Mindre moln ger mer sol

Värmande, kortvågig solstrålning når Jordens yttersta atmosfär vinkelrätt med ca 1.365 Watt per kvm. Men bara en mindre del av denna energi når och värmer jordytans land och särskilt hav.Hinder på vägen är moln och stoft i atmosfären, mörka dygns- och årstider samt minskande solvinkel mot polerna. Av dessa faktorer kan människan bara påverka mängden stoft. Mängden moln beror på hur mycket vattenånga som dunstas ut från varma hav, hur mycket som kondenseras i atmosfären, hur mycket som blir nederbörd och hur mycket som tas upp av Jordens växtlighet.

En studie av forskarna Michael och David B. Nelson visar mycket svagt samband mellan koldioxid och Jordens klimat,

Bara mellan frekvenserna 9,1 och 11,67 my (den infraröda zonen) kan växthusgaser ta upp värme i utgående strålning från atmosfär och jordytan. I denna zon avger jordytan nästan all sin infraröda strålning.

Forskarna Nelson menar att vattenånga per molekyl tar upp 84 gånger mer strålning än koldioxid, hundratusentals gånger mer än metan och ozon och miljontals gånger mer än kväveoxid.

Verkan av mer koldioxid är inte bara marginell utan även logaritmiskt avtagande. Bara vattenånga kan nämnvärt ta upp energi ur utgående strålning – och påverkas knappast av mänsklig verksamhet.

Enligt forskarduon gör Jordens molnfördelning nu norra halvklotet 2,8 grader C varmare än södra halvklotet.

Skylande och kylande moln bildas mest över södra halvklotets stora hav. Färre moln täcker däremot norra halvklotets stora landmassor, som därför tar emot mer solvärme.

Moln täcker knappt två tredjedelar av Jordens yta. Åren 1982-2018 minskade det från 65 till runt 61.5 procent. Det var 4,1 procents minskning, också bekräftad av USA:s rymdmyndighet NASA.

moln o temperatur

Av norra halvklotets 2,8 grader högre temperatur mot södra halvklotet kan enligt forskarna Nelson mindre molntäcke svara för drygt 2,4 grader, alltså runt 90 procent.

Enligt IPCC:s femte rapport (AR5) värmdes jordytan 2014 med ca 340 W per kvm. 4 procent mindre molntäcke sedan dess betyder nu ca 354 W per kvm. Mer solvärme har alltså värmt atmosfären. Utan minsta påverkan från koldioxid.

Mycket förenklat ser sambandet ut så här:

sol o moln

Tege Tornvall

 

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Lundqvist

    Det är bara solen som värmer.

    Hittade en annan artikel på samma tema
    https://www.mdpi.com/2673-7418/4/3/17?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR3Z8tLoB_1tOst4jC-Syc2Tqvc_EKeBsqlRfodWtsbM5B8cNSHRxWnW4iY_aem_gbhAdOqx8wLwK6jPDMWHFQ

    Själv konstaterade jag att mina solpaneler som jag dumt nog installerade i maj förra året generade 25% mindre el under juni i år jämfört med juni 2023. Den närliggande SMHI stationen i Borås visade en medeltemperatur för juni månad i år som var 2.5 grader lägre än den ovanligt varma och torra junimånaden 2023.

  2. Ann lh

    Tege, var hittar man källan?

  3. Gabriel Oxenstierna

    Tack Lars #1
    Bra referens till aktuell forskning!

    100% Of 2000-2023 Warming Explained By Solar Forcing
    Human Climate Forcing ‘Does Not Exist In Reality’

    ”the observed decrease of planetary albedo along with reported variations of the Total Solar Irradiance (TSI) explain 100% of the global warming trend and 83% of the GSAT interannual variability as documented by six satellite- and ground-based monitoring systems over the past 24 years. Changes in Earth’s cloud albedo emerged as the dominant driver of GSAT, while TSI only played a marginal role. ”

    Detta baserat på strålningsdata enligt Ceres mätningar.

    Artikeln även presenterad på NTZ:
    https://notrickszone.com/2024/08/23/scientists-100-of-2000-2023-warming-explained-by-solar-forcing-human-climate-forcing-does-not-exist-in-reality/

    Återstår att förklara varför molnalbedot minskat under perioden.
    Skrev om detta här på KU:
    https://klimatupplysningen.se/andrat-albedo-varmer-jorden-dubbelt-sa-mycket-som-co2/

  4. Tege Tornvall

    #2. Ann Nelson & Nelson 2024: Decoupling CO2 from Climate Change. Det stod i slutet av min texxt men tycks ha fallit bort.

