Om man vill diskutera eller skriva om kunskap så kan det göras på många sätt – man kan som de gamla grekerna intressera sig för begreppet ”säker kunskap”, något som filosofer har intresserat sig sedan dess. Läran om kunskap kallas inom filosofin för epistemologi och har i flera tusen år varit ett viktigt delområde inom filosofin. Förutom frågan om vad som menas med säker kunskap så finns det också en viktig fråga till – nämligen hur skaffar vi oss (säker) kunskap?
När det gäller frågan om vad som menas med kunskap så finns det en definition som ofta använts, varvid det sägs att någon har kunskap om något, säg att personen A vet att påståendet p är sant, om för det första p verkligen är sant, för det andra A är övertygad om att p är sant och slutligen A har goda skäl för sin övertygelse.
När det sedan gäller hur man får kunskap om något så har det traditionellt funnits två filosofiska huvudinriktningar, nämligen rationalismen och empirismen, varvid rationalismen går tillbaka till Platon och empirismen till Aristoteles. Den avgörande skillnaden handlar om i vilken utsträckning vi kan lita på våra sinnen. För empiristen utgår all kunskap ifrån sinnesintrycken, medan rationalisten anser att det är tänkandet som är det viktiga.
Det finns naturligtvis mycket som man kan tänkas ha kunskap om, men jag tänker här främst hålla mig till kunskap om naturen. Det vi som lever med vad som brukar kallas den vetenskapliga världsbilden då kan konstatera är att det är en världsbild och en kunskap som vuxit fram under de senaste 300 åren. Det som möjliggjorde den och det som också kan sägas ha givit rationalismen en möjlighet att konkurrera med empirismen var tillkomsten av infinitesimalkalkylen. Plötsligt kunde rationalisten komma med förutsägelser som empiristen kunde pröva. Därmed uppstod den teoretiska fysiken och sedan följde den experimentella fysiken efter. Därmed kunde också alkemin övergå till kemi och steg för steg så fick vi möjlighet att studera allt fler företeelser, från de minsta elementarpartiklarna till de ofattbart stora galaxerna.
Så småningom återuppstod i viss mening den gamla uppdelningen mellan rationalister och empirister, nu i formen av teoretiker som skapade och studerade matematiska modeller av de fenomen som de var intresserade av och experimentalister som utvecklade alltmer förfinade instrument för att allt noggrannare kunna studera fenomenen.
Det visade sig snart att många modeller av viktiga företeelser innehöll differentialekvationer och det blev så småningom allt mer besvärande att dessa inte alltid kunde lösas. Eftersom man ändå behövde veta något om lösningarna så utvecklades det metoder för att approximera lösningarna numeriskt.
Nästa viktiga steg blev tillkomsten av datorer som gjorde det möjligt att lösa allt fler ekvationer, och som därmed gjorde det möjligt att inte bara skapa matematiska modeller för allt mer komplicerade företeelser, utan att också lösa de ekvationer som uppstod.
Ett par företeelser som därmed kunde studeras på ett helt nytt sätt var väder och ekonomi, något som ledde till prognoser både för hur vädret skulle bli och för hur ekonomin skulle utvecklas. Väderprognoserna blev till att börja med allt bättre ända tills det upptäcktes att vädret var ”kaotiskt” i den meningen att man insåg att det i stort sett var omöjligt att ge prognoser för mer än högst ett par veckor. När det gäller prognoser på upp till en vecka så är min uppfattning den att de stämmer alltid – bortsett ifrån tid och plats. (Har meteorologerna förutsagt regn så kommer det att regna – fastän kanske inte på just det ställe och vid just den tidpunkt som förutsagts.)
För att beskriva de ekonomiska prognoserna kan det vara praktiskt att jämföra med ett fysikaliskt fenomen som fysikerna har stor respekt för, nämligen de svarta hålen. Dessa beskrivs ofta som singulariteter där normala fysikaliska lagar inte gäller (eller där man åtminstone inte kan veta vilka lagar som gäller). Jag brukar ibland säga att ekonomiska kriser kan liknas vid svarta hål, åtminstone i den meningen att normala ekonomiska lagar inte gäller. (När kriser uppstår ska man akta sig för att fråga ekonomer till råds.)
