To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
KLart som fasen att vi äter mer kött, för att motverka en ny istid.
Det är så dumt det här med köttkonsumtionen. För Sveriges del behöver vi betande djur i våra marker och vi behöver gödsel till all ekoproduktion etc. Om det nu är så att idisslare bidrar till ökningen av CO2, vilket jag betvivlar, så kanske det är ett problem i tättbefolkade områden där de dessutom avskogar för att skapa betesmark.
Läser man IPCCs rapport så är vetenskapen långt ifrån klara över hur idisslare påverkar vårt klimat.
Då återstår bara slutsatsen att det är politik bakom antiköttkampanjen och då förstår jag inte varför politiken vill göra livet surt för oss. Är den inte till för att göra livet gott för oss – de säger de åtminstone när det drar ihop sig till val? Låt oss äta vad vi vill och kan.
Vi kanske följer Annika Dahlkvists råd om en LCHF diet eller stenålderskost eller ursprunglig föda eller vad man nu vill kalla den istället för att bekymra oss om maten? Det kanske är viktigare för människor att hålla sig friska?
Lägg dessutom till att ekologiska gårdar måste odla djurfoder för att få fungerande växtföljder i vårt klimat. En ”ekobonde” jag känner odlar foder 3 eller 4 år av 7.
Inga kor = Ingen ekologisk mat.
OT. En mycket läsvärd ledare om biståndet i världen och i Sverige.
Det politiska målet för biståndet formulerat som 1 procent av bruttonationalinkomsten, inte som viss tillväxt i mottagarländerna. Och detta bistånd är heligt. Att få en politisk debatt i Sverige om biståndet är nog svårare än att få kardinalerna i Vatikanen att offentligt diskutera Marias jungfrulighet…
…Den amerikanske ekonomen William Easterly har i sin bok The White Man’s Burden räknat ut att USA och Västeuropa har skänkt 23 000 miljarder dollar, främst till Afrika (än mer i dagens penningvärde). Under detta biståndsregn har levnadsstandarden fallit i många afrikanska länder. Omvänt har de biståndsfinansierade krigen ökat…
http://www.kristianstadsbladet.se/opinion/article1434243/Slosa-med-bistand.html
Veganer är inte lika smarta!
Nu visar allt mer forskning vad alla för trettio år sedan redan visste om fett. ”Dont fix whats not broken” borde bli en modern device med större spridning. ”Vetenskapen” har blivit förvillare och myndigheter har hjälpt till med desinformationen.
Det måste finnas inte bara ett utan fler stora fel i forskningen om matvanor livsmedel och näringslära och även klimatet.Min analys är att alla dessa dicipliner drabbats av tunnelseende genom specialisthybris.
Man studerar ofta en liten liten detalj i ett stort komplicerat sammanhang. Som specialist så vill man som alla människor att ens arbete skall vara viktigt och man blir därför ”jävig” i hur stor betydelse ens arbete har för helheten. Det är mänskligt men vi ser exempel på förödande konsekvenser när nu de fetter vi undvikit i trettio år visar sig vara mycket nyttigare och hälsosammare än vad forskning och myndigheter under lång tid hävdat.
Diabetes fetma och lägre IQ har blivit konsekvensen av kostråden.
Sen har man försökt angripa problemen med den ökande folkfetman med att ytterligare förstärka kampanjen om att undvika fett och istället äta mer vegetariskt och fettsnålt. Folkfetmans egen pertum mobile blev uppfunnen.
Vad är det då som saknas? Jag tror vi måste börja skilja på´viktig
och oviktig forskning utifrån dess konsekvenser och betydelse för samhället genom att ha en separat öppen ”peer rewiew” för den vetenskap som ligger till grund för stora politiska beslut. Klimathotshelvetet hade aldrig fått fäste och fett/kolesterol larms forskningen hade haft en smal chans i helvete att ta sig igenom den enklaste kvalitativa second opinion.
Att studera underliggande data och alternativa förklaringmodeller och uttolkningar av ”forskning” måste ske. Inom folkhälso miljö och även socialforskningen är vetenskapen ruggigt lågkvalitativ.Samtidigt är det den som påverkar de flesta stora politiska besluten. Tyvärr löser inte vetenskapen i sin nuvarande organisation uppgiften. Här krävs det en granskare som granskar granskaren med myckdet högre krav ställda.
Slabadang #5
Jag tror att det handlar om balans. Jag känner folk som vräker i sig fet mat och ser ut därefter.
Risken med att gå över till fettdiet är att blodfetterna (det skadliga kolesterolet) ökar. Det gäller att få i sig rätt sorts fett. Läkare larmar om att blodkärlen slammar igen hos en del även om de går ner i vikt. Jag kände en som var riktigt fet, han åt köttbullar och prinskorv till frukost, simmande i smör. Han fick diabetes vid 45 och avled ca 10 år senare.
Jag känner en dam i 60 årsåldern som fick hjärtinfarkt 6 månader efter att hon börjat med fettmetoden. Hon följde schemat till punkt och prickar. Antagligen började hon 10 år för sent. Man ska nog ta det försiktigt och inte chocka kroppen, sak samma om man börjar motionera sent i livet, ta det lugnt i början.