  5. Lars Cornell

    När en amatör som jag läser så uppstår några frågor.
    ”Verkan av mer koldioxid är … även logaritmiskt avtagande.” Alla håller nog med om det. Men när man kommer till slutsatser går åsikterna isär. Många anser att koldioxid och vattenånga gjort sitt, det har uppstått mättnad. Jämför följande. Du sätter en träskiva för ditt sovrumsfönster. Då blir det svart i rummet. Hur mycket svartare blir det med två skivor?

    ”Skylande och kylande moln bildas mest över södra halvklotets stora hav. Färre moln täcker däremot norra halvklotets stora landmassor, som därför tar emot mer solvärme.” Visst kan det vara så, men jag har inte sett påståendet tidigare och tvivlar på riktigheten. Södra halvklotet domineras av Antarktis som är öken och i det närmaste molnfri. Antarktis är kallt eftersom det INTE finns moln där och då blir utstrålningen stor – för det området är det således tvärt om mot vad din källa påstår. Jämför Sahara som också är en kallsänka av samma skäl. Arktis däremot domineras av vatten och håller mycket moln vilket minskar utstrålningen. För instrålningen där betyder det inte så mycket eftersom ytan vinkelrätt mot solen är liten.

    Den stora instrålningen har vi i ekvatornära hav eftersom det ger solstrålarna en mer rät vinkel vilket påverkar albedot, havet blir där nästan svart.

    ”Av norra halvklotets 2,8 grader högre temperatur …”. Min amatörmässiga uppfattning är att det är Golfströmmen som åstadkommer alltsammans. Den når ända upp till Nordpolen. Något liknande finns inte vid Antarktis.

    Sedan blir jag tveksam till hur beräkningarna har gjorts. Har man utgått från temperaturen på Antarktis yta eller har man kompenserat för att den ytan är exceptionellt kall eftersom den ligger på i genomsnitt ca 3000 (?) m höjd?

    Trots invändningarna tycker jag att det är en intressant artikel du skrivit.
    .

  6. Tege Tornvall

    Som jag uppfattar saken efter 18 års studier närmar vi oss här själva nyckeln till hela klimatfrågan:

    Jordens klimat är den marknära atmosfärens temperatur, vindar och nederbörd över längre tid. Över kortare tid är det väder. Avgörande är hur mycket kortvågig solvärme som når jordytans land och särskilt vatten. Hinder på vägen är moln och stoft i atmosfären, mörka dygns- och årstider samt minskande solvinkel mot polerna.

    Med tre huvudfaktorer: sol, hav och moln.

    LIkaväl som alarmister till leda tjatar om påstått hotande uppvärmning från mer koldioxid i atmosfären, hoppas jag att vi kan föra ut och upprepa växlande solvärmes avgörande betydelse. Enkelt och lättbegripligt även för svenska poiitiker, media och beslutsfattare – men utan någon påstått skyldig att angripa.

    Rysligt förargligt för politiska alarmister!

  7. Tege Tornvall

    Precisering: Jorden har inte ett klimat utan många. Att alls tala om ett genomsnittligt klimat är missvisande.

    Dels har Jorden klimatzoner med breddgrader åt norr resp. söder från ekvatorn och kallare mot polerna. Det är 11 mil mellan 90 breddgrader åt norr resp. söder och blir runt en halv grad kallare för varje breddgrad närmare polerna.

    Dels skiljer hav, berg, öknar, skogar, isvidder etc. olika klimat åt i alla riktningar. Ytterst få lever i något statistiskt medelklimat. Men det passar alarmister att slå det i huvudet på oss som ser saken realistiskt. 90 procent av Jordens befolkning lever på norra halvklotet. Därför gäller klimatdebatten också främst norra halvklotet.

  8. Uffe

    Rubriken till inlägget är fel om man inte menar att molnen är mindre i storlek, mindre är ett storleks ord, men forskningen visar på färre moln, eller?

    Lite petimäter men jag tycker man ska använda rätt svenska man kan inte skriva ”Mindre moln ger mer sol” när man menar ”Färre moln ger mer sol”, tyvärr verkar denna ovana med att använda mindre när man menar färre sprida sig, ett dåligt exempel är på förskolan när säger att de har mindre barn idag, då blir frågan hur mycket mindre är de, lägre ålder, kortare?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *