Eller varför är ledande IPCC-protagonister rädda för en granskning av det vetenskapliga underlaget för IPCCs rapporter?
Som Ingemar rapporterade för en vecka sedan så har det kommit en artikel med ett stort antal klimatforskare, varav de mest kända är Ben Santer, som också står som försteförfattare, och Michael Mann. Det är en artikel där man öppet medger att klimatmodellerna inte stämmer med observerade fakta.
Den artikeln var inskickad 23 december 2016, accepterad 22 maj 2017, och publicerad på nätet måndagen den 19 juni.
Två dagar senare, den 21 juni publicerade Santer tillsammans med Kerry Emanuel och Naomi Oreskes en debattartikel i Washington Post, där de skriver att ”ett rött och ett blått lag” är inte det rätta sättet av bedriva klimatvetenskap.
Deras debattartikel var ett svar på att inte bara EPAs av Donald Trump utnämnde chef Scott Pruitt utan Steven Koonin föreslagit tillsättandet av ett rött och ett blått lag för att granska klimatforskningen. [EPA, Environment Protection Agency, Förenta Staternas motsvarighet till Naturvårdsverket.]
Det kan vara värt att nämna att Steven Koonin under ett par år, under Obamas första presidentperiod, var en av de högsta cheferna på EPA. Det är kanske också av intresse att han ännu(?) inte kommit in på DeSmogBlogs lista över kända klimatförnekare.
I Koonins artikel skriver han att en sådan granskning av ett rött och ett blått lag skulle ge klimatvetenskapen ökad auktoritet, en uppfattning som de tre inte tycks dela.
Huvudargumentet mot en sådan granskning är att det skulle ge undergräva förtroendet för legitimiteten, objektiviteten och transparansen hos den etablerade klimatvetenskapen. Den skulle också höja statusen hos uppfattningar som bara omfattas av en minoritet av klimatforskarna.
Jag vill inte spekulera om anledningen till de tres debattartikel, det är det många andra som gör, men jag vill ända avge den synpunkten att avsikten med den föreslagna granskningen inte förefaller vara att bedriva klimatforskning utan att granska vad som hittills gjorts.
När det gäller Santer kan man möjligen tolka den för länge sedan inskickade artikeln och hans reaktion på förslaget om en röd-blå debatt som att
”det är visserligen möjligt att jag har haft fel, men jag vill inte att någon annan
ska tala om det för mig”
Avslutningsvis kan nämnas att Judith Curry som så ofta har ett (i mitt tycke) balanserat inlägg om bland annat debattartikeln i Washington Post.
”Huvudargumentet mot en sådan granskning är att det skulle ge undergräva förtroendet för legitimiteten, objektiviteten och transparansen hos den etablerade klimatvetenskapen.”
Citatet är väl ett solklart bevis för att för att det handlar om politik och inte om vetenskap. Poltik är opinionsyttringar och vetenskap handlar om fakta.
En minoritet kan gräva fram fakta som kullkastar majoritetsupfattningen.
Någon hederlig debatt kan vi inte förvänta oss. Från politiskt håll är allt för mycket politiskt kapital spenderat för att enkelt kunna vända om. Från näringslivets håll riskerar man missa 100 tals miljarder USD årligen i statliga och överstatliga fonderingar. Från MSM har man investerat tonvis i förtroendekapital på en missvisande dogmatisk diskurs. Den del som ska upprätthålla en objektiv analys, vetenskapssamhället, har delvis gett upp och attraherat diverse opportunistiska medelmåttor som frontfigurer i ett havererat vetenskapsfält. Det finns mycket starka krafter som inte vill se någon som helst förändring och därför kan vi förvänta oss fortsatt smutskastning, lögner, bedrägerier och annan Machiavellisk taktik för att förhindra varje objektiv granskning av klimathysterin. Jag är dock mycket positiv vad avser det slutliga resultatet och är övertygad om att denna hysteri till slut ebbar ut, det gör den alltid. Frågan är väl mest om hur lång tid det tar och vad det kommer att kosta i mänskligt lidande.
Sten Kaijser, du gör det lätt för dig: skriver inget om den svenska enerergi/miljö debatten, där näringslivets kärkraftkramande är denfrämsta orsaken till avsaknad av svenskt klimathotsmotstånd.
