Ovanstående bok hittade jag för ett par veckor sedan i min bokylla, lite överraskande. Jag måste ha inhandlat den långt före jag intog en mer skeptisk hållning till klimatpolitiken. Jag tycker annars att det är roligt och avkopplande att gå på antikvariat och botanisera bland diverse udda böcker under geografi, resor, naturvetenskap och konst. Jag kan inte utesluta att boken “Klimatpolitik efter Kyotomötet från 1996, utgiven av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har hamnat i min ägo under en sådan sejour. Boken är redigerad av Tor Ragnar Gerholm och innehåller ett antal ifrågasättande artiklar av för oss här på TCS välkända namn som Wibjörn Karlén, Richard Lindzen, Marian Radetzki och Gösta Wallin. Andra författare till de 11 artiklarna är Jan Ahlbeck, Fritz Böttcher, Karl-Axel Edin och Erik Moberg. Boken inleds med en pedagogisk sammanfattning på svenska av slutsatserna från “IPCC Second Assessment Synthesis, Climate Change 1995” samt en avslutand genmäle av Bert Bolin. Bokens avsikt är naturligtvis att lyfta fram avvikande åsikter i klimatfrågan men nu låg dess värde i att den speglade hur debatten och kunskapsläget såg ut för sissådär 15 år sedan. SNS har givit ut andra böcker om klimat och energi, bland annat Nigel Lawsons “En vädjan till förnuftet” som jag tror många av er läst samt “En effektiv klimatpolitk” 2010 av Brännlund, Söderlund och Lundmark. De senare är ju anhängare av AGW men anser att den svenska klimatpolitiken är uppåt väggarna. Se t.ex artikeln i GP från 2008 där föjande slagfärdiga men kanske diskutabla formulering är värd att nämnas:
I klarspråk: Varför ska den gamla damen i Västerbottens inland betala ännu mer i bensinskatt när vi kan få ut mer av att skänka gasolkök till kvinnorna i Burkina Faso? Det vore en trippel välgärning – för miljön, utvecklingsländerna och svensk landsbygd – att lägga om kursen här.
I alla händelser är jag road av gamla nyheter eller debattartiklar som historiska dokument. När jag sitter i min atelje och målar olja har jag dagstidningar som underlag på det bord där färgpaletten ligger. Jag strycker av färg och lösningsmedel på tidningen som därför byts med jämna mellanrum. I lager finns ICA-kassar med gamla DN och Gotlands Tidningar i överflöd. Ibland faller ögat ohjälpligt på någon rubrik som lockar till läsning. Att råka läsa en “nyhet” eller ledare för att sedan konstatera att den är ett eller flera år gammal kan synliggör tidens flöde, och med den hur åsikter ständigt förändras. Mediaforskare sysslar antagligen ständigt med dylik läsning av gammalt material, men mina tillfälliga nedslag i gamla tidningar blir understundom roande och ibland förbluffande. Den aktuella diskussionen på denna blogg om svårigheten att göra framtidsprognoser, eller snarare värdet av klimatmodellernas projektioner över framtiden får gärna näring av att läsa dagstidningar med några år på nacken.
Jag undrar hur Anna-Karin Hatts debattartikel från gårdagens DN ter sig om ett par-tre år? För närvarande verkar det vara lite tuppfäktning om vilka som skall vara bästa klimatparti V, MP eller C. MP har ju elegant och med stor framgång surfat på tio års klimatdikussioner och nu vill inte V vara sämre, och Hatt har ju aviserat att hon tänker skärpa C klimatprofil. Med den aktuella boken i bakhuvudet fastnade jag för hennes uttalande att “FN´s klimatpanel redan för 15 år sedan pekade ut de fossila bränslena som huvudorsak till klimatkrisen”. Hon talar om “klimatkrisen” som en vedertaget begrepp, själv blev jag osäker om hon avsåg krisen i klimatförhandlingarna men insåg i samma sekund att hon menar att vi just nu genomlider fel klimat, inklusive kvinnorna i Burkina Faso. Det vore intressant att läsa Hatts artikel om några år och se hur landet ligger. Jag skall ta fram den om några år och se hur man upplever följande uttalande då:
Med stigande förvåning hör jag allt fler hävda att finans-och skuldkrisen går före klmatkrisen …..
Vid energiministerrådet i Bryssel nyligen nämde viktiga länder som Tyskland, Frankrike och Storbrittanien inte klimatkrisen över huvud taget.
