Ännu ett år ganska normalt år temperaturmässigt är till ända för oss här i Sverige och därför är det dags att sammanfatta temperaturåret 2023 med mätningar från Uppsala. Notera att jag använder en Uppsala-serie där mätningar från Uppsala flygfält har använts från 1950-talet och framåt. Mätningar från den mycket dåligt placerade väderstationen vid Geocentrum i Uppsala används alltså inte, vilket Uppsala universitet däremot gör i den officiella Uppsala-serien.
Nedan visas 2023 års dygnsmedel-temperatur som jämförelse med medelvärdet som ett genomsnitt på alla år 1722-2023. Det är även inlagt max och min-värden för högsta respektive minsta dygnsmedel någonsin uppmätt under 1722-2023.
Året började ganska varmt men sen hade vi en kall vår följt av riktigt semesterväder innan semestrarna riktigt hade börjat. Början på hösten var ganska varm men sen var resten av året kall. Notera att den 5:e december var den kallaste 5:e december någonsin uppmätts och 21:a och 22:a september var de varmaste någonsin uppmätta. Den 25:e januari var också väldigt varm, men då var samma dag 1836 några tiondelar varmare.
Tittar man på årsmedelvärden över hela tidsperioden 1722-2023 ser det ut som följer:
Nedan nedbrutet i årstiderna:
Notera att vintertemperaturen inkluderar december för föregående år. Vintertemperaturen för 2023 är alltså beräknat med december 2022 och januari/februari 2023.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Tack Magnus C
2023 var således ett normalt år med både värme och köldrekord i en lång serie av temperaturer.
Man kan minnas den svaga sommartemperaturen som följde efter en varm inledning. L och H bytte plats då och då.
Gillar du diagram som jag så kanske en tryckrelatering vore på sin plats.
Vi vet ju att det är dessa som bestämmer vädret.
Fö har SVD en lugnande betraktelse över Golfströmmens framtid av Fredrik C-J som understreckare idag.
På nyhetsplats får makarna Svensson -Kjellström förklara dagens kalla väder-det har varit kallare och varmare kommer det att bli! (ominte..) 😉
Återkommer med data från 1878 i NZ:https://realclimatescience.com/#gsc.tab=0
Tony Heller gör ett bra jobb när han sätter tidigare temperaturer under luppen.
Någon , och det är inte bara Svensson -Kjellström, leker med oss! Men de kunde alarmera om detta i stället för att tro att siffrorna stämmer!
Maj och Juni var solig och torr här i Värmland, sedan kom regnen som varade resten av sommaren.
Var väl ett Arktiskt högtryck som parkerat över Norden i början på sommaren, blev ganska kallt så fort solen gick ner på kvällen.
September var även här mycket varm, men fr.o.m. Oktober har det varit kallare än ” Normalen ”.
Köldhålan Gustavsfors i Värmland har haft den lägsta temperaturen sedan 1985, – 33, inofficiellt så har det rapporterats kallare .
Tillägg, vintern -84/85 var extremt kall och snörik vad jag kommer ihåg.
Intressant kurva som visar på att medeltemperaturen för 2023 i snitt följer normalkurvan.
Den ger i princip samma resultat som min uppföljning i Klippan, vilken redovisades den 7 januari i år. Temperaturerna varierar lite från år till år men visar inte på någon stigande tendens.
Som det påpekas är det viktigt hur/var mätstationen/temperaturgivaren är placerad så den inte påverkas av direkt solljus eller andra värmekällor. En ”felaktigt” placerad kan ge en för hög temperatur aldrig för låg.
#1
Kul att de försöker spela ner den kalla perioden vi är inne i, ur SVD: ”Meteorologen: Vintern inte kallare än vanligt i år”.
Jag har just kollat SMHIs temperaturkartor: https://www.smhi.se/data/meteorologi/kartor/avvikelse/manadsmedeltemperatur-avvikelse/manad/december
Jag kan inte hitta någon period november-januari som har haft sådana temperaturunderskott som vi har nu i den mätserie sedan 2004 som finns att tillgå (kollat med normalperioden 1961-1990 för jämförbarhetens skull).
Notera de exceptionellt låga årsmedel temp för 1985 och 87 som var de lägsta efter 1901 och kallare än krigsvintrarna
’
Resultat från reanalysdata visar detsamma
Lennart
#5 mattias. Meteorologen i fråga är Gunilla Svensson. Nog sagt.
Tack för ditt enträgna arbete Magnus!
Du visar att temperaturen på en plats beter sig kaotiskt även om tidsskalan är 250 år.
Teorin säger ju att det gäller på alla tidsskalor.
Du visar också att varmaste året, 2023, inte sticker ut i ett längre perspektiv. Framförallt syns inget akut läge just nu.
Ett talesätt från min studentkorridor 1974:
”Förr var det nu och nu är det ännu värre!”
(En av vännerna läste matematisk statistik och häcklade gärna de som läste på statistikum.)
Lite snabbt räknat ser det ut att finnas åtminstone 35 år i serien där årsmedeltemperaturen överstigit värdet för 2023. Det första året och för 4? år sedan sticker ut som rekordår.
Inget ”varmaste året på 100 000 år” i Uppsala 2023 alltså.
#9 Rossmore:
2023 ligger faktiskt på plats 57 över varmaste året från 1722 och framåt. Att 2023 skulle vara varmast på 100 000 år saknar nog totalt vetenskaplig grund.