Jag tror mer på en allsidig kost där man undviker de snabbaste kolhydraterna och äter fisk ofta, kolja och lax är en bra mix. Kött ibland, varvat med en och en annan paj, ibland vegetarisk ibland inte. Allt mjöl är givetvis av dinkel eller fullkornstyp. Osötat bröd i måttlig mängd i form av frökusar eller liknande. Allt salt är havsflingsalt, det lilla socker som går åt är rårörsocker. Inga raffinerade produkter. Mycket olivolja av hög kvalitet osv.
Till sist det viktigaste. Ett glas rött eller en liten wirre på kvällen borgar för ett långt och lyckligt liv.
Lars C!
Visst!
Ett bra råd som räcker är den gamla kostcirkeln och jag menar då den GAMLA. Undvik för mycket socker och godis rör på dig och må bra. Med andra ord vad varenda husmor sa för femtio år sedan.
Kostråden de senaste trettioåren är en blandning av kass vetenskap i sällskap med ideologi!
Slabadang # 7
Du glömde ”effektivt lobbyarbete av olika matvaruproducenter”.
Det påminner inte så lite om ”klimathotandet”
1. Leta fram en ”forskare”.
2. Säg åt honom/henne vad du vill att ”forskningen” ska komma fram till.
3. När ”forskaren” publicerat sina rön, tipsa ”rätt” journalister om ”forskningsresultatet”.
Simsalabim!
Labbibia # 8
Ja!…Vad vill du?
Bim
??
Va de bara simsala du ville?
12# 😀
Bim
😀 😀 😀
Haha, du är rolig du!!
#12
Simsala Bim Ladin? 😉
Labbibia #9:
Du har helt rätt!
Så fungerar det även om jag tror att verkligheten nu kommer ikapp de korrumperade journalisterna.
LCHF fungerar.
Sen det Lars C skrev i #7 håller jag med om oxo även om jag anser att naturligt fett bara är nyttigt.
Undvik vitt bröd, potatis, vitt ris och styr över till mer fettrik mat (obs: ej margarin) och kolestorolet minskar.
Sen så kan man alltid dra en story om en bekant som gjort si och så men bättre att förlita sig på faktiska data.
Wirre o vin håller jag med om. Förenad nytta med nöje som dessutom är trevligt 🙂
Blir så trött, ät o var glad!
Skulle vilja se den kossa som påverkar något negativt!
Självklart vill jag att alla djur och människor behandlas med respekt.
Men, en animalisk morot till folket!
Wolter # 2, tty #4: Varför sådan svartvit argumentation? Det är väldigt få som påstår sig helt vilja avskaffa köttproduktionen. Den har en mycket viktigt funktion, läs en bra artikel på UI idag med flera vettiga kommentarer. Men idag konsumerar vi kött i sådana mängder att det skadar vår natur (långt ifrån bara genom klimatet), och i förlängningen drabbar det fattiga på flertalet olika sätt. Kan det i så all inte vara klokt att dra ner lite på köttkonsumtionen? Som Lars C säger ovan, det handlar om balans.
Är inte ok att äta, men smör mjölk och ost är ok!
Tur att det finns en o annan kossa!
jag # 18
Och på vilket sätt skadar köttätande ”vår natur”? För ditt påstående att det skulle skada ”klimatet” är ju rena rappakaljan!
Jag#18
Har du några andra referenser än UI när du påstår att vi äter kött i sådana mängder att det skadar vår natur och hur det drabbar de fattiga på flertalet olika sätt?
Kan du vara snäll och förklara sammanhangen för oss fåkunniga eller refererar du bara till vad du själv tycker?
#18# Ät som du själv vill det gör jag. Och det blir bara fel när någon
talar om för oss vad vi skall äta . Vem har glömt socialstyrelsens appell om att äta 6-8 brödskivor per dag. ( Inte undra på att folk får diabetes). Vad jag gärna ser fram emot däremot är rekommendationer om vin till köttet. Mottages tacksamt.
Det ser väldigt smarrigt ut på bilden – skulle inte vilja byta ut ngt
av det för en tallrik kruska. (Inte för allt smör i småland).
Ju mindre folk äter kött desto mer blir det över till mig.
Perfekt ! Gärna isbjörnskött ! Någon vinrekommendation till polarbjörnen ? AllaGoreia tinto?
Förresten nu när det blir förbjudet att sms:a i bilen så får man väl gå över till snigelpostbrev eller skriva i dagbok i stf fejan.
jag #18:
Det är väl bra vi äter upp kossorna som producerar massa metangas som orsakar den globala uppvärmningen 🙂
Hmmm…det jag egentligen vill ha sagt;
Kliv ur sandlådan och läs på!!!
Jag tycker att du bara producerar massa flum som har noll förankring i verkligheten.
Lite pinsamt med din argumenatton med att man bör dra ner på köttätandet.
#23# Håller med . Vilken torrboll. Sitter förmodligen hemma på kammaren med vatten och bröd och ojar sig över alla olyckor och fasor och tycker att han bär ansvaret för världen på sina axlar och tycker att alla (utom Al Gore) skall ha det lika torftigt som han. Patetiskt.
Jag skriver han för som alla vet ” girls just want to have fun”
Glöm inte tagelskjortan på till natten . be AlGores kvällsbön för alla isbjörnar och dröm om riktigt smaskiga naturkatastrofer som skall drabba de otrogna.