Sveriges höga klimtambitioner skall ge nya exportmöjligheter och jobb. Vi gör inte energi- och klimatomställningen för att tjäna pengar, men vi skall nyttja fördelarna av att vara ett föregångsland.
Kanske Hatt får ännu en kris att rangordna om ett par år, skall Centerkrisen in före finans- och skuldkrisen, men efter klimatkrisen, och var hamnar fågelinfluensankrisen?
Hur var det för femton år sedan, va sa IPCC då och vad säger de nu? Om vi tänker efter hur mycket pengar som satsats på klimatforskning, allt från satelitobservationer, sedimentanalyser från isar och havsbottnar och modellbyggande sedan rapporten från 1995 (detsamma som SAR 1996) så kunde man ju förvänta sig att kunkapen ökat markant, om hur ”klimatkrisen” ser ut och hur t.ex ”extremvädret” kommer att utveckla sig. Jag har jämfört texten i det inledande kapitlet i ovanstående bok, kallad “IPCC´s grunddokument” med utdrag ur IPCC senaste rapport om extremväder “SREX.” Ni kan själv jämföra och se om man blir klokare av SREX jämfört med SAR. Det känns som att ordvalet syftar till att verifiera de tidigare prognoserna/projektionerna. Jag ger min egen sammanfattning av kunskapsläget, med glimten i ögat.
SAR: Detta innebär att det kan bli svårare torkperioder och/eller översvämningar på vissa ställen och lindrigare torkperioder och/eller översvämningar på andra.
SREX: Det finns en ganska stor säkerhet (medium confidence) att några regioner i världen har upplevt mer intensiva och långvariga torkperioder, speciellt i södra Europa och i Västafrika, men i andra regioner har torkperioder blivit mindre vanliga, mindre intensiva och kortare, t.ex i centrala Nordamerika och nordvästar Australien.
LJ: Klimatet växlar geografiskt över tid.
SAR: Flera modeller pekar på en ökad nederbördsintensitet, vilket tyder på att regnen kan bli häftigare.
SREX: Det finns nu signifikanta trender i antalet skyfall i vissa regioner. Det är troligt (likely) att fler av dessa regioner har upplevt fler sådana händelser än färre, även om det är stora regionala och subregionala skillnader för dessa händelser.
LJ: Antalet kraftiga skyfall har ökat signifikant i vissa områden (läs det regnar mer i Sahel nu än på 70-talet), och att det innebär att det är fler än färre skyfall just där, men de faller regionalt väldigt olika (vilket inte är ovanligt för just skyfall).
SAR: För närvarande räcker inte kunskapen för att man skall kunna säga om frekvensen eller den geografiska fördelningen av svåra stormar, t.ex tropiska cykloner, kommer att förändras.
SREX: Det råder låg säkerhet (low confidence) i någon observerad långsiktig trend (40 år eller mer) av ökad tropisk cyklonaktivitet (intensitet, frekvens, längd), efter att man tagit hänsyn till förändrade möjligheter att observera sådana.
LJ: IPCC vet att antalet cykloner inte ökat men vill inte säga det rent ut.
Om vi jämför dessa tre företeelser: torka/översvämning, häftiga regn och tropiska cykloner med varandra kan man konstatera att att de slutsatser som man kunde dra från vetenskapliga publikationer fram till 1995 (SAR) respektive fram upp till 2010 (SREX) inte skiljer sig mycket, och ungefär de slutsatser som man kunde ha dragit efter att ha läst igenom dagstidningar från lite olika länder och världsdelar, lite mer torka här, mer regn där. En kort video från SREX hemsida ger en bild av dagens kunskap om extremväder. De flesta av påståendena i SAR följer samma mönster, en del mer precisa andra visar sig vara felaktiga. Så t.ex säger SAR att: Det är troligt att öknarna kommer att bli mer extrema, eftersom de-med få undantag-beräknas bli varmare men inte påtagligt fuktigare. Ett undantag är ju som bekant Sahara som ju blivit grönare. Många läsare av denna sight är bekanta med den skeptiska litteraturen, och argumentet emot IPCC slutsatser var redan 1998 väl utvecklade. Någon PDO “fanns” inte med på den tiden och “den varma medeltiden” var ännu en vetenskaplig sanning innan TAR monterade ner den.
