Världens bästa sökmotor? Möjligen. Men innebär ledarställningen att man måste hoppa på precis vad som helst?
Enligt Telegraph kan man numera utnyttja Google Earth för att se klimatförändringens framtida konsekvenser i olika delar av världen. Bilderna visar bl.a. hur vägar ersätter djungel i Afrika, hur Grönlands glaciärer smälter och hur biodiversiteten går förlorad på Madagaskar när farmer ersätter skogsbevuxna områden.
Google arbetar sedan 2006 med FN och detta projekt är ett resultat av samarbetet med FN:s miljöprogram.
”If we are to change the hearts and minds of the global public we need to surprise, to excite and occasionally perhaps to shock,” said Achim Steiner, Unep’s executive director. ”These images, allied to modern computer technology, do all three.”
Bad, bad Google.
Bra uppmärksammat!! Befolkningsmängden håller på att plana ut på cirka 9 miljarder människor, och tekniken gör att vi påverkar mindre, både från jordbruk och annat.
Projektet skulle, om den inte var klimatpolitisk propaganda, istället för att vara negativ till vägar i Afrika kunnat visa att regnskog rekordsnabbt skövlas i Brasilien på grund av ”miljö”rörelsens/klimatbranschens vurm för bioenergi. (Även Jordens Vänner instämmer i vad en miljöjournalist påpekat i Time, att etanolodling i Brasilien innebär att konventionellt jordbruk expanderar i regnskog.)
Google är lite fartblinda, men vad dom lär oss med dessa datoranimeringar är hur lätt det är att manipulera data. Dom utgår ifrån vad IPCC påstår att dom fått fram i sina datamodeller. Det ger en antydan om hur dessa datamodeller kan ha kommit till. Det räcker att en enda parameter man lägger in i programmen är fel, så blir resultaten mer eller mindre fel. Modellerna måste revideras när nya fakta blir kända, men det finns en tröghet i systemet:
Världens politiker, som ligger bakom IPCC, verkar ganska nöjda med de projektioner som presenteras.
Nu är det bevisat. Den gloabal uppvärmningen och klimatförändringarna som beror på mänsklig påverkan är bara dataprogram, simuleringar och dataanimeringar. Vilket redan AlGore upptäckt och använt i sin film.
Det är utmärkt att man försöker åskådliggöra människans påverkan på naturen och biologiska mångfalden, oavsett om det beror på biobränsleproduktion, överfiske, eller något annat. Det är lättare att försöka göra någonting åt det man känner till. Tycker det är en tråkigt att så många här på bloggen verkar strunta i miljöförstöring och artutrotning. Finns det dessutom någon koppling till klimatfrågor så sågar man gärna alltihop, som med Google-initiativet ovan. Nä, fram med mer kunskap och vetenskap åt folket istället för skygglappar.
Sven, alldeles riktigt. Mer kunskap och mindre fiction…
L:
Menar du att informationen om t ex olika hotade arter eller hur vattensituationen ser ut för människor, som Google tänker presentera, är påhittat och ingen kunskap? Om man nu har kunskap, hur tycker du då att man ska presentera den för människor rent praktiskt? Är inte rapporter och olika grafiska framställningar en rätt användbar metod?
Vad jag är kritisk mot är Maggies ”Bad, bad Google.”-kommentar till att Google hjälper till med att åskådliggöra miljösituationen i världen. Hon sväljer kameler för att slå mot i hennes ögon felaktig klimatrapportering. Istället för att rikta in sig mot det, klagar hon på hela konceptet. Hon kanske inte tycker så egentligen, men hon framställer det så.
Sven, du eller jag har missuppfattat det hela. Är det dagens verklighet Google vill visa så är det inget fel, jag fick för mig att det var visioner om framtiden enligt IPCC:s datamodeller.
L, du har rätt. Jag missuppfattade en del. Hoppas du ursäktar påhoppet Maggie. Det kan vara riskabelt att framställa framtida scenarier. Man måste i det fallet vara mycket tydlig med att påpeka osäkerheter och bedömningsgrunder. Däremot tänker Google så som jag har förstått det hjälpa till med att presentera nuvarande miljötillstånd inom olika områden. Detta är någonting bra.
Sven: Jag är helt för att man visar en rättvisande bild av verkligheten. Och emot skräckscenarier som kanske aldrig slår in.
