Under inte minst det senaste decenniet har kunskapen om den globala kolcykeln väsentligt
fördjupas. En orsak är en betydande ökning av atmosfärobservationer av koldioxid som nu
görs över hela lufthavet inkluderande satellitobservationer. Många tycks leva i
föreställningen att mätningar av koldioxid endast görs på Mauna Loa på Hawaii.
Regelbundna mätningar på Mauna Loa påbörjades redan 1958. Orsaken var att man önskade
en mätpunkt väl ovanför jordytan och på stort avstånd från vegetationen på kontinenterna.
Folk med faiblesse för konspirationsplaner har ibland framfört beskyllningar att bedrägliga
klimataktivister placerade mätningarna i närheten av en känd vulkan för att kunna oro folk
med höga mätresultat av koldioxid. Detta är naturligtvis rena dumheter men förs fortfarande
fram efter mer än halvsekel i den mindre seriösa debatten om koldioxiden och dess
förmenta farlighet.
För de som är tveksamma om Mauna Loa mätningarna är representativa kan vi studera
samma typ av mätningar exempelvis från Sydpolen som är väsentligt separerade från såväl
skogar som vulkaner. Mätningar på olika områden visar tydligt amplituden i den årliga
cykeln.
I den senast upplagan av min bok ”Vad händer med klimatet? (2024)” som nu finns i
bokhandeln har jag uppdaterat de senaste uppgifterna om kolcykeln hämtade från
Friedlingstein et al (2023).
De visar att huvudkällan till de ökade utsläppen med hög sannolikhet är fossila och detta
främst genom isotopbestämmelser. Att förbränning och oxidering av kol är en huvudkälla
styrks av att luftens syrehalt har minskat i samma omfattning som koldioxiden i luften har
ökat. Havens ökning av koldioxid bestäms av noggranna PH-mätningar och sker i samma takt
som utsläppen av koldioxid i atmosfären. Tabellen nedan visar aktuella värden som jag tagit
från min bok, i sin tur hämtade från referensen nedan. Ökningen över land är svårt att
fastställa tillförlitligt från oberoende mätningar. Värdena i tabellen är därför en restterm.
Tabelltexten nedan skall på rad två ändras till 680 Gton där ca 70 % är bidrag från fossila
utsläpp …
Friedlingstein,P.etal.(2023),”GlobalCarbonBudget2023”,EarthSyst.Sci. Data 15, s. 5301–5369.
Lennart Bengstson
Min tvivlande personlighet och mitt låg intellekt – ser svårigheter med sådana tvärsäkra utlåtanden om Ph – tillståndet och dess utveckling i havet.
Tänk om det är samma feltänkt som med isbjörnarna välmående?
Att modellera fram ett lägre Ph i havet är lätt – men att mäta det är närmast omöjligt, vill jag påstå.
Dygns och säsongsvatiationer i Ph är så ofantligt mycket större än en tänkt Ph – sänkning av den antropogena Co2:n.
I Sveriges omgivande hav kan vi ännu inte se någon sänkning.
En grund havsvik kan lätt variera mellan 8 enheter och 10 enheter under ett sommardygn.
Ser man Östersjön vid Gotland så pendlar årssäsongsvärdet för Ph mellan 7,8 och 8,6 ca.
Kort sagt så blir det ännu så länge omöjligt att avgöra havets antropogena sänkning i Ph – som eventuellt handlar om tusendelar eller möjligen 100 – delar.
Läser man rapporter om försök att läsa ut en eventuell Ph – förändring i havet pga mer antropogen Co2 – så slutar varje seriös rapport med konstaterande att ” ingen slutsats kan dras, pga stora naturliga variationer.”
Dock håller jag med om att isbjörnar i en värld utan Arktiska sommarhavsisar kommer att få svårare att överleva – och om modellerna om antropogen Co2 I havet stämmer kan det bli problem, för vissa arter.
Men att skriva att ” havens ökning av koldioxid bestäms av noggranna Ph – mätningar och sker i samma takt som utsläppen av koldioxid I atmosfären” – låter tyvärr som ett modellsvar och är betydligt svårare att härleda i verkliga mätningar.
Vad som istället händer i havet vid en ökad mängd antropogen Co2 är att dom alger, växter och djur som helt Naturligt lever av koldioxid konsumerar denna och ökar i antal ( binder ).
Det ökade upptaget av Co2 klarar inte modellerna av att beskriva trovärdigt – varför också modellerna fallerar.
Jag skall inte skriva hela dagen om detta – Men det är viktigt att först hur oerhört lite vi idag vet om havets utveckling gällande Ph – för det är extremt svårt att mäta ett värde på tusendelar och hundra delar som har en sådan enorm inneboende variation.
Gällande klimat är det nog viktigare att förstå vad som händer med lågtrycksområdet vid Island och högtrycksområdet vid Azorerna och deras variationer över tid.. kanske varierar dom inte i cykler ( månen? ) men varierar gör dom – och påverkar då vädermönster i Europa, så som bl a värme, kyla regn och torka vid Medelhavet….
Och Svenska Vintrar…..
Ursäkta om jag inte riktigt hänger med på slutsatserna av presentationen, annat än att mätvärdena för atmosfärshalterna CO2 stämmer, Sverige har netto och ökningen av CO2 beror på förbränningstillskottet……
”Havens ökning av koldioxid bestäms av noggranna PH-mätningar och sker i samma takt som utsläppen av koldioxid i atmosfären.” En lösryckt mening som jag inte ser några värden kring, analys eller uppbackad analys……
”Tabellen nedan visar aktuella värden som jag tagit
från min bok, i sin tur hämtade från referensen nedan”. Meningen följer direkt efter ovanstående citerad, tabellen ger fördelningar, men jag har svårt att förstå varifrån dessa kommer. Det är komplicerat, såklart, men om jag ska ta till mig värdena, vill jag gärna få lite mer förklaringar, om det finns, går att beskriva på ett rimligt enkelt sätt, samt jämförelse med tidigare data.
#1 Magnus blomgren,
instämmer!
”Utan tvivel är man inte klok” (Tankar från roten, (1974) T. Danielsson)
Jo det är intressant att en aktiv diskussion får utrymme i KU! Som psalmisten sjöng, eja vore vi där i den massmediala debatten också. Låt mig bara med en dåres envishet upprepa några saker:
1. pH funktionen är såvitt jag förstår en logaritmisk funktion! Således att beräkna ett aritmetiskt medelvärde ur två observationer kan vara minst sagt tokigt!
2. Då det gäller mätning och dess tillförlitlighet låt mig repetera:
Inför all användning av mätresultat måste ställas den kritiska frågan ”NÄR-VAR-HUR -VARFÖR?
3. Klargör också mätnoggrannheten och ”VARFÖR” har definierats för de olika stegen.
4. Eljest, tack Lennart för klargöranden!
Salve
Stig M
Alltid bra med lite uppdaterade siffror -tack.
Noterar att denna ökning av luftens koldioxidhalt ger en tillväxt av grönskan.
https://notrickszone.com/2024/08/12/another-new-study-finds-rising-co2-enhances-planetary-greening-and-reduces-drought-risk/
2
Jag medger inlägget är något kortfattat. Den refererade artikeln av Friedlingstein är fritt nedladdningsbar och kan läsas i sin helhet. Vad jag redovisar är helt enkelt mer eller mindre etablerad kunskap på området. Därtill finns det ett stort antal artiklar som Friedlingstein refererar till och som kan läsas. Genomgående är de nedladdningsbara
När det gäller ph mätningar i havet så ser jag ingen anledning att ifrågasätta dessa. Här får man faktiskt lita på experter på områden såvida man inte själv är ledande expert . Jag är det inte.
Apropå senaste kärnkraftsförslaget som på riktigt minskar dessa utsläpp, är kritiken stark. Det är för dyrt och alldeles för riskfyllt säger bl a politiska DN.
Samtidigt har alltså Riksgälden i uppdrag att garantera utlåning (samma risk som direkt utlåning i praktiken) för 80 Mdr till ”gröna” projekt som har fullständigt galna risknivåer och troligtvis är improduktiva.
Detta har det nog inte skrivits en enda kritisk artikel om.
IPCC:s Bild 30 är från 2007. Då var atmosfärens CO2-halt ca 380 ppm, Nu är den ca 425 ppm. Vi får därför räkna upp atmosfärens kolhalt. 425 : 380 x 760 = ca 860 Gton kol i atmosfären. Eftersom CO2-molekylen är 3,67 gånger tyngre än kolmolekylen, blir det ca 3.160 Gton koldioxid, välkommen och nödvändig näring för växtlighet och grödor. Problem med det?
Nr 6 Lennart Bengtsson
Visst kan och får vi lita på experterna.
Det är kris för isbjörnarna.
Vi har en klimatkris – säger många experter.
Havets Ph är i kris.
Sverige har en av världens största medeltemperaturökningar.
Sverige har gott om hav.
Visst är det bra att lyssna på experter – men det finns många – för slutsats får vi då lyssna till deras konsensus.
Själv har jag mätt massor av Ph, oftast dock i decilitervolym upp till 10 kubik – där är det massor av parametrar som påverkar, exempelvis temperatur – vi mätte på hundradelar men insåg snabbt hur vanskligt resultaten blev.
Hade vi däremot modellerat resultaten utifrån framräknade beståndsdelar och parametrar – så hade vi nog kunnat ge ett mycket exakt värde – men vi hade inte kunnat verifiera resultatet med praktiska mätningar, annat än ungefärligt.
Just Ph i havet är extremt delikat att mäta, eftersom vi visserligen kan beräkna en ökande mängd Co2 från våra utsläpp i modellerna – men ur det vet vi ingenting vad som händer med övriga parametrar i havet ( särskilt inte den delen som äter koldioxid).
Modellering är ljuvliga moment i en vetenskapsmans liv – men man måste komma ihåg att det är just en modell.
För Ph i havet utifrån tillförd Co2 är det lätt – men därefter kommer den extremt komplexa verkligheten i havets totala funktion och ingående komponenter.
Ibland bör man fråga sig – är denna modell rimlig – gäller ” allt annat lika ”.
Arktis isbjörnar tar jag upp – för där ser vi hur det är att lyssna på experter – dom kan ha rätt i sak, varmare, mindre is = färre och magrare isbjörnar.. men dom tycks bli fler och fetare, vid mätningar I verkligheten.
Klimatkrisens ansikte och kanariefågel blev Arktis och isbjörnarna, som normala västeuropeiska medborgare aldrig får se.
Sedan var krisen i tokvarma hav ( ca 3,5 C)
Sedan var det Ph – värdet ( ca 8,1 ).
I modellerna och i konsensus är det alltid kris – eftersom dom bygger på modeller av en osannolikt komplicerad verklighet – där ” allt annat lika ” är den stora ledstjärnan.
Men i havet och universum och i klimatet är det aldrig – ” allt annat lika ”.
Det bör finnas goda grunder för tvivel och att söka sanningen – facit finns för klimatet, i naturen…sedan får vi försöka förstå ändringen som sker genom mer Co2 via modellerna.
Det enda som ger ett stort frågetecken från mig är att man tydligen har koll på de fossila utsläppen redan från1750-talet, hur går det till?
Man har väl inga CO2 mätningar från den tiden som godkänns av klimatforskare (våtkemiska), och iskärnorna har väl knappast en upplösning på CO2 på några få år.
Så hur har man gjort, datormodell?
Har vi ens några utgångsvärden på CO2 halt i atmosfären för tiden innan 1750?
Ingen klimatforskare litar på tidiga våtkemiska mätningar man kan undra varför, för läser man historien om Keeling och hur det hela började så mätte han lite här och där och oberoende på om det var på ett berg eller i regnskogen så fick han samma värden av CO2 över dygnet, 310 ppm dagen och 280 på natten.
Om platsen som det verkar har så liten påverkan på mätvärdena så kanske de som gjordes före Mauna Loa av forskare runt om i världen stämmer, var det inte Arrhenius som mätte halten i slutet av artonhundratalet och fick ett värde runt 300 ppm?
Provplatsen kanske inte är så viktig som många vill framställa den, hur man tagit provet är däremot viktigt och att man dokumenterat hur man gjort.
https://keelingcurve.ucsd.edu/2013/04/03/the-history-of-the-keeling-curve/
6 Lennart B.
Tack för ditt tålamod med min begränsade möjlighet att förstå bakgrundsdetaljerna, det jag önskade är en, om möjligt, lite mer avskalad och förenklad sammanfattning av det hela. Som jag begriper det, ville du visa på ett tydligt antropgent avtryck i utvecklingen av CO2-halten i atmosfären, det som vore riktigt intressant att få veta är andelen jfrt. med ”naturliga” ökningar, t.ex. pga temperaturökningen ( avgasning från haven), men det vet väl ingen nu levande, vad jag förstår……
Det sker en mindre nettoutgasning från Stilla Havet under El Nino De momentana flödena hav/atmosfär och land/atmosfär år betydligt större som ses från figuren
Lennart
Tidigare värden är osäkra vilket också framgår av felgränserna
Ursäkt, men ett par saker jag inte förstår. Utsläpp av CO2 i atmosfären, vad är det uppe i atmosfären som släpper ut CO2? CO 2 är tyngre än luft, så hur kan den stiga upp till atmosfären?
De isotoper som lästes av i 60 talets början då kärnsprängningar var många visade på att ca 20 ppm var av fossilt ursprung ! Dagens avläsningar visar på att det är ca 5 ppm som har fossilt ursprung ? Havets temperatur har ökat något på det norra halvklotet ? Molnens tjocklek har minskat något ?
I sammanhanget är följande länk till Naturvårdsverket av intresse, vilken en av våra kommentatorer häromdagen flaggade för. Här använder man sig av miljoner ton koldioxidekvivalenter. Visserligen bara data för Sverige.
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/
Idag har jag tyvärr bidragit med utsläpp av växthusgaser. Har cyklat 20 km. Blev ganska mycket koldioxid och vattenånga. Och kanske lite av metan. Bakar just nu. Jästenzymerna spjälkar en molekyl socker till koldioxid och vatten vid brödbak. ( också vid ölbryggning). Ska snart äta. Näringens kolhydrater omvandlas i mitokondrierna till koldioxid och samtidigt bildas ATP, den energi som vi går på. Om ATP är fossilfri vet nog bara Gud. Vi har ett härligt människovänligt väder i Luleå idag. Strålande sol och 22 grader. Om det fina vädret beror på för mycket koldioxid eller för lite vet nog också bara Gud.
Apropå fossila bränslen:
The **Annual Book of ASTM Standards** Section 5 covers **Petroleum Products, Lubricants, and Fossil Fuels**. This section includes volumes 05.01 through 05.06, each focusing on different aspects of these materials:
– **Volume 05.01**: Petroleum Products and Lubricants (I): C1234–D3705
– **Volume 05.02**: Petroleum Products and Lubricants (II): D4177 – D6468
– **Volume 05.03**: Petroleum Products and Lubricants (III): D6469 – D7398
– **Volume 05.04**: Petroleum Products and Lubricants (IV): D7412 – D8128
– **Volume 05.05**: Petroleum Products and Lubricants (V): D8144 – Latest; Combustion Characteristics; Manufactured Carbon And Graphite Products
– **Volume 05.06**: Gaseous Fuels; Coal And Coke; Catalysts; Bioenergy And Industrial Chemicals From Biomass¹.
These volumes are available in both print and online formats, with the online subscription offering additional features like access to historical standards and redline versions¹.
Is there a specific volume or standard you’re interested in?
Källa: Samtal med Copilot, 2024-08-14
(1) Section 5: Petroleum Products, Lubricants, and Fossil Fuels. https://www.astm.org/products-services/astm-bos-5.html.
(2) Annual book of ASTM standards. Section 5, Petroleum products …. https://archive.org/details/annualbookofastm0005unse.
(3) 1991 Annual Book of Astm Standards: Section 5: Petroleum Products …. https://archive.org/details/1991annualbookof0000unse_t5q7.
(4) 1989 annual book of ASTM standards. Section 5: Petroleum products …. https://www.osti.gov/biblio/6911001.
(5) ASTM Section 5:2021 – store.accuristech.com. https://store.accuristech.com/standards/astm-section-5-2021?product_id=2232581.
Here are some common ASTM standards for fossil fuels:
1. **D4053**: Standard Test Method for Benzene in Motor and Aviation Gasoline by Infrared Spectroscopy.
2. **D5292**: Standard Test Method for Aromatic Carbon Contents of Hydrocarbon Oils by High Resolution Nuclear Magnetic Resonance Spectroscopy.
3. **D5845**: Standard Test Method for Determination of MTBE, ETBE, TAME, DIPE, Methanol, Ethanol, and tert-Butanol in Gasoline by Infrared Spectroscopy.
4. **D7371**: Standard Test Method for Determination of Biodiesel (Fatty Acid Methyl Esters) Content in Diesel Fuel Oil Using Mid Infrared Spectroscopy (FTIR-ATR-PLS Method).
5. **D8473**: Standard Test Method for Determining the Biobased Content of Liquid Hydrocarbon Fuels Using Liquid Scintillation Counting with Spiked Carbon-14.
6. **D1840**: Standard Test Method for Naphthalene Hydrocarbons in Aviation Turbine Fuels by Ultraviolet Spectrophotometry.
7. **D2008**: Standard Test Method for Ultraviolet Absorbance and Absorptivity of Petroleum Products¹².
These standards help ensure the quality and safety of fossil fuels by evaluating their composition, purity, and other critical properties.
Is there a specific standard or type of fossil fuel you’re particularly interested in?
Källa: Samtal med Copilot, 2024-08-14
(1) Petroleum Standards – Standards Products – ASTM International. https://www.astm.org/products-services/standards-and-publications/standards/petroleum-standards.html.
(2) Section 5: Petroleum Products, Lubricants, and Fossil Fuels. https://www.astm.org/products-services/astm-bos-5.html.
(3) ASTM Volume 05.01: Petroleum Products, Liquid Fuels, And Lubricants (I …. https://www.astm.org/astm-bos-05.01.html.
(4) The ASTM Petroleum Standards Collection – Español. https://marketing.astm.org/acton/attachment/9652/f-fa4fd84a-f761-4e04-8268-5cc74fba17d3/1/-/-/-/-/Petroleum-Standards-Compilation-1-Eng-Spanish%20%281%29.pdf.
Lennart Bengtsson;
Felmrginalerna i mätningarna ligger i % eller tom 10 tals %.
Att utifrån det tala om förändringar i Ph på tusendelar och eller 100/delar
förefaller vanskligt.
Vidare håller jag med Magnus Blomgren i (allt annat lika)…
dvs. det råder nog inte några kausala samband utan dessa är nog endast korrelerande ”at best”
Lite som temperatur modellerna och deras ständiga fel i ÖVERKANT jmf verkligheten.