Tänk på att sälja bilen och skicka pengarna till ngn organisation som hjälper koncetrationslägers- (Guantanamo, bl.a) Baracken Obomba ( en till som fått Nobels krigspris) med bidrag till den miljard dollar han vill ha i kampanjpengar för att ställa upp till omval.
Tips från avbytarbänken:
Prova hästfilé – otroligt mört och gott.
Mättande som bara tusen, gärna med en hemgjord bearnaisesås och hasselback potatis!
#18 jag
Är det oset från utegrillarna som är farligt?
För övrigt misstänker jag att veganism och avund är en extrem riskkombination för propp. I blodkärlen, i tankeverksamheten, i nyllet.
Kompis_en#25
Häst är görgott men varför särskriver du hasselbackspotatis men inte häst filé? 😉
Jag håller med om att sign ’jag’ låter lite gnällig, och gärna skriver hyllningsinlägg till/hos UI. Även att perspektivet ofta är dels väldigt tydligt från klimathotshåll, och ffa extremt ensidigt i meningen att den ’kräver’ saker av oss här som ingenstans vare sig krävs eller uppfylls på klimathotssidan. Typiskt att folk borde ’ta avstånd’ från en massa …
Men å andra sidan skriver den faktiskt här och håller en anständig ton vilket är mer än många därifrån klarar av. Och sådant bör uppskattas och uppmuntras …
#22 ” 6-8 brödskivor per dag” det är en faktiod att det skulle vara socialstyrelsen som rekomenderade detta. Det var bageribranchen själv som gjorde det via brödinstitutet. 😀
Njae Jan
Det var brödinstitutet som drev den kampanjen, inte socialstyrelsen. Men visst kunde de hävda den senare rekomenderade just 6-8 skivor om dan. Det kunde iaf tolkas så deras rapporter
Annonsens finstilta text sa:
Brödinstitutet i samråd med socialstyrelsen och konsumentverket
Jan Lindblom # 30
Det fanns ett bageri (numera saligen insomnat?) som tog fasta på det där med 6-8 brödskivor per dag.
Bageriet hette Schumaker…….och på deras brödbilar stod att läsa:
”7 mackor om dagen”….
Wolter #2
” Om det nu är så att idisslare bidrar till ökningen av CO2, vilket jag betvivlar,”
Det är ett fysikaliskt faktum att alla som lever ovan jord och lämnar sitt organiska avfall ovan jord bidrar mer eller mindre till en ökning av CO2 till atmosfären. Liksom att ekologiska odlare som komposterar och ytgödslar med skörderester och naturgödsel bidrar också till en ökning av CO2 till atmosfären. Även eldning med biobränslen, om alla t.ex. börjar värma sina hus med ved så är det sakta men säkert bara en tidsfråga tills jorden liknar ett kalhygge. Plöjningsfritt är också detsamma dvs som att såga av den gren man sitter på.
Men som tur är så är lösningen på dilemmat hur enkel som helst och kan sägas med ett ord: JORDISERING! Problemet är bara att det verkar ta lite tid för människan att förstå detta. Som tur är så har naturen två stora kretslopp för kolet, ett ovan jord och ett ner i jorden dvs jordisering av träden och växternas rötter när dessa dör. Det pratas kretslopp hit och dit men förståelsen för kolets kretslopp ner i jorden är i det närmaste lika med noll. Däremot är intresset för CO2-molekylens tillvaro i atmosfären dessto större.
Rosen hane #28
Särskrivningen kan vara ett utslag av mänskligt misstag – my bad! 😉
Ett annat alternativ kan vara min usla skolning inom grammatiken.
#33# Är det Terra Preta du menar ?
Kompis en#34
Nej, det tror jag inte alls, du verkar vara en väl ut bildad person med alla hjärn vindlingar i ordning. 😉
Börje Gustavsson #33 möjligen helt OT;
med all respekt (jag har själv ett par skurupborrar):
Jag har aldrig lyckats förstå skillnaden mellan kompostering och ”jordisering”.
Hur är det? Organiskt material bryts ner under inverkan av diverse organismer, från daggmaskar till bakterier. Under nedbrytningen ”oxideras” materialet till bla koldioxid.
Vad gör det för skillnad om du har grävt ner materialet under marknivå eller lägger det i en kompost över marken?
Det är väl samma maskar och bakterier som sköter nedbrytningen?
Och det kan väl inte vara så att CO2 som produceras under markytan inte läcker upp till atmosfären?
Michelangelo #35
”Är det Terra Preta du menar ?”
Svar: Nej
Terra Preta är också ett av alla dessa blindskär man gör i miljöns och klimatets namn. Ingen vet vad Terra Preta är, utan det är som vanligt bara gissningar från våra s.k. forskare. Mitt bidrag till gissningarna är att de helt enkelt jordiserade och gjorde detta kanske under många århundraden och på så vis byggde upp en djup och svart jord. Kan undras vad framtida forskare ska kalla min en meter djupa och svarta jord för och där jag rekordodlar grönsaker?
Pelle L #37
”Vad gör det för skillnad om du har grävt ner materialet under marknivå eller lägger det i en kompost över marken?”
