Som omväxling till SMHIs siffror så presenterar P. Gosselin en sammanställning av The Japan Meteorological Agency (JMA) över hösttemperaturer i Sverige sedan 1999. Här är temperaturdata för november från sex mätstationer:
Data: JMA
Det är intressant att notera att vi endast har en liten uppvärmningstrend för tre av stationerna, medan det överraskande nog skett en liten avkylning för de andra tre. Om man skall uttyda något mönster i denna något röriga graf så är det de tre sydliga stationerna som blivit lite varmare medan de nordliga blivit svalare. Detta är ju lite paradoxalt eftersom uppvärmningen borde gå fortare i norr än i söder.
I stort sett bekräftas dessa trender för hela hösten på de olika ställena:
Data: JMA
Som synes så är dataserierna inte kompletta men det som finns med visar på samma sak; någon dramatisk förändring av temperaturerna går inte att utläsa. Kanske lite varmare höstar i söder och något kallare i norr under de senaste två decennierna.
Något att fundera på? (Magnus?)
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Höstarna borde ju bli mätbart varmare eftersom CO2 ökat. Speciellt ju längre norrut man mäter.
Med andra ord betyder den gasen ytterst lite, eller ingenting.
20 års väder speglar klimtet.
Temperaturen under hösten bestäms av vilket väder vi har och vilka lågtryck som driver in från Atlanten. Att i denna kakafoni utläsa om det skett någon långsiktig uppvärmning är nog tröstlöst om vi inte har data från hundra år.
Med det data som JMA skrapat ihop ( och varför inte använda Öppen Data från SMHI ) så är det svårt att utläsa någonting. De korrelerar säkert bättre med antalet passagerare på flygplatserna (och det verkar vara flygplatser) än med något annat.
https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer/#param=airtemperatureInstant,stations=all,stationid=74460
Varför just dessa sex mätstationer?
För att få dessa data måste man inte gå till Japan!
På min hemsida
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/
finner man trenderna för de 6 platserna i Sverige för vilka relativt långvariga observationer är tillgängliga. Där ser man de oenhetliga trenderna!
SMHI har tyvärr haft policen att ofta flytta sina mätpunkter vilket gör eventuella långvariga trender svåra att observera.
En stor del av den uppvärmning vi ser kan vara påverkan av människans aktiviteter.
Där är CO2 en liten del.
Annat är byggnader och asfalt.
Urbana temperaturpåverkan är stor.
Såhär borde det inte se ut om det är CO2 som bestämmer!
https://wattsupwiththat.com/2021/12/19/as-the-mercury-rises-the-urban-heat-penalty-grows-especially-at-night/
Eftersom det är fråga om klimatförändring snarare än väderhändelser borde biologiska parametrar som inte direkt är beroende av ändrade odlingsmetoder användas. Vad händer i våra nationalparker till exempel. Det finns ju sådana från norr till söder.
Orkar verkligen någon bry sig om klimatlarmen längre? Snacka om att ropa på vargen. Långsiktig förändring i temperatur och nederbörd är regel och inget undantag. Vädret är och har säkert alltid varit ett stort samtalsämne. I Årstafruns dagbok från 17-1800 talet noterar hon vädret varje dag. Förr hade man misshagat gudarna när vädret blev extremt. Nu anses vi ha levt syndigt på ett annat sätt. Idag när vi har så mycket information som kan spridas till alla pratar man inte bara med grannen utan som Gretarörelsen kan väderpratet spridas globalt. En från början liten grupp lyckats få stor spridning på sina katastrofteorier tack vare det. Eftersom det är många barn som sprider den är det svårt argumentera mot. Så har den spridits ända upp i politiska toppen i västvärlden. Det är ett fenomen som måste analyseras och sen utbildning komma igång så det inte upprepas. När västvärlden nyktrat till från hjärntvätten.
Tack för detta klarläggande Ingemar. Som boende i Stockholms-trakten har fenomenet med varmare höstar varit ganska tydlig för mig (helt ovetenskapligt) på senare år samtidigt som det motsatta börjat visa sig under vårarna (dvs kallare).
Vet Du f.ö om man kan få temp-grafer från satellit-mätningar (UH.. ) som visar de enskilda latitud-områdena, dvs t.ex norra hemisfären?
