Under senare tid har vi sett hur den miljöpartistiska linjen slagit igenom i de statliga företagen Vattenfall, SSAB och LKAB. Nu har de alla VD:ar som prioriterar regeringens kommande fossilfrihet. De litar på att politiker, skatter, subventioner och lagar skall få företagen att gå runt. VD:arna blir rikligt belönade med flera miljoner om året i lön. Jag kan inte annat än att publicera Joshs senaste mycket träffande teckning.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
En bild kan verkligen säga mer än tusen ord!
Tack!
VD har väl i ovan nämnda företag att hörsamma direktiven från direktionen (styrelsen), dvs. den av ägarna utsedda gruppen människor som anses kunna
driva företaget i konkurrens med andra i branschen.
Som ”skattskriven” i Sverige får jag tillstå att jag räknas som en av ägarna.
Likt mig själv saknas kompetensen och drivkraften hos en mycket stor andel av ägarna.
Då är det kanske förmodligen inte mer att förvänta av företagens framtid.
Staten skall inte äga företag som i övrigt förväntas konkurrera på en marknad. Det har prövats förr, med få lyckosamma exempel.
(Tänker jag efter så hittar jag inget bra exempel där det har lyckats.)
Illustrationen säger allt
Inte nog med att staten äger och driver företagen. Dess styrelser tycks dessutom bestå av aktivister. Partiet med 4% väljarstöd måste slagit världsrekord i kostnad/väljare och nästa val är partiet förhoppningsvis borta ur leken. Problemet är att notan kommer däremot finnas kvar länge för skattebetalarna.
Ett förtydligande. Svenska staten äger LKAB och Vattenfall helt. Däremot inte SSAB. Indirekt äger svenska staten via LKAB som äger drygt 10 % av SSAB. Dessutom äger finska staten knappt 10 % också. För övrigt är det s.k. institutionella placerare som äger SSAB och givetvis ett stort antal privatpersoner då SSAB är ett börsnoterat bolag.
#4 Karl Erik
Korrekt, min kommentar avsåg naturligtvis i första hand LKAB och Vattenfall. Beträffande SSAB kan man ju notera att aktiemarknaden inte reagerade särskilt optimistiskt över framtidsplanerna.
Man skulle skicka ett exemplar av ”Atlas Shrugged” till all styrelsemedlemmar och be dem sätta sig ner efter att ha läst boken.
… å andra sidan är det kanske just det de har gjort och därifrån fått idén att låta skattebetalare finansiera verksamheten.
55 TWh bokas upp av LKAB.
Det är en tredjedel av Sveriges nuvarande elproduktion.
6200 MWh/h
Den elen skall även vara grön och flöda 24/365.
Utopi!
WUWT hade igår ett avslöjande om GB måtuppfyllelse vad gäller vindkraftsutbyggnaden:
https://wattsupwiththat.com/2020/11/24/famous-failed-predictions-uk-offshore-wind-edition/
Här uppe i norr gör alla vågen! Självklart, då Mosander sa det förlösande orden: 400 miljarder.
Gigantisk utbyggnad av vindkraft säger Pär Weihed, professor i malmgeologi. Han säger också att att kompetensutvecklingsbehovet blir ofantligt och att LTU har en nyckelroll där. Ställer mig frågande till det detta.
Kanske man ska kolla med samerna först, när det gäller vindkraften. Kanske de tänker sig att bygga vindkraften söderut. Elöverskottet här uppe räcker nog enligt uppgift de planerade kommande behovet..
När det gäller kompetensen finns ju redan processmetallurgin på KTH och jag ser inte att den utbildningen inte skulle duga om kol byts ut mot väte vid reduktionen. I övrigt vet jag inte om gruvbrytningen behöver förändras på något sätt som kräver kompetensutveckling utförd av LTU. Däremot finns det ju många utvecklingsbara mineraltillgångar för utvinning. Samma där, kolla med MP och samerna först!
#7 Lasse
Med smarta elmätare kommer andra elanvändare att kopplas bort så att LKAB får el 24/365.
”Smarta elmätare. Fr.o.m. den 1 januari 2025 gäller nya krav:
Förbrukningen skall mätas per timme
Uppdateras på distans
Fjärrmanövreras, så att elen kan kopplas till och från på distans.”
https://klimatsans.com/2020/11/25/elbalans-smarta-elmatare/
SvD gör sin insats och inleder en ny serie: ”Klimathjärnorna”.
I gårdagens tråd diskuterades LKAB och ytterligare frågor dyker upp.
#7 Lasse konstaterar att den genomsnittliga effekten är 6 GW. Det är otroligt mycket, ungefär som sex kärnkraftverk.