I Bolins avslutande kapitel använder han de argument som publicerats av IPCC vars organisation han preciderade över under åren 1988-1998. Han konstaterar att:
Klimatmodellernas känslighet för en ökad mängd koldioxid i luften, med hänsyn tagen till denna återkoppling, anger IPCC som att den globala medeltemperaturen förväntas öka med 1,5-4,5 (medianvärde 2,5) °C om mängden koldioxid i luften fördubblas.
Vad säger dagens superdatorer med sina raffiinerade modeller baserade på all ny data, ganska lika va?
SNF anno 1969
Om man går ännu längre tillbaka blir det ännu roligare. För kanske tio år sedan fick jag några vackert inbundna årgångar av Sveriges Natur, SNF´s tidskrift mellan 1961 och 1973. Ibland sätter jag mig ner och läser något gammalt nummer för att få perspektiv på vilka frågor “Vi” drev på den tiden och vad naturvård var. I ett nummer av Sveriges Natur från september 1969 kan man läsa hur man skulle kunna utnyttja varmvattnet från det då nyss godkända kärnkraftverket Ringhals i Halland. Göran Michanek analyserar de olika förslagen var man skall föra kylvattnet. Yrkesfiskarna tycker man skall leda vattnet in i Båtfjorden för att garantera att den är isfri vintertid, vi pratar 1960-tal. Michaneks förslag är att man leder det ut till badplatsen i Vändelsöfjorden och medels en pir av sprängsten från verket skall man skapa ett havsbad med medelhavstemperatur. Han är rent av lyrisk över hur fint alla alger, fiskar och människor skulle trivas i det varma vattnet. Den stora folkliga kampanjen under 60-talet som många minns var Håll Naturen Ren –kampanjen. Den skapades av SNF 1963 och finns fortfrande i form av stiftelsen Håll Sverige Rent. I 1969 års kampanj fanns på sponsorslistan (det hette vi stödjer på den tiden) bland annat Shell, BP, Svenska Tobaks Aktiebolaget och Vin § Spritcentralen, bland andra företag och kommuner. Tänka sig att Svenska Naturskyddsföreningen tog emot pengar från fossil och tobaksindustrin på 60-talet och lät publicera glada förslag om hur spillvatnnet från Ringhals kunde utnyttjas till mänskligt gagn.
Men jag tror mig inte ha bättre kristallkula än någon annan som spekulerar om framtiden, det är lättare med facit i hand. Än sak kan vi vara säker på och det är att IPCC femte klimatrapport kommer att med än större säkerhet kunna konstatera att blir det svårare torkperioder eller översvämningar på vissa ställen men mindre på andra, och att att det var värre än vad forskarna trodde.
Mycket tänkvärd och njutbar läsning, Lars. Tack.
Tack för ännu en insiktsfull och stärkande morgonsamling!
Drar mig till minnes att mitt första bidrag till den famlande ”miljö”-undervisningen under lärarhögskoleåret döptes till ”Naturvård är inte bara skräp”. Ja, nog har det hänt en del under alla dessa år. Detta var medan det positiva ordet -vård fortfarande fanns med, alltså innan den radikala miljörörelsen fick stöd av FN för att skrämma livet ur ungarna med allt tänkbart elände som eventuellt skulle kunna hända om …
Tack för en mycket trevligt skriven text full av tänkvärdheter!
Titta på SvD idag (webbupplagan). Där står om den ovanligt rikliga snön i Alaska. 3,5 meter mot normalt 2,5. Och vilken rubrik sätter man? Jo, ”Extremvinter”. Såklart att journalisterna vill rädda sin självbild och själsro med dessa subtila metoder. Det skulle ju bli varmare och mindre snö. Men mot dessa metoder kan ju ingen värja sig. ”Extremvinter”, jo jag tackar, jag!
Vilken njutbar personlig reflektion/tillbakablick du bjöd på. Dagen räddad. 🙂
Tack för en tankvärd artikel. Gamla skrifter är trevlig läsning och kan hjälpa att undvika att man ser med tunnelseende på sentida företeelser.
