Då var det dags att redovisa resultatet av temperaturmätningar med satellit enligt UAH. + 0,37 grader för maj 2023 jämfört med åren 1991-2020.
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2022 | Jan | 0,03 | 0,06 | 0,00 | -0,23 | -0,12 | 0,68 | 0,10 |
| 2022 | Feb | 0,00 | 0,01 | -0,01 | -0,24 | -0,04 | -0,30 | -0,50 |
| 2022 | Mar | 0,15 | 0,28 | 0,03 | -0,07 | 0,22 | 0,74 | 0,02 |
| 2022 | Apr | 0,27 | 0,35 | 0,18 | -0,04 | -0,25 | 0,45 | 0,61 |
| 2022 | May | 0,17 | 0,25 | 0,10 | 0,01 | 0,60 | 0,23 | 0,20 |
| 2022 | Jun | 0,06 | 0,08 | 0,05 | -0,36 | 0,46 | 0,33 | 0,11 |
| 2022 | Jul | 0,36 | 0,37 | 0,35 | 0,13 | 0,84 | 0,56 | 0,65 |
| 2022 | Aug | 0,28 | 0,32 | 0,24 | -0,03 | 0,60 | 0,50 | 0,00 |
| 2022 | Sep | 0,24 | 0,43 | 0,06 | 0,03 | 0,88 | 0,69 | -0,28 |
| 2022 | Oct | 0,32 | 0,43 | 0,21 | 0,04 | 0,16 | 0,93 | 0,04 |
| 2022 | Nov | 0,17 | 0,21 | 0,13 | -0,16 | -0,51 | 0,51 | -0,56 |
| 2022 | Dec | 0,05 | 0,13 | -0,03 | -0,35 | -0,21 | 0,80 | -0,38 |
| 2023 | Jan | -0,04 | 0,05 | -0,14 | -0,38 | 0,12 | -0,12 | -0,50 |
| 2023 | Feb | 0,08 | 0,17 | 0,00 | -0,11 | 0,68 | -0,24 | -0,12 |
| 2023 | Mar | 0,20 | 0,24 | 0,16 | -0,13 | -1,44 | 0,17 | 0,40 |
| 2023 | Apr | 0,18 | 0,11 | 0,25 | -0,03 | -0,38 | 0,53 | 0,21 |
| 2023 | May | 0,37 | 0,30 | 0,44 | 0,39 | 0,57 | 0,66 | -0,09 |
Området TROPIC går från minus till +0.39, vilket tyder på att en mindre El Nino har börjat röra sig mot öster, alltså mot Sydamerika. Den lägre solaktiviteten förmår inte längre skapa några superstora El Ninos.
Det närmar sig något av ett avgörande som det verkar och ännu är signalerna neråt. Spännande! Utfallet denna gång tolkar jag så här ur ett matematiskt/tekniskt perspektiv:
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-36
Märkligt ändå att januari kan ligga på – 0.04 globalt för att sedan i maj ligga på + 0.37 globalt – det skiftar ordentligt..
Att kylan över arktis havsis, grönland, alaska och vidare i stora områden över sibirien osv vägdes upp av värmefläcken över canada till samnanlagt + 0.66 i arktis – överraskar.
En fundering…
Det UAH mäter är en ”medeltemperatur” i nedre troposfären.
All respekt för dessa mätningar. Säkert noggranna och korrekta.
Hur stor temperaturändring krävs för att vi människor ska märka att något hänt? Minst 1 C. Troligen 2-3 C.
Det finns ingen människa eller någon annan levande organism som kan ”detektera” 0.1 C.
Sättet som jag läser UAH´s data är att det inte skett någon ”märkbar” förändring de senaste 50 åren.
Om inte debatten var så infekterad så skulle nog dessa mätdata klassas som ”termiskt
brus”.
Styrkan i den förväntade El Nino’n avgör om vi går mot ATH eller om vi rör i intervallet kring noll och + 0,6 kommande 12 månader.
Jag ”vidhåller att allt handlar om utbyte av värme mellan hav och atmosfär”. Kort sagt när varmvatten får bre ut sig över en större yta, så ökar avdunstningen och inom en månad, när vattnet kondenserat, så ökar temperaturen i atmosfären, kanske särskilt på UAH-höjd.
