Några av KU’s läsare kanske har undrat om samordningen av inlägg mellan skribenterna. Var och en av oss har ju sina favoritområden, så det brukar bli en bra balans och omväxling även utan (ganska sällsynt) direkt planering. Några enstaka gånger kan det dock bli visst överlapp. Ingemar hade i går ett inlägg om nederbörd och extremväder som delvis överlappar med vad jag hade tänkt ta upp i dag – men ämnet går ju att spinna vidare på ur delvis andra synvinklar.
Gårdagens inlägg gällde främst en artikel av Charpentier Ljungqvist och medarbetare – men det har kommit mer i samma riktning ganska nyligen, bland annat denna – också i Nature.
Vi kommenterade också en annan artikel i Journal of Hydrology med samma budskap här på KU i december https://www.klimatupplysningen.se/2015/12/09/att-latsas-som-det-regnar-modern-mening/
Det finns ju också åtskilligt att finna sammanfattat och kommenterat, om man använder WUWT’s sökfunktion på ”precipitation” eller ”rainfall”, bland annat denna https://wattsupwiththat.com/2012/10/29/global-precipitation-variability-from-1940-to-2009-contradicts-models/
Vid diskussioner om överensstämmelse mellan klimatmodellers utfall och verkligheten har ju främst konstaterats bristen på samstämmighet vad gäller globala temperaturdata, som exempelvis sammanfattat i denna bild:
Nu finns det då också jämförelsematerial för en annan observabel – nederbörd. Jag hittade också denna graf, som illustrerar uppskattningar av dess nutida variationer:
Nja, kanske en viss samkorrelation med motsvarande globala temperaturdata, men inte är det något dramatiskt att finna? 50 mm på ett år?
Man bör dock betänka att årliga lokala nederbördsvariationer av naturliga (statistiska) skäl bör vara väsentligt större, p.s.s. som för temperaturdata (Figuren är från en drygt 10 år gammal artikel i Forskning och Framsteg, och har visats här tidigare):
Slutsatserna måste ju bli att
a) Det framgår än tydligare att dagens klimatmodeller överskattar ”klimatkänsligheter” av olika slag
b) Och som påpekats tidigare är det närmast fåfängt att påstå något överhuvudtaget om mer lokala klimatförändringar, för ett område av exempelvis Sveriges storlek.
Det vore väl en sak om diskussioner och annat stannade inom vetenskapsvärlden, men tyvärr används ju utsagor om framtida klimat för samhällsplanering i landet – tag lämpligen nödiga mediciner innnan Du startar videon med Sten Bergström från SMHI, där han beskriver det framtida klimatet i Västra Götaland för andäktigt lyssnande lokala politiker och tjänstemän/kvinnor.
Värre än Johan Rockström i sitt esse? Bergström borde i alla fall veta bättre. Jag kommenterade tidigare Bergströms dragning i ett tidigare inlägg här på KU https://www.klimatupplysningen.se/2014/07/21/hur-mycket-far-man-ljuga-egentligen/
Lyssnarna leds dessutom att tro att hans budskap är relaterat till havsnivåhöjningar, när det istället handlar om modellförutsägelser om ökad nederbörd i landet (ja, han har bakgrund som hydrolog). Undrar hur mycket dessa fantasier kostat landet till dags dato via ”samhällsplanerande åtgärder”?
SMHI’s klimatforskning leds annars i dagsläget av en Erik Kjellström – som med mycket egendomliga argument bemötte en debattartikel jag skrev för tidningen Land’s blogg för några månader sedan:
- Tvärtemot vad Peter Stilbs hävdar i sin artikel ”Klimatet har inte förändrats”, så vill vi påstå att klimatet har förändrats det senaste dryga seklet.
- Förändringen är dramatisk med bland annat snabbt ökande halter av koldioxid i atmosfären, ökningar som är utan motstycke historiskt sett i halt och takt. Den globala medeltemperaturen har ökat kraftigt och nederbördsmönster har påverkats. Vi har hav som värms upp och blir allt surare när de binder mer koldioxid. Vi har Arktis havsisutbredning som har minskat oroväckande fort.