SI med KU är en propaganda-aktivitet av låg kvalitet med kommentarer som ständigt bryter mot de regler ni själva anger. (mutta, troll, klimatängel etc)
Vet i dagsläget inte hur, men något skall jag göra till våren nästa år i samband med G20 energikonferens här nere vid sundet. Som skräckexempel på intellektuell härdsmälta duger du och de andra prof.em, som är, eller har varit engagerade i SI.
https://www.sydsvenskan.se/2017-05-30/varldens-storsta-energimote-i-malmo
”I Malmö rispas dimman av färjornas sirener , på andra sidan sundet, där börjar världen”
/Ted Ström – Vintersaga 1984 (I dag har vi bron)
Kommentaren skriven i Kävlinge, Skåneland av pensionerad civing tefy.
PS
Nu lovar jag att inte mer läsa / kommentera på KU!
DS
Sören #1 Det är klart det handlar om politik. Det blir politiker som kommer att sitta och definiera de två sidorna och utse representanter för dem och därigenom kan rigga resultatet. Vetenskapen har redan en lång tradition av hur forskare analyserar och kritiserar varandras resultat, det behövs inga ”red team” och ”blue team” för det.
Det som kan bli spännande är om ”red team” förväntas inte bara kritisera ”blue team” utan också komma fram till en egen beskrivning av hur de ser på klimatvetenskapen. där kan det, beroende på hur radikala ”skeptiker” som utses uppstå, en och annan fnurra. Finns växthuseffekten? Har koldioxidhalten verkligen stigit och är det i så fall pg a människans utsläpp? Inget är för extremt för att inte kunna ifrågasättas av radikala falanger på den sidan.
#2 Michael
Håller med dig, tror att det kommer krävas mycket för att vi ska komma se en vändning. Tror tyvärr att det kommer ta lång tid också, även om man går och hoppas och tar varje antydan till förändring som ett tecken på starten till ett avslöjande.
Alldeles för många som antingen har ekonomiska intressen eller har investerat prestige och förtroende i klimathotet. Det som skulle behövas är att världens forskare och vetenskapsmän gör gemensam sak och går samman i protest. Om antalet når upp till ”kritisk massa”, så kan det gå väldigt fort.
Tror t.ex. inte att även om ett rött team skulle avslöja alla oegentligheter, så kommer det inte räcka. Teamet kommer misskrediteras och smutskastas av klimathotare och massmedia. Fakta kommer inte bita. Det har det ju inte gjort hitintills.
Tyvärr kommer det nog att dröja tills den nuvarande generationen lämnat slagfältet.
Detta brukar krävas betr. paradigmskifte. Tänk på Geocentriciteten, Flogistonhypotesen, Eugeniken, Teutoniken, Lysenkoismen m.m.
Det är intressant hur alla redan tycks veta hur en eventuell debatt kommer att ske. Någon/några vet hur lagen kommer att utses andra vet att det röda lagets argument inte kommer att granskas eftersom det inte blir det blå laget som ska bedöma dem utan en massmedial desavoueringskampanj.
Jag tror ingenting eftersom jag har gjort den sensationella upptäckten att det är svårt att spå om framtiden.
jensen #6 Har du observerat hur gamla de flesta av ”skeptikerna” är? Det är en lång radda emeritus.
Thomas P [8]; Det här med emeritus, är väl kanske bara en fördel, eftersom de vågar vara mera frispråkiga och öppna än andra. Dessutom så finns erfarenheten vilken är en god källa för intuition.
Det mitt inlägg handlar om är att ledande IPCC-förespråkare redan på förhand dömer ut möjligheten av att en röd/blå granskning skulle kunna tillföra något till den vetenskapliga debatten. Jag är glad att du Thomas P så tydligt visar på just det som mitt inlägg handlar om.
Ett står klart: klimatvetenskapen vill inte bli granskad! Men det står även klart, att bakom klimatvetenskapen finns ett antal personer och det är dessa som inte vill bli granskade. Ljusskygghet och mörkande får inte vara ett signum för en sann vetenskap. Allt skall upp på bordet i klimatfrågan.
Thomas,
Ja, det blir ett fortsatt slagfält.
Men det blir mer och mer baserat på verkligheten och inte på manipulation och sekterism.
Och liksom klimatet sker förändringar beträffande klimatfakta långsamt, så tid tar det.