Ur de modeller som meteorologer använde för att förutsäga vädret utvecklades så småningom det som idag kallas GCM (General Circulation Models) – varvid man trodde att även om vädret var kaotiskt så gick det att hoppa över korttidsprognoserna och istället för att förutsäga hur vädret skulle bli på en viss plats och på en viss dag, så beskrev man hur vädret skulle bli ”i genomsnitt” och kallade detta för klimat.
För att göra en lång historia kort – den som lever för länge i en modell kan till sist inte skilja mellan modell och verklighet, och förutsättningen för att en modell ska innehålla verklig kunskap är att dess förutsägelser på ett eller annat sätt konfronteras med verkligheten. Detta har gjorts och görs allt fortledes med modeller för företeelser som kan studeras experimentellt – dessa blir därmed allt bättre och innehåller därmed allt mer kunskap.
Vad som kan sägas om dagens klimatmodeller överlåter jag åt läsarna att ha sin egen uppfattning om.
OT: Från dagens DN: http://www.dn.se/debatt/moderaterna-hotar-sanka-historiskt-klimatbeslut-i-eu
Ekonomiska (akademiska) prognoser? Nobelpristagaren Paul Krugman fyller NY Times med sina krav på att man ska följa Keynes mer, och låna mer, för att genom ”stimuli” få fart på USA:s ekonomi (som t.o.m. Krugman inser är mycket risig).
– För att ta bara ett enkelt faktum, så har den federala statsskulden för första gången sedan 1947 gått över BNP (bruttonationalprodukten) i storlek. 105%. Och ingen förbättring är förutsedd detta decennium. Keynes regerar ostörd. (Om nu inte den 6 november ändrar…)
– I Sverige är statsskulden 32%. ”Den som är satt i skuld…” osv.
– Vad jag försöker visa är att den absoluta akademiska toppen kan vara massivt, eh, korkad, i viktiga konkreta vardagliga frågor. När sedan toppen plus lakejerna styr blir det farligt!
– För om det är ”rätt” topp, når motargumenten aldrig ut i Murveldalen. USA:s ekonomiska problem läser ni inget seriöst om i bladen. Inklusive NY Times.
#1, yessir! Fores är ”en grön och liberal tankesmedja”. ’Grön’ är säkert riktigt! ”+2,1º i mondialt årssnitt – horribelt! Vi dör!”
Akademiker: Jag läste nationalekonomi kring 1970, och kom på ett seminarium att (positivt) citera Milton Friedman; ni vet, Reagans ekonom, Keynes besegrare. Jag hade läst i amerikanska blad (tex US News & World Report, då konservativ) om honom.
– Och sedan fanns jag inte mer! Professorn – känd från debattsidorna – såg mig inte mer! Jag fick aldrig säga något.
– Det här var på tvåbetygs-nivån, och jag hade tänkt skriva en uppsats, men förstod ju att den aldrig skulle godkännas. Det blev bara ett betyg.
– Rätt lustigt egentligen, nu efteråt… Akademiker… Sanningssökare…?
Staffan #3 – härom månaden gick en BBC-serie på Kunskapskanalen om ”Stora Tänkare” – kanske det fortfarande går i repris. Avsnitt 1 var om psykologi (Freud, Jung etc) och avsnitt 2 var om ekonomer (bl.a. Friedman , Keynes) – jag begriper inget om Nationalekonomi, men fick det bestående intrycket att alla ekonomer hade käpprätt motsatta idéer om den optimala lösningen, men ändå upphöjdes de till stora bestående gurus.
Matematiska metodiken bakom årets ”pris till Alfred Nobel’s minne” låter inte olik saker som måste ha existerat åtskilliga decennier före 1960 – är det verkligen något nytt i sak ?