#6 Ann L-H
”Eftersom det är fråga om klimatförändring snarare än väderhändelser borde biologiska parametrar som inte direkt är beroende av ändrade odlingsmetoder användas. ”
SMHI har på sin hemsida ”vegetationsperiodens längd” och ”havsisutbredning” som är lite säkrare ”integrerande parametrar” än temperaturen. Båda tyder på en uppvärmning sen mitten av förra seklet.
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-vegetationsperiodens-langd-1.7887
5, Lasse
Tack för länken.
Intressant med alla synpunkter i kommentarerna.
Uppenbart underrapporteras effekten av HUI. Stor ” Bias”
Om man realiserar UHI tycks temp.i USA ej ha ökat senaste halvseklet.
För min del, tror jag dock, att UHI kanske står för ca 50 % av rapporterad Global Warming
Detta med tanke på iakttagen trädgränsförändring senaste sekel, som ändock får bedömas som naturlig och ej antropogen.
Hypotesen är dåligt korrelerad till CAGW och f.a. kausalitet ej trolig.
#6,9
Vegetationsperiodens längd från SMHI verkar vara en ”proxy” eftersom den baseras på antal dygn med dygnsmedeltemperaturen över +5 grader, baserat på 20 mätstationer, dvs. de kan också vara kontaminerade av UHI. Det borde finnas bättre fenologiska data tex. lövsprickning, blomning och för hösten lövfällning som bättre speglar eventuella verkliga förändringar fria från UHI kontaminationer.
Thorleif #8
Grafer finns här.
https://sprayhattas.crabdance.com/
# 9 L-E Bj. Det råder väl ingen tvekan om att temperaturen har ökat sedan lilla istiden oavsett den antropogena påverkan och det ska vi vara oerhört tacksamma för.
Det jag tänkte på var rubriken på dagens inlägg. Det är viktigt att söka skilja mellan antropogena förändringar och naturliga. Där skulle mer eller mindre orörda nationalparker kunna vara intressanta att ha som något slags nollreferens. Jag vet inte i vilken utsträckning det sker.
Om det blir lite varmare är väl en sak. Problemet är väl om det blir så pass varmt så att haven stiger, det är väl då det stora problemet börjar. Det är väl därför det rapporteras om temperaturen och issmältningen var o varannan dag.
L #14
Tidsskalan, stigande havsnivåer har vi tid att anpassa oss till, så länge vi inte förstör våra ekonomier.
#9
klimatförbättringen syns tydligt när man studerar SMHIs klimatindikatorer.
Vi får längre vegetationsperiod och därtill mer sol ,något som tillsammans med CO2 ger ökad tillväxt av skog och grödor.
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/stralning-1.17841
11% mer !
Vi vet att det översvämmades i Gävle i höstas.
Men hur är trenden?
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-extrem-arealnederbord-1.3970
Problemet är inte större än att SMHI missar det i sina normala stationer.
Är SMHI mätdata pålitlig? I Sverige är aktivism så sprid och infiltrerad att man kan misstänka att all rådata omkalkyleras med formel stödd av klimatmodell innan den införs som ”rådata” i statistiken.
Sedan skall denna mätdata användas för klimatkalkylering och på nytt manglas av ”klimatmodellering”.
Råkade se på ”??-Geographic” igår, som sände klimathysteriskt program. För de som inte vet ett dugg måste budskapet varit skrämmande. De påstod t ex att Antarktis isar närmade sig kollaps och som stöd redovisade de hur stora isflak bröts loss längs iskanterna. Tydligen vet de inte att ju mer is som bildas inne i Antarktis, desto snabbare trycks iskanterna ut från kusterna och att ju längre från kusterna isöverskottet når desta oftare bryts isflak loss.
Men detta trick gick ju inte att använda om Arktis/Grönland. Där visade de ett område troligen nära Grönlands kust från sommartid. Massor av smältvatten vid tillfället och vatten forsade fram överallt. I år har dock kylan varit så stark att den normala ”sommaravsmältningen på Grönland av ca 6 Gton istället blivit ett nettotillskott av snö på åtminstone flera 10-tals Gton. Prognosen är att nettotillskottet av snö blir mer än 600 Gton detta år.
De visade ett slukhål. De påstod att vattnet som forsade ned i djupet i princip underminerade isen. De glömde dock att nämna att isarna på Grönland ligger på mark som under århundratusenden tryckt ut djupa ”skålar” i marken, vilka är avsnörda från havet via kusternas nanutakker. På sin höjd kan således det endast bildas sötvattenssjöar under isarna. Man kan misstänka att slukhålen inte fanns mitt i isarna. Fjordarna sträcker sig heller inte ända in genom Nannutakkerna.
Därefter klippte man in scener från Antarktis med jättelika isblock och påstod detta var Grönland. Bortsett möjligen i norra Grönland skapas inga inlandsis-täcken som trycks ut i havet. F ö är havsisen längs norra Grönland landfast året om och sjöleden längs Nordamerika planerades väster om Grönland. Alla isflöden vid Grönland kommer från fjordbildningar och där sker ett intensivt kalvande. Några större flak bryts sälla bort där. Ju oftare det kalvar, vilket givetvis inte nämns, desto mer is har bildats några år tidigare. Den dag kalvningarna sker sällan, skall vi bli oroliga, och inte när kalvningarna sker ofta.
Nu ligger det is över hela Jörlanda kile,(västkusten) sällsynt och tidigt.
Med den ökade CO2 som skett borde det vara än mer sällsynt.
#2 kakofoni i all ära men CO2 orde ge tydlig offset.
# 18 Hej Johannes! Trevligt att höra dagsfärsk info frånJörlanda kile. Kan bara nämna att Lyrösund håller på att lägga sig och vår lilla insjö strax före färjeläget ligger så nu har vi inga sångsvanar som håller konsert hos oss.
Hej Ann Löfving-Henriksson, härifrån far sångsvanarna normalt första veckan i november. Kan landa nån eftersläntrare men de far fort. Is på sjön — ingen mat. Men hos oss sjunger de aldrig, snarare brölar. Kanske sjunger de för sina barn tidigare på säsongen men det har jag aldrig hört.
#13
”Där skulle mer eller mindre orörda nationalparker kunna vara intressanta att ha som något slags nollreferens.”
Vi har egentligen inga sådana ”orörda” marker, och definitivt inga i södra Sverige. Alla sydsvenska nationalparker och reservat är rejält kulturpåverkade. Minst kanske Store Mosse, men även där har kärrslåtter och avverkningar skett. Och en stor och svårbedömd faktor är att vi inte längre har en naturlig brandregim, och det är osäkert hur mycket det påverkat vegetationen (det råder dock relativ enighet om att det är orsaken till att mosippan håller på att dö ut). Och även nationalparkerna i fjällen är rätt kraftigt påverkade av renbete.
Dock kan man dra slutsatser om klimatförändringar även genom att studera hur kulturpåverkad vegetation förändras, och jag skulle nog vilja hävda att det märks tydligt att klimatet blivit varmare de senaste århundradena. Många sydliga växter har expanderat. Men effekten är knappast dramatisk. Det har t ex vad jag vet inte rapporterats om några ”utbrytningsförsök” av värmetidsrelikter från de norrländska sydbergen.
Sedan försvåras alla sådana överväganden av att flera andra biotiska faktorer har ändrats markant:
– ängs- och kärrslåtter är helt borta
– skogsbete har nästan helt försvunnit, och bete generellt har minskat kraftigt
– få skogsbränder, nästan inga avsiktliga bränder
– kvävenedfallet har gjort markerna näringsrikare
– högre koldioxidhalt
– omfattande dikning, även i skogsmarker
– eutrofiering av vattendrag och sjöar
– införande av storskaligt kalhyggesbruk
– invasiva arter
Flera av ovanstående kan förväntas få liknande effekter på vegetationen som ett varmare klimat.
Förändringar av trädgränsen är kanske den tillförlitligaste klimatproxyn, men inte ens den är rent temperaturstyrd, även vindregimen spelar in.
Jag rekommenderar i det sammanhanget f ö mycket starkt läsning av Leif Kullmans: Fjällen, klimatet och människan – naturhistoria i skarven mellan två istider.