Men vad säger du om dessa hundratals rapporter som redovisats i NoTricksZone , som föreligger gentemot politiskt grundade rapporter från IPCC?
#4 Thomas P
”Det som kan bli spännande är om ”red team” förväntas inte bara kritisera ”blue team” utan också komma fram till en egen beskrivning av hur de ser på klimatvetenskapen. där kan det, beroende på hur radikala ”skeptiker” som utses uppstå, en och annan fnurra. Finns växthuseffekten? Har koldioxidhalten verkligen stigit och är det i så fall pg a människans utsläpp? Inget är för extremt för att inte kunna ifrågasättas av radikala falanger på den sidan.”
Du glömde det väsentliga, är alla mätningar korrekta? Är alla beräkningar korrekta? Är uppskattningar rimliga?
Hur var det med klimatkänsligheten för koldioxid?
Har du fått fram något nytt värde på den?
Och om den har fått det, hur påverkar det din forskning/avhandling?
Jensen #12 Aktivistbloggar av typen NoTrickZone ger jag inte mycket för. Har du ens brytt dig om att titta något på artiklarna i den där listan?
Och visst, så småningom dör väl större delen av förnekarna ut, men tid tar det.
Klart att vi behöver en tillnyktring i klimatdebatten.
Är osäkerheten så stor som dagens SVD artikel om höjda havsnivåer antyder, 1 eller kanske 3 meters höjning till 2100, så behövs lite grundkunskap och ett blått och ett rött team.
Vem tjänar på denna alarmism och varför får de fritt tillträde till media utan att bli nyanserade av mer jordnära analyser.
Vem skulle vilja veta att ett kärnvapenkrig eller en asteroid sannolikt kommer att drabba oss inom 100 år-utan att få den uppgiften granskad?
SVD och alla andra alarmister borde granskas.
”Ju ivrigare en individ har förespråkat en viss åsikt eller ett visst beteende, desto mer krampaktigt kommer han eller hon att hålla fast vid åsikten och beteendet. Individen kommer till och med att – medvetet eller omedvetet – värja sig mot saklig information som objektivt sett borde få personen att ända åsikt. Människan låter sin egna längtan efter bekräftelse styra, även om vi därmed riskerar att hamna väldigt fel. Det är ett psykologiskt fenomen som kallas ”confirmation bias”
Så skriver Helena Edlund i ett inlägg om hur det kan komma sig att mödrar utsätter sina barn för vidriga handlingar. ”För att kunna motivera det egna lidandet var hon helt enkelt tvungen att intala sig själv att stympningen varit ett absolut krav, och var det ett absolut krav så måste också dottern stympas. Information som hävdade motsatsen avfärdades av kvinnorna”.
https://detgodasamhallet.com/2017/06/26/nagot-litet-om-goda-viljor-plikttrogenhet-och-ondska/
14 Thomas P
”Och visst, så småningom dör väl större delen av förnekarna ut, men tid tar det.”
De som förnekar vetenskapen menar du, d.v.s. de som förerträder den politiska vetenskapen där fakta inte har betydelse utan bara vad en politiskt tillsatt församling kallad IPCC påstår.
Passar till inlägget samt förklarar kanse varför det är så svårt för alarmistklanen att ta till sig fakta.
https://www.google.fi/search?q=https%3A%2F%2Fm.youtube.com%2Fwhy%20facts%20don%27t%20….
#15 Lasse
Tack för lästipset. Vilken dynga. Lustigt hur det alltid tjatas om att IPCC är den yttersta auktoriteten som inte får ifrågasättas. Utom alltså när några vill ifrågasätta åt andra hållet förstås. Då är det grönt.
https://www.svd.se/forskarlarm-stigande-hav-kan-driva-en-av-fem-pa-flykt/om/klimathotet
”FN:s klimatpanel anger att havsnivån, i ett värstascenario, kommer att stiga med max en meter fram till 2100. Den här siffran ifrågasätts dock allt oftare. Nyligen talade amerikanska National Oceanic and Atmospheric Administration’s (NOAA) om 2,5 meter till 2100. Enligt forskare från University of Southampton kan det komma att röra sig om hela 3 meter till samma år.”
3 meter på 83 år… ifrån ett läge utan någon påvisbar acceleration de senaste 130 åren. Det betyder att närmare nästa sekelskifte stiger havet med över decimetern per år! Ska man skratta eller gråta åt galenskaperna?