Skillnaden är ungefär som skillnaden mellan natt och dag dvs mycket stor. Om du lägger organiskt material på ytan så kommer minst 90% att oxideras direkt upp i lufthavet igen utan att dessförinnan ha gjort minsta lilla nytta som näring i jorden. Har du dessutom låtit det först ligga i en kompost i ett år eller mer så har det redan där oxiderats och blivit mer eller mindre värdelöst. Vid ytgödsling med kompost så är det kanske bara fråga om någon enstaka procent som kommer livet och rötterna i jorden tillgodo. Tyvärr så tror många att näringen bara trillar rakt ner i jorden och vilket verkligen inte är fallet. Tvärtemot så är det rent kemiskt och fysikaliskt så att näringen oxideras rakt upp dvs till lufthavet igen. Endast fasta grundämnen kan komma ner en bit i jorden, som t.ex. fosfor, medan den viktigaste byggstenen för växtligheten kvävet (som är en gas) oxideras och susar rakt upp i atmosfären igen.
Ytgödsling lockar växternas rötter till ytan medan jordisering lockar rötterna på djupet.
Pelle L # 37
”Och det kan väl inte vara så att CO2 som produceras under markytan inte läcker upp till atmosfären?”
CO2 är en gas som förr eller senare hamnar i atmosfären igen, vilket man får säga är dess naturliga hemvistelse. Men när CO2 dessförinnan befinner sig i jorden i form av kol dvs ruttnade organiskt material så hjälper den också till att bygga upp och vara en viktig beståndsdel i matjorden och även att verka som en tvättsvamp dvs att kunna binda och hålla kvar stora mängder vatten till gagn för växtligheten. När CO2 befinner sig i jorden och blir löst i jordfuktigheten, blir den kolsyra och hjälper ytterligare till vid nerbrytningen av både organiskt och oorganiskt material. Ta en glasskärva och som legat en längre tid i jorden, den är inte vass längre.
James Lovelock är vad jag vet den ende vetenskapsman/kvinna som har samma synsätt som jag vad gäller kolets viktiga kretslopp ner i marken. Jag har tidigare här på bloggen citerat Lovelock men gör det igen eftersom det är en av grundbultarna i livet på jorden:
”Betrakta ett träd. Under sin livstid fångar det in tusentals ton med koldioxid ur luften och lagrar det i sina rötter, en del koldioxid frigörs genom rotrespiration medan det lever, och då trädet dör oxideras rötternas kol av förbrukare och koldioxid frigörs djupt nere i marken. På ett eller annat sätt är levande organismer på land sysselsatta med att pumpa koldioxid från luften ner i marken (=jordisering; min kommentar). Där kommer den i kontakt och reagerar med bergarternas kalciumsilikat och bildar kalciumkarbonat och kiselsyra. (The Ages of Gaia, s. 134)”
När växterna fångar in CO2 och pumpar ner som kol i marken är detta också ett av naturens sätt för att hålla en så jämn balans mellan CO2-halten i och på marken och atmosfären.
Veganer lider av minnesförluster har dessutom svårt att hänga med i
intellektuella diskusioner,brister uppstår långsamt i hjärnan.
Har ofta förutfattade meningar och är svårt att kommunicera med.
ALI.K.
Vegetaristikt och fettsnålt bidrar till sämre ämnesomsättning,kroppens
metod för förbrukning minskar,man blir bara mer fet istället,ämnes
omsättningen sätts på lägre varv.
ALI.K.
Börje Gustavsson #33 – Jag tror Du och Lovelock i sin predikan missuppfattat en del kemiska samband.
Börje: Mot bättre vetande ska jag gå i polemik mot dig här igen 🙂
Vad är den största skillnaden mellan ytgödsling och trädens löv som faller till marken och bryts ner av jordens organsimer?
Jag tycker det är synd att du valt en så konfronterande debattstil jag tror du stöter bort många som annars skulle ha lyssnat på dig. Det finns tillfällen då jordisering (kökkenmödding som vi diskuterat tidigare) är bra och andra när kompostering och ytgödsling passar bättre.
Allt detta sagt i bästa välmening!
BG #33 och PS #44:
På nåt sätt så låter det onekligen som Börje G har en poäng i det han säger men du är skeptisk Peter.
Hmmm, skulle vara intressant med fördjupad info där.
Peter S, Palle och Jan-Erik S
För en tid sedan skrev jag nedanstående inlägg på Effekts blogg och som kan passa in även här:
”NATURENS TVÅ STORA KRETSLOPP
För att hålla CO2-halten i atmosfären på en så konstant nivå som möjligt så har naturen två stora kretslopp för kolet/koldioxiden; ett snabbt och ytligt t.ex. löven på hösten och ett djupt och långsamt d.v.s. jordisering av växternas rötter.
Alltså, naturens verkligt stora tillämpning av jordiseringsmetoden är det som sker när rötterna efter avdöda växter brytes ner i jorden och blir ny prima näring till nästa generation växter. Detta är det perfekta kretsloppet och det är så matjordslagret har bildats. Det är så naturen fungerar och har gjort i årmiljoner, och utan detta hade jorden varit en död planet. Varje trädgårdsodlare bör ha detta i åtanke och inte nödvändigtvis rensa bort avdöda rötter och växtdelar ur jorden.