Som medlem i Stockholms skridskoseglarklubb har jag med intresse läst en artikel i Publikationen isbiten 4/2007 där man med anledning av klimatdebatten har gått igenom klubbens årsböcker för att se om skridskosäsongerna blivit kortare under klubbens över 100-åriga existens. Man plottade klubbens första och sista utfärd för varje år från 1902-2006. En stor variation ses naturligvis och om man skall tala om någon trend så är det att säsongerna blivit längre. Nu kan det nog i och för sig, som författarna påpekar, delvis tillskrivas bl.a. bättre kommunikationer och organisation samt lediga lördagar.
Bra Lars J!
Till vår samling av artiklar kan vi lägga klimathotarnas egna Helan och Halvan Rockström och Wijkman till bunten. Hur många klimathotsberoende profitörer har vi blivit tvungna att försörja med skattemedel? 10.000 ? Fler? Hur stor andel av politikerna står och faller med klimathotet? Journalister? Hur många blir det totalt som tvingas ljuga så länge det bara går?
Slabadang #7.
” – Here’s another fine mess you’ve got me into
” – Well I did’nt know ”.
För att nu citera Oliver och Stan.
Jag förmodar du syftar på artikeln i Svd idag. Så ser ren egenytta ut i en paniksituation.
Svempa! 🙂
Helan och Halvan i SVD får verbalt storstryk i kommentarerena. Allt fler har tröttnat på sketchen. Abbot och Castellos ”Whos on first base” kanske är en ännu bättre analogi på klimathotarnas svar på frågor ställda av skeptiker.
http://www.youtube.com/watch?v=tbJwwJ33TEI
Svempa
Roligt att du kommenterar skridskoklubben. Jag har faktiskt av en vän, även han medelem fått ett nummer där just denna grafik finns med, men har den inte vid hand just nu. Men där ser man att isvintrarna funnits av och till sedan 1902 och att varma och kalla vintrar avlöst varandra.
E- Caten!
Rossi har skaffat kapital och samrbetspartner till massproduktion och ditribution av E-caten upp till 20 KW.
Han satsar på egnahem marknaden och riktpriset på en e-cat är 1000-1500 $ och patronerna för energin kostar en sjättedel av det nuvarande elpriset. Livstiden på en enhet uppskattar han till trettio år. Home Depot försöker få så stor del av marknaden som möjligt som distributör. Med den låga investeringskostnaden räknar de med att folk inte kommer att vänta med inköp för lägre priser eller bättre versioner eftersom den så snabbt blir lönsam.
Hur jobbar då Rossi för att försöka bevara sin affärshemlighet eller vad många hävdar skydda sitt ”bedrägeri”? Jo han visar alla delar i caten men ger inte samarbetspartnerna tillgång till den vitala delen dvs ”patronen” annat än till rätten till närvaro och kontroll vid drift.
Varför den här utvecklingen är intressant för mig är att det är en bekräftelse på den affärsmässiga bedömningen som gjordes redan för ett drygt halvår sedan av min USAkontakt som jobbar nära den part som kontaktade Rossi redan i våras. Deras slutsats var att tekniken är så enkel att de inte var rätt part att samarbeta med. ”Low tech” för massdistribution och produktion. De senaste nyhetrna stämmer väl med den slutsatsen.
Att e-caten ger ifrån sig mer energi än vad någon fysiker kan förklara är ett faktum menar ”John” och han har legat vaken nätter för att försöka finna ett tecken eller möjlighet för bedrägeri och har kammat noll. Han har inte ens en ide om hur Rossi skulle kunna luras.
Vi står inför ett vägskäl där många står risken att få ompröva i princip hela sitt förnuft och verklighetsuppfattning alternativt ” va vad det jag sa” om det visar sig vara en bluff. Oddsen för att det är en bluff minskar med kvadraten på den tid som nu går. Vi har en helt ny värld att möta när de första fungerande e catarna görs tillgängängliga för vanliga husägare.
När saker verkar vara för bra för att vara sanna så brukar det ju också vara så. Vi kommer ha det definitiva svaret redan detta år. Håll i er ! Tidningarna kommer vara fulla storys om Rossi oavsett utfallet blir skandal eller det största genombottet någonsin för vår vetenskap kommer stå på löpsedlarna. man vill liksom få den slutgiltiga upplösningen .. helst igår. 🙂
Mycket bra & läsvärt inlägg Lars. Jämförelsen mellan de båda IPCC-årgångarna är lysande. Skillnade mellan dem är, som du säger, inte mängden kunskap – men ordmassan den har ökat. Och det byråkratiska uttryckssättet förvärrats.