Till det kommer den energi som alstras när vätgasen oxideras, vet någon hur mycket det blir?
Nu är vattenånga lätt, molekylvikt = 18 att jämföras med kväve = 28 och syre = 32, så den energin stiger nog lätt mot höjden. Men hur gör man för att bli av med 6 000 000 kW värme från vindkraften? I Luleå där LKAB inte medgavs att bygga kan det kanske kylas ut i Bottenhavet, men i Kiruna?
Avtrycket från vindkraften som behövs blir 660 000 ton koldioxid årligen och det är kanske inte så mycket. Ju mer jag tänker på LKAB och vätgassatsningen desto mer övertygad blir jag att det kommer att misslyckas av två oberoende skäl.
• Miljörörelserna uppfattar inte proportioner. Därför har de ofta fel om slutsatser och kostnaden och miljöförstörelsen bryr de sig aldrig om. Ekonomin går inte ihop. Ingen kommer att vilja betala för en ”klimatnytta” som nästan inte finns. Det handlar om kanske någon tusendels grad på 100 år.
• Vi måste backa till 1980-talet för att förstå. Då var den stora oron att jordens resurser kommer att ta slut, peak-oil, peak-coal etc. Många funderade på hur vi skall få människor att ändra sin livsföring. Någon oro för koldioxid fanns inte på den tiden, den var ju bara nyttig och behövdes till fotosyntes.
Alexander King var då ordförande i Romklubben och han sa,
– I sökandet efter en gemensam fiende som skulle kunna förena oss kom vi upp med idén att hotet om global uppvärmning vore en lämplig metod.
Sir John Houghton, förste ordförande i IPCC gick längre,
– Om vi inte förebådar katastrofer kommer ingen att lyssna.
Så var skrämseln för koldioxid och klimat uppfunnen. Men det räckte inte. Paul Watson, en av Greenpeace grundare insåg att den massmediala makten var viktig,
– Det spelar ingen roll vad som är sant, det är bara vad folk tror är sant som har betydelse.
På det sättet transformerades sparsamhet med jordens begränsade resurser till skräck för koldioxid. I stället för att arbeta för att begränsa användningen av kol, mineraler och betongklumpar jagar och hatar vi nu koldioxid, det livsviktiga ämne som är Guds gåva till jorden och mänskligheten. Vi förstör den jord vi vill rädda på grund av att målen transformerats.
#8 jag själv
De har ju metallurgiutbildning på LTU också är det bäst att tillägga. Även om den fört en något tynande tillvaro de senaste åren och mycket av forskningen varit inriktad mot masugn om jag minns rätt.
jax #8
jo, LKAB´s 55 Twh från vind och 400 mdr i investeringar är så underligt att man får funderingar om annat bakom. T ex, vad gör en LKAB vd som räknar med/vet att Kiruna gruvan snart är historia?
Blir intressant att se hur EU-kramarna i MP kommer att hantera det här.
https://www.politico.eu/article/swedish-ground-zero-for-eu-strategic-materials-plan/
Nån borde sätta Göran Person, ordförande för LKAB, framför ett diagram med dagens energisituation och be honom tänka högt .
Med hans kapacitet borde det räcka med en halvdag för att få honom insatt!
55TWh??
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elproduktion/
OT Det har just varit en föreläsning på kunskapskanalen om ”Plast i uthålligt cirkulärt samhälle”. Det räcker tydligen inte med hållbart, det ska också vara uthålligt.
Daniel W. #16
Varje gång jag passerar återvinningen här är plastbehållaren proppfull, det är förmodligen en propp nånstans. Läste nån gång i våras att man köpt in en tysk undermaskin som skulle klara att sortera plasten. Det går naturligtvis att konstruera en sån maskin men jag misstänker att den kräver kontinuerlig handpåläggning av en tekniker för att fungera.
OT ”Klimatkrisen” är nu löst. Helsingborgs lasaretts anestesiavdelning ska nu använda en mer klimatsmart/neutral gas vid narkos.
Frågan är om detta tyvärr är början till slutet för LKAB.
Malmreserverna sinar. (Malm är ju ett ekonomiskt begrepp = mineralisering som är lönsam att utvinna). De mineraliseringar som framgent kan bli malm ligger allt djupare och mer svåråtkomliga. Dvs allt högre kostnader för utvinning.
För att öka malmreserven måste man sänka kostnaden för utvinningen och/eller få ett högre försäljningspris. LKAB:s historiska satsning på pellets istället för fines var ju ett exempel på högre pris.
Det ena halmstrået blir nu ”ny världsstandard för gruvbrytning”, digitalisering – automatisering – robotisering. Det andra att halmstrået co2-fri järnsvamp som tros öka intäkterna.