Naturen jordiserar således i huvudsak endast växternas rotmassa. Detta räcker för en jämn balans i arternas utveckling och överlevnad och lagom tillväxt av matjordslagret. Men det räcker inte till mat åt jordens växande befolkning; för detta krävs att en allt större del av växtlighetens överjordsmassa och som är oanvändbar som mat återföres till matjordslagret och inom räckhåll för rötterna på det som ska bli nästa skörd och mat. Men det ska ske medan avfallet är färskt, och innan luftsyret hinner börja sin näringsförödande oxidationsprocess.
Det finns tyvärr de som påstår att organiskt material måste vara nedbrutet genom kompostering för att kunna tjäna som växtnäring. Om detta varit sant hade inga växter funnits. Vilda växter har nämligen endast haft tillgång till näring från ruttnande rötter från tidigare växter och är programmerade att utnyttja nerbrytningsprodukterna nere i jorden. Jordisering är därför den enda metod som jämte ökad växtlighet minskar på ökningstakten av CO2 till atmosfären och samtidigt producerar den mat.
Kompostering är en oxidations- och kallförbränningsprocess som kräver full tillgång till luftsyre och förekommer därför ovan jordytan. Processen innebär ett nästan totalt förintande av organiskt material så att endast askhalten och mineralerna återstår. Därför har avfall som jordens växtlighet lämnat ifrån sig ovanpå jordytan inte bidragit till att nämnvärt öka matjordslagrets tjocklek under gångna årmiljoner, tillskottet är nästan lika med noll. Det är också den nakna sanningen ifråga om värdet av den ständigt upprepade rekommendationen att ytgödsla med organiskt avfall och kompostrester.
Naturen tar således inte själv hand om ovanjordsavfallet för direkt återvinning utan låter det direkt oxideras och återgå till oorganiskt material, enkla kemiska föreningar och grundämnen. Eftersom jordens folkmängd ökar snabbt samtidigt som den tillgängliga och produktiva matjordsarealen minskar så är det hög tid att vi snarast inleder en systematisk återvinning av den enorma resurs som finns i det organiska avfallet. Det enda och riktiga sättet för detta är att avfallet i så färskt tillstånd som möjligt plöjs, grävs eller borras ner i jorden vid rötterna på livsmedelsproducerande träd, växter m.m.
Organiskt avfall är världens största avfallsråvaruresurs och under markytan finns världens största och effektivaste anläggning för 100%-ig återvinning av detta till näringsrik matjord och ny växtlighet/mat. Den är skräddarsydd för sin uppgift sedan miljontals år och drives av sin egen energi och lämnar inget avfall. Tillsammans med solen är den en ekologisk evighetsmaskin som ger mer än den förbrukar. Denna återvinningsanläggning har sedan länge utnyttjats inom jordbruket. Direkt efter skörden plöjes halm, blast, skörderester m.m. ner djupt och noggrant. Vid s.k. gröngödsling plöjes också nytt och färskt växtmaterial ner direkt för att ge maximal växtkraft åt jorden.”
Börje G #47: Jag läser dina inlägg med största intresse men skulle bara vilja föreslå att du särskiljer de faktiska processerna från samhällsnyttan så man inte missar någon poäng från endera.
Du nämner aldrig varifrån det jordbundna kvävet skall komma ifrån. Har du något ytterligare att tillföra där?
Palle #45
”Vad är den största skillnaden mellan ytgödsling och trädens löv som faller till marken och bryts ner av jordens organsimer?”
Det är ingen skillnad, i båda fallen så oxideras det mesta av näringen och koldioxiden direkt upp i lufthavet igen. Ovan jord så är nerbrytningen med hjälp av organismer minimal. Och föresten så spelar det ingen roll för det som nerbrytningsorganismerna lämnar efter sig oxideras förr eller senare av luftsyret. Liksom snacket om att maskarna drar ner massvis med löv i jorden är i verkligheten så marginell att det kan vi glömma. Det är inget annat än människans lathet som gjort kompostering och ytgödsling populär. Vill man ha ner näring i jorden med minimalt arbete så är vattning med gödselvatten det enklaste. Själv brukar jag alltid ha ett antal 200-litersfat stående fulla med vatten och organiskt avfall som t.ex. gräs och trädgårdsavfall.
Börje Gustavsson #49:
Nu hänger jag inte med här. Vad jag lärt mig så bildas svavelväte om man bryter ner organiskt material utan syretillförsel. Om nu oxideringen är så förkastlig låter det ju konstigt om den skulle vara nyttigare under jorden?
Man lär ju bara ha två val.. antingen oxidering (ovan/under jord) eller svavelvätebildning ??
Topprunner #48
”att du särskiljer de faktiska processerna från samhällsnyttan så man inte missar någon poäng från endera.”
Jag vet inte riktigt vad du menar, men för att göra en lång historia kort så är ju samhällsnyttan att vid jordisering så behövs t.ex. ingen konstgödsel. Tvärtom så får jag bättre och större resultat vid jordisering än med konstgödsel. På sikt så utarmar konstgödseln matjordslagret på jorden medan jordisering bygger upp. En trädgårdsägare som jordiserar sitt köks- och trädgårdsavfall behöver aldrig köpa och använda konstgödsel eller att transportera bort det. Och för den som tror att CO2-molekylen bidrar till den sk växthuseffekten så är ju jordisering också en kolsänka, vilket inte kompostering och ytgödsling är. Ingen skulle heller behöva svälta i u-länderna om våra biståndsorganisationer lärde ut hjälp till självhjälp dvs jordisering.
