I en nyligen publicerad artikel i Nature presenteras en lite spännande hypotes som involverar Henrik Svensmarks teori. Enligt Svensmarks teori så modifieras den inkommande kosmiska strålningen av solens ändrade magnetfält. I den här teorin så räknar Yusuke Ueno et.al. med att kraftiga förändringar av jordens magnetfält också påverkar.
Sådana kraftiga förändringar sker då jordens magnetiska poler byter plats. För 780 000 år sedan inträffade ett sådant byte. Då minskade jordens magnetfält med en fjärdedel, den kosmiska strålningen ökade med 50% och den Östasiatiska vintermonsunen blev minst tre gånger kraftigare.
Forskningsteamet, ledd av professor Masayuki Hyodo, upptäckte att monsunen måste ha blivit starkare då eftersom sand och lössjord från södra delen av Gobiöknen spred sig längre österut än normalt och att även grövre sandkorn transporterades långa sträckor.
Teorin är att orsaken till detta är en effekt av att den ökade kosmiska strålningen skapar ett ”paraply” med låga moln som kyler ned området. Ett sibiriskt högtryck drar ned starka, kalla vindar som minskar medeltemperaturen med 2-3 grader C. Detta får också stöd från flera andra klimatfenomen under samma period. En bra sammanfattning finns här.
”Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) har diskuterat molnens påverkan på klimatet i sina utvärderingar, men detta fenomen har aldrig beaktats i klimatprognoser på grund av den otillräckliga fysiskaliska förståelsen av det”, säger professor Hyodo. ”Denna studie ger möjlighet att ompröva molnens inverkan på klimatet. När galaktiska kosmiska strålar ökar, så ökar mängden låga moln, och när kosmiska strålar minskar så minskar mängden moln också. Så klimatuppvärmning kan orsakas av en motsatt paraplyeffekt. Paraplyeffekten som orsakad av galaktiska kosmiska strålar är viktigt när man tänker på den nuvarande globala uppvärmningen samt den varma perioden under medeltiden.”
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
OT Utan tvekan är det så att molnen skymmer solen och ger lägre temperatur. Sommaren 2018 var varm och solig pga klimatförändringarna enligt miljöminister Isabella Lövin. Hur förklarar hon att denna sommar har klimatförändringarna upphört eftersom det inte är varmt och soligt? Min gissning är att Lövin inte kan skilja på väder och klimat trots att hon är miljö- och klimatminister 🙂
Kan detta förklara att vi fått 17% fler soltimmar i Sverige sen 1983?
Något som tydligt avspeglar sig i ett så trubbigt mått som årsmedeltemperaturen.
Moln och SO2 skulle jag vilja se som förklaring till denna ökning av soltiden.
Men kanske även kosmiska strålar spelar in?
Årets sommar inleds dock soligt och kallt.
Som gammal orienterare börjar jag undra om orientering med karta och kompass snart tillhör historien. Att varje tävling har en nytryckt specialkarta är väl det minsta, men när kompassen inte längre pekar mot norr blir det ännu värre. Det vore ju synd om alla orienterare hamnade i Sibirien.
Vissa säger att vi har fler soltimmar i Sverige men ingen pratar pm cirius moln som produceras av sot och metal partiklar av flygplansbränsle. Sitter just nu och tittar på en himmel som var blå men nu är täckt av dis och ciriusmoln som spridit ut sig av kondensations spår av flygplan. Himlen är nu disig och jag undrar vad dessa moln betyder för klimatet.
Ingen pratar om cirius moln bara låga moln och rymd partiklar. Jag tittar på ett kondensations spår som är flera mil långt och hur det sprider ut sig och under vad detta moln har för netto verkar på klimatet. Kyler på dagen värmer på natten? Jag vet inte men cirius moln har antagligen betydelse…
AW #4
Jag tror att cirrusmoln har funnits innan flyget kom till.
#5
Det tror jag med men på grund av alla partiklar från bränslet som släpps ut på höghöjd av 100.000 flyg om dagen så kanske cirrusmolnen blir fler.