I bägge fallen framstår det som rena förhoppningar – men LKAB ser kanske ingen annan tänkbar lösning efter 2035.
Vad gäller effektbehovet blir det, som framförts ovan, drygt 6000 MW om årsbehovet är 55 TWh. Men det gäller ju bara om man kör konstant 8760 timmar per år. I själva verket är väl en viktig del av ”affärsidén” med Hybrit att vätgasproduktionen bara ska köras när elpriset är tillräckligt lågt. Det är ju därför man ska bygga gigantiska lager med vätgas.
Vi pratar således snarare om 12 000-24 000 MW effektbehov, i det senare fallet lika mycket som hela Sveriges nuvarande topplast. Nu om inte förr inser man att dessa planer är en ren utopi.
En möjlig positiv effekt av LKAB:s och regeringens gemensamma utspel, är att regeringen kanske snart ger tillstånd till ny järngruva i Kallak, Jokkmokk. Frågan är bara vad miljöpartiet och renskötarna då ska få i present som kompensation.
#18
De talar dock försiktigtvis inte om vad de bytt till. Alla narkosgaser är nämligen växthusgaser.
O.T.
Då har jag tagit mig igenom en web-föreläsning med Anders Wijkman som presentatör och Johan Rockström som dragplåster.
Bakom arrangemanget stod Kungliga Pseudo-Vetenskaps Akademin.
Budskapet var inget nytt 95 % politik 5% något som försökte ge sken av att se ut som vetenskap.
– Nu gäller det mänsklighetens framtid på planeten och Rocky visar vägen.
– Oj vad Holocens temperatur varit stabil ända tills nu!
– Hockyklubbor finns och är äkta.
– Temperaturen ökar snabbare nu än på 5 milijoner år.
– Covid är bara ett exempel på att vi nått en planetär gräns, de klimatmässiga ligger omedelbart framför oss eller kanske vissa bakom oss?
– Hothouse earth är en reell och akut fara, det kan bli lika varmt som för 10-20-30 milijoner år sen.
– Regnskog kan bli savann, savann kan bli öken!!!
– Tipping points och domino-effekter framhävdes ordentligt
– Vi riskerar knappast någon framtida istid längre – TACK FÖR DET ROCKY!!!
– Biden i st f Trump betyder oerhört mycket!
– och en del till.
– Nu går vi snabbt ner radikalt till 2030, sen noll till 2050!!!
– frågeställare undrade hur snart Golfströmmen skulle kollapsa.
Så nu slipper du som läst detta se skiten. (=politiken)
#20 Rolf
Tack för att du offrade dig, det besparar huvudvärken för många andra 🙂
@#9 You are BRAVE!
Knappast ngn nyhet och inte kolfritt heller. H2 + CO där naturgas ger kolet. Så lämpligt att den inte längre är fossil då. därefter skall stål görs av järnet. Mera kol dvs naturgas/ CO.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Direktreducerat_j%C3%A4rn
Corona pandemin kommer kännas som en skön söndagspromenad i ett somrigt juli väder jämfört med klimatdiktaturen som kommer. Jo den kommer… och WEF tycker att pandemin hjälper till.. great reset etc.. bedrövligt.
Betr. LKAB finns en annan fråga, förutom det extremt stora behovet av fossilfri el. Det är att när LKAB ska producera järnsvamp och sälja den, så riktar man sig mot andra kunder än de har idag. Eller till kunder som är beredda att skrota sina masugnar. Järnsvampen går direkt till stålverket och masugn blir överflödig. Detta planerar SSAB Oxelösund redan, men hur går det med övriga kunder?
LKABs planer verkar också gå tvärs emot Hybrit (som man är en av tre delägare i) då man ska sälja järnsvamp som kan gå direkt till ett stålverk, utan att passera den vätgasdrivna reduktionen av malmen. Om LKABs plan genomförs, då måste det vara läge för att lägga ner Hybrit. Alternativt att SSAB övergår till att köpa traditionell järnmalmspellets från Brasilien, Kanada eller Ryssland.
Lite O.T.
Detta surr kring LKAB/SSAB och hur de ska få fram el i gigantiska mängder fick mig att kolla lite hur det ser ut i Tyskland.
Enligt en film med Michael Schellenberger (gul T-shirt) närmar sig kostnaden för deras ”förnybara el” vanvettigt hysteriska 5000 MDR SEK!!!! Han menar att Tyskland för dessa pengar skulle kunna ha byggt en komplett ny flotta kärnkraft för att klara 100%!
Enligt en site jag kollade idag svarar vind och solceller närmare 25% av deras el-produktion.