”Du nämner aldrig varifrån det jordbundna kvävet skall komma ifrån. Har du något ytterligare att tillföra där?”
Kvävet finns ju i det färska organiska avfallet och kommer växtligheten och mikrolivet tillgodo vid jordiseringen. Låter du däremot avfallet först komposteras innan du jordiserar det så har det mesta av kvävet oxiderats bort.
Börje Gustavsson #47,
”Det enda och riktiga sättet för detta är att avfallet i så färskt tillstånd som möjligt plöjs, grävs eller borras ner i jorden vid rötterna på livsmedelsproducerande träd, växter m.m.”
Om jag förstått hela nedbrytningsprocessen rätt, måste organiskt material brytas ner av marklevande organismer som mikrober, svampar och maskar innan växterna kan ta upp näringsämnena via rötterna. I djupare jordlager än ca 50 cm (alven) sker nedbrytningen med hjälp av anaeroba mikroorganismer vilka bildar bl a metan som inte tåls av alla växter.
Jag har ofta stött på gamla trädrötter djupt i jorden när jag grävt i min egen trädgård. De rötterna har funnits där i minst 30-40 år och har inte jordiserats under den tiden.
Själv vänder jag ner gräsklipp m m till åtminstone 10 cm i jorden när jag vill använda det som gödsel. Både maskar och mikroorganismer ”konsumerar” det på några veckor. Via regn eller annan bevattning förs näringsämnena ner till växternas rötter. Omvandlingsprocessen sker m a o endast i matjordslagret där mikroorganismerna finns p g a tillgången till syre.
Så har jag uppfattat kretsloppet men du kanske har nya rön.
Börje Gustavsson,
Ett tillägg: den koldioxid som bildas vid nedbrytningen av organiskt material ingår ju i det naturliga kretsloppet så om man är bekymrad över CO2-utsläpp späder det inte på CO2-halten i atmosfären.
Toprunner #50
”Vad jag lärt mig så bildas svavelväte om man bryter ner organiskt material utan syretillförsel. Om nu oxideringen är så förkastlig låter det ju konstigt om den skulle vara nyttigare under jorden?”
Helt rätt och just detta är en av flera anledningar till att jag alltid har varnat för kompostering och att inte onödigtvis röra om och andas in de giftiga gaserna som bildas bla svavelväte. Jag har själv råkat ut för dessa gaser och blivit akut sjuk när jag en gång undersökte en större kompostanläggning. Hur man än rör om i en kompost så bildas det ändå svavelväte och andra giftiga gaser och som man får rakt upp i näsan när man lyfter på locket till en kompost. Det bildas även giftigt mögel och mögelsporer i en kompost. Alla dessa problem slipper man vid jordisering, förutsatt att man har minst ett par centimeter tjockt jordlager överst. Om det vid nerbrytningen i jorden bildas giftiga gaser så stannar dessa kvar i jorden och löses i jordfuktigheten och nedgraderas ytterligare med hjälp av bla. mikrolivet. Att naturen sprider ut sitt ovanjordsavfall (som t.ex. löven på hösten) i ett så tunt och jämt lager som möjligt är för att det inte onödigtvis ska bildas giftiga gaser.
Förr skrev jag debattartiklar om komposteringens farlighet, här kan ni läsa en del av dem:
http://www.skurupsborren.se/gasomogel.html
Nu kanske ni förstår varför jag ville kalla IKEAs inomhuskompostsoffa för GASO och som jag skrev om här på bloggen för en tid sedan.
Börje G
Är inte problemet med en kompost där man får metan och svavelväten att man helt enkelt har komposterat på fel sätt. Hela tanken med komposten är ju att det är de aeroba mikororganismerna som ska arbeta med det organiska materialet vilket ju förutsätter tillgång till syre.
Daggmaskarnas betydelse ska nog inte underskattas om vi nu inte talar om regelbundet kultiverad mark, men det gör du ju iofs ofta. Hittar du några naturliga mekanismer som motsvarar jordisering? Det mesta av det organiska materialet hamnar ju faktiskt på ytan och bryts sedan ned för att med större nedbrytare som maskar föras nedåt i den humösa matjorden.
Sedan så tror jag absolut på din jordiseringsmetod eftersom den på ett snabbt sätt ökar halten organiskt material på ett större djup med mindre markpåverkan än många andra metoder med alla fördelar detta innebär. Dessutom så får man lägre förluster av näringsämnen och energi och sannolikt inte så mycket läckage eftersom näringen blir tillänglig under än längre tidsperiod (efterhand som det organiska materialet bryts ned).
Börje G #51: Det var bara ett tips på hur din text kan bli lite mer pedagogisk genom att dela upp den i fakta angående kemiska/biologiska processer å ena sidan och samhällsnyttan med dessa å andra sidan. Samma textinnehåll men uppdelat i olika delar kort sagt.