Se ex:
http://en.wikipedia.org/wiki/Linear_programming
Intressant läsning Sten! Det där med att ”modellen blir verkligheten” är ett bra exempel på att ju mer man ”investerar” intellektuellt i något desto svårare blir det att ändra uppfattning. Påminner mig om ett experiment. Försökspersonen presenteras en bild via en projektor. Projektorn ställs in så att det blir dålig fokus och i stort sett omöjligt att se vad den föreställer. Sedan får försökspersonen gissa vad den föreställer. Projektorn vrids sedan mot fokus. Det tar längre tid för försökspersonen som gissat än för någon utan en förutfattad mening att se vad bilden föreställer. Om försökspersonen luras att argumentera för sin uppfattning tar väsentligt längre tid för försökspersonen att se vad bilden egentligen föreställer.
Problemet med keynianism är inte att spendera i lågkonjunktur utan att få politiker klarar av den andra halvan, att man skall samla i ladorna under goda tider så man har något att spendera. Annars hamnar man i fällan att om staten drar ned på utgifterna under en lågkonjunktur störtdyker ekonomin som vi sett i Grekland och Spanien, och försöker man spendera sig ur den stiger räntan så alla pengarna bara går åt till att betala den.
OT, dock ej helt utan bäring mot ’kunskap’. Speciellt vad som framgår ur punkterna 6 & 7:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/16/39/0840d754.pdf
’Modellen’ kan måhända bäst betecknas som en Nonsense Cirulation Model (NCM).
Seså, ett nytt ’begrepp’ att införliva i förvirrningens samlingar… 🙄
Arma Länder & deras medborgare!
Mvh/TJ
Vetandets Värld 15 okt 12.10 Rubrik Ekonomins meteorologer. Är ekonomi en vetenskap? Frågeställningarna liknar det som pågår inom klimatforskningen. Alltså matematiska modeller som skall förusäga framtiden. Som skall ligga till grund för politiska beslut men som oftast visar sig vara felaktiga. Kritiker som kallas ”ekonomihatare” (Calmfors). Klart hörvärda 20 min. Varför kan inte Vetandets Värld belysa klimatdebatten på samma sätt???
Thomas J! 🙂
Nonsense Cirulation Model (NCM). Thats a keeper!! 🙂
PAB!
Det är helt enkelt för att socialistinternationalen inte har utfärdat någon ”fatwa” i ämnet ännu! En internationell ekonomipanel var föreslagen under ”The green fund” men inte så etablerad som ännu riktigt hållbar idè för den fria världen. De lär dock åter intressera sig för ekonomiskt herravälde med andra nya fasader som verktyg och då kommer debatten att stryps och styras igen.
81% av SVTs och SRs journalister står bara i givakt och inväntar nya order.
korr #7: ett ’c’ föll bort, ska naturligtvis vara:
Nonsense Circulation Model.
Sorry.
Mvh/TJ
Peter Stilbs # 4
Serien finns på UR Play. Intressant historik.
Sten Kaijser,
Citerar Josef Frank, arkitekt och formgivare:
”Nu som förr, behöver mänskligheten symboler. Människan förstår inte vad hon ser om hon inte får innebörden förklarad för sig genom slagord. I dag uttrycks dessa gärna med matematiska formler, som ger intryck av exakthet, men som i grunden är obegripliga.”
Människans verklighetsuppfattning är inte pålitlig, enligt mig och datormodeller
ännu sämre.Likadant med temperaturserier och annan statistik. Det har jag fått bekräftat genom att läsa här på TCS. Verkliga experiment, som kan upprepas av andra, är väl det närmaste ”sanningen”,man kan komma.
En annan serie på UR Play som är sevärd är Matematikens skönhet.