”– Vi kommer att ha fler människor på mindre land, snabbare än vad vi tror”
Ja, så är det ju om havet stiger. Men hur mycket mindre? Det är bara 1% av landytan på jorden som ligger inom 5 meters höjd över havsnivån idag, och då är det ju ännu mindre andel till 3 meter förstås. Och bara en bråkdel av det är jordbruksmark. FN prognosticerar 11,2 miljarder människor till år 2100, en ökning med knappt 50% från idag! Det är nog inte havsnivån som är problemet här… Vad gäller jordbruksmark/avkastning överskuggar andra effekter (ny mark i i idag kalla områden + CO2-gödsling) den lilla bråkdels procenten rejält.
Proportioner, proportioner.
Något som jag finner osmakligt i klimatdebatten är när den ena eller andra sidan tillgriper det lömska begreppet faktaresistent som karaktärsdrag på den som inte ”tycker som jag”. Jag kan inte erinra mig att tjyvknepet använts av andra än de vi kallar ”alarmister”. Ett formidabelt lågvattenmärke står professorn i teoretisk filosofi, Åsa Wikforss för. Den 2 maj anordnade IVA ett seminarium om Faktaresistens och vetenskapsförnekande. Wikforss, som föreläste där intervjuades också i SRs Vetandets värld 5 juni.
Att det är människan som är orsaken till den globala uppvärmningen, det är ingen värderingsfråga, det är fakta. Om du har liberala eller konservativa politiska grundvärderingar tar du inte till dig detta faktum och då är du faktaresistent, enligt Wikforss
Hon diskuterade begreppen faktaresistens, kunskapsresistens och synen på kunskap. Hon återkom gång på gång till ”den globala uppvärmningen”, som fick tjäna som illustration till hennes vetenskapsfrånvända synsätt. Jag känner mig personligen kränkt både av hennes etikettering av mig som faktaresistent och av att min ståndpunkt skulle ha något att göra med mina politiska grundvärderingar.
Faktaresistent är ett nedlåtande epitet som kanske förekommer i en rent politisk debatt. Sådan är politiken, taktik och tjyvknep hör till. Men i den vetenskapliga debatten gäller det att hålla sig till sak. Och då bör debattörerna hålla sig för goda att etikettera sina motståndare med nedlåtande epitet.
Jag hade väntat mig en intressant diskussion om värdet av alternativa tolkningar av tillgängliga fakta, observationer och hypoteser och om hur forskares olika ståndpunkter i en vetenskaplig fråga är en drivkraft i kunskapsuppbyggandet. Men för professor Wikforss verkar klimatfrågan vara enbart en politisk fråga när hon upphöjer ”alarmisternas” overifierade hypoteser och teorirer till fakta som står över varje diskussion och samtidigt klistrar etiketten faktaresistent på ”skeptikerna”.
Att Sveriges Radio är stolt över sitt program är en sak, men att IVA ställer upp på dumheterna är sorgligt.
#19
Dynga-i min tidning helt oemotsagt.
Vad gör man åt det?
Behöver vi engagera SD för att få slut på galenskaperna?
Rimligtvis borde en sån som Thomas P reagera när alarmen blir för vidlyftiga.
Eller är den värld som vi kommer att möta helt osäker och helt okontrollerbar?
Jag är nog mer optimistisk än så!
Christopher E #19 och Lasse #15
Tack för dagens ”fredagsroligt”, för på annat sätt kan jag inte uppfatta det när jag läser SvD:s journalistiska värdegrund efter att ha jämfört budskapen i Jenny Stiernstedts och Christophers texter.
Länk till värdegrunden:
https://www.svd.se/svds-journalistiska-vardegrund
Tack Sten för att du sätter fokus på klimathotarnas ömma tå: De vill inte veta av någon kritisk granskning. De påstår att de får en sådan genom det vanliga vetenskapliga referee-systemet i tidskrifterna. Men i själva verket så har de riggat hela processen, inte minst genom den politiska organisationen IPCC och sina egna vetenskapliga samfund.
Man skulle tycka att en person som Santer, som verkar tro på det han säger och inte bara hycklar, skulle välkomna ett ”red team” och känna si förvissad om att en sådan granskning bara kan ge honom ännu mer rätt. Men icke. Hur tolkar man denna öppet medgivna rädsla för en granskning?