Titta på ett kondensations som är några mil långt, de kommer sådana ibland, och titta att faktiskt sprider ut sig till ett moln och berätta till mig vad det molnet är? Är det ett ciriusmoln eller ett flygplansmoln och var är själv övergången från det ena till det andra?
Oavsett om jordens magnetiska poler kommer att reversera, så minskar skyddet för kosmisk strålning mer nu när vi är på väg in i ett grand solar minimum. Hur vi än vrider och vänder oss, så innebär varje lägesförändring av solen i rymden i förhållande till vår jord, påverkan på väder, vind och klimat. Hur länge till skall klimatforskarnas mörkning av de verkliga orsakerna till dessa förändringar, få fortsätta?
Svar 4
Ta det där med Rockström, låter lika sannolikt som hans tipping points.
#4,6
Oavsett så påverkar det bara vädret lokalt och temporärt. Väder är inte klimat.
AW [4]; Nej, cirrusmoln har inget med flyget att göra. Här är ett citat från Wikipedia: ”Namnet cirrus och den första definitionen är från Luke Howard 1803”. Som sagt 1803 fanns det inga flygplan.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Cirrus
#9
Jag undrar precis det, hur det påverkar? Sällan man pratar om flygindustrin!
#10
Vad ska vi kalla moln som breder ut sig från kondensation strimmor? Alltså efter de börjar breda ut sig som en dis på höghöjd?
Jag undrar över en sak. Moln kyler förvisso under dagen då mer av den inkommande solstrålningen reflekteras ut. På natten kommer dock molnen att reflektera tillbaka värmestrålning från marken och på så sätt öka marktemperatur jämfört med stjärnklara nätter. Var kan jag hitta en Beskrivning av nettoeffekten av dessa båda processer?
AW [11]; De här kondensationsstrimmorna efter reaflyget, löser upp sig relativt snabbt. Dessa strimmor är så få i förhållande till den enorma volym som atmosfären utgör, så de kan knappast ge den effekt av dis som du hävdar.
Michael E #12,
Du kan kolla NASAS länk här:
https://www.giss.nasa.gov/research/briefs/rossow_01/neteffect.html
Själv tänker jag att det huvudsakligen är den direkta, kortvågiga solstrålningen som värmer haven (minst 10 meter ned i tropikerna) om dagen medan den långvågiga infraröda bara värmer någon millimeter ytvatten. Så om molnen minskar den direkta solstrålningen så har det den största effekten.
@ Michael E, #11
Det största ”experiment” som har utförts är flygmoratoriet i nordamerika efter 11 sep 2001.
https://www.nature.com/articles/418601a
Men, i och med att data inte är systematiskt framtagna så har tolkningarna av experimentet intenått någon konsensus.
Ska vara #12
AW #4
Det är den inkommande solstrålningen mot jordytan som omvandlas till värme och värmer jorden.
Den strålning benäms Globalstrålning.
Globalstrålningen mäts av bl.a. SMHI och finns att skåda på den här sidan https://www.smhi.se/data/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243
K strimmor har därmed inget som helst med klimatet att göra. Dessutom upplöses oftast K strimmorna efter mycket kort tid.
Michael E [12]; Det här med back radiation är kontroversiellt. Jag hävdar med bestämdhet att ingen IR-strålning från molnen når ända ner till markytan, alltså ingen back radiation. I övervägande fall får vi anta att vatten och markyta håller en temperatur som är större än den som molnen antar. Här finns som jag ser det en oklar förklaring till vad som egentligen händer. En molnfri natt strålar IR rakt ut, utan något större motstånd. Men om det finns moln, fördröjs den utstrålade IR-ut av den IR-in som molnen strålar. Vi får alltså en dämpad utstrålning av IR från jordytan. Värmen strålar alltså långsammare ut från jordytan och på så sätt upplevs den sensibla värmen som mer behaglig, molniga, än klara nätter. I övrigt får vi inte glömma att det finns vattenånga i atmosfären mellan jordytan och molnen, vilken fungerar som en mediator för IR.
OT
Nu har Expressen lyckat vanka fram ännu en förvirrad ”forskningsrapport”. Totalt oläsbar var hittar de allt?