Svårigheten att förutspå vädret belyses lite kort i sista avsnittet.
http://urplay.se/170952
http://urplay.se/167710
Rationalister och empirister får strida bäst dom vill, men sinnesintrycken är inlärandets och tänkandets grundmaterial. Ett inressant tema i sammanhanget är dagens Under strecket i SVD: ”Expertsamhället riskerar att bidra till fördumning”. Det handlar alltså om för lite empiri och för mycket teori. Klimatfrågan ventileras också i denna artikel.
I gårdagens TV program Vetandets värld så visades ett instrument som kom från Grekiska Antiken, ca 400 år före Kristus födelse. En mekanisk konstruktion där man kunde förutse kommande sol och månförmörkelser och andra händelser som hade betydelse i den antika världsbilden. Imponerande!
Dagens klimatmodeller hade inte platsat i antikens värld.
Thomas!
Du talar om en statlig funktion som istället kan ligga naturligt hos medborgarna. Privat sparande har liknande utjämnande effekt. Nu ser vi att Keynes har slut på ammo och det enda kvarvarande vapnet är det enda fungerande dvs att öka penningmängden genom att trycka mer stålar. Deflationen vore annars ett faktum.Inom EU har penningmängden ökat med 480% och i USA med med 330% sedan 1985 och med en verklig hockeyklubba de senaste åren.
Det finns några mycket stora grundläggande ordningsfrågor att ställa sig hur denna ökade penningmängd skapats. Av vem och i vilket syfte och med vilket underliggande eget kapital som grund? Hur går det till när bankerna beställer/lånar av sina riksbanker? Det här är frågor ingen vill veta svaret på eller se riskerna med. Av en spänn kan bankerna göra hundra! Det behöver inte ens vara bankens eget kapital utan bara vara ett ”on demand” konto dvs egentligen med kundernas pengar de blåser upp sina balansräkningar.
Varför staterna går in och garanterar bankerna har nog andra underliggande skäl än de deklarerade. Mitt intryck är att ingen egentligen har koll på hur det faktiskt ser ut. Hela systemet är bara byggt på förtroende och det är inte förrens det förtroendet är borta som det kommer visa sitt rätta ansikte.
Vetenskapsradions chef Ulrika Björkstén i SvD.
”Utan en kvalificerad diskussion i offentligheten om hur kunskap blir till, och skillnaden mellan olika former av kunskap, riskerar vi att hamna i ett av två olika diken. Det ena är ett ”anything goes”-paradigm där alla uppfattningar väger lika tungt oavsett vilken saklig och vetenskaplig grund som finns för dem. Det andra diket är ett okritiskt expertberoende där vi inte förmår se nyanser i hur säker kunskapen är och vilka egenintressen som finns hos experterna som för fram den.”
http://www.svd.se/kultur/understrecket/expertsamhallet-riskerar-att-bidra-till-fordumning_7584858.svd
Problemet med kynesianismen är att den legitimerar statlig upplåning: ”Lånen sätter fart på ekonomin!” (Och sedan lånar man på… Och på… Och på…) Statliga lån är kanske bra för asfaltering av vägar, men…
– Vi har det mycket, mycket bra i Sverige nu, jämfört med EU och USA (och stora delar av Latinamerika, osv). Särskilt USA:s kris är i praktiken helt okänd hos oss. Murvlarna vill inte säga något negativt om sin hjälte.
– Vårt goda läge beror, menar jag, på Göran Perssons ”Den som är satt i skuld är icke fri.” 32% statsskuld (mot BNP); i USA 105%, utan minskning inplanerad detta decennium.
Någon borde studera Singapore!
– Singapore har 5,3 milj invånare och BNP per capita $62,100 (och är förvisso inte med i någon sorts ’EU’).
– Sverige har 9,1 milj invånare och BNP per capita $39,100.
Förklaringarna till välståndet får ni finna ut själva.
Till Ulrica (om hon nu läser kommenterarna):
Det senare är enligt min uppfattning det dike där SVT och SR tyvärr befinner sig idag vad gäller klimatfrågan. Ni är helt okritisk till de personer ni väljer att lyfta fram och ”glömmer” att personer som Johan Rockström, James Hansen, Pär Holmgren m fl alla faktiskt lever på att larma om ett stort klimathot.
