Gäller fortfarande de förutsättningar som var grunden för klimatkonventionen?
FN och våra politiker är övertygade om att klimatet är mänsklighetens största utmaning, så varför har de så svårt att komma överens under de återkommande COP mötena?
Artikel 1. Punkt 1.
Med ”skadliga effekter av klimatförändringar” avses förändringar i den fysiska miljön eller biota till följd av klimatförändringar som har betydande skadliga effekter på sammansättningen, motståndskraft eller produktivitet hos naturliga och förvaltade ekosystem eller på driften av socioekonomiska system eller om människors hälsa och välfärd.
Klimatkonventionen (UNFCCC) – grunden för årliga COP-möten.
FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC eller FCCC) är ett internationellt miljöavtal som förhandlades fram vid FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) som hölls i Rio de Janeiro den 3–14 juni 1992. Syftet med fördraget är att ”stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som skulle förhindra farlig antropogen störning av klimatsystemet”.
Fördraget i sig fastställer inga bindande gränser för utsläpp av växthusgaser för enskilda länder och innehåller inga verkställighetsmekanismer. I den meningen anses fördraget vara juridiskt icke-bindande. I stället ger fördraget ett ramverk för att förhandla fram specifika internationella fördrag som kan sätta bindande gränser för växthusgaser.
UNFCCC öppnades för undertecknande den 9 maj 1992, efter att en mellanstatlig förhandlingskommitté tagit fram texten till ramkonventionen som en rapport efter dess möte i New York från 30 april till 9 maj 1992. Den trädde i kraft den 21 mars 1994. Från december 2015 har UNFCCC 197 parter. Länk.
Från och med 2015 har UNFCCC 197 parter inklusive alla FN:s medlemsländer, FN:s generalförsamlings observatörsstat Palestina, FN:s icke-medlemsstater Niue och Cooköarna och Europeiska unionen. Dessutom är Heliga stolen, länk, en observatörsstat.
De tre första punkterna i fördraget:
Parterna till denna konvention,
- Erkänner att förändringar i jordens klimat och dess negativa effekter är ett gemensamt problem för mänskligheten.
- Förstår att mänskliga aktiviteter har avsevärt ökat atmosfären koncentrationer av växthusgaser, att dessa ökningar förstärker den naturliga växthuseffekten, och att detta i genomsnitt kommer att resultera i en ytterligare uppvärmning av jordens yta och atmosfären och kan negativt påverka naturliga ekosystem och mänskligheten.
- Noterar att den största andelen av historiska och nuvarande globala utsläpp av växthusgaser har sitt ursprung i utvecklade länder, att utsläpp per capita i utvecklingsländer är fortfarande relativt låg och att andelen globala utsläpp med ursprung i utvecklingsländer kommer växa för att möta deras sociala och utvecklingsbehov.
Parterna och deras skyldigheter
Parterna har träffats årligen från 1995 i partskonferenser (COP) för att bedöma framstegen i hanteringen av klimatförändringar. COP-evenemangen syftar till att nå samförstånd genom möten och diskussion om olika strategier.
Parter till UNFCCC klassificeras som:
- Annex I-länder – industriländer och övergångsekonomier
- Annex II-länder – utvecklade länder som betalar för utvecklingsländernas kostnader
- Utvecklingsländer
Annex I-länder som har ratificerat protokollet har förbundit sig att minska sina utsläppsnivåer av växthusgaser till mål som huvudsakligen är under 1990 års nivåer. UNFCCC samlar in och upprätthåller de växthusgasinventeringar som rapporterats av vart och ett av Annex I-länderna.
ANNEX I
Det finns 40 Annex I-länder plus Europeiska unionen. Dessa länder klassificeras som industriländer och länder i övergång:
Australien, Österrike, Belgien, Bulgarien, Kanada, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Irland, Italien, Japan, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Monaco, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Storbritannien, USA
ANNEX II
Det finns 23 Annex II-länder plus Europeiska unionen. Dessa länder klassificeras som utvecklade länder som betalar utvecklingsländernas kostnader:
Australien, Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Island, Irland, Italien, Japan, Luxemburg, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien, USA
Utvecklingsländer
Enligt Kyotoprotokollet är utvecklingsländerna inte skyldiga att minska utsläppen om inte utvecklade länder tillhandahåller finansiering och teknik.
