Det kanske inte är riktigt rätt säsong att prata om islossning just nu, om man då inte avser islossning i själva klimatfrågan, men det här inlägget behandlar tidpunkter för islossningen i Torne älv.
Jag har hittat en artikel från 2012 av Gunn Persson som i detalj går igenom hur islossningen i Torne älv har ändrats över tiden. Längsta mätserien över islossnings-tidpunkten på våren är från Haparanda och den serien börjar år 1701. En sådan mätserie är en viktig proxy (”ombud” på svenska) för hur klimatet och temperaturen har ändrats över tiden. Nedan visas figur 6 från ovan nämnda artikel.
Ju högre dagnummer (dag på året) ju senare islossning. Det finns alltså en tydlig trend mot tidigare islossning. Lite grovt kan man säga att islossningen sker c:a 2 veckor tidigare nu jämfört med slutet på lilla istiden (senare delen av 1800-talet).
Notera också islossningen under nödåret 1867 skedde den 7:e juni. Då var medeltemperatur i april i Haparanda -6.9 grader:
Artikeln visar att det finns en mycket god korrelation mellan islossningen och april-temperaturen. Hur kall vintern har varit för övrigt är av mindre betydelse.
Det är iallafall uppenbart att islossningen och därmed temperaturen i april har stigit. Datat för islossningen i Torne älv, som så många andra serier, visar att uppvärmningen började i slutet av 1800-talet. De stora utsläppen av växthusgaser började efter andra världskriget men det går inte att se någon acceleration på grund av detta. Utsläppen av växthusgaser kan därför inte ha någon avgörande betydelse för islossningen och därmed temperaturen. Det måste vara andra, idag okända, faktorer som huvudsakligen har gjort att temperaturen har stigit.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
På tal om islossning i klimatfrågan så har den pågått i flera år mitt framför våra ögon, utan att media ens tagit upp det. Har vi ett problem så är det på väg att lösas.
https://www.tn.se/kronikor/losningen-pa-klimatkrisen-fanns-visst-i-sagoberattelserna/
Tack Magnus!
Här på Orust har hösten varit sen, men nu har den slagit till. Det är plötsligt höstkallt och, inte minst, de årliga sångsvanarna som tidigare brukade komma till Alla Helgonahelgen har hört av sig. De livar upp i vår lilla insjö som syns från matbordet och de brukar försvinna efter första isläggningen.
Tack Magnus
Funderade på om det inte kan finnas sol med i bilden!
Vårdagjämning dag 79, i år 20 mars.
Det krävs energi från solen för att smälta isen.
Kanske också smältvatten från snö.
SMHI har koll på vårfloden i våra sjöar:
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-varflodens-startdatum-1.101282
Det förefaller vara skillnad på islossningsdag och vårflodsstart.
Vilken sker först?
Jörgen Steffensen är forskare vid Köpenhamns Universitet ,sysslar med analys av isborrkärnor.
”1850-1900 marks one of the coldest 50 year period since the last glaciation”
Klimathetsarna ser den perioden som något eftersträvansvärt när det i själva verket är positivt att vegetationssässongen nu är ett par veckor längre.
Idag kan man åka skridskor på fjärdarna i Luleå. Det är minus 11 grader just nu. I dagens kurir en stor artikel ( från TT) om ” Dorothee, 72, tog elcykeln till klimatmötet-800 mil”. Där blev hon intervjuad av internationella medier. Och hon fick en cykeltur med Egyptens president. Ständigt denna propaganda. Om klimatmötet varit i den gröna omställningens Mekka, i Luleå, så hade Dorothee fått sig en kall cykeltur. Vilket ju hade passat bra eftersom hon menar att jorden snart brinner upp. Själv har jag i 10 års tid cyklat (inte elcykel) 750 mil årligen. Har cyklat nästan varje dag. Men det gör jag inte för att jag tror att det påverkar klimatet. Hybris överlåter jag åt andra.
SMHI noterade att årets islossning var lugnare än normalt och inföll den 6 maj (dag 126).
Lite mer: https://www.smhi.se/data/hydrologi/vattenforing/2.896/arets-islossning-i-tornealven-1.183235
OT Lyssnar på EU debatten i P1 där energi och klimat är i fokus!
Vad de inte sade var att vi måste ge Norrland längre period med is och kyla ej heller högre elpriser-det klarar inte industrin där uppe.(VP)
Bolund anklagar M för lögn, när han själv i sitt inlägg påstår att 1/3 av Pakistan stod under vatten. (Falskt)
Tack för artikeln Magnus!
Kan det finnas en koppling till detta?
”Orbital Forcing Strongly Influences Seasonal Temperature Trends During the Last Millennium”
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2020GL088776
Från abstract:
”Insolation changes caused by the axial precession induce millennial trends in last millennium temperature, varying with season and latitude. A characteristic seasonal trend pattern can be detected in both insolation and modeled surface temperature response. In the extratropical Northern Hemisphere, the maximum insolation trend occurs around April/May, while the minimum trend occurs between July and September. ”
Intressant? Eller har koldioxiden starkast verkan under våren…. 😉
Bästa Magnus! Du har analyserat t.ex, Uppsalas temperatur serie och konstaterat att SMHIs serie påverkas av ”the heat island effect”. När jag var liten eldade vi med koks och temperaturen inomhus var ca 16 grader istället för 22-23. Detta borde påverka temperatur serierna. Har man gjort någon gruppering av temperaturserierna så att man kan analysera effekten? Har det blivit varmare på Svenska Högarna? Hur lokalt kan man göra satellit mätningarna?
#8 Mats O:
Problemet med de flesta temperaturmätningar är att man inte vet vilken utrustning som har använts och hur den har placerats. Det finns idag ingen information om detta. Då är det heller inte möjligt att göra en sådan analys. Även om en station står lantligt kan den stå nära hus eller tex under träd som växer upp. Sådant påverkar kraftigt mätningen.
Ett par saker kan vara värda att notera. Det finns faktiskt en någorlunda tillförlitlig temperaturserie för Haparanda som går tillbaka ända till 1802:
https://rmets.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/joc.946
Totalt har medeltemperaturen stigit ca 2 grader sedan dess, och ökningen var faktiskt något snabbare på 1800-talet än på 1900-talet. Vintertemperaturen har stigit mest (nästan 3 grader), och sommartemperaturen minst (mindre än 1 grad).
Tyvärr är artikeln inte öppen, men det går att komma åt den via Sci-Hub.
En annan intressant sak är det milda intervallet omkring 1750. Det är väl känt bland de som studerar skogarna uppe vid trädgränsen. De flesta gamla träd grodde på 1750-talet. Sedan är föryngringen i stort sett obefintlig fram till de senaste årtiondena.
.
Det måste vara andra, idag okända, faktorer som huvudsakligen har gjort att temperaturen har stigit.
Hur nu solens aktivitet kan vara okänd är en gåta eller ????
Aldrig kommit så mycket snö – sedan mätningarna startade 1981 – som denna säsong på Grönland.
Förra årets säsong – som varade till sista augusti – avslutades också med mycket mer snö än medel.
http://polarportal.dk/groenland/iskappens-overflade/
När ska SVT eller någon annan skrämselmedia rapportera det.
#11 frkenelsa:
Korrelationen mellan temperaturen och solens aktivitet är väldigt låg. Bla verkar inte den låga solaktiveten under 2000-talet ha haft någon inverkan. Men även historiskt är korrelationen väldigt dålig. Det är lätt att säga att bara för att en teori visar sig vara fel så måste den andra vara rätt. Båda kan faktiskt vara fel.
” Det måste vara andra, idag okända, faktorer som huvudsakligen har gjort att temperaturen har stigit…”
Ja frågar du mig så beror det på naturliga variationer sannolikt förorsakade av globalstrålningen och ev andra faktorer. Bara för att det exakt går att mäta hur styrkan i klimatrörelserna avtar (inte ökar), och tidigare på ex. 1920-talet ökade.
Men gör inte det!
Som sagt, mycket fokus på vår ”lilla” temperatur och islossning i Sverige, men varför tar vi inte med hur kallt och eländigt det är i Canada och USA de senaste åren? Skall vi inte diskutera globalt klimat? Kolla gärna denna information från Klimatupplysningen https://klimatsans.com/2022/11/16/koldrekord-stor-marginal/
#15
Som sagt, mätningar och mätserier ger överlägset företräde för en vändning ner i klimatet, inte upp. Som i Australien likaså, och efter hand övriga regioner.
Det Magnus skriver om stämmer rätt väl med att den globala uppvärmningen sedan djupaste Lilla Istid för runt 300 år sedan på våra breddgrader varit flera grader. I tropikerna och runt ekvatorn är det ju alltid varmt med mänskliga tidsmått.
Skillnader blir tydligare närmare polerna. Detta utnyttjar alarmister till att hävda snabbare uppvärmning, men mindre solmagnetism och solvind tyder nu på kyligare klimat framöver. Inte från dag till annan, men med tiden.
Det intressanta är ju att följa FÖRUTSÄTTNINGARNA för olika klimat. Aktivare sol med mer solvind tycks ha minskat molnmängden under 1900-talet. Men hur kan det bli fortsatt varmare med mer kosmisk instrålning och mer moln?
#7 Jonas:
I artikeln, som verkar fokusera på modell-körningar, pratar man om periodtider ner till 24000 år. Temperaturförändringarna vi har sett på hundratalet år borde ha påverkats väldigt lite av periodiska ändringar i solvinkeln och avståndet till solen. Men eftersom klimatmodellerna är programmerade att ge stora temperaturförändring vid små strålningsförändringar så kanske dessa modeller ger detta utslag. Men jag är skeptisk till relevansen.