Det finns för många ekosystem en naturlig variation. T ex sjöar som torkar ut och åter får vatten i en ständig cykel. Google kommer gissningsvis att välja att exponera de förändringar FN kan använda för sitt budskap att människan är orsaken till förändring, trots att det inte är så.
Vi kan i alla fall konstatera att nästan allt människan har påståtts vara orsak till, inklusive temperaturförändring på jorden, både genom misslyckanden i uppfyllnad av modeller där CO2 är orsak (på vilken latitud och altitud förändring skett) samt genom att andra förklaringsmodeller istället har lyckats (havströmmars oscillation och solaktivitet) inte varit orsakat av människan. Det gäller uttorkning av Chad-sjön, Kilimanjaros snö, isen på Arktis och, ja, allt annat!
Magnus,
Människan har påverkat många ekosystem. I Sverige är nästan all skog brukad vilket innebär att det idag finns väldigt lite träd som är över 150 år och väldigt lite död ved. Vi har dikat ut enormt många våtmarker. Hela medelhavsområdet är avskogat av människan. Många av våra svenska älvar är reglerade. Åkrarna är i mångt och mycket stora monokulturer. Människan är med andra ord orsak till många och stora förändringar av naturen. Övergödning, överfiske, monokulturer. Allt handlar inte bara om klimat.
Sven – visst har människan, liksom andra arter, påverkat de ekologiska systemen på jorden. Att ”ekosystemen” befinner sig i balans så länge människan inte stör är en felaktig beskrivning som förts fram av miljörörelsen med hjälp av massmedia. Dels finns det inga avgränsade ”ekosystem” dels är förändring,utveckling, anpassning begrepp som hör hemma i den naturliga världen. Människans påverkan bör diskuteras mot bakgrund av begreppet bärkraft istället för det onaturliga begreppet balans.
Janne
Jag tror det är förändringstakten som är problemet. Jorden har förändrats, men mycket långsamt historiskt sett (om vi bortser från katastrofer). Evolutionen hinner inte med när människan drar upp förändringstempot dvs djur och växter dör ut utan att det kommer nya arter.
Jag vet inte vad du menar med bärkraft, men termen skrämmer mig i sammanhanget.
Sven.
Jag kritiserade att Google sysslar med KLIMATalarmism, och därför talade jag om klimatet. Rubriken på Telegraph-artikeln sammanfattar det: ”Google Earth lets user ’fly’ to climate change hotspots”.
Google ska användas för att vi ska bli arga när de naturliga förändringar i Chad-sjön sker, där klimatalarmister påstår de bror på vår påverkan på klimatet. När sjön åter naturligt växer vet jag inte vad Google gör — kanske plockar de bort sin bevakning med motivet att naturliga förändringar gör att objektet inte längre är relevant. Jämför med hur en kanadensisk sjö bevakades för ett år sedan men när den normaliserades och blev rekordkall inte beskrevs med en rad: länk.
En argument mot Googles klimatpropaganda är även att det ännu inte finns något som kan länkas till antropogena klimatförändringar (ska de oja sig över att afrikaner får vägar är det makaber propaganda). Klimatförändringar är inte ens bevisade, och om de skulle finnas är de i värsta fall endast en eller ett par tiondels grader, vilket är mindre än naturliga förändringar. Google ska ändå hjälpa en rörelse som – tycks det – för politiska syften marknadsför ett katastrofscenario.
Här kan nämnas en intressant fråga Monckton får vid 1.17:00 in i denna föreläsning, om politiska motiv i denna fråga. Såsom att skapa internationella politiska organ. (Även intressant fråga och svar om miljörörelsen, vid 1.21:40.)
–
Apropå din – tillåt mig kalla det – avvikelse från ämnet, nämligen miljö som inte har med klimatet att göra (som inte Google avsett ta upp) : Vissa lär mena att det finns mer skog i Sverige än annars tack vare människan; jag vet inte. Visst påverkar människan naturen. Dock påverkar de stora istiderna oändligt mycket mer än skogsbruksnäring, på ett sätt som f ö även påverkar klimatet. Några kilometer is kan träd inte växa genom. Skogsbruksnäringen är även måna om att skogen mår bra. Bl a att massa blir kvar där de argumenterar mot klimatrörelsens biobränslefantaster, som vill dammsuga skogarna. Men detta är lite utanför ämnet.
Magnus A,
”Vissa lär mena att det finns mer skog i Sverige än annars tack vare människan; jag vet inte.”