Att inte sätta några omedelbara restriktioner för utvecklingsländer är avsett att tjäna tre syften:
- det undviker restriktioner för deras utveckling, eftersom utsläppen är starkt kopplade till industriell kapacitet
- de kan sälja utsläppskrediter till länder vars operatörer har svårt att nå sina utsläppsmål.
- de får pengar och teknik för investeringar med låga koldioxidutsläpp från länder i Annex-II.
Höga ambitioner och stora löften, men hur har det gått att genomföra?
Enligt klimatkonventionen ska 23 länder (Annex-II) finansiera och överföra teknik till 155 utvecklingsländer. Utvecklingsländerna har inga krav på sig att minska utsläppen eftersom det får negativa konsekvenser för deras utveckling.
Resultatet hittills:
- Annex-II länderna har inte lyckats skapa de fonder som behövs.
- Annex-II länderna erbjuder intermittent elkraft.
- Utvecklingsländerna vill ha en stabil leveranssäker elkraft.
- Utvecklingsländerna säger att nu är det vår tur att bygga fossil kraftförsörjning.
- Utvecklingsländerna hänvisar till klimatskuld och klimaträttvisa.
Naturligtvis har det inte alls fungerat. Varken ambitioner eller löften har infriats.
Verkligheten
Sedan COP 1 har utsläppen ökat från 6 GtC/år till 10 GtC/år. De röda staplarna visar nedgången efter finanskrisen och pandemiåret 2020. 2021 års utsläpp verkar hamna en knapp procent under 2019.
Det totala misslyckandet från politiker inom Annex-II att ge förutsättningar för minskade utsläpp har gjort att de har försökt sätta press på utvecklingsländerna att ta ”eget ansvar”. Ett första stort försök gjordes under COP 15 i Köpenhamn. Det blev ett totalfiasko. Nästa stora försök var Parismötet, COP 21, år 2015. Nya löften om pengar från Annex-II länderna under COP 21 har inte infriats.
Den gröna stapeln visar nivån år 2015 när Parisöverenskommelsen träffades. Ambitionen var att minska utsläppen med 70% till år 2050 jämfört med 2010 års nivå. Den gröna linjen visar den nivå på utsläpp som man hoppades kunna uppnå år 2050.
Klimatskuld och klimaträttvisa
Klimatskulden anses bestå av två delar, dels en utsläppsskuld och en anpassningsskuld.
Utsläppsskulden innebär att utvecklingsländer nekats en rättvis andel av det atmosfäriska utrymmet och anpassningsskulden har uppkommit på grund av industriländernas alltför stora bidrag till den klimatförändring som nu har framtvingat en anpassning. Tillsammans är det detta som betraktas som klimatskuld.
Den vänstra bilden visar att Utvecklingsländernas och övergångsländernas ackumulerade utsläpp är större än Annex-II ländernas från år 2020. Årliga utsläpp från utvecklingsländerna är nu mer än dubbelt så höga som utsläppen från Annex-II länderna.
I utsläppskurvurna ovan har jag inte tagit med atmosfärisk påverkan genom markanvändning och förändrad markanvändning (LULUC). Jag har inte hittat någon dataserie som fördelar LULUC per land.
Nedan har jag gjort en egen fördelning av LULUC utifrån befolkning och BNP.
Andel av befolkning; Annex-I, 17%. Andel av BNP; Annex-I, 45%. Fördelning av LULUC:
- Annex-I 40%
- Utvecklingsländer 60%
Enligt IPCC AR6 är världen inte längre på väg mot de hotfulla RCP8,5/SSP5-8,5 scenarierna. Det troliga är enligt IPCC att vi hamnar i närheten av RCP4,5/SSP2-4,5.
Om man utgår RCP4,5 har vi i politiska termer ”utnyttjat” hälften av det atmosfäriska utrymmet. Det finns då gott om utrymme kvar för Utvecklingsländerna.
Finns förutsättningarna som var grunden för klimatkonventionen?
Ett par år före Riomötet 1992 kom IPCC:s första rapport. Grafen nedan visar att man då trodde på ett scenario som kallades Business-As-Usual. Nu 30 år senare har verkligheten visat att det var en överdriven oro. Det troliga är att vi hamnar mellan kurva B och C.
Det är inte längre Annex-II länderna som orsakar huvuddelen av utsläppen.
