Hur god är egentligen Sveriges beredskap i kristider? Gästskribent Stig H. Moberg funderar på vad som krävs för en säker elförsörjning i orostider om gränserna stängs.
I mer än ca 200 år har Sverige haft beredskap för det oväntade angreppet. Många gånger har det varit ytterst nära ögat! Hur länge till klarar vi oss? Foto: SHM
Kan elbrist undvikas?
Det var roligt att i tidningen nyligen se att några politiker (debattartikel SvD 3/6 2020) förstår vart elförsörjningen barkar iväg genom en ogenomtänkt energipolitik, och vill göra något åt det. Oplanerbar vindkraft i stor omfattning medför, som Klimatrealister vet, risk att vi får stora regionala strömavbrott, dvs. elbrist. Vi vill alla kunna lita på att el alltid är tillgänglig, inte bara när det blåser. Samma sak riskeras med solkraft. Den kan bara produceras när solen lyser och det råder vi inte över. Häromdagen producerades ca 90 MW vindkraft av installerade ca 7.500 MW. Vi vet också att man i leveranssäkerhetssammanhang inte vågar räkna med att mera än ca 10 % av installerad vindkrafteffekt är tillgänglig.
Författarna (Nyamko Sabuni och Arman Teimouri) anför litet skämtsamt att drabbade kan som en konsekvens behöva koka morgonkaffet på stormkök. De vet nog emellertid att regionala strömavbrott, oavsett orsak, kan få oväntade katastrofala följder, bland annat på grund av att vi nu lever i ett digitaliserat samhälle. Det blir långt värre konsekvenser än uteblivet morgonkaffe! Kommer vi att ha beredskap för att förhindra detta?
Författarna diskuterar i sammanhanget om situationen kan räddas med import, men yttrar tveksamhet, eftersom det kan råda brist samtidigt i grannländerna, så möjligheterna för import kan vara obefintliga. Jag delar deras oro.
Det finns en annan aspekt som inte diskuteras särskilt ofta i samband med importmöjligheterna. Jag tänker på den säkerhetspolitiska betydelsen av Sveriges självförsörjningsgrad. Denna måste också beaktas när vi diskuterar den framtida leveranssäkerheten. Att det talas tyst i politiska och massmediala kretsar om den sammanhänger kanske med att flertalet av dagens politiker och journalister saknar egen erfarenhet av hur det var med avspärrning och stängda gränser under andra världskriget.
Coronakrisen har dock nu visat att det osannolika och oväntade faktiskt kan inträffa, med tusentals döda som konsekvens av försummad beredskap. Tro inte att oväntade kriser inte kan inträffa. Stängning av gränserna till grannländerna är osannolika, men kan likväl inträffa. Och därmed kan också landets möjligheter att importera påverkas. Även en osannolik ockupation av Sverige kan inträffa och leda till stängda gränser och avbrutna leveranser! Detta bör också vara med i politikernas överväganden om lämpliga åtgärder för att försöka undvika elkraftbrist.
Det finns anledning, innan jag fortsätter, erinra om hur man resonerade på 50- och 60-talen då nordiskt elkraftsamarbete i stor skala etablerades för första gången. Det gjordes den gången av män som själva upplevt vår avspärrning och stängda gränser. Man bestämde då i förhandlingar med grannländerna att principen för samarbetet skulle vara att varje land skulle vara självförsörjande med effekt. Man skulle i stället tjäna pengar på att dela på skillnaden i ländernas rörliga energikostnad. Den egna leveranssäkerheten stod alltså i fokus.
Så hur skall leveranssäkerheten nu säkerställas? Den första åtgärden är att bevara befintliga planerbara kraftresurser, dvs. säkra elkraft från landets vattenkraft, kärnkraft och annan krafttillgång. Särskilt viktigt blir det att bevara kraftproduktionen i södra Sverige. Man kan också komplettera, om det behövs, med fossilkraft. Den senare skall i så fall vara den rena och driftmässigt lämpligaste, dvs. från gasturbiner. Kanske 4G kärnreaktorer också på sikt kan vara ett alternativ, men det är osäkert om de blir kommersiellt lönsamma.
Visst finns det andra lösningar med hjälp av ny teknik att säkra leveranssäkerheten, men det är nog ännu endast i teorin. Ansvarssplittring och därmed svag beslutsförmåga försvårar för landet att i tid utveckla och införa storskalig ny teknik.