- Världens forskare har inte kunnat hitta någon annan mer trolig förklaring till detta än att det är mänsklig aktivitet, främst genom förbränning av fossila bränslen, som ligger bakom förändringen. IPCC, FNs klimatpanel, samlar forskare från hela världen för att sammanställa den senaste forskningen om klimatet och dess utveckling. Den senaste klimatrapporten slutfördes under 2014 och där framgår detta mycket tydligt.
(Läs gärna kommentarerna efter hans inlägg).
Och som vanligt förnekar sig inte våra media – man nämner i vanlig ordning inget om vetenskapliga arbeten om mindre klimatvariationer, men omedelbart det mesta om motsatsen. Typiskt nog i form av anonyma TT-notiser – eller högläsning av budskapen i SVT eller TV4.
Det är nog tvärtom – med facit i hand har man överskattat koldioxidens klimatstyrande roll. Det borde dessa klimatforskare ha klart för sig.
Men allmänhet och politiker är mestadels medialt hjärntvättade vid detta laget. Nej då, stormar, ösregn, torka, värmeböljor, köldknäppar och översvämningar har aldrig funnits tidigare, och klimatförändingarna blir tydligare för varje vecka. Ändå finns all statistik numera lättåtkomlig via snabba sökningar på exempelvis Wikipedia – för Sverige och globalt.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Jag har väldigt svårt med argumentet ”Världens forskare har inte kunnat hitta någon annan mer trolig förklaring till detta än att det är mänsklig aktivitet, främst genom förbränning av fossila bränslen …”. Det påminner alltför mycket om B Pascals många ”bevis” för det rimliga i att tro på Guds existens.
Hej Peter
Vilka är de två temperaturmätningsserier med satellit som hänvisas till?
Både UAH och RSS redovisar en temperaturökning på ungefär 0,4 grader i troposfären från åren runt 1980 fram till åren på 2010-talet. Det verkar som att man tagit resultat från mätningar i lägre stratosfären (10-35 km över markytan) och redovisat dessa i diagrammet och jämfört dessa med prognoser över temperaturändringar på markytan. Satellitmätningsresultatet som redovisas kan också vara ett medeltal mellan mätningar i troposfären, nedre stratosfären och övre stratosfären.
Eftersom prognoserna är gjorda utifrån temperaturökningar på markytan så borde dessa jämföras med mätningar på markytan och inte med satellitmätningar högt över markytan.
Man kan notera att klimatforskare med höjd antingen ligger lågt eller, som vissa modigare, påpekar osäkerheten i data och modeller. De som utan blygseln framträder med trossviss alarmism blir då B-laget som ser möjligheten att träda fram i rampljuset. Därtill kommer de som inte nte ens spelar i någon liga men som släpps fram som. kommenterande förståsigpåare av politiska fränder i media, typ Rockström.
Peter Stilbs säger ”vad gäller globala temperaturdata” varefter han visar en figur för ”Tropicla Mid Troposphere”. Hade det inte varit för att samma figur varit uppe så många gånger tidigare hade jag kunnat förstå att det är ett slarvfel som händer, att man missar vad figuren föreställer, men nu är det en standardfigur som hans sida drar upp hela tiden så man tycker Peter borde lärt sig vid det här laget. Det finns som konstaterats vid dessa tidigare tillfällen andra problem med den också.
Den ”klimatforskning” som det ofta hänvisas till är politiskt styrd och är inte mer seriös än till exempel rasbiologin var under 1900-talets första hälft.
DET GÅR INTE att på förhand bestämma ”rätt” och ”fel” och belöna dem som kommer fram till de svaren man vill ha och likaså bestraffa de forskare som inte kommer fram till de svaren.
Lyssnade på Sten Bergströms föredragning och reflekterade över Vänerns problem-som tycks försvunnit efter den stora översvämningen år 2000.
Är det tappningen som blivit anpassad? Det tyck så:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/fakta-om-vanern-1.4732
Sen är det underligt att Sten Bergström väljer att visa havsnivåmätningar från satelliter utan att reflektera över mer näraliggande mätningar i peglar! Oseriöst från vårt statliga institut-SMHI.
http://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_global_station.htm?stnid=050-011
TP #4 angående ’Tropical Mid-Troposphere’
Värt att påpeka.
Men problemen som denna bild påvisar är på riktigt (för modellerna), emedan ’problemen’ som klimathotsanhängarna vill dra upp i stället nästan uteslutande är perifera petitesser, krumbuktande och/eller ordmärkeri.