Frågan är ju inte OM människan påverkar klimatet utan i hur hög grad. I det sammanhanget brister SR och SVT gentemot sitt uppdrag eftersom man oftast intervjuar de forskare eller klimatuttalare (som inte är klimatforskare själva som Rockström och Holmgren) som har en mycket dyster syn som vida överstiger det som FN.s klimatpanel skriver.
Antingen ser ni till att hålla er till IPCC eller så får ni ta med även de forskare som inte har en lika apokalyptisk syn om ni nu vill spegla extremer. Som det är nu är det ju bara extremer åt det alarmistiska håller som kommer fram.
Ja för ni HAR väl läst rapporterna?
Sten!
Mycket tänkvärd artikel. Jag har ägnat hela slutet av förra veckan till att bli tvingad att inse att ”Black Swans” dyker upp där man minst anar det. Det finns nog några blå och rosa flygfän också i detta fall. Ingen större skada skedd annat än att modellbyggarna befinner sig i en identitetskris med ett tilltufsat självförtroende. Att vara bättre än alla konkurrenter är en klen tröst när kunderna har lite röda siffror mot förväntade stora positiva. Modellen har kollapsat och i hur många färgnyanser nya svanar kan dyka upp i känns som en omöjlig fråga att definiera.
En av säkert världens mest sofistikerade förvaltningsmodeller som överlägset slagit alla index till dessutom lägre risk lyckades endast minska risken men den sämsta avkastning under de senaste fem åren p.g.a. av en tidsperiod som aldrig inträffat tidigare inklusive börskraschen 1928. De sista att kasta in handduken är modellmakarna själva. Jag kan trösta dem med att de faktiskt levererat något värde ändå men kanske inte det de själva formulerat och fått kunderna att förvänta sig.
Övertron på modellen är borta när det ekonomiska klimatet syns ha ”förändrat sig”. Min tolkning är att det är exakt samma ekonomiska klimat som tidigare. Det är bara några dolda faktorer och egenskaper hos det som gjort sig synliga.
Men grabbarna jobbar vidare på två ”helt nya” modeller! 🙂 Visst!! Påat igen!! 🙂 Men glöm inte svanarna!
Slabadang #15 I teorin skulle man kunna ha privat sparande istället, men privatpersoner är inget bättre än stater på att spara när de har det bra, och de har svårare att låna när det börjar gå dåligt.
Visst kan jag hålla med om att det är rätt mycket svart magi, kanske rentav ett ponzischema, bakom dagens valutor, men har du något alternativ?
Staffan #3: I Heinleins bok Life-line säger Dr Pinero: ”One can judge from experiment, or one can blindly accept authority. To the scientific mind, experimental proof is all important and theory is merely a convenience in description, to be junked when it no longer fits … To the academic mind, authority is everything and facts are junked when they do not fit theory laid down by authority.”
Tydligare än så kan det nog inte uttryckas, tycker jag. 🙂
Kunskap är varken gratis eller kolfri 🙂
http://wattsupwiththat.com/2012/10/16/wyoming-experiences-that-giant-sucking-sound-as-new-coal-fired-climate-supercomputer-is-turned-on/
Så dom valde att placera superdatorn i Wyoming eftersom kol-el är billigare.
Vad har alarmisterna för ”carbon footprint” och moral?
Peter Stilbs # 4 : För länge sedan luktade vi på Nationalekonomi på KTH. Vi hade en gåta: Vad är de för skillnad mellan professorerna Myrdal och Olin? Svar: Båda är nationalekonomer. Mvh, Håkan.
Skamlöst kopierat från bloggen Bishop Hill:
”I did really hear the story that a Minister, when told that the ’renewable energy facility’ he was inspecting was limited by the Second Law of Thermodynamics, suggested that an Act of Parliament could be introduced into The House to remedy the situation?”
http://bishophill.squarespace.com/blog/2012/10/16/joke-of-the-week.html
PAB – #8 ”Ekonomins meteorologer” samma skrot och korn. Det var en utmärkt och talande rubrik, lika vildvuxna prognoser!