Att mäta medeltemperaturen på hela jorden är i sig omöjligt, förmodligen svårare än Ph mätningar, trots detta anger man dessa mätningar ned till 100/dels grad vilket är ett skämt.
Allt fungerar i klimatkyrkan…
Jag är istället MYCKET imponerad att klimatet de sista 1000 åren har varit så stabilt, det är fantastiskt, gläds åt det istället.
Apropå fossila bränslen:
https://www.astm.org/products-services/astm-bos-5.html
Det finns ingen ”obalans” i kolcykeln. Den är precis så som den skall vara vid varje tillfälle. Värderingar på ett uppmätt resultat vid en viss tid är inte vetenskap utan politik. Eftersom mängden kol som finns tillgängligt hör till kolcykeln är varje mätvärde av mängden kol precis det som det skall vara vid samtliga mätningar oavsett var det är bundet.
Denna artikel kommer genom studie av atmosfärens isotopsammansättning (C12 och C13) tvärtom fram till att människans utsläpp av CO2 är relativt obetydliga. De har studerat data från 4 platser (>40 år) samt proxydata sedan 1500-talet:
https://www.mdpi.com/2413-4155/6/1/17
”Here, we provide additional support for these findings by examining the signatures of the stable carbon isotopes, 12 and 13. Examining isotopic data in four important observation sites, we show that the standard metric δ13C is consistent with an input isotopic signature that is stable over the entire period of observations (>40 years), i.e., not affected by increases in human CO2 emissions. In addition, proxy data covering the period after 1500 AD also show stable behaviour. These findings confirm the major role of the biosphere in the carbon cycle and a non-discernible signature of humans.”
Nu lite enkel matematik
Om ph i Östersjön ändrats från 7,6 till 8,6 har vätejonskoncentrationen i havet förändrats med 6,3 ggr
14
Här skall vi vara glada över fysikens lagar gäller. Vore det inte så skulle vi inte leva länge. Enligt den allmänna gaslagen blandas alla gaser i atmosfären likformigt såvida de inte kontrolleras på något sätt som vattenånga (av temperatur) eller ozon( ultraviolett strålning)
Gösta Pettersson i boken Falskt Alarm redovisar relaxationstiden för CO2 i atmosfären. Håller du LB med om hans slutsatser? För dagens halt spelar det i så fall ingen roll hur mycket CO2 som släpptes ut 1750. Annat än som utsläpp / tidsenhet. Det förstås ökat.
22
Detta är helt fel
Nr 22 Erik A
Det är nog lika lätt att glömma bort att Co2 är mat som det är svårt att stoppa in rätt värden i Co2 modellerna, gällande vad antropogen Co2 skall bidra med, på totalen, i klimatsystemet.
Det som generellt bekymrar mig, som bor på landsbygden, är att i takt med att det blivit allt svårare att skrämmas med skenande temperaturer ( åtminnstone hos mig ) så dyker allt mer alarmism om ditten å datten upp, som isbjörnar, havstemperaturer och Ph – värden upp – och blåses upp i SVT och media som varandes domedagen ( ofta uppbackad av ngn forskare eller professor ).
Tar man exempelvis Ph – värdet – så bör det vara lätt att titta på skalbildande djur i 100 års perspektiv – med massiva utsläpp av Antropogen Co2.
Hur mycket tunnare skal har dessa i 10 års perspektivet, 50 års och 100 – och varför inte 200 års perspektivet. DET ÄR BARA att titta efter – Mycket lättare än att mäta världshavets Ph.
Tittar man i rapporterna brukar det stå ” kan bli problem ” inte att det är ett problem.
Vid stora utsläpp i 100 år borde skillnaderna vara uppenbara…om Ph – värdet nu ändrats påtagligt.
Inom klimatforskning kan många värden användas för att beskriva förändringar över tid – men tittar man i naturen är det svårt att påvisa något unikt med dagens klimat jämfört upp och nedgångarna under 100 eller 1000 år.
Intrycket är att solinstrålningen är avgörande för temperaturen medans Co2 filten mest värmer i atmosfären – medans vi här nere får leva med samma temperaturspann i havet och på land. MEN får man leva några år till så kanske något nytt, i temperaturväg, kan dyka upp…
Nr 23 Bengt Andersson
Man kan också observera en vattenkolonn från ythavet ner till botten och vid exakt samma mättillfälle hitta värden i ytan på över 8 och under 7,5 vid botten.
Skiktningar och omblandningar ger en enorm mängd olika värden, vid samma tillfällen.
Lite lustigt är det att havet och atmosfären till viss del påminner om varandra – med sina olika skikt…
25 Nej
Det framgår tydligt från tabellen i min text. Vad som betyder något är hur lång netto uppehållstiden är. Koldioxidhalten i luften mäts med stor noggrannhet på 100 tals platser världen över och numera gnom hela atmosfären. Över tid är ökning approximativt proportionellt mot de antropogena utsläppen. Det är ju detta som är väsentligt.
Att sedan enskilda CO2 molekyler snurrar runt mellan hav och atmosfär är irrelevant. Det är nettoökningen i atmosfären som betyder något.
Det är precis som Ditt bankkonto. Vad som finns kvar den sista i månaden är vad som räknas för spararen
Anser du Lennart B att det är rätt att fånga in koldioxiden. Koldioxidjägare är mycket populärt i dessa tider. Det är väl snart skottpengar på dom som kör bil på bensin. Och dom som flyger och äter kött. LTU forskar mycket hur man ska fånga in koldioxiden. Att LTU ska riva halva universitetet ( ska pågå i 8 år) ger dom bra tillfällen att fånga in den extra koldioxiden som släpps ut pga rivningarna. Tiden är verkligen ur led. Det är gott om syndare.
#26 Lennart Bengtsson:
Rekommenderar att du läser artikeln jag refererade till. De prövar ”noll-hypotesen” att de observerade förändringarna av andelen C13 i atmosfären är helt naturligt orsakade av biosfären vilket är i motsats till de flesta tidigare studier som i stället prövat hypotesen att mängden C13 minskat pga antropogent orsakade utsläpp.
”These generally accepted hypotheses, however, may reflect a dogmatic approach, or a postmodern ideological effect, i.e., to blame everything on human actions. Hence, the null hypothesis that all observed changes are (mostly) natural has not seriously been investigated. However, there are good reasons for this investigation. It is a fact that the biosphere has become more productive and expanded [5,17,18,19], resulting in natural amplification of the carbon cycle due to increased temperature. This fact may have been a primary factor for the decrease in the isotopic signature δ13C in atmospheric CO2.”
Både biosfären och de antropogena källorna har en lägre andel C13 än atmosfären vilket över tid alltså bör leda till att halten C13 i atmosfären minskar, vilket också observerats. Artikeln undersöker alltså om denna minskning kan bero helt på de av biosfären ökade utsläppen pga en ökad temperatur.
Analysen är för komplicerad för att jag skall kunna följa alla detaljer men jag ser i deras sammanfattning att deras resultat stödjer ”noll-hypotesen”. Dvs minskningen av C13 i atmosfären kan helt förklaras av ökade utsläpp från biosfären. De betonar att det inte är så konstigt eftersom biosfären avger mycket mer CO2 än de antropogena utsläppen (vilka per år bara är ca. 4% av de totala).
De sammanfattar:
”The results of the analyses in this paper provide negative answers to the research questions posed in the Introduction. Specifically:
From modern instrumental carbon isotopic data of the last 40 years, no signs of human (fossil fuel) CO2 emissions can be discerned;
Proxy data since the Little Ice Age suggest that the modern period of instrumental data does not differ, in terms of the net isotopic signature of atmospheric CO2 sources and sinks, from earlier centuries.
Combined with earlier studies, namely [2,3,4,5,31], these findings allow for the following line of thought to be formulated, which contrasts the dominant climate narrative, on the basis that different lines of thought are beneficial for the progress of science, even though they are not welcomed by those with political agendas promoting the narratives (whose representatives declare that they “own the science”, as can be seen in the motto in the beginning of the paper).
It the 16th century, Earth entered a cool climatic period, known as the Little Ice Age, which ended at the beginning of the 19th century;
Immediately after, a warming period began, which has lasted until now. The causes of the warming must be analogous to those that resulted in the Medieval Warm Period around 1000 AD, the Roman Climate Optimum around the first centuries BC and AD, the Minoan Climate Optimum at around 1500 BC, and other warming periods throughout the Holocene;
As a result of the recent warming, and as explained in [5], the biosphere has expanded and become more productive, leading to increased CO2 concentration in the atmosphere and greening of the Earth [17,18,19,32];
As a result of the increased CO2 concentration, the isotopic signature δ13C in the atmosphere has decreased;
The greenhouse effect on the Earth remained stable in the last century, as it is dominated by the water vapour in the atmosphere [31];
Human CO2 emissions have played a minor role in the recent climatic evolution, which is hardly discernible in observational data and unnecessary to invoke in modelling the observed behaviours, including the change in the isotopic signature δ13C in the atmosphere.
Overall, the findings in this paper confirm the major role of the biosphere in the carbon cycle (and through this in climate) and a non-discernible signature of humans.”
Tack Lennart Bengtsson för artikeln!
Härmed ställer jag följande konkreta fråga till dig, Lennart B:
Har vi en tydlig obalans i kolcykel som främst beror på människans aktiviteter, särskilt genom förbränning av fossila bränslen och förändrad markanvändning, vilket har lett till en ökning av koldioxidhalten i atmosfären?
Mvh,
Hej Lennart
(Tack KU att ni är ett forum för fri debatt!!!)
Det vore intressant att få din syn på denna sammanställning?
(Jag försökte för många år sedan
läsa igenom och förstå den. Det som fastnade , rätt eller fel, var den bergochdalbana-liknande grafen. Vill minnas att Callendar, – som i dessa sammanhang skulle vara en expert?, av någon anledning avfärdade tidigare atmosfärsmätningar.)
Handlar det helt enkelt om otillförlitliga mätningar som gjorts på ”fel” orter och som inte ger en rättvisande bild?
Hoppas på svar.
Med vänlig hälsning, Mats Växjö
PS Avnjuter just nu din bok (2014upplaga) med en kall öl (fylld med CO2) i solen! DS
https://21sci-tech.com/Subscriptions/Spring%202008%20ONLINE/CO2_chemical.pdf
Om jag förstår den inledande figuren rätt är det årliga utbytet mellan naturliga källor och atmosfär 210 Gt och detta utbyte är i perfekt balans. Till det kommer förbränning av fossila bränslen med 6,4 vilket ger ett totalt tillskott på 216,4 Gt/år och ett upptag på 210 Gt. Inser att detta nog är en kraftig förenkling men det visar väl ändå att fossila bränslens andel av total tillförsel är ca tre procent (6,4/216,4).
Professor Ian Plimer hävdar mycket bestämt att det inte finns några bevis för att utsläpp från fossila bränslen driver global temperaturförändring. Han säger också att den som hävdar sig kunna bevisa det även måste bevisa hur och varför naturligt tillförd Co2 (97%) inte gör det.
https://x.com/wideawake_media/status/1816102061987045432?s=46&t=kNkUSHBecfxWx_3xB12Fmg
Sen finns ju det där med korrelation och kausalitet också.
Vi fyller på en tank och mäter under tiden vårt massflöde in till tanken.
Om tanken är tät kommer tankinnehållet att öka med exakt lika mycket massa per tidsenhet.
Vi kan mäta nivån, massan, i tanken.
Vi konstaterar att nivåökningen är mindre än vårt inflöde – tanken läcker ut!
Läckaget är lika med skillnaden mellan vårt inflöde och ackumuleringen i tanken.
Om nå’n annan också fyller på skulle tanknivån stiga mer än motsvarande vårt inflöde.
Tankens massbalans [ kg/tid ] :
nå’n annans inflöde + vårt inflöde = tankackumulering + utläckage
==>
vårt inflöde – tankackumulering = utläckage – nå’n annans inflöde
Eftersom vårt inflöde är större än tankackumuleringen är utläckaget större än nå’n annans inflöde.
Nå’n annans inflöde varierar förmodligen i tiden.
Utläckaget varierar förmodligen också i tiden.
Enstaka år har vårt inflöde varit lite mindre men vi har dock fyllt på varje år.
Flödesvariationerna återspeglas i den uppmätta tanknivåvariationen i tiden, både upp och ner men med en tydlig ökning, från ca 280 till 420 nivåenheter, de senaste seklerna.
Plötsligt stoppar vi nu helt vårt inflöde.
Utläckaget fortsätter som nyss eftersom tanknivån är hög.
Nå’n annan fortsätter med sitt inflöde som nyss, ovetandes om att vi har stoppat vårt inflöde.
Massbalansen :
0 * vårt inflöde – tankackumulering = utläckage – nå’n annans inflöde
Tanknivån kommer att sjunka eftersom utläckaget är större än nå’n annans inflöde, alldeles som nyss.
Nivån kommer att sjunka, med minskande takt allteftersom tanknivån sjunker, till nästan samma läge som innan vi startade vårt inflöde.
Massbalansen gäller alltid dvs om summan av alla inflöden är mindre aller större än alla utläckage så sker en ackumulering enligt :
inflöden = ackumulering + utläckage
Se även de utförliga sammanställningarna som utförts av
Ferdinand Engelbeen :
http://www.ferdinand-engelbeen.be/klimaat/co2_origin.html
Roy Spencer :
https://www.drroyspencer.com/2020/05/why-the-current-economic-slowdown-wont-show-up-in-the-atmospheric-co2-record/
Exxon, se bla figure 3 för framtida koldioxidhalt :
https://insideclimatenews.org/wp-content/uploads/2015/09/1982-Exxon-Primer-on-CO2-Greenhouse-Effect.pdf
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
32
Det är min bedömning baserat på de data och professionella experter på området. Jag känner några av dessa personligen. Själv är jag ingen expert på mätning av CO2 och har inga egna artiklar på området. CO2 har mätts regelbundet och har ökat i atmosfären med ca 30 % under de senast ca 70 åren.
32
Jag rekommenderar läsning av artikeln som jag refererade till.
Viklund 36
De årliga nettoutsläppen av CO2 uppgår till cirka 38 miljarder ton. De svenska bruttoutsläppen är en tusendel härav och nettoutsläppen sannolikt noll
Jag anser det helt orealistiskt att assimilera och sedan begrava denna mängd CO2 årligen. Detta inser säkert de flesta också såvida de inte saknar förmåga att inse vad 38 miljarder är för något, 1 miljard är nämligen tusen miljoner och en miljon är tusen i kvadrat. Med andra ord det är ganska mycket och det är dessutom bara för ett år
#10. Rimligen kan man med viss noggrannhet avläsa dåtida CO2-halt via biologiska och geologiska lämningar. Det görs ju också men visar bara stora drag över tid, CO2-halten tycks under Holocen (sedan senaste nedisning för 12-10.000 år sedan) ha växlat inom 300-400 ppm. Högre med mer värme, lägre med mindre.
CO2-halt i 400.000 år gamla borrkärnor från Antarktis visar osäkra värden. CO2-molekylen vandrar i isen och bildar föreningar med andra ämnen, Därför är i efterhand mätt halt ca 280 ppm troligen för låg. Andra mätningar visar just 300-400 ppm via klyvöppningar, kemisk analys, trädingar och andra indirekta studier.
Kontentan är att halten under nedisningar var kritiskt låg och under värmeperioder steg till runt dagens ca 400 ppm. Invändningar mot det?
Generellt: CO2-halter växlar tillfälligt och lokalt med omständigheter men jämnas med tiden ut genom luftmassors rörelser. Men då kommer nya lokala och tillfälliga växlingar så att det alltid finns skillnader med högre halter över varma hav och sommartid och lägre över kalla hav och vintertid. Eller? Vem lider av det?
Lennart, du glömde petrosfären. Omsättning och kolhalt hos karbonaterna, som bör mätas i peta-ton.
All karbonatkol har befunnit sig i atmosfären en gång i tiden.
Nu är det mycket politik men lite vetenskap. Om du har 1 liter som skall hällas spelar det ingen roll hur fort eller sakta du häller. Det är alltid en liter som hälls.
OT: svt sparkade ut bjerströmskan men behåller en ”miljöreporter” som förklarar hur dyrt det blir för kunderna med ny kärnkraft
Dock har det plötsligt kommit med en Brasklapp i reportaget”
”Till sist ska man komma ihåg att alternativet att inte bygga ny kärnkraft också kommer att kosta för hushållen när det behövs stora investeringar i elsystem och förnybar el. Så vad som blir bäst och billigast finns inget enkelt svar på i dagsläget.”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-mycket-kan-ny-karnkraft-kosta-dig
Under dinosauriernas tid var det mycket mer koldioxid i atmosfären än vad det är nu. Det är inte bara vi människor som syndat. Inget nytt under solen. I boken ” Stjärnor och äpplen som faller. En bok om upptäckter och märkvärdigheter i universum” av Ulf Danielsson läser jag ”Det är just växternas klorofyll som slår sönder solljuset och fångar den ordning som finns där. Allt vad vi sätter värde på, civilisation, liv, kultur och kreativitet har sitt ursprung i den ordning som frigörs när en solstråle slås sönder”. Vem vet, när solen en gång dör kanske himlen faller ner.
Berra, det är eftertankens kranka blekhet som drabbat lekstugan i Stockholm! Hade man inte stängt ner de sex kärnkraftverken så hade denna diskussion inte existerat utan Sverige hade varit EU:s el-baroner och det ekonomiska läget betydligt ljusare. De personer och partier som såg till att stänga ner kärnkraften borde åtalas för inkompetens och allmänfarlig förskingring? Men det mesiga svenska folket har inte en vett att rösta bort dessa skräp-partier som straff.
41
Det stämmer. Orsaken till den höga CO2 koncentrationen i atmosfären under Eocen (uppskattningsvis omkring 2000 ppm, eller 5 gånger dagens) var sannolikt en bidragande faktor till de höga temperaturerna och den samtidigt prunkande biosfären.
En enda rimlig orsak som jag kan föreställa mig var en kraftigt ökad vulkanisk aktivitet med CO2 från den fasta jorden
Det kanske mest allvarliga på mycket lång sikt är faktiskt den minskande mängden CO2 i atmosfären. Sjunker den under 150 ppm får biosfären stora problem och kommer den under 100 ppm är sannolikt loppet kört för högt stående liv på jorden.
Tidsskalan för en dylik utveckling är emellertid knappast oroande ens för det mest passionerade miljöaktivist.
#46. Med risk att idiotförklaras av Lennart Bengtsson undrar jag om inte CO2-halten ökade för att det blev varmare snarare än att det blev varmare för att den ökade. Här går själva stridslinjen i klimatdebatten. Lennart skriver att orsaken…. var en faktor. Är inte det ett cirkelresonemang? Så stark vulkanism under en sen period av Jordens historia verkar osannolik.
47
Jag kan bara hänvisa Tege Tornvall till de indiska ”trapporna” som kom till när Indien seglade förbi Madagaskar för så där 60 miljoner år sedan.
Förövrigt förklarar jag aldrig någon för ”idiot”. Detta klarar de flesta skribenter utmärkt av på egen hand,
Lennart Bengtsson #36 & #37
Mitt barnbarnsbarn och jag tackar för dina svar!
Mvh,
#34
Det verkar vara svårt för många att förstå skillnaden mellan vad som är ett nettotillskott till atmosfären och vad som är ett cirkulerande flöde. Jag har sett många kommentarer av typen ”de mänskliga utsläppen är bara 4% (eller som i Ditt exempel 3%) av de totala utsläppen, resten är naturliga”.
Man missar ju då att biosfären tar upp i storleksordningen samma mängd som den släpper ut. När det gäller biosfären så är det viktiga hur mycket kol som är bundet i biomassan. Det är därför som t.ex. avskogning ger ett nettotillskott till atmosfären, medan ökande mängd biomassa är en koldioxidsänka. I Sverige har vi t.ex. för närvarande netto noll utsläpp tack vare att biomassan i skogen ökar.
Man måste mao titta på vad som orsakar ett nettotillskott till atmosfären, och då utgör utsläppen från fossilförbränning avsevärt mer än 3-4 % – i själva verket merparten av tillskottet. Sedan tillkommer frågor som koldioxidutbytet i haven etc.
Det vore skönt, tycker jag, om man kunde slippa diskussioner av typen ”mänskliga utsläppen är bara 4%” och ”varför är bara de mänskliga utsläppen farliga och de andra 96%-en ofarliga”, och istället fokusera på frågan hur stor betydelse det egentligen har att CO2-halten ökar.
#46 Lennart
Så vulkanernas återförande av nyttigheter från petrosfären till atmosfären igen är obetydliga?
Det slarvas med pH begreppen här av både författare och andra.
pH är aktiviteten och ph är för koncentrationen, något PH eller Ph finns inte.
#50
Så i din värld Björn, om jag eldar upp ett träd så ger det inget nettotillskott då det tas upp igen av växtligheten, visserligen tar det en 40-50 år men om jag istället eldar upp motsvarande mängd fossila bränslen så är det ett ett nettotillskott för koldioxiden kommer inte från biomassa.
Vad du glömmer då är att även det tillskott som enligt dig kommer från fossilförbränning ger ökad tillväxt och mer biomassa som tar upp denna nya CO2, det är ju inte så att den bara finns kvar i atmosfären utan den precis som all annan CO2 används av växtligheten och större mängd ger större biomassa, växterna ser nämligen ingen skillnad på var CO2 har för ursprung.
Sen är det visst viktigt att se till litenheten vårt tillskott av CO2 och vad vår användning av billig och lättillgänglig energi faktiskt tillför till atmosfären.
Varje år ökar mängden CO2 i atmosfären med 2-3 ppm av dessa 2-3 ppm så ansvarar vår förbränning för 4% vilket motsvara den otroliga mängden 0,1 ppm, det viktiga här vore väl att ta reda på var de andra 2,9 ppm kommer från, för de antropogena utsläppen på 0,1 ppm kan omöjligt ha någon större påverkan på helheten, eller?
Så hur du får det till att vår användning av fossila bränslen skulle vara huvudorsaken till ökad halt i atmosfären av CO2 är svår att förstå om du inte har någon egen typ av matematik där just koldioxid från fossilförbränning ackumuleras i atmosfären och aldrig försvinner, men det förklarar ändå inte var 96% av ökningen i mätningarna kommer från (2,9 ppm/år) vad är din förklaring?
Får jag drista mig med att vara olydig och dividera siffran 1760 Gton, (1.76 exp 15 kg) vilket skulle vara människans totala utsläpp sedan 1700-talet, med atmosfärens massa på 5.15 exp 18 Kg vilket ger 342 ppm vikt, vilket är 225 ppm volym.
(1760 Gton kommer från tabellen ovan med 420 Gton rent C x 44/12 till CO2)
OM hav och växter INTE hade tagit upp något så skulle halten vara 420 + 225 = 645 ppm.
Nu har vi bara 420 ppm.
Vad startar vi ifrån då?
Välj ett årtal här:
https://www.klimatvett.fi/post/co2-niv%C3%A5n-har-varit-uppe-i-dagens-niv%C3%A5-minst-tv%C3%A5-ggr-sedan-1800
Utgår vi från 1942 så slukar växter och hav i samma takt som vi eldar fossilt och bränner kalk. Väljer vi 1886 med sina 290 ppm så slukar jorden hälften i samma stund vi bränner något.
Det här är mycket oroväckande att vi människor inte klarar av att öka nivån av livgivande och den mest betydelsefulla gasen av alla överhuvud taget.
”Livets dödsdans” som Gösta skrev kan komma att träffa jorden betydligt snabbare än 5 miljoner år.
#31 Erik A.
Det verkar som att det Koutsoyiannis et al. kommit fram till kullkastar teorin om att det är Antropogen förbränning av fossila bränslen som är orsaken till den globala uppvärmningen.
Han menar att den ökade CO₂-koncentrationen beror på ökad produktivitet och expansion av biosfären som ett resultat av den senaste uppvärmningen är en primär faktor, snarare än mänskliga utsläpp.
Det jag kan tycka är att även om den antropogena andelen CO₂ (4%) är liten jämfört med de naturliga flödena, har denna lilla andel på sikt en betydande påverkan på den globala koldioxidbalansen eftersom den adderas till atmosfären kontinuerligt utan att omedelbart tas upp av naturliga sänkor. Det är alltså inte bara den direkta årliga ökningen som är viktig, utan den långsiktiga ackumulativa effekten av alla utsläpp.
Efter ett försök till en analys efter att läst och grunnat färdigt kommer jag fram till att det är jonglerande med data, formler och platser som genom en modell kommit fram till att antropogen förbränning inte har minskat atmosfärens δ13C tvärtemot vad IPCC anger.
Det jag saknar är att hans tabeller inte innehåller några data som understödjer figurerna till hans slutsatser.
Det var vad jag önskar att någon kunde belysa?
Nr 53 Johannes
Onekligen intressant med den, sannolikt, varierande Co2:n.
1820 – som nämns på klimatvett var havet vid Grönland och Island i en relativt kort men intensiv värmefas ( vilket påverkade arter och fiskeindustri ) mycket – liksom landtemperaturer. Samma gäller för nämnda 1930 och 40 tal.
Förmodligen påverkade dessa intensiva värmeperioder, även atmosfären.
Sedan släpper vi ut massor av antropogen idag – med även då en ökning I atmosfären liksom en större biomassa..och större skördar.
Det mest iögonfallande vid 1820, 1930 och 1990 är plötsligheten I värmeuppgången – det ser likadant ut, med efterföljande utplaning.
Värmeperioderna är likadana – vi får se hur mycket skillnad det blir nu, med tillförd antropogen…
Det är dock svårt att bortse från den nu mer än 10 åriga temperatursänkningen runt Island – mer is där påverkar Det isländska Lågtrycksområdet, som ger oss väder.
#55
Precis, man kan även se det som att jordens hav och växter är mycket svältfödda på CO2.
Vi människor kan alltså aldrig rädda livet. Först dör det ut på land, sedan efter ytterligare några miljoner år i havet. Att flera växter först på senare tid har utvecklat turbo på sin andning med C4 teknik hjälper inte. Jag kan inte se utifrån kontinentaldriften att vulkaner, som de facto är det enda som kan rädda livet, kommer att öka inom en snar framtid.
Men som Lennart svarade mig; klimatreligiösa bryr sig inte om det.
Lite märkliga sammanträffanden här. Precis när istiderna började tämjde människan elden och när CO2 blir rekordlåg efter 2,5 mille år av olika isperioder upptäcker vi oljan och tämjer växterna.
Bill Gates håller ju på med C4 ris och säker en massa annat också men DNA teknik kan inte rädda oss. Allt liv måste ha sin CO2.
Det kanske är vettigt ändå att stoppa undan CO2 i marken idag innan havet snor det till glädje för vår framtida avkomma.
#52
Jag försöker förklara en gång till, så får vi se om det blir lättare att förstå.
Om jag eldar upp ett träd så går det mycket riktigt ut samma mängd CO2 som om jag hade eldat samma mängd fossilt material. Och, mycket riktigt, naturen gör ingen skillnad på var koldioxiden kommer ifrån.
Men, och detta är skillnaden, mängden CO2 som genereras från biomassan ingår i ett kretslopp medan mängden från fossilt material utgör ett tillskott. (Observera att jag skriver ”mängden”; det spelar förstås ingen roll vad koldioxiden som tas upp av växtligheten har för ursprung).
Ditt exempel med trädet, och att det tar 40-50 år att få upp ett nytt träd, är feltänkt. Det är inte den lilla plantan som ersätter ditt träd som skall ”göra jobbet”, utan det görs av alla andra små plantor och småträd som redan är igång och växer. Med andra ord, precis som jag skrev i mitt inlägg, så är det avgörande huruvida den totala biomassan ökar eller minskar.
Det är helt riktigt som Du säger att jorden blir grönare tack vare högre koldioxidhalt, och detta bidrar till att binda in mer kol, men det är inte så att all fossilgenererad CO2 binds upp av detta. Långt därifrån.