Notera då att dessa 25% medför den ENORMT stora nackdelen att något måste balansera (=rysk gas, d.v.s. fossilt) och att transmissionen blir krånglig när man vid olika tillfällen måste styra nätet på olika sätt.
Är det inte dags för en ny folkkampanj i syfte att tvinga makthavarna att besinna sig???
Ett förslag till slogan:
KROSSA ”Miljörörelsen”
KROSSA MP
KROSSA C
—- För klimatets, naturens och miljöns skull!!!
”I själva verket är väl en viktig del av ”affärsidén” med Hybrit att vätgasproduktionen bara ska köras när elpriset är tillräckligt lågt. Det är ju därför man ska bygga gigantiska lager med vätgas.”
Och att köra en enorm elektrolysanläggning med otaliga pumpar, ventiler, styrelektronik etc etc med ständigt varierande effekt beroende på om det blåser eller inte kommer att bli fullkomligt fabulöst dyrt om det ens är tekniskt möjligt. Utrustning som frekvent varvas upp och ner är bland det värsta som finns underhållsmässigt. Men underhåll är ju något som politiker och högre chefer har väldigt svårt att förstå, det vet jag av egen erfarenhet.
#26 Tack Karl Erik, det var intressant information som jag missat. Den har de inte framfört i sin reklam.
Men om det är så, då är väl inte Kiruna med tanke på tor-transporterna med Narvik, bästa plats för sådan verksamhet. Då kan järnsvamptillverkning + kärnkraft lämpligare byggas där järnmalmen finns dvs Brasilien etc. där kärnkraftmotståndet inte är så stort.
”– Hothouse earth är en reell och akut fara, det kan bli lika varmt som för 10-20-30 milijoner år sen.
– Regnskog kan bli savann, savann kan bli öken!!!”¨
Fast det som har hänt de senaste 30 miljonerna år vid övergången från växthusklimat till ishusklimat är ju just att regnskogar har blivit savann och savann har blivit öken. Varför skulle det fungera precis tvärtom i framtiden?
#21
Bra sammanfattning.
Satt mest och småfnissade för egen del. Märkligt vad man kan få till det om man är troende…
#26 och 29
Jag har inte uppfattat att LKAB avser producera järnsvamp utan ”den vätgasdrivna reduktionen av malmen”. Hur skulle det gå till?
Som jag fattar det bygger LKAB:s planer rakt av på Hybrit-konceptet. Men jag kan ju ha missuppfattat, jag jobbar med elkraft.
Inte för att vara sån men stenåldern tog ju inte slut för att stenen tog slut man måste ju utveckla sig så gör även energi sektorn.sen får man ju se vad framtiden har att erbjuda
tty #20
Det blir väl träklubba, en sån är ju också hållbar.
I detta protokoll från Svenska Kraftnäts Planeringsråd (punkt 6) kan man läsa lite om hur Hybrit tänkt (?) kring effektbehovet…
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/organisation/vara-rad/planeringsradet/2020/2020-mote-2-protokoll.pdf
Till saken hör att stora företag och statligt ägda företag har nära på gratis el energi till skillnad från boende i hus.Trafikverket med under organisationer har som mål nu att fasa ut fossila bränslen, lycka till med den drömmen, att driva fartyg av isbrytarstorlek, Tallolje bränslen är i slutändan av samma karaktär som brännoljorna.
#26 #29 #32
Konceptet i Hybrit bygger på att masugnarna hos SSAB läggs ner och att verken utrustas med ljusbågsugnar, som kan vidareförädla järnsvamp. Konceptet LKAB och Hybrit planerar bygger på vätgasreducering av malm till järnsvamp. Så långt finns inga konflikter mellan företagen. Vad LKAB menar med sitt senaste utspel är lite svårt att förstå då de är delägare i Hybrit, ändå talar de om att framtiden får utvisa hur Hybrit passar in i deras koncept. Min gissning är att LKAB vill försäkra sig om att järnsvamptillverkningen hamnar i LKABs regi i Gällivare (Vitåfors) genom att vara proaktiva. Det pågår för närvarande en diskussion om var Hybrits demo-anläggning ska byggas.
Kan också vara så att SSAB är mera tveksamma då det finns problem med att få fram vissa av de kvaliteter som SSAB producerar i ett ljusbågsugnsbaserat verk. Järnsvampen går ju att sälja till alla ljusbågsugnsbaserade verk. Hur lönsamt det blir beror väl till stor del på skrotprisernas utveckling och naturligtvis priset på järnsvampen, men i slutändan måste nytt stål in i det kretsloppet eftersom användningen ökar och skrotbrist blir följden.