Arealen skog är mycket stor nu, framförallt genom att åkrar och hagar har planterats eller vuxit igen. Problemet är bara att gammelskogen nästan är helt borta i landet. Skogsplantagernas träd är unga, jämngamla och likartade. Vi har mindre än 5 % naturskog kvar i Sverige, och den minskar. Det är mycket lågt ur internationellt perspektiv. Antalet grova träd, gamla träd, medelålder och död ved har minskat dramatiskt under 1900-talet.
”Skogsbruksnäringen är även måna om att skogen mår bra.”
Ur produktionsperspektiv, ja, men ur biologisk-ekologisk hänseende, nej. En fjärdedel av skogsavverkningarna når inte ens upp till miljöhänsynen enligt lagen. Dessutom bryter många av skogsbolagen frekvent mot miljöcertifieringen FSC trots att de skrivit under avtal.
Trots den lilla resten naturskog, och ordentliga brister i miljöhänsyn, propagerar skogsnäringen och den nuvarande regeringen för ökat produktionsuttag ur skogen, genom gödsling, utdikning, stubbrytning och avverkning, bland annat med AGW som ursäkt, trots att, som även Maggie påpekat, senare forskning tyder på att den bästa metoden att lagra koldioxid i skogen är att låta den stå orörd.
Old growth forests are valuable carbon sinks
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2008-09/osu-ogf091008.php
DJ.
Just detta är annars lite offtopic, eftersom denna post har med google och klimatet och att göra.
Träd i skogen är inte ”unga, jämngamla och likartade”, som du skriver. Det faller på sin egen orimlighet! Jag har själv arbetat i näringen, och vistats i skog i övrigt, och du verkar vara en som rapar ur dig en floskler som du – och även normalbegåvade som lyssnar på dig – inser är felaktigt.
Skogar skördas när de är äldre (i Sverige upp till 100 år; ett årtal som används i artikeln du länkade), och sen planteras skog som blir ungskog och växer och sedan blir gammal, innan den skördas, och så har det sett ut i 100 år. Vad du kan tänkas mena med din kommentar vet jag inte, annat än att det är – ursäkta mig – sk*tsnack.
Du kan vidare inte jämföra naturskog med skogsbruk, eftersom vi inte bara kan ha naturskog då det inte tillåter något uttag av massa, men även ur CO2-absorptionssynpunkt kan man inte jämföra de två, eftersom inga koluttag sker från naturskog men från bruksskog.
Därför har du inte rätt i att större uttag ninebär högre CO2-emission. Det är precis tvärtom, och Maggie har inte bevisat det du säger. Mer om det en bit ned.
FSC är en ideell organisations frivilliga certifiering, som går utöver lagstiftning. Frågan är om någon näring varit så reglerad i lagar som skogsbruk? Det har lett till att skogsägare som velat haft träden tätare, samt gallra mindre och mer sällan i syfte att få hög träkvalitet straffats hårt för att de inte följt lagen.
Skog och klimatet:
När det var istid tills för bara cirka 15000 år sedan var det 0 % skog i Sverige, men ett himla lager is. Kanske (retoriskt undring) var klimatpåverkan av det större än om andelen svensk naturskog är 5 eller 10 procent, eller vad tror du?
Klimatfrågan har inte med detta att göra då människan inte har någon klimatpåverkan via CO2, och ur CO2-synpounkt är det bästa att gödsla skogen med kväve och ta ut mycket massa. Det är enkel fysik/biologi/matematik, och även forskningsresultat.
Vad jämför du med i internationellt perspektiv när du säger att Sverige har mindre naturskog? Ryssland och Norge kan jag tänka mig av naturliga orsaker har en högre andel naturskog, medan Holland och andra tätbefolkade länder inte ens har mycket skog (men även om Holland hade t ex 10 procent av sin skog naturskog – vilket jag inte tror de har – skulle de ha långt mindre andel naturskog av sitt lands areal än vi).
Att Sverige har mer skog än andra länder är i alla fall klart. Se t ex denna karta (länk) (benämns förresten ”natural forest”…), och all skog absorberar CO2 (vilket även den artikel du länkar faktiskt beskriver, vilket jag tar upp i sista stycket i denna kommentar).
Äldre skog (som det stod i artikeln du länkade, skog från 15 år och uppåt) absorberar CO2 oavsett om den är i skogsnäring eller inte och när träd skördas i skogsnäring bortförs alltså kol, men gör det inte från döda tröd i naturskog.
Den artikel Maggie hänvisade till sa att världens äldsta skogar (t ex de som huggs ner för att etanolodling gör att det blir brist på åkermark) inte längre anses CO2-neutrala, utan att de nu anses absorberar lite CO2. Att bruksskog absorberar CO2, inte minst när ved tas ut ur den, har man alltid vetat.
Skogsbruksnäringen består av många privata skogsägare. Jag har träffat och känner många sådana, och de är samtliga väldigt måna om att låta gamla träd stå kvar som fåglar, t ex hackspetten, kan bygga bon i, men givetvis inte hur mycket som helst överallt. I så fall vore de naturskogar. De skogsägare jag känner är oerhört naturintresserade – vilket även är ett område som berörs mycket i branschtidningar – och kan garanterat mer om djur och natur än en miljöpartist i storstan.
Även artrikedom är mycket viktig i skogsbruket. Man vet att man inte är naturskog och eftersträvar ekologiskt skonsamt skogsbruk.
Det är självklart att det är ”en konflikt” mellan naturskog och skogsbruk eftersom det är oförenliga storheter – det ena har människan nytta av, men inte det andra -, men vi ska och kan ha skogsbruk på det sätt vi har i dag utan att det skadar eller missgynnar miljön eller för den delen klimatet.
Att CO2 påverkar klimatet bör nästan kallas vidskepelse och kommer man att skratta åt om några år (jag anser CO2 är bra och tycker det är tragiskt att många tror att man kan samt önskar minska gasen; hos vänstern finns kritiken mot marknadsekonomi och ägande, där krympande västekonomi nog eftersträvas), men om CO2 skulle påverka något negativt vet vi att kvävegödsling av skog effektivt minskar CO2. Så effektivt att Sverige nästan kan neutralisera utsläpp från fossila bränslen. Har läst att myndigheter planerar att 10 (eller 15) procent av skogen ska kvävegödslas. En av otaliga artiklar om detta är Miljörapportens ”Kvävegödsling gör skog till koldioxidfälla”:
http://www.miljorapporten.se/article.jsp?article=21531
Detta är en CO2-minskningsmetod som inte tillåts i naturskog, och om veden från bruksskog används till hus, möbler mm tas en massa kol bårt från atmosfären! Bruksskogen behövs i alla händelser, och vi vet att den (trots att den bättre tar bort bra CO2) är ur miljösynpunkt uthållig.
Något annan som ger skogen lättupptagligt kväve är bilavgaser. Enligt en Nature-rapport minskar de faktiskt CO2-halten i atmosfären. Artikel: ”Bilavgaser bromsar växthuseffekten”:
http://www.chemicalnet.se/iuware.aspx?pageid=792&ssoid=63667
Nåväl. Den stora istid som lägger Sverige under kilometertjock is kommer oavsett hur många procent naturskog vi har. (Vad säger WWF om det?)
–
När det gäller Google kommer de alltså att kolla på saker på jorden som inte påverkats av mänskliga klimatförändringar, men det ingår i en propaganda där dessa förändringar påstås ingå i av människan orsakade klimatförändringar.
–
Artikeln du länkade angav alltså att skogar mellan 15 och 800 år absorberar mer CO2 än de emitterar. Uppgiften är iofs inte ny och 15-årig skog i skogsbruk ingår där.
Vidare definieras i artikeln inte norra hemisfärens skog ”with large amounts of old growth”, som det anges att 15 procent av skogarna har. Jag förutsätter att där ingår äldre skogar i skogsbruk. Motbevisa mig gärna.
Dessa äldre skogar anges vidare stå för 10 procent av nettoupptaget av CO2, men vi måste nu komma ihåg några saker: Dels är CO2-koncentrationen, just nu dess ökning, relativt konstant i förhållande till denomsatta mängden CO2, som är 50-60 gånger större än den ganska konstanta ökningen av CO, och CO2-variation i ett längre perspektiv, över sekler, har följt havens temperatur. Det är vetenskapligt klarlagt. (Att ändring i CO2 påverkat klimatet historiskt har förresten inte visats.) För det andra vet vi att när det var istid för säg 70000 till 14000 år sedan hade norra hemisfären 40 miljoner kubikkilometer is (idag ~2 m km2 på Grönland), och inga skogar i Sibirien, Kanada/Alaska eller Skandinavien, men trots det var det då lägre CO2-halt, ner mot 180 ppm. (Vad säger WWF om det?) CO2-halten är alltså styrd av havens temperatur. (Har tagits upp både i Science och Nature att CO2 följt temperatur, men inte tvärtom.)