Ditt räkneexempel där Du säger att endast 4% av utsläppen genereras från fossilförbränning, och att därför endast 0,1 ppm/år i ökning skulle kunna tillskrivas fossila bränslen, är fullkomligt felaktigt. Anledningen till det är att Du räknar procentandelen fossilt CO2 av summa fossila utsläpp och det som biosfären ger ifrån sig, utan att ta hänsyn till biosfärens upptag.
Allt detta är egentligen inte så svårt att förstå, och det är därför extra viktigt att inte föra fram något argument att fossila bränslen bara står för 4%. Det ger bara klimataktivister en möjlighet att kritisera att det framförs oseriösa argument.
Jag ber Dig därför att ta till Dig ovanstående. Om något fortfarande är oklart så kan jag gärna försöka förklara tydligare.
Vad jag erfarit varierar pH-värdet i rymden kraftigt beroende på plats, kemiska interaktioner och eventuell biologisk aktivitet. Det är viktigt att notera att medan vi har teorier och indirekta mätningar, är vetenskapens förståelse fortfarande begränsad jämfört med vad vi vet om jordens hydrosfär.
Mätningar av pH har gjorts på några platser i rymden:
– Mars: Studier har visat att markvattnet på Mars har ett pH-värde som varierar mellan 7 till 9 beroende på mineralinnehåll.
– Europa (Jupiters måne): Antaganden om flytande vatten under isytan tyder på att dess pH skulle kunna vara neutralt eller svagt basiskt beroende på de kemiska reaktionerna med den underliggande berggrunden.
Mvh,
Vad jag förstått finns det ingen direkt koppling mellan variationer i rymdens pH-värden och klimatet på jorden eftersom rymden inte har ett mätbart pH-värde som sådant. Däremot är förändringar i atmosfärens kemiska sammansättning, särskilt koldioxidnivåerna, avgörande för att förstå om och hur människans aktiviteter påverkat/påverkar klimatet samt hur dessa förändringar leder till havsförsurning.
Mvh,
#54 Adepten, #57 Björn Österlöf m.fl:
Bilden som Lennart har i sin artikel är en ögonblicksbild. Det är ju bara ett av de angivna flödena som är relativt väl känt, nämligen de antropogent orsakade utsläppen av C. De andra flödena har givetvis blivit kvantifierade men det är dåligt känt hur de varierar om det tillförs nytt C till systemet eller om T ändras. Såväl sänkornas som källornas storlek beror på den omgivande temperaturen och av koncentrationen av CO2.
Sammantaget skulle jag därför säga att de totala osäkerheterna är betydligt större än den mängd C som människan årligen tillför systemet. Jag är inte tillräckligt insatt i hela forskningsfältet så att jag kan styrka detta, men på årsbasis är siffran 6,4 helt enkelt relativt liten i förhållande till den möjliga sammanlagda variationen i siffrorna 120 och 90. Det innebär att finns gott om utrymme för att inom ramen för den budget som bilden visar anse att de antropogena utsläppen saknar betydelse likväl som att anse att de är helt avgörande.
#53 Adepten:
Jag har varken tid eller lust att sätta mig in i alla beräkningar som de gjort i sin artikel. Men jag uppfattar att de inte enbart har modellerat utan gjort en studie av verkliga data och kommit fram till att den förändring som observerats i mängden C13 mycket väl kan förklaras utan antropogena utsläpp av fossilt CO2. Om de antropogena utsläppen haft en stor betydelse så skulle andelen C13 varit betydligt lägre än vad de är eftersom fossilt CO2 innehåller betydligt mindre C13 än de andra källorna (deras figur 1).
Erik A #60,
Obs, bilden överst i inlägget har jag lagt dit. Så Lennart B står inte för det.
forts #62,
För övrigt bryr jag mig inte särskilt om varifrån koldioxiden kommer – människan, vulkaner, termiter, vissnande växter, gamla bildäck eller ett varmt hav – eftersom jag är rätt övertygad att koldioxidhalten bara har en marginell betydelse för uppvärmningen. Och allt mindre betydelse lär den få framöver. Vi kan inte bedriva en självdestruktiv jakt på koldioxidutsläpp bara på basis av en gas med avtagande klimateffekt.
Med tanke på att det skett en uppvärmning sedan lilla istidens slut borde väl haven börjat släppa ut mer koldioxid och vattenånga sedan dess också? Menar man att i takt med uppvärmning och ökade naturliga utsläpp så hänger biosfären med i perfekt takt helt naturligt och binder det extra kolet? Även utan utsläpp så borde väl våran existens rubba balansen med tanke på bosättning överlag. Men ska inte vi få finnas då? Nu tror inte jag på gud men utan fossila bränslen hade vi inte på många ställen på jorden överlevt, om ens något. De fossila bränslena finns av en anledning och vi har nyttjat dom av en anledning. Man kanske kan se planeten i sig som en gud och den har skapat förutsättningar för oss att överleva. Utan oss hade kansek co2 nivåerna varit allt för låga istället.
En fråga som sällan diskuteras .. Om vi utgår från att människans utsläpp är huvudanledningen till atmosfärens koldioxidökning, men har med att stor del faktiskt kan bero på ökad temperatur (avgasning hav/mark)… vilken är den nya jämviktsnivån?
Kommer CO2 nivån att öka för evigt, eller planar den ut på en given nivå? Och i så fall vilken nivå.
Den andra funderingen är om världen skulle stoppa alla utsläpp av CO2, hur länge dröjer det innan vi är tillbaka vid 300 ppm?
För en amatör som mig skulle det vara intressant om kunniga personer kan kommentera detta.
#65
Från en amatör till en annan. Känns som att i takt med att det grönskar mer ju mer koldioxid som släpps ut så ökar väl de såkallade sänkorna också och blir väl således en ”broms” men det är väl som med allt på väldigt lång sikt.
Nr 64
1900 – talet var ett av dom stabilaste klimatårhundrandena på 1000 – år och förmodligen mer än så.. fick jag lära mig en gång i tiden.
1800 – talet var rätt kaotiskt väder/ klimatmässigt 1600 och 1700 – talet hade också väldiga kast i klimatet…och likadant var det för vikingarna som fick uppleva tvära kast, som tvingade dom till både flykt och anpassning.
Dagens klimatprofessorer och våra folkvalda makthavare säger att – klimatet förr var stabilt bra….men tyvärr är det ljug rakt igenom.
Och förmodligen är det detta obskyra fenomen – som diskuteras på denna blogg.. kan klimatet bero på mer saker än mänsklig aktivitet?
Dessutom – har människan satt klimatet i obalans och i sken?
Själv får jag en släng av krupp – när det talas om kokande hav..men sedan anges dess temperatur till ca 3,5 C och dess pH.. till ca 8,1 – eftersom vi människor har ändrat på det……
Den globala temperaturen var stabil innan 1900 – talet…fast hela civilisationer slogs ut pga plötsliga klimatförändringar.. genom århundrandena….
Om vi som samhälle och vetenskapssökare inte kan diskutera detta utan påhopp och ångest – och organiserat ljug…. Ja, då lever vi farligt!
#65 JonasW
Jag skrev lite om det om du söker på
fit-for-33
Jämnviktsnivån som då blir Max nivå om vi sänker utsläppen med 1% per år blir ca 460 ppm. Den uppstår år 2063 när vi totalt sänkt våra utsläpp med 33%.
#68 TorbjörnR
Hej, tack för ditt svar. Har du lite mer bakgrund till hur du kommer fram till 460 ppm?
Är lite ”matte-nörd” så jag skulle uppskatta om du kan visa ekvationerna som leder fram till 460 ppm, om du har dessa.
Tycker det verkar som att ingen så gärna vill konversera med mig. Om jag inte är välkommen så säg gärna till så drar jag 👍
#69 JonasW
Det är Roy Spencer som räknat på detta utifrån Global Carbon Project som IPCC tillsatt.
Man kan för kolsänkorna både ansätta en linjär och en icke-linjär koppling mellan upptag och co2 halt. Han har valt den ”försiktigaste”.
Du hittar länken till hans inlägg i mitt inlägg.
#70 Dumstruten
Du kan nog se mitt svar #68 som riktat till dig också.
Läs det inlägg jag gjorde för några månader sedan.
#54 Adepten, #57 Björn Österlöf, Lennart Bengtsson, #63 Ingemar Nordin m.fl:
Jag skall komplettera mitt inlägg i #60 och vara mer konkret för att nyansera bilden att det bara är antropogent orsakade CO2 emissioner som gett upphov till den ökade CO2 koncentrationen i atmosfären vilket i sin tur höjt temperaturen:
Bilden som Ingemar lagt in i blogginlägget fungerar bra som utgångspunkt.
För det första finns det osäkerheter kring siffrorna i IPCCs figur ovan, varje siffra borde angetts med +/- intervall.
För det andra behöver vi för att beskriva systemets tidsutveckling veta hur respektive siffra påverkas både av en ändring av CO2 koncentration och temperatur (och kanske andra parametrar också, direkt eller indirekt). Då vore det även lämpligt att separera emission och absorption för hydrosfär och biosfär respektive och inte längre anta att emission och absorption är lika stora. Totalt blir det då 8 olika siffror för naturlig emission och absorption som var och en styrs av separata processer och med sina respektive osäkerheter.
Det är i högsta grad vanskligt att resonera linjärt kring hur ett icke-linjärt system utvecklas. Det kan vara förrädiskt eftersom verkligheten kanske inte alls är som den ser ut att vara. Låt mig bara ta ett exempel med följande hypotes och händelsekedja:
1. Antag att den globala temperaturen ökar pga någon extern faktor.
2. Systemets koncentration av CO2 försöker då ställa in sig till en ny jämviktsnivå.
3. Det innebär netto att naturligt orsakad emission+absorption emitterar mer CO2 till atmosfären.
4. Dock finns det samtidigt en extern källa för CO2, dvs. den antropogena, vilken redan har ökat CO2 koncentrationen och fortsätter göra det.