Jag förstår varför ni i stort sett aldrig vill gå nära de relevanta frågorna, hantera kärnpunkterna kring dessa. Frågan är dock om ni själva gör det …
Grafen med världens årsmedeltemperatur från 1880-2000, visar med tydlighet att vi har haft en ökad nederbörd från ca 1940. Men samtidigt har vi haft en ökad temperaturhöjning, vilket då är naturligt att den följs av mer vattenånga och därmed mer regn. Men det stora frågetecknet är vad har orsakat denna globala värmehöjning? Att de forskare som tror på AGW menar att det är antropogen CO2 som är orsaken på grund av att ingen annan förklaring kan finnas, är inte en vetenskaplig förklaring. Sanningen är att de som påstår detta inte förstår sambandet mellan jordens klimatvariationer och yttre påverkan som solen etc. Det är en vetenskaplig skam att inte IPCC, som faktiskt dikterar världens tro på AGW, inte nämner det Solar Grand Maximum som har inträffat under samma period som nämnda graf visar på en ökning i mängden nederbörd. Att kunskapen på detta område som gäller interaktion med yttre fenomen inte har varit tillräckligt utvecklad förrän nu, kan väl inte ge mandat för att låta vetenskapen friskriva sig för denna okunskap. Det är vetenskapens uppgift att klarlägga det som ännu är dolt och inte att mörka sin okunskap på området. Detta är precis vad klimatforskarna just nu gör, de mörkar sin okunskap om yttre påverkan på vår naturliga klimatvariation som har funnits så länge jorden har haft en atmosfär innehållande vattenånga och CO2.
I min kommentar [8]; skall det stå i första meningen, årsnederbörd 1901-2013 och ingenting annat.
Jag skulle gärna se att Klimatupplysningen ändrar fokus från att mest vara en strikt vetenskapssajt för några relativt få högutbildade inom naturvetenskap till en mer folklig sida, där många fler vågar delta i diskussionerna.
Jag tror det är ”folkligheten” och det enkla – om än så felaktiga – budskapet som gjort våra motståndare så framgångsrika. Folk flest har vare sig intresse eller tar sig tid att sätta sig in frågor som kräver en hel del bakgrundskunskap. Hur fel klimatalarmismen än är, så budskapet enkelt tilltalande så länge kunskapen inte står i vägen.
Thoralf Alfsson har en intressant blogg som handlar om det mesta.
http://thoralf.bloggplatsen.se/2016/04/07/11294960-sluta-skylla-pa-klimatforandringarna/
#11
Intressant fakta check som våra journalister bör få del av från SMHI. (Nederbördsutvecklingen)
De kunde även gissa sig till att om den förbrukare av vatten som är störst (Guldfågeln) expanderar så ökar vattenförbrukningen också. Speciellt om priset är lågt.
I stället så får de nonsensklimatgissningar från SMHI-våra modeller..
Själv hade jag som en gissning ökad förbrukning tack vare ökad beläggning på campingplatser även vintertid numera.
#7 Jonas N
Det som gör att temperaturdiagrammet saknar trovärdighet är det som redovisas i diagrammet som satellitmätningar inte stämmer överens med de resultat som RSS och UAH har för troposfären. Det verkar stämma ungefär med lägre stratosfären så jag misstänker att någon som satt samman diagrammet har tittat på fel statistik. Det som är konstigt är att det visats så många gånger och felet har påpekats så väljer Peter Stilbs ändå ta med diagrammet. För övrigt anser jag att ska man jämföra prognoser från markytan med mätningar så ska det vara med mätningar från markytan och inte mätningar långt över markytan.
#13 Sigge
Är denna länk relevant?
https://judithcurry.com/2016/04/05/comparing-models-with-observations/
OT
P1 just nu om boken ”Norrlandsparadoxen”. Vindkraften gav inga lokala jobb som man hoppats på. Lokalpolitikerna grundlurade. Markbygden ett paradexempel. ”De fick inget tillbaka”. Sorsele sa nej. En ny tid väntar förhoppningsvis.
Peter F, var det en miss från SR att ta upp den här utredningen? Hade de missat poängen helt? Jag lyssnade på hela i tervjun och undrade vad som hänt.
Ann lh #16
Vet inte men hon som intervjuade ifrågasatte inte mycket. Hon fick författaren att medge att vindkraften producerade samhällsnyttig el, men sedan var det stopp. Sveriges alla kommunalpolitiker hoppas jag läser ”Norrlandsparadoxen”.
Mera OT, f´låt.
SR rapporterar att ännu flera mediaföretag stänger sina kommentatorsfält. Huvudskälet denna gång är att kommentarerna håller för låg nivå ! Som om tidningarna skulle hålla en högre nivå !! PK-korrekta tidningar stänger nu snart alla sina läsare ute från debatt inte minst i klimatfrågan.
Tack Peter!
En centralt placerad vetenskapsförvillare i Sverige är SMHI. De saknar skrupler och verkar helt ointresserade av vetenskapliga fakta. Bara deras försäljning av helt felaktiga prognoser till våra kommuner om havsnivåhöjningar borde vara tillräckligt för en fällande dom för falsk marknadsföring – för att inte tala om försnillning av skattemedel.
Olav G ”10
”Jag skulle gärna se att Klimatupplysningen ändrar fokus från att mest vara en strikt vetenskapssajt för några relativt få högutbildade inom naturvetenskap till en mer folklig sida, där många fler vågar delta i diskussionerna.”
Ledsen, men våra skribenter består av vetenskaps- och faktanördar. Dvs, av sådana som tror att sakläget har betydelse för bedömningen av klimatfrågan. Det ”folkliga” serveras vi ju dagligen från stormedia.
Ang. Bergström:
Sea levels rising less than half as fast, no acceleration!
http://notrickszone.com/2016/04/11/broken-altimetry-225-tide-gauges-show-sea-level-rising-only-1-48-mm-per-year-less-than-half-the-satellite-claimed-rate/
Ingemar # 20. Hade alla författare på KI förklarat klimatvetenskapen och energifrågan på samma lättbegripliga och intressanta sätt som exempelvis du själv och Per Welander skulle jag inte skrivit det jag gjorde (# 10).
Allt jag vill är att KI läses av så många som möjligt. Vi klimatrealister har inte för precis för många kanaler där vi kan föra ut våra meningar. I stället skulle jag tro att allt som 99 procent av Sveriges befolkning vet om oss är det de läser och hör på klimathotsmedia. Den situationen kan inte bli värre än den är.
#14 Lasse
Det diagrammet stämmer bättre med observerade satellitdata.
Men jag förstår ändå inte varför man skall jämföra prognoser för marktemperatur med satellitmätningar från en hög höjd.
”Men jag förstår ändå inte varför man skall jämföra prognoser för marktemperatur med satellitmätningar från en hög höjd”
Satelliter kan mäta markytans (eller havsytans) temperatur och de kan mäta temperaturen inom olika höjdband. Vad de inte kan göra är att mäta temperaturen 1,5 meter över markytan. Detta är den traditionella definitionen på marktemperatur (helt enkelt därför att det är den höjd där det är lättast att läsa av en termometer).
Däremot kan de mäta temperaturen över hela Jorden (utom två små områden runt polerna) vilket är betydligt mer än vad markmätningarna klarar av.
Mera om …
Guldspadevinnaren Arne Muller intervjuades om sin bok Den norrländska paradoxen i P1 Studio Ett 32 minuter in i programmet. Det var förvånansvärt upplysande om hur gruv- och vindkraftssatsningarna kostade skjortan men ”bidde en katastrofal tumme”. Märk väl denne journalist på SR får Guldspade för att ha grävt i frågan och dessutom hela 10 minuter i P1 för att upplysa om alla miljarder i sjön. SVT har dock inte uppmärksammat frågan.
#24 tty
Det står att satelliterna mätt temperaturen i mellersta troposfären och inte vid marken.
Sigge #26
”Det står att satelliterna mätt temperaturen i mellersta troposfären och inte vid marken.”
Men det gäller väl de redovisade modellerna också. Därför är det inte en äpplen och päron jämförelse utan en jämförelse mellan modeller och verkligheten på samma höjd.
#27 Ulf L
Jag vet inte vad som är redovisat i diagrammet. Det verkar inte stämma med GISS modeller för marktemperatur som är lägre än vad som redovisas i diagrammet.
http://psc.apl.washington.edu/zhang/Pubs/Miller_etal2014.pdf
Enligt klimatforskarna så visar beräkningsmodellerna är det mindre temperaturökning när man kommer högre upp atmosfären med ökad CO2-halt och när man kommer så långt ut som övre stratosfären skall t o m temperaturen minska.
Sigge,
Satellitdata gäller UAH och RSS.
Samtliga data i diagrammet (modeller, satelliter och ballonger) gäller den mellersta troposfären. Förutsättningarna anges tydligt (ekvatorområdet, mellersta troposfären, 5 års löpande medelvärden). Modelldata gäller alltså ej markytan.
Det tycks, inte oväntat, råda en del kontroverser kring diagrammet eftersom det med stor tydlighet visar hur tokfel modellresultaten faktiskt är. Kontroverserna gäller dock inte data, utan hur man väljer att presentera dessa.
Henrik #29 Det finns en hel massa lurt med den där figuren. T ex har man medelvärdesbildat olika satellit och ballongdata för att dölja den stora spridningen mellan dem. (Både UAH och RSS har ju dessutom sedan figuren skapades gjort stora justeringar i sin algoritm). Som Sigge är inne på verkar dessutom trenden i modellkörningarna väl hög. Har Christy verkligen använt samma vertikala viktfunktion för temperaturen för satellit- och modelldata? Som framgår i #14 får Gavin Schmidt ett helt annat resultat när han gör motsvarande figur.
Sigge #26,
”Det står att satelliterna mätt temperaturen i mellersta troposfären och inte vid marken.”
Är det inte på den höjden som hotspotten borde visa sig enligt modellerna?
#31 Ingemar Nordin
Nu står det ”surface” på de klimatmodeller jag hittat. Överlag är de något lägre än det som redovisas i diagrammet ovan.
Jag tycker Ni som står för den här bloggen borde kolla källorna lite noggrannare. Det är ofta som Ni publicerar rena felaktigheter som diagrammet ovan.
Sigge #32,
”Jag tycker Ni som står för den här bloggen borde kolla källorna lite noggrannare. Det är ofta som Ni publicerar rena felaktigheter som diagrammet ovan.”
Var har du fått ”rena felaktigheter” ifrån? Kan du bevisa det?
Här är lite kompletterande material om vilka modeller som man har kört:
http://www.drroyspencer.com/2013/06/epic-fail-73-climate-models-vs-observations-for-tropical-tropospheric-temperature/
”The lack of a tropical upper tropospheric hotspot in the observations is the main reason for the disconnect in the above plots”
Ingemar #33 ”Var har du fått ”rena felaktigheter” ifrån?”
Jag gav om inte annat ett exempel i #4. Kan du sen förklara för en ej tillräckligt insatt hur ”tropical bulk tropospheric temperature” är definierad i dessa figurer. Hur jämför sig viktfunktionen med den man har t ex i UAH:
http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/MSU2-vs-LT23-vs-LT.gif
Sigge #32
”Jag tycker Ni som står för den här bloggen borde kolla källorna lite noggrannare.”
Det kommer alltså från samma person som försökte hävda att S McIntyre sitter hemma på kammaren och förfalskar omslag från Times Magazine. Obetalbart
Thomas P #34,
Jag kan inte se något annat än tomt prat i #4. Som vanligt när det skall föreställa ”motbevis”.
Ingemar #36 Så du förstår inte skillnaden mellan ”tropisk” och ”global”. Bra, då vet vi det.
#37 Thomas P
Kan du ge ett exempel på en global temperaturserie då enligt vad som verkar vara din definition? Jag känner inte till någon i alla fall.
Den tropiska medeltroposfärsserien i figuren är global enligt normalt användande av ordet. Den täcker jordens hela tropiska medeltroposfär. Serien är uppenbart inte regional, som till exempel om den varit bara över Afrika.
Ett globalt genomsnitt av tex BNP täcker inte hela jorden, ändå är det globalt. Ett globalt genomsnitt av alla i-länders BNP är också globalt, även om det är en delmängd av alla länder. Precis som tropisk atmosfär är en delmängd av all atmosfär.
Då vet du det. 😉
Christopher #38 Orwell skulle varit stolt över din lek med definitioner.
Hade du sen något att säga om huruvida den vertikala höjdprofilen är densamma i modellerna och de uppmätta data? Om att båda de satellitbaserade temperaturserier den där figuren baserades på genomgått stora revisioner sen den gjordes?
#39,
Thomas letar förtvivlat efter några fel i figuren…
Säg till när du hittat något att klanka ned på, Thomas.
#39 Thomas P
Det är ingen lek, det är vad ordet betyder och hur det används. Att du inte svarar på frågan eller kommer med motargument gör det rätt tydligt att du inser det också. Motsatsen till global är regional. Är verkligen serierna i figuren regionala i normalt språkbruk tycker du?
Jag tror inte du hade varit gladare om någon gjort en ny kurva med senaste revisioner. Tror du diskrepansen försvinner? Men om du kan svära på att alla data du någonsin länkat till för att stödja din tes alltid är absolut senaste revision kan du ju kasta första stenen…
Finlir till trots råder det knappast någon tvekan om att modellerna överskattat uppvärmningen.
#33 Ingemar Nordin
Det är uppenbart att redovisningen av satellitmätningen i diagrammet ovan är helt felaktig. Det behöver vi inte diskutera mer. Eran trovärdighet blir inte större av att Ni publicerar samma lögner om och om igen. Att Ni dessutom kommer med elaka kommentarer mot de som påvisar felaktigheter i det Ni skriver förbättrar heller inte Er trovärdighet.
#41 Cristopher E
Om man jämför modellerna med uppmätta värden på marken så är skillnaden mindre. Att temperaturen sedan år 2000 inte ökat lika snabbt som modellernas prognoser kan bero på många olika orsaker. Det är ändå en för kort tid som har gått för att helt döma ut klimatmodellerna.
Det är bra att veta att enligt klimatmodellernas beräkningar så är temperaturhöjningen i mellersta troposfären ungefär 2/3-delar av vad det är på marken och kommer man upp i nedre stratosfären så är det knappt någon temperaturökning alls. I övre stratosfären förväntas temperaturen minska enligt klimatmodellerna. I diagrammet ovan verkar det som man tagit satellitmätningar från nedre troposfären och jämfört med klimatmodeller som gäller markytan. Man har dessutom skruvat lite på klimatmodellerna så att de ska ge lite större temperaturökning än de 0,15-0,20 grader per decennium som de flesta klimatmodeller har.
Har just åkt skidor på väldigt fina spår. Hade jag nöjt mig med att läsa Rockströms larmrapporter om den globala uppvärmningens effekter på skidåkning så hade jag ställt undan skidorna för flera år sen. Ibland skadar det inte att ge sig ut i verkligheten, den stämmer inte alltid med larmrapporterna.
#43 Sigge
Nej, både satellitmätningar och modellvärden är från tropiska mellantroposfären. Jag vet inte varför du framhärdar med att det inte är så.
Det är ett relevant område i atmosfären att jämföra på grund av det området enligt AGW-teori skulle påverkas mest (hotspoten).
Att jämföra modeller och ytdata är inte så intressant då ytdatat är så osäkert. Och satellitdata från ytan finns ju inte.
Vad är det som är ”uppenbart felaktigt” i redovisningen ovan? Thomas efterlyser senaste revideringar av satellitdata, men det är ju ingen felaktighet.
#45 Christopher E
Satellitdata är felaktigt. Det finns 2 kända, det ena är UAH och det andra är RSS.
Här UAH temperaturserie
http://www.drroyspencer.com/latest-global-temperatures/
Du kan själv konstatera att den ligger långt ifrån det som redovisas i diagrammet ovan.
#46 Sigge
Vadå felaktigt? Du länkar till data för lägre troposfären, diagrammet visar ett snitt av UAH/RSS för mellantroposfären. Det är ju olika data.
Har du inte förstått att man via MSU kan beräkna värden för olika höjder?
Diagrammet visar dessutom årsmedelvärden, din länk månadsvärden, vilken givetvis också ser annorlunda ut därför med större amplitud i variationen.
Vänligen visa hur datat i diagrammet är felaktigt. Hittills verkar kritiken mest förvirrad.
