan ytan i bakgrunden är det, men lösa block uppkastade av cykloner.
3. Ashmore Reef. 1995. Det här ett obebott rev mellan Timor och Australien. Två öar av uppkastad sand finns. Mycket sjöfågel och på bilden har vi plåtat en havssköldpadda på väg till vattnet efter äggläggning. Revet är annars känt för sina arter havsormar, varav flera endemiska. Snorkla var lite kusligt.
Gunnar,
Ett par bra inlägg från dig. Ja, tjatet från Maldiverna och Tuvalu handlar mest om pengar och marknadsföring, även om de naturligtvis är utsatta för hjärntvätt också.
Säkert är det mindre kostsamt att anpassa sig på olika vis än att försöka styra hela jordens klimat och havsyta. Jag tror dock de varken behöver flytta eller använda bildäck i praktiken. Ett icke-problem.
Lars C,
#35. En sund inställning.
Lars C
Självklart har du rätt, annars måste vi med enorma ansträngningar, motvärka där landet stiger phu hå hå.
Så måste vi kontinuerligt lägga tillbaka alla massor som flyttas från land till hav med floder och vindar. phu svett svett.
Däremot kan ju Maldiverna utöka om de vill, såsom oljenissarna i Persiska Gulfen leker.
Jag brukar leka med tanken på en modern 30x15m betong tomt på vattnet, då jag nästa gång dör på politiker, kan jag flytta med hus och hem.
Det finns så många smarta nya betongkonstruktionsmetoder, glasfiberarmering med ljusgenomsläpp, kolfiber med kraftig korrosions minskning…
Redan de betongflytetyg som byggdes på 1920 talet var smarta.
Minns ni betong båten på Södermälarstrand?
Den var från 20:talet.
Jag hörde ett geologprogram på radion för något år sedan.
Trots att haven är nästan 4000m i medeldjup och täcker 70% av jordytan, finns det 4ggr så mycket vatten under mark och havsbotten.
Jag undrar om det är sant?
Östersjön har i vart fall 3 hav under sig, en med fullt drickbart vatten.
Niger är världens i särklass längsta flod, fast det mesta går underjordiskt.
Lars, om du undrar varför man oroar sig över små höjningar i havsytan kan du bara titta på en karta över hur mycket och hur bördig mark som försvinner. De deltan som är i fara hör till jordens bördigaste områden.
Christopher, jo tack jag har semestrat på Maldiverna så jag vet att det ligger lite sand och jord ovanpå korallen. Jag tvivlar dock på att detta lager av ”skräp” är tillräckligt solitt för att stå emot havet om det blir allför tjockt. Även om du nedlåtande talar om hur folket på Maldiverna blivit hjärntvättade kan det ju istället vara så att de vet mer om sitt land än du gör.
Att börja slåss om det är mest normalt om haven stiger eller sjunker i geologiskt perspektiv känns rätt löjligt. I genomsnitt är båda processerna lika vanliga.
Din beskrivning av deltan är halvt korrekt. Du hoppar dock över att deltan bara fylls på med nytt sediment i begränsad takt. Stiger havet för snabbt hinner denna process inte med.
Thomas!
”Lars, om du undrar varför man oroar sig över små höjningar i havsytan kan du bara titta på en karta över hur mycket och hur bördig mark som försvinner. De deltan som är i fara hör till jordens bördigaste områden.”
Jo visst är det så. Men visst är det väl så det så att anpassning som flytt och i tillämpliga fall invallning mm har mycket större chans att lyckas än att försöka styra havets nivå. Någonstans måste människan dra en gräns när det gäller tilltro på egen förmåga. Visst, vi både kan och bör begränsa koldioxidutsläppen efter bästa förmåga men att kunna styra klimat och havsyta?
Tja, inte de närmaste 500 åren i alla fall.
Eftersom havet inte stiger snabbt är det ingen fara med några deltan. Dessutom har ju människan aktivitet ökat sedimentföringen i de flesta aktuella fall.
Jag påstår inte att jag vet mer än Maldiviterna om själva landet. Men deras politiker kan väl låta sig bedras om havsytehöjningar tex. i Gores tappning lika mycket som svenska politiker gjort det?
Jo, lösa jordarter står emot havet därför att de skyddas av reven, som i sin tur dessutom bidrar med nytt material hela tiden.
PS. Du flög väl inte till Maldiverna och förstörde jordens och därmed bidrog till öarnas försvinnande… 😉
Själv använde jag förstås alternativ vindenergi utan några utsläpp. Men så är jag ju en riktigt präktig klimatvän också…
Till Thomas skulle det stått ovan…