5. Det innebär i sin tur att den naturliga nettoemissionen blir mindre än vad den hade blivit utan antropogent orsakad CO2 emission.
6. Även utan den antropogena CO2 källan hade således koncentrationen av CO2 i atmosfären utvecklats på i stort sett samma sätt.
Jag påstår inte att detta scenario har inträffat men det är ett alternativ och en hypotes värd att pröva. Det är en beskrivning som inte är den mest uppenbara vid ett linjärt tänkande. Det kan givetvis finnas andra sätt som systemet kan utvecklas på också som inte vid en ytlig betraktelse är den förklaring som ligger närmast till hands.
Är ökningen av grönska ett sätt för biosfären att uppnå jämnvikt med co2 nivåerna? Låt oss säga att vi slutar med våra utsläpp. Kan det då med tiden uppstå en obalans åt andra hållet? Att det så att säga finns fler munnar än föda? Mer sänkor i förhållande till den rådande co2 halten? Och på så vis resultera i farligt låga co2 halter?
JonasW, #65.
”… ökad temperatur (avgasning hav/mark)… vilken är den nya jämviktsnivån?…”
Från isborrkärnor kan utläsas att historiskt har atmosfärens koldioxidhalten ökat med 10 till 20 ppm per grad ökad temperatur.
Se Ferdinand Engelbeen :
http://www.ferdinand-engelbeen.be/klimaat/co2_origin.html
”…. stoppa alla utsläpp av CO2, hur länge dröjer det innan vi är tillbaka vid 300 ppm?….”
Ungefär hälften av de antropogena utsläppen upptages av mark och hav. Det kommer initialt att ske med samma hastighet även om utsläppen plötsligt stoppas, ca 2,5 ppm/år.
Allteftersom koldioxidhalten sjunker minskar överföringshastigheten. Den är proportionell mot skillnaden mellan aktuell halt och den rådande jämviktshalten (ca 295 ppm) som nu är lite högre än förindustriell halt pga av redan upptagen koldioxid.
Proportionalitetskonstant = 2,5/(425-295) = 0,019 [1/år]
Efter tio år med 2,5 ppm/år har koldioxidhalten sjunkit till 425-10*2,5 = 400 ppm.
Överföringshastigheten har nu minskat till 0,019*(400-295) = 2 ppm/år och efter ytterliggare tio år stannar halten på 400-10*2 = 380.
Efter trettio år har halten minskat till
380-10*0,019*(380-295) = 380-10*1,6 = 364 ppm.
Efter fyrtio år erhålls 364-10*0,019*(364-295) = 364-10*1,3 = 351 ppm.
Femtio år : 351-10*0,019*(351-295) = 351-10*1,1 = 340 ppm osv osv.
För fortsatta beräkningar hänvisas till Roy Spencer som har en Excel-fil som kan utnyttjas :
https://www.drroyspencer.com/2019/04/a-simple-model-of-the-atmospheric-co2-budget/
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
#69 och #70
CO2-nivån kommer att fortsätta öka så länge mänskliga utsläpp av CO2 överstiger den naturliga upptaget. Går att räkna ut genom att ta dagens utsläppstakt x totala antalet ton tillgängligt fossilt bränsle.
Kan väl uppskattas till max några tusen ppm CO2
Enligt Earth System Models(ESM) som består av flera sammankopplade modeller som representerar de viktigaste delarna av jordens system skulle det ta flera tusentals år för att komma till 300 ppm.
För att illustrera detta i siffror:
Scenario: Anta att vi stoppar alla CO2-utsläpp när CO2-nivån är 420 ppm (vilket är nära dagens nivå).
Första 100 åren: CO2 kan sjunka med cirka 20-30 ppm till omkring 390-400 ppm.
Efter 1000 år: Nivåerna kan stabilisera sig runt 350-370 ppm, beroende på de långsiktiga processerna i kolcykeln.
Efter 10 000 år: En viss del av CO2 skulle fortfarande finnas kvar, vilket gör att nivån kan ligga kvar över 300 ppm även då.
#52 Uffe
om jag eldar upp ett träd så ger det inget nettotillskott då det tas upp igen av växtligheten, visserligen tar det en 40-50 år men om jag istället eldar upp motsvarande mängd fossila bränslen så är det ett ett nettotillskott för koldioxiden kommer inte från biomassa.
Ja, detta är den vanliga beskrivningen och den är inte rimlig alls. Jag vill se det så här: Vi har ett träd som växer ute i naturen. Vad skall ske med det?
1) Vi låter det växa tills det självdör och sedan låter vi det ligga kvar i skogen och förmultna.
2) Vi sågar ner det och tar hem och eldar upp det.
3) Vi sågar ner det och bygger ett hus som planeras stå i många hundra år, kanske tusen.
Alternativen 1 och 2 är likvärdiga. Om inte du eldar upp trädet så kommer det ändå att rätt snart ha omvandlats till koldioxid. Alternativ 3 kan inte gälla mer än en ytterst liten andel av alla träd.
Alltså, att elda med biomassa som eljest skulle ha omvandlats till CO2 på något naturligt sätt ökar inte atmosfärens koldioxidhalt. Man kan elda med mat också, t.ex. etanol gjort på vete eller majs. Där är frågan vad som är den bästa användningen av resursen. Reduktionsplikten är ett exempel. Råvaran är till stor del slaktavfall = smältfett = ister. Jag tror att ister skulle kunna användas bättre som mat till svältande människor.
Torv är ett speciallfall. Den nybildas hela tiden, men låter vi den vara kommer kolet som bundits att stanna kvar mycket länge och kanske bli framtidens brunkol och så småningom stenkol. Eldar vi med torven blir effekten då densamma som att elda med något fossilt bränsle. Ur utsläppssynpunkt är det bättre att låta torven vara och i stället elda naturgas. Mindre CO2 per kWh utvunnen energi.
#77
Att likställa förmultning och att elda upp och säga att ingendera tillför CO2 till atmosfären, det kanske blir så i det långa loppet men om man ser till tidsskalan så är förmultningen en väldigt långsam process som netto inte tillför CO2 då annan växtlighet hinner med att ta upp den bildade gasen.
Med eldning är det en helt annan tidsskala där du får en omedelbar höjning av CO2 halten som sen sakta avklingar när andra växter tar upp gasen, att denna snabba puls av CO2 inte höjer CO2 halten låter ganska orimligt om du inte har en ganska lång jämförelsetid.
Att elda matavfall är lite annorlunda då det oftast är ettåriga växtcykler där nya växter ganska snabbt tar upp CO2 redan nästa säsong, men även där är det en tidsaspekt som gärna glöms bort då förmultningen är en långsam process medan förbränning ger en omedelbar puls av CO2, att det i slutändan är samma mängd CO2 vi pratar om är självklart då en viss mängd biomassa bara kan ge en viss mängd CO2 men det är tidsskalans som här är nyckeln.
Om jag eldar upp biomassa så har denna orsakat en förhöjd CO2 nivå tills naturen genom tillväxt tagit upp den att det skulle ske momentant bara för att ursprunget är ”bio” är politiskt inte vetenskapligt.
Eldar jag fossila bränslen så har vi även där en momentan ökning som det tar ett tag för ökad biomassa att ta upp, men förbränning ger alltid en förhöjning av CO2 i det korta perspektivet allt annat vore väldigt konstigt, då den föranleder en momentan frisläppning av råvarans kol innehåll, medan naturlig nedbrytning tar många år, skillnaden är tiden det tar för både utsläpp och upptag.
Med ditt sätt att se på det så borde inte fossila bränslen heller höja CO2 halten då de har ett ursprung i biomassa alltså koldioxid neutralt, och det är bara tidsaspekten som skiljer, fossila bränslen är ju bara växter som levde för miljoner år som förmultnat, som vi nu förbränner, kol som en gång fanns i atmosfären, vi återför den, växterna tar upp den förmultnar och blir till ny olja, gas och kol för framtida generationer, ”cirkulärt” även där.
Att man från politiskt håll vill ha det till att koldioxid från ”bio” är neutralt är ett politiskt beslut och hur man än vrider och vänder på det kan ingen förbränning vara ”neutral” om man tror att CO2 i atmosfären är farlig för livet på jorden.
Allt kol slutar som CO2 i atmosfären det är bara tidsskalan som skiljer.
#77
Låta torven vara?? Vet hut, då blir det ju ingen whisky!
78# Uffe
Du ser det hela på en för liten skala. Jag tror att det är därför Du får svårt att förstå sammanhanget. Det är totalt ointressant vad som sker med ett enskilt trär, om det bränns upp eller förmultnar, och den tidsskillnad som där finns.
Försök istället att tänka på biomassan (globalt) som en pool där en viss mängd kol befinner sig. Om Du tar bort mer massa än det växer till sig så får Du ett nettoutsläpp. Tar Du ut mindre så har Du en kolsänka. (Det är det vi har i den svenska skogen just nu). Om Du tar ut, och t.ex. förbränner, lika mycket som det tillväxer så är den förbränningen koldioxidneutral. Det är inte konstigare än så!