Jag ska förtydliga frågan om kväve. Anser du att det finns tillräckligt med kväve i gamla växtdelar så att man slipper gödsla? Är det fördel/nackdel eller egalt om man gödslar trots jordisering av gamla växter?
Jag poängterar alltså växtdelar utan inblandning av sopor eller animaliskt avfall.
En trehektos entrecôte, utskuren ur en (fd) nöjd och glad frigående Charolais som fått hänga fyra veckor, rumstempererad innan den saltats och pepprats och sedan stekts i generöst med smör och rapsolja.
Till detta en väldressad grönsallad, smörstekta champinjoner och ett glas Amarone.
Klart som fanken att köttkonsumtionen går upp när folk upptäcker existensen av ovanstående!
Och nu, reklam: http://www.ekerodsrasten.se/se/koettbutik.html
Gunbo #52
”Om jag förstått hela nedbrytningsprocessen rätt, måste organiskt material brytas ner av marklevande organismer som mikrober, svampar och maskar innan växterna kan ta upp näringsämnena via rötterna.”
Också en av många skrönor inom återvinning, miljö och odling och som i verkligheten är tvärtom. Om så vore fallet så skulle ju inga fröer kunna gro och komma i gång och växa på enbart det färska material som fröet består av, endast vatten behöver tillsättas. Ta t.ex. en potatis, den gror och tjälkarna och bladen växer enbart på det färska material och fuktighet som potatisen består av. När jag lägger färsk grönmassa i vatten och låter detta dra en tid så får jag ett näringsvatten och som mina växter sedan direkt tar upp med sina rötter, och detta utan att några marklevande organismer, svampar eller maskar ens varit i närheten av det. Vill man snabba upp processen och få ett starkt näringskoncentrat och har tillgång till en kraftig press så är det bara pressa ut växtsafterna ur t.ex nyslaget gräs, frukter m.m. Detta näringskoncentrat är helt överlägset det som maskarna i jorden producerar. Därför är förruttnelse och urlakning av organiskt material i jorden den allra bästa näring växterna kan få.
”Jag har ofta stött på gamla trädrötter djupt i jorden när jag grävt i min egen trädgård. De rötterna har funnits där i minst 30-40 år och har inte jordiserats under den tiden.”
Gamla och grova trädrötter och som växt länge behöver ju mycket längre tid att brytas ner än vad bara några år gamla rötter behöver. Naturen har ingen brådska, det får ta den tid det tar, förr eller senare bryts de ner. Och hur vet du att rötterna är 30-40 år gamla, och att det inte är färska långväga rötter som växer in på din tomt?
”Själv vänder jag ner gräsklipp m m till åtminstone 10 cm i jorden när jag vill använda det som gödsel.”
Detta är ju jordisering även om det är lite väl ytligt. 10cm eller 70cm huvudsaken är att det i alla fall kommer ner något i jorden och får jord över sig. När jag rensar ogräs så hackar jag det inte utan spadvänder direkt ner det. Detta blir en ytlig jordisering av ogräset.
”den koldioxid som bildas vid nedbrytningen av organiskt material ingår ju i det naturliga kretsloppet så om man är bekymrad över CO2-utsläpp späder det inte på CO2-halten i atmosfären.”
Ett märkligt påstående och vad är naturligt och inte naturligt. Om jag i min trädgård samlar upp löven på hösten och jordiserar dessa, så blir de ju en kolsänka i jorden under kortare eller längre tid och under tiden bidrar de något lite till att minska på CO2-halten i lufthavet. Och om alla trädgårdsägare på jorden gjorde detsamma varje höst så skulle det bli stora mängder CO2 i jorden i stället för i lufthavet.
Toprunner #56
”Jag ska förtydliga frågan om kväve. Anser du att det finns tillräckligt med kväve i gamla växtdelar så att man slipper gödsla? Är det fördel/nackdel eller egalt om man gödslar trots jordisering av gamla växter?
Jag poängterar alltså växtdelar utan inblandning av sopor eller animaliskt avfall.”
Svar: Ja och under förutsättning att det inte är allt för gammalt och förlorat för mycket näring genom oxidation. Om du har gamla växtdelar och som förlorat en del näring så kan du ju kompensera detta genom jordisera en större mängd.
Om jag inte har tid att ta hand om mitt trädgårdsavfall den närmsta tiden så samlar jag det i en hög och trampar och packar det så hårt jag kan just för att utestänga syret så mycket som möjligt och även minska på vattenavdunstningen. Jag kan också förvara det i plastsäckar och som är tillknutna för att utestänga syret. Vad som också är bra vid jordisering av färskt växtmaterial är att näringsämnena är kompletta och ingår i stort sett med de rätta proportionerna, vilket inte alltid är fallet med konstgödsel.
Börje Gustavsson,
Tack för ditt svar! Jag håller med om mycket av det du skriver och jag tror också att det är bättre att blanda organiskt material i matjorden än att lägga det ovanpå just för att mikroorganismerna lättare kan bearbeta det då.
”Och hur vet du att rötterna är 30-40 år gamla, och att det inte är färska långväga rötter som växer in på din tomt?”
Detta vet jag för att jag känner till trädgårdens historia, var det fanns träd för 30-40 år sedan t ex. De gamla rötterna finns i alven där det är mer eller mindre sterilt. Det tyder på att det är mest i matjorden, d v s de översta jordlagren, som nedbrytningen sker. Då har jag svårt att förstå varför man ska gräva ner organiskt material djupare än i matjordslagret.
Jag använder också nässelvatten som gödningsmedel och vet att näringsämnen kan lakas ur i vatten men det beror mycket på vilka organiska material man använder till detta. Nässlor är utmärkta.
När det gäller CO2 ingår allt organiskt material i det naturliga CO2-kretsloppet. Materialetbyggs upp av den CO2 som finns i luften och samma mängd CO2 frigörs i luften när det förmultnar. Resultatet är plus minus noll.
Börje Gustavsson,
Tillägg: det här med oxidation är för mig ett okänt begrepp. Kan du beskriva processen?
Börje Gustavsson!
Jag har just återvänt efter en vecka i Uruguay. Landet består av 60 x 40 mil av kullar med gräs, likt Windows XP originalbakgrund utan de snöklädda bergen.
Människans odlingar ger tre skördar per år, men ändå klen ekonomi för att exporten konkurrerar med EU:s vatteninjicerade och subventionerade produkter och har särskilda tullavgifter till EU.
På restaurangerna var det ingen som lyfte på ögonbrynen när man bara ville ha kött, fågel, fisk eller räkor med en sallad och lite vin.
Jag såg odlad skog för framställning av pappersmassa. Den växer upp och blir avverkningsmogen på sju år. Stubbar, grenverk och bark lämnas kvar. Man plöjer fåror med fem meter mellanrum och återplanterar. Boskap betar i skogen som också är fylld av fågelliv och insekter.
Enfald eller mångfald?
Jag har inget svar, men är tacksam för de synpunkter du eller andra kan ge.
Kent Forssgren, tack återigen till länkarna som förberedde mig på vad jag skulle se.
Först och främst en avundsjuk tack för din återkomst till nordiska myllan. 🙂
Du skrev ”Enfald eller mångfald?” och denna videosnutt(nedan) är inte svaret, men, ev en nutida grön(liberal)? gräsrotsnivå aspekt(jag antar att alarmisterna är i minoritet) om förhöjd produktivitet är väl värt att reflektera över, ifall dom ekonomiska kalkylerna stämmer med verkligheten(trots dessa grönideologiska övertoner) ,dvs den sk ekologiska produktionen har ev en förmågan att marknadsanpassa sig.
Visst är den sköööönt med gröna kapitalister?Utopi?, kanske?
http://blog.ted.com/2008/02/07/michael_pollan/
PS. Hur var resan?.DS
Gunbo #61
”det här med oxidation är för mig ett okänt begrepp. Kan du beskriva processen?”
Ursäkta dröjsmålet med svaret, men jag fick hem ett par ton järn och som ska in i produktionen och även skyddas mot ”oxidation” dvs ej bli rostigt.
När man talar om oxidation så menar man oftast att processen sker vid en låg temperatur en sk kallförbränning dvs inte som eldning och som sker vid hög temperatur. Den kemiska formeln är den samma oavsett temperatur liksom slutresultatet dvs aska/mineraler eller om det gäller tex järn en värdelös rosthög. Om oxidationen gäller organiskt avfall i en kompost är formeln:
Organiskt material + Luftsyre = Koldioxid + Vatten + Energi
Koldioxiden: Avgår till lufthavet utan att dessförinnan ha gjort minsta lilla nytta.
Vattnet: Avdunstar till lufthavet utan att dessförinnan ha gjort minsta lilla nytta.
Energin: Värme till ingen nytta (som att elda för kråkorna) och miljöskadliga gaser till omgivning och lufthav.
Vid jordisering blir energin i stället värme i jorden och näring för växtlighet, mikroliv, maskar m.m.
Syret är mycket aggressivt och oxidation är den mest förekommande kemiska reaktionen i naturen. Syret angriper allt, även hårdaste stål som därför måste ytbehandlas för att inte rosta och bli värdelöst. Vid kompostering rekommenderas precis tvärtom, nämligen omrörning i komposten för att luften/syret skall kunna komma till, precis vad man gör i en brasa för att allt ska kunna oxideras/bränna upp. Det är därför kompostresterna har så lite kvar av det färska avfallets näring. Så om enda önskan är att minska avfallets volym är kompostering en mycket effektiv metod, näst efter uppeldning. Men i verkligheten har volymen ökats ofantligt genom det organiska avfallets överförande till gasform, sk molekylsopor!!!
När syre tillföres vid kemiska processer tar detta över och leder nedbrytningen av övriga ämnen, särskilt om dessa är av organiskt ursprung som i en kompost. Energinivån sjunker och övergår i värme och för människor och miljö skadliga gaser och kompostresterna blir mer eller mindre död materia som i stort sett endast innehåller grundämnen och mineraler. Om därtill kompostförespråkarnas rekommendationer följes att bara kratta ner resterna i ytlagret, eller än värre att använda dem till marktäckning, ytgödsling eller toppdressing, kommer inte många procent av den lilla näringen som är kvar växterna tillgodo.
Tyvärr har jag inte den tid som erfordras för att följa med och skriva kommentarer. Så jag tackar för mig för denna gång.