Finns på:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1283714/FULLTEXT01.pdf
#20
Sångsvanar, liksom de flesta fåglar sjunger mest på våren. Dock är det nog så att sångsvanar liksom tranor är mest njutbara på litet avstånd. Nära inpå blir det väl högljutt.
Dock kommer jag aldrig att glömma hur jag som färsk fågelskådaryngling första gången fick avnjuta en flock spelande sångsvanar. Det var drygt 50 år sedan, då sångsvanen fortfarande var sällsynt.
Sprider sig de gula löven norrut? En påtaglig skillnad mellan Skånes blida och Norrlands kalla höstar är den färgprakt som man upplever i Norrland. Är det bara trädsorter som delvis är olika (fast björkarna är väl desamma) eller påverkas själva färgen på löven?
Jag funderar fortfarande på Magnus Cederlöfs fundering från 2017 och budskapet på ett mjölkpaket.
https://klimatupplysningen.se/hostfargerna-och-klimatet/
# 20 m.fl. Obs jag skrev inte sjunger, den lilla grupp som till och från håller till i sjön från allahelgona fram emot mars eller så, låter ganska mycket särskilt på nätterna när det ärvoro i flocken. I våra öron är det en liten konsert, en hälsning från uråldriga tider.
#17
När det gäller att motverka skräckhistorier om smältvatten, sjöar, floder, slukhål, etc etc på grönlandsisen så föreslår jag läsning av Nordenskiölds beskrivning av sina expeditioner på grönlandsisen 1870 och 1883, alltså i slutet av Lilla Istiden. Han beskriver målande och detaljerat (och med illustrationer) alla de här ”skräckfenomenen”, som då faktiskt var nya för vetenskapen, men som vi nu vet är fullkomligt normala för de lägre delarna av grönlandsisen sommartid:
http://runeberg.org/polexp1883/0394.html
#23
Jag tvivlar starkt på den teorin. Skogarna i Appalacherna är med rätta berömda för sina praktfulla höstfärger, och där är höstarna betydligt varmare än här (faktiskt den behagligaste årstiden):
https://i.pinimg.com/736x/a7/7a/ac/a77aac10bf6f154d3e16c271df94e73d–fall-harvest-autumn-fall.jpg
Jag tror det mest hänger på vilka trädarter som ingår i skogen.
#23 Ingemar Nordin #26 tty
Har fått för mig att färgen på björkarna är starkt beroende av hu regnig hösten varit. Vid torrt väder blir bladen hos björkarna bara bruna, medan om det varit mycket regn blir bladen lysande gula.
Annars stämmer det ju att trädslagen har stor betydelse. Björkar blir gula, rönnar röda, aspar också röda och de få lönnar man ser blir rejält röda. Detta gäller för Trakterna kring Luleå.
# 22 tty
Beträffande sångsvanar. Kom till Örebro och sjön Tysslingen i början på mars. Då får du se ca 3000 av dem. Jag kan guida. De för ett väldigt liv som dock är ett säkert vårtecken. Sedan beträffande referenser om varmare perioder. Bild nr 21.
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/12/Klimat-211213.pdf
Under holocent optimum för 7500-9000 år sedan var det betydligt mycket varmare. Det ser man på rester av björk och tall som växt och frodats under det som ända till nyligen varit glaciärer. Och fossilt CO2 kan väl knappast ha påverkat då?
#28
Jag har varit där ett antal gånger.
Nej, det holocena klimatoptimat motsvarades inte av någon hög koldioxidhalt, och på senare tid har man insett att det var allra varmast just i början av holocen. Detta har dolts av att ”varma” växter och djur ännu inte hunnit invandra, men skog högt uppe i fjällvärlden visar på hur varmt det var. Det växte gran på Åreskutans topp medan dödis ännu låg kvar i Åredalen.
Mera sångsvan. Den har blivit väldigt vanlig här, en grund före detta havsvik. De flesta ska vidare men många tiotals stannar och häckar. Först att komma på våren och sist att lämna på hösten. Redan i mars hittar de nyanlända isfria bottenbeten, då ofta i strömmande vatten. Det handlar om hundratals kanske tusentals som stannar en stund och äter upp sig här. Att de trumpetar (brölar, sjunger) i luften och på vattnet, tror jag handlar om kommunikation. Inom gruppen och med kamrater som de räknar med är på gång. Kom hit! Kanske diskuterar de färdplanen. Att sångsvanen ökat har rimligen inte med klimatet att göra.
Tranan har också ökat kraftigt. Nu är dom för många. för helt utan moral terroriserar den gräsänder och nog andra markhäckande fåglar. Och kanske är det därför kanadagåsen nästan försvunnit och grågåsen ökat, kanske mer kapabel att sätta emot? Vem vet? I alla fall är det svårt att se nån klimatfaktor. Nej, det mesta i naturen förändras nog i sin egen takt och av helt andra krafter.
#19 Ann
Ja, fortsätter det så här får ni snart ordna med Lyr runt på skridskor. Bjud in Tjörnborna på tävling!
-5 nu, håller det i sig blir det skridskor till Ramsön på julafton.
27 jax m fl
Utan faktiska bevis, men mitt intryck är att ett år när nattfrost slår till tidigt, då blir björkens löv mest bara bruna. Om träden får gå in i höst och vintervila i lugn och ro, då får man alla nyanser av gult.
#32 Ksrl Erik R
Kan vara så. Kallt väder betyder ju lite moln och tidig nattfrost. Möjligt Tt jag feltolkat regnets betydelse.
#30
Jag tror snarare att det är grågässen som konkurrerat ut kanadagässen.
Storlek är inte allt. Sångsvanar vinner alltid över knölsvanar när det blir revirstrider, så knölsvanarna kanske får det besvärligt vad det lider. Däremot har sångsvanar inget emot änder, men de tål inte gäss i sin närhet. Jag såg en gång en grågås som var mycket nära att bli dränkt av ett sångsvanpar, och det finns de som tror att sädgässens minskning också kan hänga ihop med sångsvanens ökning.
Transtammen har nog nått maximum, många par tvingas nu häcka på dåligt skyddade häckplatser och misslyckas därför regelbundet med häckningarna.
Hösten har övergått till tidig vinter med kallt väder.
På onsdags morgon kommer nog elpriset också att bli bistert då stora delar av Europa får det kallt.
När det dessutom verkar bli svaga vindar också i hela området förutom Danmark och delar av Nordsjön.
Några prognoserade temperaturer:
München -5
Paris -3
Hamburg -5
Prag -3
Wien -5
Amsterdam -2
Berlin -2
Warszawa -6
Stockholm -8
Göteborg -3
https://www.ventusky.com/?p=61.4;17.8;3&l=temperature-2m&t=20211222/0600
https://www.ventusky.com/?p=56.8;16.1;4&l=wind-10m&t=20211222/0600
#34, jo, så kan det vara. Men tidigare dominerade de grå här, sen kom kanada och nu igen de grå.
Så klart, att peka på tranorna är att dra ett kort ur en full lek. Som co2 kortet. Men jag tycker inte om dem. Kniper både ägg och ungar från markhäckande oskyldiga föräldrar, som bara livnär sig på insekter och växter. Sustainable som dom säger i städerna. Nej, tranorna saknar moral.
Slås nu av, sen kväll, att jag borde fundera på grodorna. Och deras relation till tranorna. Och deras relation till insekterna. Och gud hjälpe mig, växterna, som ju sprattlar emot om man mäter noga. Nej, jag tycker inte om tranor. Har ni ont om plats söderut, bra, men vi har tyvärr massor av plats här. I sommar, tre häckningar inom två km från köksfönstret. En provokation!
OT Elpriset kl 9.00
70 öre per kWh i SE1 och SE2
520 öre per kWh i SE3 och SE4.
Vindkraften står för 5% av 22000 MW och kärnkraften för 31% (7000 MW). Om vi hade byggt ut vindkraften till 60000 MW hade den idag kunnat ersätta kärnkraften idag.
På tal om träd, SLU har en björksamling från norr till söder på en plats.
Här finns lite forskningsresultat.
Genetiska skillnader!
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/om-slu/orter/uppsala/genetiska_tradgarden.pdf
Vintersolstånd idag-6 timmars solchans max!
Isen i Arktis breder ut sig tvärt emot alla alarmistiska prognoser. Tony Heller visar: https://realclimatescience.com/2021/12/winter-solstice-climate-news-2/
Vi går mot ljusare tider.
Ekot meddelade att Finska reaktorn Oli 3? är kopplad till nätet idag, full drift först i sommar!
#37 Ivar Andersson
Allt hade löst sig om de som valt ”100% vind” hade fått slåss om den lilla del som vindkraften producerar. 🙂
#9 Vegetationsperiodens längd
Tycker också denna bör vara en mycket bra indikator, även om kommentarerna kommit med många viktiga saker att se opp med.
Men såg ni SMHIs slutkläm?
” I slutet av seklet kommer vegetationsperioden att vara 30-100 dagar längre än under perioden 1961-1990, beroende på vilket scenario som används.”
Tror ni på att det är möjligt med en vegetationsperiod på 300 dagar på våra breddgrader?
#40
Det är mera som talar för avslutad vegetationsperiod då. Och dessutom för låga CO2-halter, men det saknar betydelse för oss i så fall. Enligt klimatutvecklingen hittils.
Lite OT från Jim Steele: Lektion i klimatvetenskap #1
https://www.youtube.com/watch?v=67ie20cjJxU
Hur tryck påverkar klimatet.
OT
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
SE3 o 4 kostar nu 503e/MWh
vi importerar el från Polen och Litauen … som importerar från Ryssland, Lettland, Polen och Belarus!
Är Sverige ett U-land?
#43 Johan
Se bild nr 8, Energidelen:
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/12/Energi-211213.pdf
Importen från de länder du nämner baseras på 70-90% fossil energi. Den välkända paradoxen är ju att ju mer ostyrbar förnybar el vi har desto oftare får vi importera el med hög andel fossila bränslen. Idioti i kvadrat.
Mats Kälvemark #44
Eftersom vinden har en förmåga att dö samtidigt i stora delar av nordvästeuropa kan vi nog räkna med att nästan all importel är fossilbaserad, möjligen att det en liten tid till kan slinka med lite kärnkraftsel.
https://klimatupplysningen.se/oppen-trad-424/#comment-411596
43
Och nu till årsskiftet kommer ytterligare lök på laxen då bioinblandningen i bensin och diesel ska öka, enligt den idiotiska reduktionsplikten(tack för den MP) Enligt uppgifter kommer priset att stiga med 1,8 kr/l för dieseln. Ja dessa ”STACKARS” landsbygdsbor som en totalt urblåst socialdemokrat uttryckte sig.
Har höstarna blivit varmare?
Själv upplever jag att vårarna har blivit kallare.
Våren 2021 var kall till i början på juni. 2017 var det kallt och nysådden frös. ”2018 var kall i april. Värmen kom en bit in i maj. På sommaren det året låg att stabilt högtryck som medförde varmt och torrt väder.
Sådana värmeböljor kunde nog inträffa även under Lilla Istiden.
#46 Paul Håkansson
”-…….då bioinblandningen i bensin och diesel ska öka, enligt den idiotiska reduktionsplikten(tack för den MP) Enligt uppgifter kommer priset att stiga med 1,8 kr/l för dieseln.”
Reduktionsplikten är i år 26 % för diesel och 6 % för bensin. Nästa år kommer den att öka till 30,5 % för diesel och 7,8 % för bensin.
I Göteborg har St 1 nio stationer med minst 50 % förnybart innehåll i dieseln. Den vanliga dieseln kostar 18,47 kr/l och den höginblandade ett par tioöringar mer.
Apropå bioinblandning i bensin och diesel fick jag idag av min bilmekaniker veta att många fler bilar nu fått problem med beläggningar i insprutningssystemet, efter det att man höjt etanolinblandningen från 5% till 10%. Samtidigt leder denna ändring till att bränsleförbrukningen ökar med 2%. p.g.a. etanolens lägre energiinnehåll jämfört med bensin. Dessutom tål vissa äldre bilar inte alls att köra på etanolblandad bensin och tvingas nu att köpa den oblandade 98-oktaninga bensin som kostar över 1 kr mer per liter. Inom klimatkyrkan tycker man det är bra att bilisterna får problem med både kostnader och bilens funktion. Att köra bil är ju en stor synd enligt deras förvridna och inkvisitoriska verklighetsuppfattning.
Christian H, #49,
98 oktanig bensin har 5% etanoliblandning (än så länge).