Om tesen att norra halvklotets skog påverkar CO2-halten – dvs att skogen är viktigare än havet i CO2-omloppet – är riktig borde den istid som lade stora delar av norra halvklotets skog under sig ha inneburit att CO2-halten ökade. Men under istiderna vet vi att CO2-halten minskade.
Det är alltså för WWF bättre att hoppas på en glaciär av en miljon km3 is över Sverige (eller mer bilavgaser, som enligt Nature-rapporten sänker CO2) än att hoppas på att naturskog ska suga upp CO2 bättre än bruksskog (en med tanke på koluttag ointelligent och felaktig förhoppning). Inte sant?
Jag är för preservation och därför för ett privat och modernt miljömedvetet skogsbruk.
Ledsen Maggie för denna avvikning från ämnet.
Magnus A,
”Träd i skogen är inte “unga, jämngamla och likartade”, som du skriver. Det faller på sin egen orimlighet! ”
Jag förstår inte hur du tänker. Om man tittar på att en naturskog har en omloppstid på 500-1000 år så tycker jag att träden är unga om de inte är äldre än 75-100 år och därefter kapas och forslas ut ur skogen. Det är att ta dem i sin ungdom.
Om jag dessutom jämför hur den mark med gammelskogar jag tidigare kunnats vistats i såg ut före kalhuggning och hur skogen där ser ut idag så är det betydligt mer likartat nu. Vi i Sverige hade för ett par hundra år sedan stora skogar med många grova träd, nu finns nästan ingenting kvar av det.
”Jag har själv arbetat i näringen, och vistats i skog i övrigt, och du verkar vara en som rapar ur dig en floskler som du – och även normalbegåvade som lyssnar på dig – inser är felaktigt.”
Jag är också mycket ute i skogen och har en hel del erfarenhet. Förstår inte varför du behöver låta så otrevlig och von Oben bara för att vi har olika åsikter och tydligen olika erfarenheter.
Magnus A,
”Därför har du inte rätt i att större uttag ninebär högre CO2-emission.”
Var har jag påstått det? Vet inte vad du pratar om. Markandning och kolcykeln i skogen är mer komplicerad än jag anser du låter påskina. Olika skogar och marker beter sig olika. Dikning, till exempel, kan öka utsläppen av koldioxid från en skog. Direkt efter kalhuggning och de kommande 30-40 ungskogs-åren sker ett utsläpp av koldioxid från marken. Därför är troligen kalhyggesfritt skogsbruk bra ur koldioxidsynpunkt.
Jag vet att många har påstått att gammelskog skulle sluta ta upp koldioxid efter ett tag, och att det därför skulle vara bättre att hugga ner skogen och plantera ny. Det argumentet har jag bland annat hört i sammanhang med att regeringen och skogsnäringen vill öka uttaget ur skogen, tillsammans med motiveringen att man ska ersätta olja och kol med biobränsle från skogen. Men det är inte så enkelt, som artikeln jag hänvisade till visar. Kör man rakt över med att skogsavverkningar är bra för klimatet är man ute på hal is.
Magnus A,
”Frågan är om någon näring varit så reglerad i lagar som skogsbruk?”
Det är möjligt att den varit kraftigt reglerad. Men det har framförallt gällt att säkra produktionen i skogen. Inte säkra dess biologiska och ekologiska betydelse. Miljömålen ska vara likställda produktionsmålen enligt skogsvårdslagen, men enligt mig har produktionsmålen i praktiken varit dominerande. När man bedriver skogsbruk på 98 % av skogsarealen kan inte jag se att målen skulle vara likvärdiga.
Många anser dessutom att lagen ur miljösynpunkt är helt tandlös eftersom det aldrig blir någon påföljd för de som bryter mot den. Det görs cirka 50 000 hyggesavverkningar varje år. Skogsstyrelsens undersökningar visar att runt 25 %, det vill säga 12 500 stycken varje år, av hyggesavverkningarna bryter mot lagen vad gäller miljöhänsyn. Trots det går bara 1-2 stycken till åtal för brott mot naturmiljöhänsyn! De flesta åtalen mot skogsvårdslagen gäller utebliven avverkningsanmälan. Även dessa gäller ett fåtal fall trots att Skogsstyrelsens satellitmätningar visar att runt 5-10 % (2002) avverkar utan anmälan.