# 30
Det är inte så konstigt att Gavin S (länk i #14) får modellerna att gå ”kalla” – han matar den med RCP4,5
Nästan tilka bra som Mike´s trick.
Bengt Abelsson #48
Tack för den!
Men som Judith Curry kommenterar på sin blog där hon tar upp frågan spelar det inte så stor roll, före år 2040, om man använder RCP4,5 eller det värsta utsläppsscenariet RCP8,6.
Eftersom Sigge tagit upp frågan kan det vara på sin plats att visa vad McIntyre kommit fram till och hans kommentar:
Citat:
”Gavin Schmidt’s own diagrams are frequently designed to do exactly what he accused you of. His diagrams disguise and understate the very real differences between observations and models.
Here is a diagram that shows relevant detail not shown by Schmidt – the comparison between models with multiple runs to observations. I’ve grouped singletons into one group. Nic Lewis has used a version of this graphic. I’ve done this for TRP, but will try to do GLB some time in the next day or two. For nearly all models, there is a striking discrepancy between models and observations.”
Länk till figuren:
http://www.climateaudit.info/images/models/cmip5/boxplot_TRP_tlt_1979-2016.png
Länk till Currys inlägg:
https://judithcurry.com/2016/04/05/comparing-models-with-observations/#more-21374
46
Sigge
Du ser Sigge. Den här siten är inte så tokig. Du har redan lärt en del från Christopher E .
#50 Mats G
Här kan du se modeller för markbaserad temperaturökning på sid 458.
http://psc.apl.washington.edu/zhang/Pubs/Miller_etal2014.pdf
De som kan konstateras där är att modellerna bara visar ungefär hälften av den temperaturökning som modellerna ovan påstås visa. Detta är dessutom modeller gällande marktemperatur.
Jag har försökt att leta efter modeller som skall gälla mid troposhere. Jag har tyvärr inte hittat någon källa. Bara klimatlögnsbloggar som redovisar samma eller liknande diagram. Det jag hittat är att den beräknade temperaturökningen avtar med med ökad höjd. Här varierar uppfattningarna en del men alla är överens om att temperaturökningen avtar med höjden och att i yttre troposfären så kommer temperaturen att sjunka. Därför är det orimligt att modellerna för mellersta tropsfären skulle visa större temperaturökning än på markytan.
Om man jämför modellerna för markytan med uppmätta temperaturer på markytan så är det skillnad där också men inte alls lika mycket som det som redovisas i diagrammet ovan.
51
Sigge
Jag kom in lite sent så jag är inte hundra på vad som diskuteras.
”Det jag hittat är att den beräknade temperaturökningen avtar med med ökad höjd.”
Det här ställer jag upp på.
Fö. En av de centrala temperaturseriena för mig är 400-t års serien. Där ser man ett tydligt mönster med värmetoppar var 100-t år ungefär. Försökt hitta något som kunde förklara det. Förmodligen har det med vår resa genom världsaltet att göra.
Vi befinner oss nu i interglacial. Det innebär om man skall tro på historien att vi närmar oss slutet på interglacialen. En del optimister anser att människans påverkan på klimatet har skjutit fram slutet på interglacialen med hela 50.000 år. Det skall vi vara glada för.
Med det perspektivet. Blir modeller. korta temperaturserier i vilken atmosfär som helt mindre relevant.
Jag ser mest fördelar med vår påverkan. En gönare och varmare planet. Mer mat åt folket. Jag har svårt att se problem med det. Jag är väl en optimist.
Sigge #51
Med inställningen alla som inte bekräftar vad du vill se är ”klimatlögnare” blir det inte lätt för dig att komma vidare.
Nu har du tydligen till slut förstått att du inte kan jämföra mellantroposfären med nedre troposfären och klaga över att de inte är lika. Eller egentligen ännu värre, du påstod att kurvorna felaktigt visade nedre troposfären och klagade över att de inte liknade nedre troposfären och därför var förfalskade. 🙂
Nu behöver du även ta till dig att figuren alltså visar tropiska mellantroposfären medan du nu letar kurvor på hela globala mellantroposfären för att än gång försöka ”bevisa” förfalskning.
Inse det och du är snart framme. Vid erkännandet att graferna inte är några förfalskningar. Lika lite som de här ökända McIntyre-Timesomslagen à la Sigge. 😉