C-G
Slabadang [11]; Trovärdigheten om produkten ökar också genom att amerikanska National Instruments konstruerar styrelektroniken till katalyzatorn. Det prognostiserade priset om 4000 euro har fallit till ca 1100 för en 10-kW enhet.
Björn # 13
Går det att sätta den i en bil/båt eller ett flygplan? Vet någon vad den väger och hur utrymmeskrävande sen är?
guy [14]; Det talas lyriskt om att den kan ha olika användningsområden i bilar, båtar, flygplan etc. Själva reaktorenheten för mindre aplikationer är ca 20 gånger 20 cm och några cm tjock. Sedan tillkommer elektronik och annan kringutrustning.
Björn #15
Lyriska beskrivningar av kul lösningar för pojkar har vi hört förr.
Och precis som då är det många pojkar som satsar och investerar.
Några mer erfarna på området investeringar och nya ”uppfinningar” beskriver produkten som antagligen revolutionerande eller en jätteflopp.
Syftet med den beskrivningen är nog att kunna ropa ”Jag anade det! eller Jag visste det!” beoende hur det går med produkten de har noll koll på.
Uffeb, har du ingen egen uppfattning om E-cat, eller är det som med klimatfrågan, bara kul att skriva kommentarer..?
Uffeb #16, för egen del är jag övertygad om att det är båg. Både uppfinnarens bakgrund, den bristande öppenheten, en del konstiga missar som fel isotophalt i kopparn som påstås bildats genom fusion och anspråkens allmänna osannolikhet tyder på det.
Thomas #18
Jag är också övertygad om att det är en bluff, men jag grundar den inte på några djupare insikter i fysiken. Jag grundar snarare uppfattningen på den bristande öppenheten, uppfinnarens hantering av finansieringsproblemen, och sist men inte minst på vad det är för lustiga typer som vill tro att det fungerar… 🙂
Men Rossi och några till kanske hinner tjäna en hacka på ”grejen” så på så vis kanske det kan betraktas som en bra affäridé just nu.
Jag blir inte klok på E-caten. Peter Ekström är inte nådig på http://www.energikatalysatorn.se/forum/ han är helt övertygad om att E-caten är en bluff. Men hur i hela världen har man lyckats bluffa så länge inför så många i alla fall rimligt begåvade människor? En gåta! Teoretiskt ska ju inte E-caten fungera (i alla fall inte såsom Rossi beskriver den enligt Peter Ekström). Men praktiskt verkar den fungera.
HenrikM #20
Ungefär som när det gäller debatten om att vi inte behöver bry oss om atmosfär och klimat.
Teoretsiskt är det oklokt, men i praktiken fungerar det att låta bli att bry sig…
… i alla fall en tid…
UffeB #22
Får du också
betalt per inlägg?
HenrikM nr 20… du skrev ”Men hur i hela världen har man lyckats bluffa så länge inför så många i alla fall rimligt begåvade människor? En gåta!” precis som att en fördubbling av koldioxidhalten ska ge en katastrofal höjning av jordens medeltemperatur kanske?
Annars brukade en kollega till mig alltid påpeka – när jag resonerade om hur vi borde ha gjort en gång i tiden – att ”efterklokhet är en EXAKT vetenskap”… gäller för dom flesta men inte för IPCC verkar det som när det är lika luddigt 2011 som 1995…:-)
Uffeb [16]; Varför sådan raljerande attityd? Varför inte ha en liten mer öppenhet inför det du inte tycks förstå? Jag tycker att du skulle följa upp lite mer vad som skrivs på nätet. Om tekniken håller hela vägen, är det frågan om ett genombrott inom energitekniken. Produkten skall testas och certifieras innan den kommer ut på marknaden. Enligt uppgifter får man ut 6 gänger mer effekt än vad du matar in. Ex. 1.5 kW in ger 9 kW ut vilket slår alla bergvärmepumpar med råge.
Hävdar Hatt att ”klimatkrisen” är ett vedertaget begrepp??
Det finns ju överhuvudtaget ingen ”klimatkris”! Möjligen kan man tala om ett ”klimathot” på grundval av koldioxidteorin.. men ”kris”.
Detta är ett fullkomligt löjligt ord som politiker uppfunnit för att ha imaginära kriser de kan ägna dyrbar tid åt, och som de plockar billiga poäng på. Det ser ut som att de gör något och att de bryr sig och är engagerade.