Problemet med Keysnes är att ingen politiker vill spara utan alla vill bara satsa sig ur kriserna. Man vill dopa ekonomin och visa väljarna hur bra det går för Sverige. Om man hade en enpartistat då skulle Keysnes kunna fungera, då man inte är beroende av folket och valen.
”den som lever för länge i en modell kan till sist inte skilja mellan modell och verklighet”
Hur ska man veta vad som är fram och bak på en dubbelspegel?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Truman_Show
Här har den som tror på kosmiska strålars stora inverkan på klimatet något att bita i:
””The actual polarity changes lasted only 250 years. In terms of geological time scales, that is very fast.” During this period, the field was even weaker, with only 5% of today’s field strength. As a consequence, Earth nearly completely lost its protection shield against hard cosmic rays, leading to a significantly increased radiation exposure.”
http://www.sciencedaily.com/releases/2012/10/121016084936.htm
Om senaste polvändningen för jordens magnetfält. Borde inte detta ge en *extremt* tydlig signal i klimatet om Svensmark har rätt?
Thomas #28
Det är ju det de säger i din länk:
”the geoscientists from Potsdam discovered numerous abrupt climate changes during the last ice age in the analysed cores from the Black Sea”
Pelle #29 De såg flera klimatskift, men var det något av dem som inträffade vi denna tidpunkt? Det sägs inget om, men man kan ju misstänka att de skulle funnit ett samband intressant nog att påpeka.
Lena Krantz 18
”Frågan är ju inte OM människan påverkar klimatet utan i hur hög grad.”
Det är inte första gången du skriver det här. Vad menar du med det?
Själv vet jag att vi/jag främst påverkar inomhusklimatet, med avsikt dessutom. Andra är att vi gör det lokalt; typ urbana värmeöar (som de flesta kan observera själva med en biltermometer, särskilt vintertid) och via vattendammar.
Global påverkan, finns det inga bevis alls på, särskilt inte hur hög. Frågan är väl snarare hur liten? Inte ens tecknet är känt på vår eventuella påverkan på klimatet!
Thomas #28
Svensmark räknar väl framförallt med att jorden befinner sig inne i solen ur magnetisk synpunkt och skyddas av solens magnetfält. Solsystemets närhet till galaxens spiralarmar skulle också ha stor betydelse. Fungerar molnbildning likadant under en istid? och bildas myoner på samma höjd om strålningen blir så mycket starkare? Minskningen av fältstyrkan har tydligen haft stor betydelse för den inkommande kosmiska strålningen, själva polvändningen hade det väl inte?
Intressant länk, men jag ser inte den självklara kopplingen till Svensmark.
Tålis # 21 : Jag håller med Lena att människan kan påverka klimatet, exempelvis genom markarbeten, nerhuggning av regnskog i syfte att tillverka bensinsurrogat. Dock inte genom att släppa ut så kallade växthusgaser eftersom det inte finns några sådana, som kan påverka klimatet. Mvh, Håkan.
”Tyska värmen hit”, utropade AB i förrgår. 20º! ’Lite varmare på torsdag’, sade prognoserna då.
Och nu är det torsdag kl 12. +10,5º här i Norrköping. 13,9º i Malmö. 12,3º i Göteborg. Och 11,1º i Stockholm.
Le Monde (Paris) visade en karta över Europa-vädret kl 12 i tisdags. Kyligt! 10-15º från Svealand ner till Monaco (eller strax norr om). Och ned till NV Rumänien. Och kring La Coruña–Porto…
Och visst, den kan bli hela 13º här i morgon. Och regn, förstås.
Ack, vi murvlar dör nog av värmeslag! Det är tanken som räknas, intentionen! Den goda rädslan!