#4 JonasW
UAH mäter över hela spektrat dvs från nedre troposfären till nedre stratosfären.
https://www.drroyspencer.com/2023/06/uah-global-temperature-update-for-may-2023-0-37-deg-c/
Siten Sprayhattas visar grafiskt övriga områden av atmosfären.
Men det var kanske inte syftet med din kommentar utan mest att konstatera att vi inte förmår att känna av de små skillnader som redovisas där uppe.
Håller f.ö med Sten K #6.
Är det inte också så att luftens temperatur blandar sig ganska väl när man väl kommer upp en bit ovanför markytan. Varmt söker kallt för utjämning och på marken har vi helt olika regionala erfarenheter under en period som sällan avspeglas i mätvärden högre upp.
Jetströmmarnas förändrade mönster på senare tid har f.ö orsakat en hel del märkbara variationer mellan varmt och kallt vilket msm tycks både underskatta och underrapportera. Inte osannolikt att just NH’s lite mer extrema temp-avvikelser kommer från fördjupade störningar i jetströmmen (fler södergående stråk av både kall- och varmluft).
Nu ska Kina på allvar ”värmas” eftersom man fram till 2020 haft stora utsläpp av svavelpartiklar som reflekterat solinstrålningen.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/Q7KlWQ/rod-rektangel-avslojar-markliga-klimathotet-slapper-ut-for-lite
Artikeln var låst så jag har bara tolkat ingressen!
#4
Ja, jag har hört andra som har sagt att vi numera är så bra på att mäta, analysera och jämföra att vi upptäcker små förändringar som vi aldrig annars hade upptäckt. Utan alla dessa mätningar hade vi inte haft någon ”klimatkris”. De små förändringar som sker hade vi upplevt som högst normala väderhändelser.
I Sverige har vi årstidsförändringar i temperatur på 20-30 grader eller mer, och det är inga som helst problem för natur, djur och människor att anpassa sig. Ändå påstår klimatalarmisterna att en förändring av medeltemperaturen på 1.5 grader kommer att leda till katastrof, och detta trots att vi redan har klarat av 1.2 grader utan att något har hänt. Jag har försökt framföra dessa argument i min lokala tidning men får bara epitet som förnekare och troll kastade på mig.
#9 Peter Svensson
Här i Luleå är skillnaden mellan högsta sommar- och lägsta vintertemperatur uppåt 70 grader. Största skillnaden mellan månadsmedeltemperaturer ligger på 45 grader under de senaste hundra åren.
Varför jämföra med 1991-2020? Varför inte t ex 1961-1990? Eller ännu hellre 1931-1960?
Är inte mätresultaten en effekt av flera ”justeringar” av klimatmoduleringskoeficienter?
Varför inte rätt och slätt analysera med enbart ”rådata”?
#8 Svavelrening i Kina
https://www.su.se/english/news/reduced-emissions-during-the-pandemic-led-to-increased-climate-warming-1.658706
70-talets avslutade temp dipp berodde alltså på utsläpp av aerosoler typ svavel i väst och Japan?
Om man mäter det som kan mätas, kan man sedan anföra det som bevis just för att man mätt det. Cirkelbevisets credo.
#Thorleif
Inte riktigt med på vad du menar med ”hela spektrat”.
UAH och RSS mäter 4 olika frekvenser. Strålningen de mäter är termisk strålning från syre.
Detektorn för en frekvens mäter totala strålningsintensiteten, d.v.s. all strålning (vid den frekvensen) som atmosfären avger. När man ska översätta det till temperatur så blir det ett medelvärde för det område som man anser att signalen kom ifrån.
Det som normalt redovisas är medelvärdet för nedre troposfären. UAH/RSS är medelvärden över en sträcka.
#14 JonasW
Förlåt min lekmannsmässighet. Med spektrat menade jag de olika områdena av atmosfären inkl stratosfären.
UAH redovisar som du skriver en graf över nedre troposfären men satelliten mäter också över övriga områden vilka länkas på Spencer’s webbsida. Hur det tekniskt fungerar är en sak jag inte känner mig särskilt insatt i men tack för din förklaring.