#36 jax. Nu hänger jag inte riktigt med i tankegångarna. När man tillför vätgas sker en uppvärmning som jag förmodar ger högre värme än som behövs i senare bearbetning. Det gäller således att kyla, inte ljusbågsvärma, järnsvampen. Detta förutsatt att man inte skall kyla – transportera – återuppvärma den inför nästa bearbetningssteg. Du kan det här men det kan inte jag – ännu.
Varför använder man inte induktiv (virvelströmmar) uppvärmning?
Det skulle vara intressant att se från officiellt håll en beräkning på framtida elförsörjning. Från de som beslutar att lägga ner kärnkraft och satsa på vindkraftsutbyggnad samtidigt som de går med på att elbehovet ska öka enormt i framtiden. Myndigheter måste ju basera sig på nåt annat än önsketänkande och visioner. De kan inte bara tänka att nu kör vi, det får bära eller brista. Det måste finnas en analys nånstans.
#37 Lars Cornell
Beskrivningen som #36 jax ger är helt korrekt.
Redan idag säljer LKAB en typ av pellets (direktreduktions-pellets) som säljs till kunder med tillgång till billig naturgas. Pelletsen värms med naturgas, dock inte till smältning. Kolväten i gasen tar bort syret ur pelletsen och som produkt får man järnsvamp. Denna går sedan till ljusbågsugn där den smälts och kan legeras till önskad stålsort. I en masugn får man smält råjärn som därefter legeras till stål.
Här tänker LKAB ta ett steg framåt i förädlingskedjan och göra järnsvamp med icke-fossil vätgas för reduktionen. Om SSAB stänger sina masugnar och bygger ljusbågsugnar så kan de givetvis använda järnsvamp från LKAB. SSAB tar dock bara runt 15 % av LKABs produktion, så de måste få övriga kunder att stänga sina masugnar och direktreduktionsugnar eller vända sig till skrotbaserade stålverk.
#37 #39
Ja precis Karl-Erik!
#35 BD-Nille
Saxade följande från din referens
”En betydande risk är möjligheten att skala upp processen. Som
exempel räcker inte hela den idag globala årsproduktionen för elektrolyser till för
att täcka behovet ens för demoanläggningen, men produktionskapaciteten rampas
kontinuerligt upp.
Eva avslutade presentationen med att poängterade att det kommer krävas en
effektiv tillståndsprocess för att lyckas med den tighta tidplanen för Hybritinitiativet och i första hand demonstrationsanläggningen. Eva menade på att det är
bråttom om Sverige ska fortsätta ligga i framkant för utvecklingen av fossilfri
stålproduktion och möjliggöra Sveriges klimatambitioner. Det måste gå snabbare
att bygga nya ledningar och det behöver klargöras på vilka villkor nätutbyggnad får
starta. Därför verkar ägarbolagen för att demonstrationsprojektet görs till pilot för
kortare tillståndstider för elnät.”
BD-Nille #35
Tack för länken!
Den bekräftar de flesta gissningar som kommit fram i tråden.
Intressant är att projektet kommer att kräva en ”effektiv” tillståndsprocess.
Dessutom ger den insyn i det ”Klondyke” vindkraften blivit i Sverige. Tillstånd söks t.ex. för samma havsområde från olika intressenter så det blir svårt att bedöma hur stor den verkliga tillväxten blir. Avtal om pris och leverans görs med lång giltighet och 5-6 % garanterad vinst för att locka pensionsfonder.
HYBRIT i LULEÅ DEL 1:
Nedan avser främst konsekvenser av Hybrit-demo (om den hamnar i Luleå), inte LKAB:s nyligen publicerade planer…
Hösten 2019 gick Vattenfall ut med samråd för en ny 150 kV ledning till Luleå, från stamnätsstationen i Svartbyn i Boden till stationen Lerbäcken i Luleå. Detta på begäran av Luleå Energi, som en allmän förstärkning av elförsörjningen till Luleå. Det skulle bli 150 kV ledning nr 4 till Luleå från Boden-området, i konventionellt utförande med portalstolpar (max 20 meter höga) i trä och med normala faslinor -dvs en (1) faslina per fas.
Alldeles nyss i mitten av november år 2020 har Vattenfall dragit tillbaka denna samrådshandling och ersatt den med en ny:
https://www.vattenfalleldistribution.se/globalassets/vart-arbete/samrad/svartbyn-hertsofaltet/samradsunderlag-svartbyn-hertsofaltet201112.pdf
Motivet är (saxat ur länken):
”Efter samrådet hösten 2019 har Sökanden mottagit förfrågningar om ökade effektuttag, alltså ytterligare beställningar gällande elanslutningar i området. En av förfrågningarna gäller planer för en vätgasfabrik driven med förnyelsebar el för att möjliggöra en omställning till fossilfri stålframställning”.