”Ford utvecklar nu en litet hållbart batteri för el-bilar, och närmar sig ett genombrott. Den nya produkten är en helt ny sorts batteri.
El-bilar har hittills varit opraktiska av främst två skäl:
1) Kraftkälla har varit en hel serie batterier, enormt tunga, som tillåter en körsträcka på bara 30–50 miles (5 till 8 mil) innan de behövde laddas om.
2) Batterierna räckte inte till för att medge moderna hastigheten på upp till 60 miles (nästan 100 kmt). – Men nu!
Förra el-bilen i produktion var Baker Electric, som hade ett ”roder” i stället för ratt. Den tillverkades på 20-talet.”
Detta kom i tidningen, eh, januari 1971.
http://www.powerlineblog.com/archives/2012/10/the-electric-car-an-idea-whose-time-may-never-come.php
”Klimatfiktionen smälter bort, just när den behövs. Detta är vårt mest akuta problem, men författarna vill inte skriva om det.” Guardian 18 okt 2012.
”Klimatet har försvunnit från den politiska fronten, liksom en våg som drar sig tillbaka på stranden … Vi vet om det, och vet att det är ett j-t allvarligt problem – men engagera sig? I morgon, kanske. Eller i övermorgon … Böckerna som blir viktiga för människor är de som på något sätt handlar om vår tid … Varför ryggar litteraturen tillbaka från det mest akuta och komplexa problemet i våra dagar? Var är AGW-berättelserna?”
http://www.guardian.co.uk/books/booksblog/2012/oct/18/climate-change-fiction
Efter president-debatten Obama-Romney sade moderatorn, Candy Crowley, att en åhörare faktiskt hade velat fråga om klimatförändring. ”Ja jag hörde det. Alla ni klimatförändrings-människor! Vi vet faktiskt att ekonomin är det viktiga nu.” (Vänsterbladet Slate 17 okt)
http://www.slate.com/blogs/future_tense/2012/10/17/presidential_debate_candy_crowley_almost_asked_a_question_for_you_climate.html
Slate fortsätter: Klimatförändring och ekonomi är inte två skilda frågor. Problemet med AGW är inte att vi kommer att bli lite svettigare i augusti. Nej, det handlar om att arter dör ut, att cykloner och tsunamis slår sönder städer, att hela ö-länder sjunker bort, och att Kansas inte längre kan odla majs! Så det så.
Stickan 01!
Citatet från Bishop Hill:
🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 😉 🙂 🙂 😉 🙂 😉
”Rekordvärme till helgen”: SvD (idag 1450). Först Skåne, under söndagen sprider sig upphettsningen norrut.
– Jaha. Norrköping 12º på söndag, tror SMHI. 13º tror norrmännen. Se’n går det utför; 4º på fredag.
– Malmö 17º på lördag, på söndag 13º (norrmännen). 5º på fredag.
– Stockholm 12º på söndag, 3º tors-fredag.
– Det här med grader är nog lite väl komplicerat för murvlar…
Klimatexplosionen vi svettas i är ju centrerad kring Baffin Island. (Tempen där har ökat +0,6ºC per decennium sedan 1979! Horribelt, inte sant!)
Nu har forskare funnit att vikingarna hade en utpost på just Baffin Island, i vad som nu kallas Tanfield Valley på SÖ delen av ön. Brynstenar har spår av kopparlegeringar (brons). Lokalbefolkningen kände inte till sådant, men vikingarna gjorde det.
Radiokarbonspår tycks visa att platsen var bebodd ca 1300. Av vikingar alltså, tror man.
Det var kanske lika varmt där, då som nu!
http://news.nationalgeographic.com/news/2012/10/121019-viking-outpost-second-new-canada-science-sutherland/
(I Iqaluit på SÖ Baffin Island är det nu kl 16 -2ºC, blir -8º i natt, och -4º i morgon. Ganska hemskt, eller hur!)
[…] mitt inlägg förra veckan diskuterade jag frågan om kunskap ur en delvis historisk-filosofisk synvinkel. Men […]