Då importmöjligheterna kan vara oväntat svaga när vi som bäst behöver kraft bör detta beaktas när nya affärsmodeller som kan minska risken för elbrist skall utvecklas. Vikten av hög självförsörjningsgrad bör då också beaktas. Självfallet måste det nationella stamnätet byggas ut, och regionala förstärkningar göras för att säkra önskad leveranssäkerhet. Men, men som sagt, och som råd till ansvariga: Räkna inte med att import kan utnyttjas för att förhindra kraftbrist. Bortse inte heller från att det oväntade kan inträffa. Leveranssäkerhet måste skapas med inhemska resurser! Och acceptabel leveranssäkerhet kan ordnas om vi har rätt perspektiv på frågan.
Stig H. Moberg
(Civilingenjör och militärhistorisk författare)
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Nåt att grubbla över är också norrmännens utbyggnad av överföringskapaciteten till kontinenten och UK, 3,5 GW när alla ledningar är på plats. Det är visserligen en välkommen avlastning för vårt transmissionsnät till södra Sverige, men blir med all säkerhet dyrt för svenska elkonsumenter. Tar man med sånt när man tittar framåt?
Hela världen ska ju mer eller mindre överge fossil energi och företrädesvis satsa på vind- och solkraft. Tanken att det alltid blåser någonstans är så okunnig att inte bara snurrorna stannar utan klockorna också.
De grannar som skulle kunna hjälpa oss vid vindstilla kommer med all sannolikhet vara i samma situation som oss. Reservkraften i några kvarvarande kol- eller gaskraftverk kommer inte att räcka till alla. Då är var och en sig själv närmast. Vi kommer att stå där igen med kommentaren att vi såg det inte komma. Trots att att det är så synligt för alla som inte knipblundar för verkligheten. I landet med en energipolitik baserad på ideologi – inte tekniska realiteter. Dessutom för att rädda världen undan klimathaveri baserat på RCP 8.5 som ingen, inte ens IPCC hävdar är ett sannolikt. Vi får försöka vara glada ändå i midsommar trots allt. Trots en i Riksdagen nyligen klubbad ”En samlad klimatpolitik” utan opposition eller uppmärksamhet i media. Kan inte hjälpas att coronakrisen kanske inte är vårt största problem på lite längre sikt.
Elkraftsbrist när det inte blåser.
Det fixar vi genom att låta allt fler abonnenter köpa enbart vindkraftsel.
De kopplas väl bort då det inte blåser?
Tittar på Telges elsida. https://telgeenergi.se/privat/hallbarhet/bra-miljoval/
Nu kan man tom få enbart solel!
Mörkt när det är mörkt således 😉
På 1970 talet hade vi oljeprisökningar som skrämde oss i den omfattningen att vi satsade på beredskapslagring av olja i stora bergrum, det var andra tider då!
Att det kunnat bli så här beror på en massa faktorer och omständigheter. Vill nog framföra 2 saker som sitter i huvudet hos politiker idag jmf med förr. Alltså bortanför den direkta medvetet förda energipolitikens innehåll.
1. För mycket tilltro till ”marknaden” och att våra myndigheter (nån annnan)0gör det de ska utan att politiker behöver ingripa (se bara alla kriser vi haft från t.ex Estonia). Bristande ledning (proaktivitet).
2. Väldigt många politiker upplever att EU på flera sätt tar den mesta av tiden. Jag anser att de länge förlorat markkontakten. Därutöver alltför många yngre oerfarna politiker varav en stor andel sägs ha för låg utbildning som annars i viss mån kanske kunde kompensera för bristande yrkeserfarenhet.
A Ygeman-arketypen är allt vanligare, dvs personer med bristande ödmjukhet och handlingskraft. Helt enkelt personer som prioriterar befattning och karriär där det gäller att kunna ”sitta kvar i tjursadeln” till varje pris.
Så jag tror på både ett systemmässigt fel och en ny kader som inte tänker som förr. De är priviligerade och i förtroendeställning. De är inte som de så ofta uttrycker själva (och av statsmedia) det blåst, ”vanliga människor”. Dessutom lever vi i en tid av ”Self” och ekonomisk finansialisering där framgång och värde blivit lite för viktigt för envar i alla situationer.
Enligt DNs faktasida om klimatet, är 87% av världens energiproduktion baserad på fossiler och då är inte kärnkraften inkluderad. Här i Sverige har vi förmånen att ha både kärnkraft och vattenkraft, vilket är en unik tillgång jämfört med världen i övrigt. Vår regering med Miljöpartiet i spetsen tycks inte förstå att ta tillvara denna unika tillgång. Istället växlar man ned och vill övergå till ohållbar lågteknologisk teknik som vindkraft. Varför inga protester från energikunniga?
”Räkna inte med att import kan utnyttjas för att förhindra kraftbrist.”
Smarta elnät löser problemet med kraftbrist genom att anpassa efterfrågan till kraftproduktionen. Anpassningen kan ske genom bortkoppling av förbrukare eller genom att höja priset så efterfrågan sjunker.
Lasse [3]; En sådan faktavidrig annons som Telge Energi står för, måste kunna anmälas till Konsumentombudsmannen. Den är ju så vilseledande om en produkt som någonting kan bli. Den borde kunna fällas och få en generaliserande verkan.
Elbristen hotar väl främst södra Sverige. Vi har ju elproduktion så att det räcker, men mycket av produktionen ligger i norra Sverige. Kraftnätet klarar inte att överföra.
Varför har vi elbrist i södra Sverige ? Svaret är väldigt enkelt – nedläggning av Barsebäck och Ringhals 1 och 2. Det är ju ca 1800 MW som ”försvunnit” ur produktionssystemet.
Kan rekommendera https://www.svk.se/drift-av-transmissionsnatet/kontrollrummet/. Där ser man hur effekten flyter.
Jonas #8
Belastningen på stamnätet ner till södra Sverige kommer rimligtvis att minska när mer av den norska elexporten kan gå under Nordsjön. Men om mer av den norska elexporten går direkt till kontinenten och UK, den kommer att vara mycket attraktiv där, kanske vi inte i alla lägen kommer att kunna förse södra Sverige med tillräcklig effekt givet dagens energipolitik. Norrmännen är inte dumma, dom ser att dom kommer att kunna ta ut ett högre pris för sin elexport och vi kommer på ett eller annat sätt att få betala för det.
Hur ska vår framtida elektriska fordonsflotta försörjas med el i krigstid om fienden slår ut stamnätet? Är det något som diskuterats?
#5 Björn
Jag har skrivit debattartiklar och också person till persson påverkat politiker sedan 1997. Med begränsad framgång. Inte obefintlig, men begränsad. Enskilda politiker förstår, men sitter fast. Förmår inte få med sig partiet eller partierna. FN och Parisöverenskommelsen lägger en död över frågan. Tror jag.
#6 Ivar
Pilotprojektet fossilfritt Gotland har ett par viktiga förutsättningar. En stabil kabel till fastlandet för att hålla ön igång vid vindstilla och kunna bli av med överskott som uppstår. Det andra kallas flexibel efterfrågan. Att folk får kompensation för stänga av, fast de behöver el egentligen.
Evert A. #12
Gotland behöver två kablar för att det ska funka, vilket dom också redan har. Detta till trots räcker det att en kabel lägger av för att Gotland ska slockna. Nån gång i vintras var det uppe i nåt nyhetsprogram på TV där man kläckte ur sig den intelligenta kommentaren att Gotland behövde en tjockare kabel.
@ Ivar Andersson, #6,
”Smarta nät” är en eufemism för elransonering pga effektbrist. Precis som att olika energiformer kan klassas som olika användbara, så kan andra nyttigheter värderas på liknande sätt.
Ett lastföljande elnät är så mycket mer användbart än ett s.k. ”smart” nät. Det sorgliga i detta ämne är att vi redan hade ett välfungerande system, med hög nivå på användbarhet. Det enda vi behövde göra var att inte förstöra det genom att minska på planerar kraft och flöda det med intermittent kraft. Men, infrastrukturen kan fortfarande räddas. Som tur är vi ännu inte prisgivna åt ”smarta”system.
Foliehatt #14
Apropå beredskap så är väl dessutom smarta elnät öppna för cyberattacker?
Ingemar N. #15
Dom kommer naturligtvis att anses säkra tills nån bevisar motsatsen.
OT men aktuellt, vi får väl ge Löfven cred för att han står emot än så länge.
https://www.politico.eu/article/european-council-budget-recovery-package-summit-analysis/
Är det inte extremt märkligt att man lyckats samla så mycket folk som stannat i utvecklingen i femårsåldern i Bryssel. Säger mamma eller pappa nej så är det nej, bara att acceptera och vänta tills man kan börja tjäna egna pengar som man kan strö omkring sig.
16 Håkan Bergman
Inga ledande frågor där inte ; fyllde i mycket sparsamt EU står numera för ”Enfaldiga Utopister”… Som Eagleslåten ”Hotel California”” You can always check out, but you can never leave…”
@2
https://www.svd.se/regionradet-kanner-inte-igen-sig-i-lakarlarmen
Här ett typisk exempel om (markkontakten) hur det ofta kommenteras från ledningshåll. Samordningsbyråkrati är det nya ledordet sedan tsunamin. Överallt. Lyssnade på moderaternas stjärna från stadshuset som under varje presskonferens ( drygt 2 veckor sedan) länge orerade över all samordning de lyckats uppbåda när väl alla fattat att corona var här bland äldreboenden. Inte ett ord däremot om vad man lyckats med ifråga om resultat (bara beslut).
#11 ”FN och Parisöverenskommelsen lägger en död över frågan.” Jag försökte inte vara rolig. Bara slarvade och det blev lite väl makabert. Bäst att rätta till. EN DÖD HAND ÖVER FRÅGAN. Om man inte tar talesättet för bokstavligt är i alla fall mindre makabert.
Jag har en svag förhoppning om att även vår regering har börjat inse att man inte kan ha hur mycket intermittent elproduktion som helst.
Tror att strategin är ”biobränsle”, d.v.s. elda upp skogen. Det ger ju åtminstone en basproduktion. Elda ved kan man ju göra även när det är natt och vindstilla.
Klimatsans hade en intressant artikel om ett ”bioeldat” kraftverk i Skåne https://klimatsans.com/2020/05/10/ortofta-kraftvarmeverk-pa-tro-och-inkompetens/
Nuförtiden känns det som att Sveriges strategi för el-försörjning är nåt som man får gissa sig till. Det verkar inte finnas någon tydlig uttalad strategi. Det enda man får reda på är att det ”måste vara förnybart”. Skälet är att rädda oss från ”klimatkrisen”, vilket onekligen är svårbegripligt med tanke på utbyggnaden av kolkraft i asien.
Jag gillar inte alls det nuvarande hemlighetsmakeriet runt el-försörjning. Man får ju till och med gissa om våra politiker verkligen tänkt sig att vi ska ha en el-försörjning 24/7. Borde det inte vara självklart att regeringen talar om vad de tänkt sig. Ska vi ha stabil tillgång till el ? Och vad kommer den att kosta ?
Det stora problemet när det gäller vår energiförsörjning av el är att man inte renoverar eller bygger ny kärnkraft samt bygger ut stamnätet. Efter hand som reaktor efter reaktor läggs ned p g a ett litet tokparti i regeringen, ökar risken för att Södra Sverige kommer att drabbas av elbrist. Stamledningarna från norr klarar bara av att täcka 50% av elbehovet i Södra Sverige. Ledningsnätet är dessutom gammalt och sårbart för sabotage. Ansvarig för elsäkerheten är minister Ynkeman som istället skyller på sina underlydande generaldirektörer. Den sämsta formen av ledarskap, att sparka nedåt. Föreställ er en kall vinternatt om några år. Vindkraften står stilla och solpanelerna är täckta av snö. Kylan gör att inga grannländer har någon el att exportera. Då kommer stora befolkningscentra som Malmö och Göteborg att kopplas bort för timmar, kanske dagar. Att sörja för elsäkerhet kräver planering för flera decennier framåt.
#21 Kaj Wahlberg
Elproduktion i norr och förbrukning i söder kräver utbyggt stamnät. Ett steg på vägen är drifttagningen av SydVästlänken (600+600 MW) som är flyttad fram till oktober 2020. Hoppas att tidplanen håller denna gång. Växelströmsdelen blev klar 2015-04.
http://www.svk.se/natutveckling/transmissionsnatsprojekt/sydvastlanken/
Elförbrukningen just nu
SE1 Luleå 898 MW
SE2 Sundsvall 1415 MW
SE3 Stockholm 6915 MW
SE4 Malmö 1935 MW
Totalt 11163 MW
http://www.svk.se/drift-av-transmissionsnatet/kontrollrummet/