I Vattenfalls nya samrådsunderlag ska ledningarna (nu är det 2 st) istället dras till Hertsöfältet – Hybrits planerade plats för produktion av vätgas. Nu är det en upp till 35 meter hög dubbel-ledning i stålstolpar. Bägge ledningarna ska förses med 3 st faslinor per fas, sk triplex. Något liknande exempel inom 150 kV regionnät torde inte finnas i Norden. Möjligen i Europa.
HYBRIT I LULEÅ DEL 2:
Hybrit-demo behöver 400-600 MW enligt Hybrits samråd, och det är bara om man kör 24/7 drift. Mina gamla data om Luleå Energis effektbehov ger ca 220 MW om jag adderar Facebook. Då tillkommer SSAB med 80 MW men det elimineras av kraftvärmeverket Lukab drivet av SSAB:s masugnsgas som ger 80 MW. Ish.
Med ett SSAB Luleå baserat på egen H2-baserad järnsvampsproduktion och ljusbågsugn (dvs utan masugn, masugnsgas, och elproduktion från Lukab), kan därvid Luleå kommun gå från ett effektbehov om 220 MW netto till ca 1000 MW el. (Dessutom slocknar Luleås fjärrvärmenät, men det tar vi en annan gång.)
1000 MW el i Luleå motiverar självklart stamnätsmatning, dvs redundanta maskade 400 kV ledningar, enligt normal god teknisk praxis. Jag klandrar dock inte Vattenfall att man försöker lösa det med 150 kV mastodontledningar. Såvitt jag förstått vill Svenska Kraftnät inte alls befatta sig med Luleås elförsörjning.
Svenska Kraftnät har nämligen händerna fulla med att klura ut hur man ska rädda elförsörjningen i södra Sverige från sammanbrott, sommar som vinter, med avvecklade R1 & R2 och avvecklad elproduktion i Värtan och i Malmö. Det sista Svenska Kraftnät önskar är att dessutom att få akuta kraftsystemanalyser och investeringsbehov i Norra Sverige i knät– dvs Boden-Luleå pga Hybrit.
Och så kommer nu LKAB den 23 november 2020 med sitt utspel om all-in järnsvamp och 55 TWh (minst 6300 MW effekt om man kör 24/7) elbehov i Gällivare-Kiruna. Med fullt understöd av regeringen. Nära nog all planerbar kraftproduktion i Norrland ska omstyras norrut istället för söderut. Men vindkraften är lösningen.
Det blir inte lätt för SVK-Lotta, bergsingenjören, att lösa detta. Fortsätter Svenska Kraftnät att spela med i vindkraftscirkusen, eller väljer SVK att ta bladet från munnen, och förklara det man vetat sedan länge, att Sveriges elförsörjning kommer att haverera?
Som någon sa: Cirkus är ju underhållande. Man mår bäst av att sätta sig på läktaren och bara beskåda.
#45 BRA
”Sverige från sammanbrott”
Det var Barsebäck som löste de problemen som uppstod när Barsebäck stängdes av politiska skäl.
BD Nille #44,45
Tack för en intressant sammanställning. Triangeldrama LKAB SSAB SVK. Det här kan sluta med att vi får ta fram vår alloljekamin!
#Nille. Visst är det så.
Jag har flera gånger framfört åsikten att projektet kommer att haverera. Ekonomin är det främsta skälet.
Man kan inte driva en sådan verksamhet med vindkraft av rent ekonomiska skäl. Kostnaderna för att utjämna situationen när det blåser och när det är vindstilla med vätgaslager, känsligt elnät mm är enorma och kommer att stjälpa alltsammans. Endast kärnkraft kan användas för detta ändamål. Då får man dessutom tillgång till billig processvärme.
Jernkontoret – Koldioxidfri stålproduktion:
”Finns den elkraft som tekniken kommer att kräva?
Det är bland annat det som gör att vi i Sverige har unika förutsättningar för den här tekniken. Sverige har redan idag ett strukturellt överskott av el och i framtiden kan vi ställa om till en helt hållbar och fossilfri elproduktion med vatten, vind och bioenergi.”
Det sagda är helt fel och visar på bristande kompetens.
– vatten, det finns inte mycket mer att bygga ut.
– vind, det duger inte med intermittent elproduktion.
– bioenergi är en bristvara. Skogar och grödor behövs till bättre ändamål.
”behövs enorma mängder vätgas, vilket skulle kräva en tredjedel av Sveriges elproduktion i dag.” ”den stora utmaningen är att bygga en anläggning som ska vara konkurrenskraftig och lönsam under 20-30 års tid.” / Jan Moström VD i LKAB
Det är sannt men också osanning. ’Förnybar’ el är inte konkurrenskraftig och hållbar. Det behövs kärnkraft, som är det mest fossilfria alternativet. Med det kärnkraftmotstånd som nu finns är hela projektet dödsdömt.
I projektet behövs mer förnuft och vetenskap och mindre politik.
Om vi har unika förutsättningar med elproduktion, och det har vi, CO2 neutrala, så lär vi bli ensamma om den här tekniken. Jag trodde till stor del vitsen var att Sverige skulle gå före och andra sen använda likadan process. Det minskade CO2 utsläppet kan inte ensamt motivera projektet. Ingen vet heller om marknaden är beredd betala för dyrare stål.
Lägg ner Vattenfall oxå för nu ska vattenkraften begravas enligt EU. Ja sicken parodi.
Paul Håkansson #50
Just initierat byte från Vattenfall till Kärnfull, jag har fått nog nu.
Finns det nån fler i riksdan som reagerar mot EUs politik än ubbhultarn?
https://www.ericsoniubbhult.se/
Lars C. #48
Och var kommer efterfrågan på nytt stål att finnas i framtiden? Kina börjar väl mattas av, mer och mer av behovet kommer att täckas av stålskrot som hos oss, men Indien och övriga sydasien lär fortsätta efterfråga stål och förhoppningsvis lär behovet växa i Afrika. Knappast troligt att dom marknaderna är villiga att betala extra för fossilfritt stål.
Vad innebär LKAB:s nya strategi?
https://www.lkab.com/sv/SysSiteAssets/documents/blandat/fragor-och-svar_lkab-strategi_201123.pdf
Mvh,
Järn- och stålindustrin
Den etablerade stålproduktionsvägen via masugn i ett integrerat järn- och stålverk är energikrävande, men mycket effektivt. Dess verksamhet ligger nära minsta koldioxid- och energiförbrukningsnivåer som är teoretiskt möjliga. Stålindustrin genomför kontinuerligt energieffektivitetsåtgärder för att minska energiförbrukningen och energirelaterade koldioxidutsläpp. Emellertid uppstår energiförbrukning och koldioxidutsläpp främst på grund av processrelaterad användning av kol från fossila bränslen. Möjligheterna att minska koldioxidutsläppen genom att använda s.k. förnybar energi vid ett integrerat järn- och stålverk är begränsade. För detta ändamål och i kombination med den energieffektiva användningen av spillvärme kan väte från en högtemperaturelektrolytare erbjuda ett annat alternativ för att integrera el från s.k. förnybara energikällor.
Därför innehåller det s.k. gröna industriella vätet potentialen för ytterligare optimering avseende kolavtryck av stålprodukter genom att antingen minska indirekt eller undvika direkta koldioxidutsläpp, Carbon Direct Avoidance (CDA). Förutom att helt enkelt ersätta naturgas som ett bränsle (t ex för uppvärmning av ugnar) kan s.k. grönt väte användas för olika tillämpningar.
Ett exempel är att använda väte som inert gas för glödgningsatmosfär:
Annealing är en värmebehandling för bearbetat stål för att återställa dess duktilitet. Beroende på de nödvändiga materialegenskaperna värms stålet till en lämplig temperatur i en inert atmosfär med väteandelar. Vätgas uppfyller två funktioner:
– ökar värmeöverföringen av den inerta atmosfären på grund av sin högre
– värmeöverföringskoefficient än de flesta andra inerta gaser.
I samband med livscykelanalysen har användningen av väte för glödgningsprocesser i jämförelse med väte från fossila källor en positiv inverkan, t.ex. på indirekta CO2-utsläpp och respektive produktkolvavtryck.
Övriga stålföretag, däribland Österrikiska koncernen Voestalpine AG och POSCO i Sydkorea, har också lanserat initiativ för att utveckla vätebaserad ståltillverkning, men ingen kan nu anses bli en lönsam kommersiell verklighet.
Voestalpine AG ingår tillsammans med Siemens, VERBUND och Austrian Power Grid (APG) i ett konsortium (H2FUTURE project) som har vunnit ett kontrakt på 18 MEUR från EU för att utveckla en elektrolys pilotanläggning, som i Linz kommer att framställa vätgas genom elektrolys. Dvs. man använder elektricitet för att spjälka upp vattenmolekyler till vätgas och syre.
I november 2009 deklarerade Sydkoreas POSCO planer för att slutligen stoppa koldioxidutsläppen genom att byta till en vätebaserad stålprocess. Bolagets slutgiltiga mål är att producera stål som använder väte producerat av kärnreaktorer för att ersätta kol. POSCO kommer att fokusera på två typer av närbesläktade reaktorer, högtemperaturreaktorn (VHTR) och den gaskylda högtemperaturreaktorn (HTGR). Bolaget uppge år 2016 att Japan har utformat en lämplig smältningsbeständig högtemperaturreaktor (VHTR) och att Kina kommer under 2017 att beställa en liknande gaskyld högtemperaturreaktor HTR-PM. Framtiden enligt POSCOs uttalade åtagande är att använda kärnenergi för vätereduktion.
Hur pass miljövänlig sådan framställning av vätgas blir beror mycket på varifrån elektriciteten kommer; elektricitet från till övervägande del eller enbart från landbaserad vindkraft från vindkraftsanläggningar, med tekniska livslängder på ca 15 år, är ur ett livscykel- och helhetsperspektiv orealistiskt och miljöpåverkan blir dessutom stor till signifikant.
Är nog lite skeptisk till den ekonomiska möjligheten för ny stålteknik, särskilt med tanke på de volatila marknadsförhållanden som den globala stålindustrin har uthärdat sedan finanskrisen 2009 och den efterföljande globala råvarukonjunkturen, förutom att kommersialiseringen av nya produktionsmetoder skulle kräva mycket stora summor kapital måste också de konservativa stål kunderna vara villiga att testa och köpa produkter från nya processer, vilket kan ta tid.
P.S. LKAB har även tidigare diskuterat järnsvampsproduktion!
Mvh,
En liten undran…
För att framställa 1 kg vätgas genom elektrolys går det åt 50 kWh, men energiinnehållet i 1 kg vätgas är 33 kWh. Verkningsgrad 66%.
http://www.vatgas.se/faktabank/faq/
Det blir alltså 17 kWh värme per kg producerad vätgas. Hur har man tänkt sig bli av med/ ta till vara den energin vid storskalig vätgasproduktion för LKAB’s behov?
SatSapiente #55
Vad som genomgående saknas i debatten är begreppet nyttiggjord energi. Vad är det t.ex. för mening med att ersätta en liten del av bensinen med bioetanol framställd av vete, majs och sockerrör, när man hade kunnat nyttiggöra mera av energiinnehållet i nämnda råvaror genom att förbränna dom direkt i stället? Om man nu har så gott om mat så att man kan elda med den vill säga.
Om ev. nu vattenkraft och kärnkraft enligt kommande EU-regler ska klassas som ”icke hållbara” och därmed inte omfattas av EU’s gigantiska omställningslån, kan man undra hur framtiden för dessa kraftslag ser ut. Kommer de att ”fulas ut” och därmed göra Sveriges elförsörjning än mer prekär. Ett Sverige utan planerbar baskraft? Hur går det ihop med LKAB’s planer? Dags för Svexit?
#56 H Bergman
Vad blir totalverkningsgraden energimässigt för bioetanol, dvs sådd, skörd, transport, jäsning, destillering etc.?
Och vad blir utfallet av samma kalkyl för storstädernas separata insamling av matavfall för tillverkning av biogas?
Håkan Bergman #56
Det allra bästa för att snabbt lindra klimatkollapsen vore nog att göra drickbar etanol av maten och låta folk vara ständigt berusade. Förhoppningsvis kör de flesta inte bil alls då.
Förutom en och annan miljöpartist då kanske. Men de brukar ju iofs dricka efter dikeskörningen.
SatSapiente #57
Ja du på fråga ett så kräver väl jäsningen inte nån energi, där får vi hjälp av våra vänner jästsvamparna, å andra sidan blir det en hel del CO₂. Destilleringen drar en hel del som borde gå att återvinna till en del om det finns efterfrågan på värme i närheten vill säga. Men totalt lär det vara en energiförlust jämfört med att bränna råvaran i en kraftvärmeanläggning.
Matavfall biogas, jag har fått lära mig att man ska äta upp maten, det har väl inte gått så långt så att jag slickar av tallriken innan jag diskar den men inte långt ifrån. Sen får vi ju också höra att vi ska äta mera vegetariskt, ja ska vi skicka såna matrester till biogasutvinning blir det inte mycket biogas, från mig lite pärskal när pluggen måste skalas, har inte hänt hittills den här pärsäsongen, massor med kaffesump så klart, men aldrig att jag skulle kasta en ätbar köttbit. Lycka till med att driva lastbilen som hämtar den dyra råvaran med det!
Vätgasens användning i EU:s CCS
”Resan mot en kapitalförstörande fossilbränslefri elproduktionsutopi fortsätter.”
https://www.frihetsportalen.se/2019/11/vatgasens-anvandning-i-eus-ccs/
Mvh,