Att någon plötsligt bestämmer sig för att definiera ”naturlig” balans på en nivå han eller hon tycker passar är förvillande nonsens. Vi ingår alla i kolcykeln. Förbränning av kol som tidigare varit fritt tillgängligt kol ingår även det i kolcykeln. Hur mycket mark som är/var/kan bli beväxt bestäms bl.a av mängden fritt tillgängligt kol. Allt är precis som det skall vara. Att bränna kolbaserade bränslen ger oss lagrad värme och energi från solen som gör livet uthärdligt inte bara runt ekvatorn. Högre CO2halt är positivt när vi har ett ökande behov av energi och mat. Vad är meningen med att debattera om i vilken form kolet är som bäst?
#78
”Allt kol slutar som CO2 i atmosfären det är bara tidsskalan som skiljer.”
Hej Uffe,
I atmosfären är väl kol inte längre fossilt, då kan väl vi alla andas ut?
Vänligen
Björn ditt resonemang om att kol från biomassa är neutralt för att vi bränner lika mycket som den växer till på klotet, med det resonemanget och den tillväxt av biomassa som skett de senaste 70åren så kan man använda resonemanget på fossila bränslen också, eller hur.
Om tillväxten i biomassa är större eller lika med vår förbränning av fossilt och biomassa, vilket den troligen är efter som vi sett en ökning av biomassa och förgröning av jorden med ca 15%, så är väl vår förbränning koldioxid neutral oavsett om den är av biomassa eller fossilt ursprung, eller?
#83 Uffe
Nej, man kan inte använda samma resonemang på fossila bränslen eftersom det fossila kolet skulle ligga helt utanför kolets kretslopp om inte vi tog upp och nyttjade det. Du var ju själv inne på tidsskalor, och visst kan man hävda att fossila kollager kan nybildas, men då pratar vi tidsskalor på många miljontals år, och det är helt irrelevant för det vi diskuterar.
Sedan undrar jag nyfiket var Du har uppgifter om att tillväxten i biomassa skulle vara större än vår förbränning av fossila bränslen + förbränning av biomassa. Det är inte min bild av läget, men Du får gärna återkomma med uppgifter och referenser som styrker ett sådant påstående.
KGR #82
Svenska kyrkan får väl ändra lite i liturgin vid begravningar.
”Av CO₂ är Du kommen, CO₂ skall Du åter varda.”
#85 Håkan Bergman
Logiskt, men oavsett religion så finns det väl även anledning beakta begreppet Exergi?
Björn allt kol ingår i kolets kretslopp ibland under korta intervall och ibland lite längre, men naturen ser ingen skillnad utan tackar för tillskottet av kol som varit otillgängligt.
Sen om vi plockar upp och använder kol som varit i marken miljontals år så blir det en del av det aktiva kretsloppet igen, och bidrar till just en ökning av biomassa, kallas tillväxt.
Sen kan du fundera själv varför man med satellit mätningar sett att jorden blir grönare, varifrån tror du att koldioxiden som fått detta att ske kommer ifrån?
Det här med att jorden blivit grönare kommer från NOAA och är ingen större nyhet längre då det inte är vad som förväntas av koldioxidökningen men om du bläddrar runt lite hittar du nog, eller använd Google och sök och du ska hitta.
Det du beskriver är någon form av statisk jord som inte finns, där inget förändras, eller får ändras för då blir det katastrof. Jorden och dess atmosfär är ett ickelinjärt kaotiskt system som hela tiden förändras med eller utan vår hjälp, för det mesta bättre utan vår hjälp.
# Björn Österlöf och Uffe
Man kan säga att ni båda har rätt. Tidigare har biomassans (i form av träd) omsättningstid ansetts så kort (i förhållande till problemts dvs förstärkt växthuseffekt tidsskala) att det betraktats som koldioxidneutralt. Men numer är fler och fler inne på att problemet är så akut (måste hanteras inom säg 40-50 år) att tidsskalan för trädets rotationstid kan börja betraktas som lång i förhållande till problemet, dvs den skillnad i tid det tar mellan ett omedelbart utsläpp av CO2 i samband med förbränning jmf med återbildning är relevant och måste tas hänsyn till för problemet. Det gör att bränna kol som varit innesluten i biomassan i 70-80 är och släppa ut i atmosfären kan ses som problematiskt.
KGR #86
Exergi är väl inregistrerat varumärke för dom här galningarna idag.
https://www.stockholmexergi.se/
Maken till hysterisk hemsida får man leta efter, vad är det dom vill dölja.?
#89 Håkan Bergman
”Maken till hysterisk hemsida får man leta efter, vad är det dom vill dölja.?”
Jag håller med och vet inte mer. Jag fann dock denna länk från mitt närmast föregående besök:
https://www.stockholmexergi.se/nyheter/kvv6/
Håkan Bergman #89
”Maken till hysterisk hemsida får man leta efter, vad är det dom vill dölja.?”
De har ju tillverkat en makalös manick, det lyckas man nog inte med utan distrahera lite.
”De visar att huvudkällan till de ökade utsläppen med hög sannolikhet är fossila och detta främst genom isotopbestämmelser. Att förbränning och oxidering av kol är en huvudkälla styrks av att luftens syrehalt har minskat i samma omfattning som koldioxiden i luften har ökat. ”
Snömos – men ju fler gånger man upprepar det desto mer blir det sanning 🙂
Ökningen vi ser i atmosfären är till största delen naturlig och drivs av förändringar i temperatur och havsströmmar. Vår lilla bidrag från fossil förbränning är bara en bråkdel vilket gör att korthusets understa lager rasar.
#91 #89 (#90)
TACK! Den manicken har jag missat, men jag uppmärksammade:
https://akerbp.com/borsmelding/aker-bp-tildelt-lisens-for-co2-lagring-i-nordsjoen/
https://akerbp.com/borsmelding/aker-bp-awarded-licence-for-co2-storage-in-norway/
Jag fann hos BBC en siffra på att syrgashalten skulle ha minskat med 0,057% på 30 år. Det motsvarar 120 ppm. Hur den siffran skulle styrka att ökningen av koldioxid är antropogen förstår jag inte. Att minskningen av syrgas siffervärdesmässigt liknar den ökning som CO₂ har haft inom samma tisdperiod betyder ju ingenting om man inte dissekerar förhållandet vidare. Saker att ta hänsyn till är – endast kolförbränning ger ekvimolära förhållanden mellan förbrukad syrgas och bildad CO₂. Olja och gas ger förutom CO₂ varierande andelar H₂O som produkt också. Dessutom så har jorden förgrönats avsevärt under samma tid, vilket borde ge en ökad syrgasproduktion, genom fotosyntesens reduktion av syreatomer från vatten.
Existerar det någon seriös beräkning, där alla dessa variabler har blivit trovärdigt värdesatta?
#94 foliehatt
Svårt att säga, men så här tänker jag att när kol (C) förbränns, vilket innebär att varje mol kol förbrukar en mol syrgas och producerar en mol koldioxid som du nämner. Under samma tid har atmosfärens CO2 ökat med ca 60 ppm, men eftersom hälften tagits upp i havet så har ca 120 ppm CO2 kommit till genom förbränning. Genom att analyser av isotopiska signaturer (som 13C och 14C) och mätningar av både O₂ och CO₂, kan man dra slutsatsen att det troligen beror på antropogen fossil förbränning som är orsaken till koldioxidökningen. Kineserna har ju studerat detta i sina mest urbana områden och dragit slutsatsen att det är frågan om en antropogen påverkan.
Adepten, #95,
det var påståendet ”luftens syrehalt har minskat i samma omfattning som koldioxiden i luften har ökat.” som jag undrade över. Visst kan man kvalitativt säga att ökad kolförbränning bör minska syrgashalten i atmosfären, men att från detta gå till att använda de förändrade halterna av syrgas samt koldioxid som något kvantitativt bevis på kausalt samband – det är en mycket svårare uppgift, vilken dessutom måste komma med en hel hoper mer eller mindre väl underbyggda antaganden.
foliehatt #96
Då får vi in en till balans att ta hänsyn till. Antalet skogs- och gräs-bränder lär inte förändras med lägre syrehalt, men på totalen borde det bli en liten ökning av oförbränd biomassa efter bränderna. Tills vi har nått en ny balans eller?
På NOAA hittade jag följande siffra rörande O2, mellan 1991 och 2005 så minskade halten syre i atmosfären med 0,0025 % har inte hittat någon nyare siffra men det är en bra bit upp till de siffror BBC anger.
så vad ska man tro på?
https://scrippso2.ucsd.edu/
här konstaterar man att O2 halten minskar med 19 molekyler per miljon per år.
”The observed downward trend amounts to 19 ’per meg’ per year. This corresponds to losing 19 O2molecules out of every 1 million O2molecules in the atmosphere each year.”
Foliehatt #96
exakt – och detta är då ett av de två starkaste bevisen för att den ökning vi sett är från fossila källor.
Korthus?
#96 foliehatt
70 procent av de globala CO2-utsläppen kommer från urbana områden. Yangtzeflodens delta (YRD) rankas som en av de mest tätbefolkade regionerna i världen och är en antropogen CO2-hotspot. Förutom antropogena faktorer fungerar även naturliga ekosystem och odlingsmarker som betydande CO2 -sänkor och källor förutom oceanerna. Observationer och beräkningar för både CO2 och dess kolisotopförhållande (δ13C-CO2) kan användas för att begränsa regionala utsläpp och bättre förstå de antropogena och naturliga mekanismer som styr δ13C-CO2 variationer. Sådana observationer är emellertid fortfarande sällsynta för stadsmiljöer, särskilt megastäder. Här är sex länkar angivna. https://ouci.dntb.gov.ua/en/?backlinks_to=10.12952/journal.elementa.000052