En fundering
Måste ju vara svårt att dra några vettiga slutsatser när det gäller islossning i Haparanda med tanke på var mätte man själva islossningen? Hur påverkar landhöjningen på ca: 3m, vattenströmmar och uttunning av isarna vilket bör ge en allt mer tidigare islossning, osv
Från SMHI-artikeln/Gun Persson:
”Den snabbaste förändringen har hittills skett från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Under perioden 1861-1930 framflyttades det genomsnittliga datumet ca 10 dagar. Motsvarande för perioden 1941-2010 var ca 3,5 dagar. Jämförs perioderna 1900-1909 och 2000-2009 blir skillnaden 11 dagar. Variationerna mellan år är stor, vilket framgår av figur 6.”
Den observerade framflyttningen var alltså mycket större under 70-årsperioden UTAN stora koldioxidutsläpp jämfört med 70-årsperioden 1941-2010.
Inget stöd alls för klimatkatastrofteorin.
Willie Soon har visat att korrelationen mellan solens aktivitet och temperaturen i flera kanadensiska städer existerar.
#4 Jan-Åke
”Klimathetsarna ser den perioden som något eftersträvansvärt”
Finns ingen anledning att sprida rena lögner om detta. Klimatrealister vill först och främst se en stabilisering av dagens klimat och på sikt en återgång till 1980-talets globala värme
#7 Jonas
”Intressant? Eller har koldioxiden starkast verkan under våren….”
Ja, det har den faktiskt. https://www.co2.earth/seasonal-co2-cycle Maximum CO2 i maj och minimum i september och oktober. Skillnaden är betydligt större längre norrut. Storleksordning 10 ppm. Det motsvarar cirka 5 års utsläpp, omkring 0,2 grader på norra halvklotet (om man antar att nuvarande trend är CO2-driven.) Effekten av ändrad CO2-halt är snabb.
Jag har inte läst ”Orbital Forcing Strongly Influences Seasonal Temperature Trends During the Last Millennium” så jag vet inte om ynkliga 0,2 grader hit eller dit spelar någon roll. Skillnaden mellan maj och augusti är väl mycket större än så?
# 22 Kent. Gärna lite värme nu. Global eller lokal, det spelar ingen roll. Har minus 14 grader just nu.
Kent, #22
varför just 1980-talet? Och vad för koldioxidhalt ska ni se till att atmosfären håller så att detta uppnås?
#23
Kan tänka mig att albedoförändringar från snö till barmark leder till snabba termperaturförändringar på våra breddgrader under våren.
Svar 22
1980 talets värme? Det var ju svinkallt. Inte minst i Sverige hade vi några riktigt vedervärdiga katastrof vintrar. Kan man snacka om extremväder. Minus 30 i Stockholm och flera meter snö både 1986 och och 1987. Tack men ett stort nej tack.
#23-#26
SOLEN!
Den återkommer rätt snabbt efter vårsolståndet.
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.178714!/haparanda%5B1%5D.png
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.178715!/haparanda_kontur%5B1%5D.png
Det senare diagrammet visar att soltiden och vinkeln ökar med tiden på året.
Om det därtill blivit mindre molnigt (med 20% på 40 år) så är Elsa Beskows ”Gumman tö” allt mer svår att vinna över för Kung Bore .
#13
”Korrelationen mellan temperaturen och solens aktivitet är väldigt låg. Bla verkar inte den låga solaktiveten under 2000-talet ha haft någon inverkan. Men även historiskt är korrelationen väldigt dålig. ”
Jag tycker snarare att korrelationen mellan Maunderminimat 1645-1715 och Lilla Istidens kulmination är väldigt slående. I synnerhet den snabba temperaturuppgången efter 1715 och den samtida ökningen av solaktiviteten.
#29 tty:
Två helt slumpmässiga parametrar kommer att korrelera ibland. Här är ett inlägg som jag gjorde 2014 angående korrelationen mellan solfläckar och vintertemperaturen:
https://klimatupplysningen.se/solflackar-och-vintertemperaturer/
Ingen korrelation kunde hittas.
Magnus #13. Vi måste skilja mellan Solens ganska jämna kortvågiga strålning (som värmer jordytan) och cykliskt växlande magnetism med växlande solvind och antal solfläckar som synliga tecken.
Du avser troligen den kortvågiga aktiviteten. Men hur mycket solvärme som når jordytans land och särskilt vatten beror på hur mycket moln och stoft som hindrar, på dygns- och årstider utan sol samt på minskande solvinkel närmare polerna.
Hur mycket moln som hindrar beror i sin tur i hög grad just på cykliskt växlande solmagnetism och solvind.
#23
Maximum-nivåer av CO2 under april/maj månad är väl naturligt på NH då förmultningen som startar under senhöstens allt mindre solljus ”väcks till liv” på våren efter ev snösmältning med allt starkare och varaktigare solljus?
#31 Tege:
Om du läser mitt inlägg från 2014 så ser du att det är just solfläckarna jag studerat korrelationen med. Och den korrelationen är absolut noll.