Ngt OT :
Kolla OMNI : Grönland smälter
Från artikel i Guardian.
”Greenland losing 30m tonnes of ice an hour, study revealsTotal is 20% higher than thought and may have implications for collapse of globally important north Atlantic ocean currents”
https://www.theguardian.com/environment/2024/jan/17/greenland-losing-30m-tonnes-of-ice-an-hour-study-reveals
Kommentar?
#11 Brutus
Ja, de är helt galna
#11 Brutus. Årsmedeltemperaturen uppe på Grönlands landis är 20-30 minusgrader, lägre norrut. Den växer med nederbörd. Återkommande forskare finner sina läger täckta med snö och is.
Randis vid kusterna åt S, SV och SO smälter sommartid och fryser vintertid. Likaså glaciärer på kustbergens utsidor. Smältande kustis drar sig tillbaka och kan inte putta ut randis i havet. Det kan däremot växande kustis.
#11
Tyvärr är artikeln inte åtkomlig, men av abstract framgår att den bygger på ”manually derived and AI-derived observations of glacier terminus positions”
vilket omedelbart gör att man drar öronen åt sig.
De hävdar att grönlandsisen minskat med 5072 kvadratkilometer sedan 1985, vilket innebär 130 km^2 per år, eller ungefär 1/13000-del per år. Det låter i och för sig helt rimligt och stämmer med att GRACE pekat på en volymminskning av ca 1/10000-del per år.
Hur de beräknar volymminskningen ur arealminskningen kan jag tyvärr inte kolla, men det bör vara svårt, eftersom en välkänd effekt när en inlandsis retirerar upp på land är att profilen blir brantare. Detta visar även GRACE-mätningarna, alltså att den centrala delen av isen blir tjockare medan kanterna blir tunnare:
http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/mass/Grace_combine_Sm_EN_20230300.png
En varning dock, som gäller för alla dessa beräkningar, är att de inte är korrigerade för GIA, alltså hur berggrunden under inlandsisen rör sig i höjdled. Som vi väl vet här i landhöjningens Sverige kan den vara stor, och pågå i många tusen år. Osäkerheten är därför stor.
På sidan där jag hämtat bilden ovan nämns detta i en enda mening allra längst ned.
Graf nummer två ger att medelvärdet under 2000-talet är cirka 6,5 grader medan medelvärdet 1850-1900 är cirka 4,8. ”klimatupphettningen” i Uppsala är således ungefär 1,7 grader. Det stämmer upmärkt med alarmisternas påståenden!
Grafen visar vädret i Uppsala. Huruvida medelvärdet över 2000-talet betyder någon signifikant ändring av klimatet i Uppsala är det för tidigt att säga något om utgående från denna kurva. Bättre då att läsa vad Leif Kullman berättar om hur trädgränsen flyttat sig cirka 200 meter uppåt i fjällvärlden. Han översätter sina resultat till förändringar i årsmedeltemperatur och berättar om hur det enligt trädgränsen varit varmare förr.
….. när den stora värmen kom och definitivt gjorde slut på den senaste istiden, vilket skedde med viss fördröjning i dalgångarna. Denna tidiga värmetopp definieras av tider med närvaro av träd, som fram till idag varit begravda och bevarade under ”evig” glaciäris och snö, som tillkommit när klimatet gradvis blivit svalare närmare nutiden. Perioder med trädväxt där glaciärer härskat fram till idag, bör rimligtvis ha varit varmare än i nutiden. Dokumentet finns inte kvar på Nätet, men kan nås via Wayback Machine: https://web.archive.org/web/20230117222552/http://kullmantreeline.com/files/Glacirerna_i_Trnafjllen.pdf
Jag antar att man borde köpa någon/några av hans böcker. Dock finns mycket på andra ställen på nätet. T.ex. sidan 260 här http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1203145/FULLTEXT01.pdf Mera allmän trädetablering i fjällen tycks ha inträffat 9 600–9 500 år BP, då större arealer blivit helt eller delvis isfria. Träd av olika arter växte då i isolerade enklaver i istomma glaciär nischer upp emot 700 höjdmeter högre än i nutiden. Det innebär, korrigerat för landhöjningen, att sommartemperaturen var omkring 3 grader varmare än under
de senaste decennierna.
Solklart är att det varit betydligt varmare förr i Skandinavien. IPCC tycks anse att det varit ett lokalt fenomen men jag tror det grundar sig på data från sediment nära ekvatorn där temperaturen inte ändrat sig nämvärt. Det har den ju inte gjort i vår tid heller. Den intressanta frågan är huruvida temperaturen på våra breddgrader varit mycket högrae än i dag i Sibirien och Kanada samtidigt som här och på Grönland.
Den avgörande frågan är förstås om den temperaturförändring vi ser i dag förorsakas av våra utsläpp av växthusgaser. Att varma perioder tidigare under vår interglacial varit betydligt varmare än dagens ”upphettade” klimat är inte på något sätt ett bevis för att dagens uppvärmning inte förorsakats av människan. Däremot kan man dra slutsatsen att några tipping points inte förekommit vid temperaturer som enligt IPCC kan tänkas förekomma i framtiden ifall världen följer det enligt IPCC mest troliga scenariet SSP2-4.5. Jag tycker detta är ett starkt bevis för att Rockströms teorier saknar verklighetsförankring.