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/stockholm-lika-varmt-som-budapest-ar-2050/
Ulf #19
Märkliga slutsatser, jag gissar att Budapest har typiskt inlandsklimat, hur ska Stockholm kunna få det på 30 år? Har inte hört nåt om att Östersjön är på väg att torka ut, eller kommer det en accelererande landhöjning?
Björn m fl
Jag har nu läst Lennart Bengtssons bok och jag har inte kunnat se att han skriver något om inverkan av kosmisk strålning. Har han kommenterat detta på annat ställe? Anser han att det är ointressant?
#14 Ingemar, tack för länken. Det tycks stå klart att molnen har en kylande effekt som överstiger den värmande vilket låter rimligt.
Nu är det inte alltid kondensstrimmor syns på himlen efter passerande flygplan även när de passerar på 10 000-11 000 m höjd. Vilket har att göra med luftfuktigheten i atmosfären, vid låg luftfuktighet inga strimmor.
Huruvida planet befinner sig på ”rätt” höjd kan studeras på http://www.flightradar24.com
För att studera väder finns sidan https://www.ventusky.com/ som är ett utmärkt hjälpmedel att studera väderfenomen. Förutom temperatur finns vindar, luftfuktighet, nederbörd, luftfuktighet m.m. Men den mest intressanta är nollgradersisotermen som visar på vilken höjd noll grader C ligger. Nu i början av juli har den för Sveriges del legat på 1500 m höjd när det var som kyligast. I tropikerna ligger den vanligast mellan 5000-5700 m höjd.
Nu i början på juli har nollgradersisotermen legat lågt från Island över Skandinavien och Mellaneuropa bort österut mot Uralbergen. Över Frankrike och Spanien där det varit betydligt varmare har den legat på 3 500-4 700 m höjd. Just nu är ligger den bra lågt över Finland och nordvästra delen av Ryssland.
#21 Slogs av – och förvånades över – samma sak, inte en enda referens till Zharkovas/Svensmarks m.fl. både gedigna och väldokumenterade forskning. Det vore intressant med en kommentar från LB kring detta.
Man bör ha i minnet att inom klimatvetenskapen inskränker sig skillnaden mellan uttrycken ”ledande vetenskapsman” och ”vilseledande vetenskapsman” till ett prefix.
latoba #21,
Ja, Lennart B tror inte på Svensmarks teori, eller på någon annan förstärkningsmekanism (t.ex. UV-strålningens inverkan). Han har visserligen kunnat sträcka sig så långt att det kan vara ”intressant” men att belägg saknas. Men uppenbarligen finns det många andra klimatforskare av rang som tar Svensmarks teori på mycket stort allvar.
#13 Björn skriver:
De här kondensationsstrimmorna efter reaflyget, löser upp sig relativt snabbt. Dessa strimmor är så få i förhållande till den enorma volym som atmosfären utgör, så de kan knappast ge den effekt av dis som du hävdar.
Du missar poängen på min fundering, jag pratar om kondensationsstrimmor som ibland, vid rätt förhållanden i atmosfären, stannar kvar länge, i timmar och faktiskt sprider ut sig till stora områden av dis eller enligt mig liknanden ciriusmoln, och ibland till och med täcker en stor del av himlen, vid observation från marken!
Jag pratar inte om k-strimmor som upplöses efter en kort stund så dessa lämnar vi utanför detta…
Detta kan ju ses med egna ögon när man tittar upp på himlen. Faktiskt nästan var och varannan veckan.
Jag tycker detta är intressant och i sammanhanget med artikeln ovan…
Vad är effekten av k-strimmor, som inte upplöses efter en kort stund, utan faktiskt stannar kvar i många många timmar och sprider ut sig till dis eller ciriusmoln?
Att säga att dess inte har någon effekt tycker jag verkar icke troligt utan, jag tänker att alla moln påverkar det vi kallar väder…
#19 Ulf
Jag har redan kontrat Sara Malm på Expressen ang. hennes artikel om hur klimatet kommer att bli i Sverige i framtiden. Ungern? ok, inte mej emot, men det kommer inte att hända.
Var/hur gör de för att hitta all denna desinformation?