#19 Christopher E
Vi får väl sluta odla godis och alkoholhaltiga drycker så blir det mer odlingsbar mark till mat 😉
Den som saknar sakargument vill naturligtvis inte ha någon debatt. Den påstår i stället att debatten är över, att vetenskapen är stelnad och att de som inte håller med är faktaresistenta foliehattar.
#19
Men jag håller med dig om proportioner.
Allt i klimatdebatten ska vara så förb….t svart eller vitt. Om någon kommer med en teori som inte passar in avfärdas den direkt, allt för att inte minska koldioixens påverkan.
Varför har forskare och politiker så svårt att se helheter? Att forskare har det problemet är väl inte så konstigt när de kan mycket om ett litet område och en politiker kan man väl se som motsats då de kan lite på många områden (även om de är väldigt specialiserade nu)
Tyvärr saknar nästan alla politiker naturvetenskaplig allmänbildning
Sveriges och västvärldens starka ställningstagande i klimatfrågan har fört med sig att jag, från att ha varit en godtrogen, positiv människa, har fått upp ögonen på ett sätt att jag i dag betraktar mig som en dissident i en rad politiska frågor. Hade det inte varit för den uppenbara klimatlögnen, där det inte ens är tillåtit att tänka, hade jag kanske fortsatt att vandra sovande genom livet och möjligtvis till och delat den svensk-norska tron att det är systembolagets/vinmonopolets förtjänst att jag och de flesta av oss är nyktra.
Sigvard #20 ” Jag kan inte erinra mig att tjyvknepet använts av andra än de vi kallar ”alarmister”. ”
Så svårt är det inte att hitta ”faktaresistent” bland de jag kallar ”förnekare” heller:
http://klimatsans.com/2017/04/19/faktaresistent-klimat-i-sydsvenskan/
Inte är de mycket för öppen debatt på den bloggen heller, jag vart portad när jag försökte förklara att det faktiskt finns något sådant som växthusgaser. De som känner sig roade kanske kan försöka förklara detta för Sture&co.
Oj, Thomas P portad, dags at sammankalla till presskonferens.
Merkel Surrenders
http://climatechangedispatch.com/germany-surrenders-to-trump-waters-down-g20-climate-plan-winning/
Thomas P #29#
Allt i övrigt okommenterat ogillar jag att någon blir portad på en blogg som är till för öppen diskussion. Se min kommentar på Klimatsans.
Ljugtrutarnas sista skrin!
Det som marknadsfördes som ”hållbart” visade sig snabbt vara ohållbart.
Klimathotslögnerna hade en hållbarhet motsvarande den för färska jordgubbar och bevis lika solida som tunt knäckebröd.
SEI babblar inte längre om klimathotet utan har hittat en ny marknad för skrämsel om skog och vattenbrist …. i Sverige …. moahahahah moahahahaha.
Jag respekterar mer experter på Star Wars och Star Trek än de som utger sig vara ”klimatexperter”.
Thomas vevar sin klimatsirén ljudet får den skränigaste fiskmås att fly och gnisslet från sirenens maskineri saknar den olja ThomasP försöker inbilla oss andra att vi skall sluta använda.
Hippiernas öde nu sedda som totalt passé och flummiga kommer hamna i total glömska när framtiden kommer vika sig dubbel av skratt närden påminns om den hysteriska idioti som försökte ge sig en vetenskaplig air.
Varför kan inte det röda rummet skriva ett manuskript med sina fynd så blir dom kollegiebedömda och publicerade?
Skall den här metoden bli en allmän metod att lösa kontroverser inom forskningen? Varför bara inom klimatforskningen?
Några exempel: Nu när man hattat Higgsbosonet reser sig frågan om det finns en fysik utanför standardmodellen eller om man bara kan skrinlägga supersymetri och strängteori. Men här det finns det högt profilerade fysiker som kan kandidera till det det röda hörnan. Det är också andra svåra frågor i fysiken, till exempel problemen med mörk materia. Här kanske det borde sättas upp ett rött och blått lag för att få fram lite snabbare beslut så får kanske äntligen fysiken lite skjuts och kanske man slipper flera dyra experiment som LHC-laboratoriet i CERN. Frågan om hur gravitationen kan anpassas standardmodellen tycker jag har varit olöst alt för länge.