Miljöhänsynen blev ordentligt bättre i skogsbruket under 90-talet, men många anser att de sista årens kraftiga ökning av skogsuttaget har fört oss tillbaka till 70-talets rovdrift. Som Skogsstyrelsen skriver: ”Avverkningsnivån i skogen är rekordhög. Cirka 95 miljoner kubikmeter skog beräknas ha avverkats under 2007, och det är den högsta avverkningsnivån någonsin frånsett stormåret 2005.” Inte nog med det, nu vill regeringen plocka bort skyddet för det fjällnära skogen också.
Magnus A,
”De skogsägare jag känner är oerhört naturintresserade.
Jag vet att det finns många naturintresserade skogsbrukare, men tyvärr har det inte varit tillräckligt för naturvårdsarbetet. Skogsstyrelsen presenterade 2006 en undersökning som visade att 32 % av skogsavverkningarna hos de privata markägarna bröt mot natur- och kulturmiljöhänsynen i Skogsvårdslagen, och 18 % hos de övriga ägarna. Det anses inte ha förbättrats de sista två åren.
http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/dokument/sks/aktuellt/press/2006/PM-%20Resultat%20generell%20h%C3%A4nsyn%202006.pdf
Skogsbrukets omdaning av naturen får konsekvenser på ekosystemen. Tittar man till exempel på populationer av många arter av skogsfåglar ser man att de minskat kraftigt de senaste 30 åren. En sannolik orsak är det moderna skogsbruket, med för enformig skog och för lite död ved.
Magnus A,
”…när träd skördas i skogsnäring bortförs alltså kol, men gör det inte från döda tröd i naturskog.”
Om träden används till papper eller flis så går kolet snart upp i atmosfären. Byggs det in i hus så lagras det ett tag, men det är för närvarande bara en liten del av skogen som blir till virke och bräder. I naturskog lagras en del kol i marken.
”,men vi ska och kan ha skogsbruk på det sätt vi har i dag utan att det skadar eller missgynnar miljön eller för den delen klimatet.”
Enligt mig kan vi ha ett hållbart skogsbruk, men har det inte idag eftersom forskningen pekar på att vi behöver låta 10-20 procent av den produktiva skogen stå orörd för att garantera den biologiska mångfalden. Idag är mindre än 5% av skogen orörd, bara 2 % är skyddad, och 1800 arter är hotade. Det är inte ett miljövänligt skogsbruk.
Så här ett år efter den lite off-topic diskussionen om skogsbruk ovan, släpptes precis en artikel om kolinlagring i boreala skogar som jag tycker verkar intressant i sammanhanget. Enligt den så är artsammansättningen av växterna av betydelse och gammelskogar verkar vara stora kolsänkor genom inlagring av kol i marken. Här är ett citat ur SLU:s pressmeddelande:
”Studien visar att då skogar blir äldre lagras mindre mängd kol ovan mark, medan betydligt mer kol lagras i marken som ett resultat av den förändrade artsammansättningen av växter med ökad skogsålder. Nettoeffekten blir att gamla ostörda skogar kan lagra mycket mer kol än yngre skogar tack vare den kraftiga ökningen av kol som lagras i marken. Det markbundna kolet kan dessutom bevaras i marken i tusentals år.
Resultaten från denna studie stämmer väl överens med en ökande mängd data från olika delar av världen som visar att gamla skogar ofta kan vara viktiga kolsänkor och att skydd av gammal skog därför kan vara viktig för kolinlagring. Detta till trots att bevarande av naturlig gammal skog inte beaktas som en central komponent i aktuella kolinlagringsmodeller som används i Kyoto-protokollet.
Resultaten visar även att bevarande av ostörda gamla skogar kan ha stor potential inlagring av kol, speciellt då de lagrar en större mängd kol i marklagret och då förlusten av organiskt material är lägre än t ex intensivodlad skog. Strategier för att bevara biodiversitet i gammal skog kan därför vara en effektiv metod för att även maximera långsiktig kolinlagring i boreala skogar och därmed mildra effekten av klimatförändringar. ”
http://www.slu.se/?ID=135&Nyheter_id=11158