#28 Lars: Här har du källan till Expressens artikel:
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0217592
#29 Fredrik, undrar bara vilken av alla klimatmodeller denna mastodontartikel grundar sig på??
Skit in = skit ut, eller??
#19
Årsmedeltemperaturen i Budapest är ungefär 4,5 grader högre än i Stockholm, så för att det skall slå in så måste temperaturen öka lika mycket per årtionde som den gjort sedan 1850, med start imorgon.
Skulle temperaturen däremot fortsätta att stiga i samma takt som sedan 1850 kommer Stockholms klimat att nå Visby, 200 km söderut, omkring 2070.
Vi kan nog avvakta några år med att ersätta äppleträden med aprikosträd.
#30
CESM1 BGC, CESM1 CAM5 och HadGEM2.
Det skulle ha varit intressant om de hade använt den ryska INM-CM4, den enda klimatmodell som brukar ge någorlunda riktiga resultat, men den skys som pesten av alla rättrogna.
Dessutom verkar en förändring av Stockholms klimat ”riktning Budapest” ytterst osannolik ur fler synpunkter. Sverige och Stockholm har ett rätt utpräglat maritimt klimat, medan Ungern/Budapest har ett ganska utpräglat inlandsklimat. Julitemperaturen i Budapest är ca 4,5 grader högre än i Stockholm, medan januaritemperaturen bara är knappt 2 grader högre och årsamplituden är också ca 2,5 grader större i Budapest.
Detta strider helt mot alla klimatmodeller och allmänna teoretiska överväganden som visar på att det är natt- och vintertemperaturer som väntas stiga mest vid kraftigare växthuseffekt.
#27
Cirrusmoln brukar påstås netto ha en värmande effekt genom att de reflekterar/absorberar IR-strålning underifrån, men jag är tveksam om det stämmer på dagen eftersom de då också reflekterar/sprider inkommande solstrålning. Nattetid överväger dock säkert den uppvärmande effekten.
Det hela blir komplicerat eftersom iskristallerna fungerar som svartkroppsstrålare, medan den inkommande IR-strålningen underfrån avviker kraftigt från ett svartkroppsspektrum just p g a absorption av växthusgaser.
#27
Det du beskriver skulle väl hända förr eller senare även utan kondensstrimmor från ett jetplan, skiktet där planet flyger har uppenbart dom rätta förutsättningarna för det. Att moln på hög höjd växer så där kan man se även utan att ett flygplan triggar det.
Svar 29
Jo som sagt den såg jag och konstaterade ovan att den är fullständigt oläsbar men Expressen gillade väl slutsatsen så den fick komma med i tidningen ändå.
Kondensationsmolnen som ibland bildas efter reaplan finns typiskt på mellan 7500 och 12000 m höjd, medan cirrusmolnen bildas mellan 5000 och 14000 m höjd. Konstinstallationsmolnen har nu fått et eget namn inom meteorologin: cirrus aviaticus. Dessa har i likhet med andra höga moln en värmande effekt på klimatet i motsats till låga moln som har en netto kylande effekt. Detta beror helt enkelt på att deras förmåga att fånga utgående långvågsstrålning är större än den speglande effekten på inkommande solstrålning.
Den värmande effekten från cirrus aviaticus är liten (ca. 30 mW/m2), men det är faktiskt lika mycket (eller litet om man vill) som den uppvärmande effekten av reaplanens koldioxidutsläpp.
#37
Att höga moln skulle nettovärmande effekt (medan låga moln har nettokylande) enl påstående, finns någon källa på det? Eller är det bara ett antagande, en gissning? Varför skulle just höga moln (ex cirrus) ha en sådan effekt?
#37
”Den värmande effekten från cirrus aviaticus är liten (ca. 30 mW/m2), men det är faktiskt lika mycket (eller litet om man vill) som den uppvärmande effekten av reaplanens koldioxidutsläpp.”
Men till skillnad mot koldioxidens effekt är den lokal och kortvarig, nåt man glömmer nämna när man ska lura av folk med flygskam pengar.
#38 Staffan Johansson frågar efter referenser om varför de höga molnen har en netto värmande effekt (i motsats till de låga molnen). Här en en vetenskaplig referens:
https://www.nature.com/articles/s41467-018-04068-0
och här är en mer populärvetenskaplig:
https://cosmosmagazine.com/climate/how-clouds-complicate-global-warming
#39 Håkan Bergman skrev om kondensationsmolnen från reaplanen:
”Men till skillnad mot koldioxidens effekt är den lokal och kortvarig, nåt man glömmer nämna när man ska lura av folk med flygskam pengar.”
Nej, med en konstant flygtrafik är effekten konstant, med ökande flygtrafiken ökar den värmande effekten. Den beräknade effekten är genomsnittet för hela klotet. Alla moln har lokal effekt, men ändå kan man beräkna et globalt genomsnitt.
#40 Ok, tack Erik. Ska läsa dem med öppet sinne.
(Nature…
Enligt denna studie så är det molnen som styr klimatuppvärmningen:
https://notrickszone.com/2019/07/11/physicists-clouds-practically-control-climate-whereas-human-warming-amounts-to-0-01c-per-100-years/
#43
Tack lngemar! Den studien hade mycket (!) klarare uppställningar och presentationer på orsak-verkan-samband kring molnens inverkan på klimat. Dessutom, det här med vulkanutbrott (ger sänkning av temp) och El Ninjo (höjningen, synliggjorda i grafen) – ger oss en ännu tydligare bild på koldioxidens minimala påverkan. Klimatets utveckling måste förstås i ett större sammanhang med fler faktorer. Man behöver ta hänsyn till de olika klimatmekanismerna och ödmjukt närma sig en så verklighetsnära beskrivning som möjligt av dem. Då är molnbildning en högst betydelsefull och klimatstyrande faktor. Så Ingemar och Klimatupplysningen är nog inne på rätt spår i det stora hela.
Till skillnad från cosmosmagazines högst lPPC-vänliga lektyr så verkar molns nettoeffekt på jorden istället vara mer åt det svalkande hållet (enligt länken i #43 notrickzone…)
#19, 36
Den här studien som Expressen tände på är faktiskt så genomusel att t o m en så rättrogen klimatforskare som James Annan sablar ned den totalt:
https://twitter.com/jamesannan/status/1149225140372279296
# 45
Reykjavik in Iceland will be like Wellington in New Zealand. Årstiderna också?
https://www.sciencealert.com/one-in-five-cities-is-about-to-inherit-an-alien-climate-unknown-to-any-city-on-earth
#45
Jag undrade hur de egentligen kan få till något så absurt, men jag tror jag har kommit på det. Det beror på missbruk av principalkomponentanalys. De har tagit 19 klimatvariabler och valt ut 6 av dem som de mest signifikanta. Medeltemperaturen är dock INTE en av de sex, så två platser kan ha totalt olika klimat men ändå bli ”lika” i deras analys. Som t ex Stockholm och Budapest (som råkar stämma riktigt bra för tre av deras variabler och hyfsat för de tre övriga).
Reykjavik/Wellington är naturligtvis ett ännu absurdare exempel. Wellington har ungefär 7 grader högre medeltemperatur än Reykjavik (ungefär samma skillnad som mellan Stockholm och Marseille).
#47
Du skrev tidigare (i #34 som svar till #27) ang diskussionen om cirrusmoln.
”Cirrusmoln brukar påstås netto ha en värmande effekt genom att de reflekterar/absorberar IR-strålning underifrån, men jag är tveksam om det stämmer på dagen eftersom de då också reflekterar/sprider inkommande solstrålning. Nattetid överväger dock säkert den uppvärmande effekten.
Det hela blir komplicerat eftersom iskristallerna fungerar som svartkroppsstrålare, medan den inkommande IR-strålningen underfrån avviker kraftigt från ett svartkroppsspektrum just p g a absorption av växthusgaser.”
Jag är inne på liknande tankegångar, och när man då ser till hela dygnet: Är cirrus molnens nettoeffekt verkligen värmande?? Har ännu inte kunnat hitta någon tydlig bevisföring på det. Hittills bara en hypotes, högst tveksam om den håller…
#44
IPCC, skulle det stå..