Men varför begränsa sig till fysiken. Låt oss gå vidare till biologin. Det finnes flera bland Trumps republikanska vänner som tycker utvecklingsläran är fel och som lutar starkt åt teorin om intelligent design. Kandidater till det röda rummet kunde vara klimatforskaren och evangelisk predikant Roy Spencer som således är naturlig kandidat i röd hörna både i frågan om klimatet och utvecklingsläran . Han har till exempel uttalat ”We believe Earth and its ecosystems—created by God’s intelligent design and infinite power and sustained by His faithful providence —are robust, resilient, self-regulating, and self-correcting, admirably suited for human flourishing, and displaying His glory. Earth’s climate system is no exception.”
Är det inte andra kontroverser där vi behöver lite snabba beslut i stället för dessa eviga vetenskapliga debatter…
Hej Erik,
jag är alltid glad om du kommenterar.
Frågan om ett rött och ett blått lag om klimatet handlar inte främst om forskningen utan om politiken. Det handlar inte om stöd till den ena forskningsinriktningen eller den andra, utan om den ena sidan ska påtvinga resten av samhället orimliga utgifter för en i grunden människofientlig politik.
Åtminstone ser jag inga omedelbara samhälleliga effekter av om politiker skulle välja att tro på Higgs-partikeln eller supersymmetri eller om de tror eller inte tror på exempelvis mörk energi. Däremot vet vi ju ifrån Lysenko-tiden i Sovjet att biologin kan vara annorlunda.
Men, kort sagt, skälet till en röd/blå granskning av just klimatforskningen är klimatpolitiken.
#34 Erik Lindeberg
Du tyckte allt du var fiffig där, men du har inte förstått ”klimatforskningens” speciella problem.
”Varför bara inom klimatforskningen?”
Därför att till skillnad från klimatforskning fungerar vetenskapen överlag rätt bra i de exempel du räknar upp. Det har inte gått politik i fysik eller biologi. Ej heller är idag brukligt med ad hominem-påhopp inom tex fysik i den stil du gjorde på Spencer (fast det var det i början av förra seklet då relativitetsteori bemöttes med liknande angrepp på personen Einstein).
Mörk materia har inga internationella paneler som fått ett politiskt uppdrag att sälja in en viss tolkning. Higgsbosonen har inga stödtrupper som gör alarmistiska reportage i public service i syfte att bereda väg för en viss politisk ideologis önskan om beskattning och reglering.
Inga alarmistiska aktivisttroll härjar i diskussionsforum på nätet i syfte att förstöra nyfikna individers utbyte om strängteori och kosmologi.
Inom biologin är forskningen sund förutom att de ofta tvingas ge symboliska eftergifter till klimathotsläran för att anslag till seriös forskning.
Ett rött team i klimatpolitik handlar inte att genomdriva en viss ideologisk linje. Precis tvärtom, det handlar om att återinföra en koppling mellan beslut och sund vetenskap genom att bryta den ideologiska ensidighet som kidnappat vetenskaplig syn där.
Red-team / Blue-team metodiken handlar om att försöka identifiera svagheter hos informationsinsamlig specifikt i syfte att hitta sådana som orsakas av att alla inblandade är både välbekanta med varandra och utgår från samma antaganden och ’sanningar’ som man dels (för varandra) bekräftar och även anser bekräftar sig själva, och att inga andra förklaringar vare sig behövs eller behöver letas efter eller undersökas.
Man är helt enkelt rädd för group-think och cirkelresonemang, och sårbarhet som lätt kan uppstå ur sådan.
team-blue team exercises härrör från det militära där man (dels har samma tätt sammanbunda, involverade och ganska begränsat antal av individer som skall utgöra ’expertisen’, och) anser säkerheten höjs, och att man blir bättre på att både försvara och hitta svagheter på egna sidan, om ett ’read team’ försöker penetrera ens skydd. Den har sedemera tillämpats på allt fler och andra områden också.
Att klimatalarmismen hittills skyddats och också behövts skyddas från all kritik och angrepp från utomstående som inte redan är med i group-think:et och cirkelresonemangen anser jag vara en sanning som knappt ens behöver ges exempel på ….
Beröringsskräcken från CAGW-proponenterna mot dess kritiker eller bara ifrågasttande är ju skriande … Så skriande att nästan hela journalistkåren, inkl alla dess inbjunda soff-experter ju anser att de måste skyddas med närmast vilka medel som helst.