Kärnkraftsteknik, solceller i kombination med naturgas gör att ekonomisk utveckling inte behöver innebära att utvecklingsländernas utsläpp per capita blir lika stora som för Annex-I länderna.
Är klimatet vår största utmaning?
Generellt sett tror politiker att det är så. Många politiker har byggt sin politiska karriär på klimatism. De är inte mottagliga för vetenskapliga argument som går emot deras ideologiska övertygelse. De ockuperar partiernas klimatpolitiska råd och motarbetar varje försök till vetenskaplig dialog.
Om man värnar djur, natur och våra barns framtid så är klimatpolitiken en stor utmaning, inte klimatet i sig.
Våra största utmaningar är:
- Befolkningsökningen
- Energibrist
- Effektbrist
- Avfallshantering
- Hjälp till fattiga länder
För att lösa energiproblemet behövs inte något särskilt fokus på koldioxid. Det är bättre att fokusera på de andra utmaningarna. 40% av fossilförbränning används till elproduktion och uppvärmning. Genom att fasa ut den mot kärnkraft och värmepumpar får vi något som är bättre. Detta gäller även för ökat energibehov. Fattiga länder med mycket sol kan till att börja med få hjälp med solceller och el från naturgas, samt utbyggnad av elnäten.
Leveranssäker och kontinuerlig elenergi är en grundförutsättning för att möta utvecklingsländernas sociala och utvecklingsbehov. Ökat välstånd kan minska befolkningsutvecklingen och gör att det finns pengar till en bättre avfallshantering. Dessutom ger det bättre förutsättningar för skydd mot eventuella negativa effekter av en klimatförändring.
Hur ska man lösa detta dilemma?
Utöver att informera om vetenskap behövs information om alla felaktigheter som förmedlas av media och domedagsprofeter. Ett problem är att väldigt få vet vad som menas med klimatförändringar och kan därför inte ta till sig av den kritik som riktas mot media och deras noga utvalda klimatexperter.
Jag tycker att klimatkonventionens definition är enkel att förstå och ganska klargörande.
UNFCC artikel 1, punkt 2
“Climate change” means a change of climate which is attributed directly or indirectly to human activity that alters the composition of the global atmosphere and which is in addition to natural climate variability observed over comparable time periods.
”Klimatförändring” betyder en klimatförändring som direkt eller indirekt tillskrivs en mänsklig aktivitet som ändrar sammansättningen av den globala atmosfären och som uppstår förutom naturlig klimatvariabilitet observerad under jämförbara tidsperioder.
Det finns tre saker att hålla reda på:
- Människans påverkan.
- Den naturliga variationen.
- Klimatförändring observeras genom jämförelse av data mellan två jämförbara tidsperioder.
Jag hoppas att en allmän kännedom om klimatkonventionens definition kan resultera i att:
- Media inte kan rapportera om väderhändelser utan att jämföra med jämförbara tidsperioder.
- Politiker och journalister inte kan ignorera den naturliga klimatvariationen.
- Människans påverkan skulle handla om hur mycket/lite vi påverkar och inte bara att vi orsakar klimatförändringen.
Tack Mats Z
Bra genomgång av förutsättningarna som ställts upp.
Noterar att vi i Annex 1 ges skulden för klimatförändringar och förväntas stå för kalaset.
Skogen har fått stor betydelse som sänka. Det går då inte att skylla oss för att det eldas så mycket skog i världen.
Titta på denna bild och döm själv vem som släpper ut:
https://www.ventusky.com/help
Titta på luftföroreningar och CO längst ner, ett mått på eldningen i världen.
Det finns ett bälte som pekar ut var det eldas.
#1 Lasse
Intressant bild. Jag ska använda den i min kommunikation med politiker.
I så fall med en nygammal minister-Annika Strandhäll.
Chef för miljö och energidepartementet.
Hon kommer från Stenungssund , där vi har plastindustrin och reservkraften!
Lycka till!
Lever vi i Abzurdistan? Nya statsministern lägger vikt vid att bygga ut förnybart. Havsbaserad vindkraft ser hon som lösningen. Det om något är absurt att höra just idag när konsekvenserna av gällande politik är övertydlig.
#1 Hur mycket av Himalayas glaciärsmältning beror av förändrat albedo pga. sotpartiklar?
Tack Mats, det var mycket och jag ska lusläsa och kanske kommentera senare under dagen.
Dagens morgonstund hade inte riktigt guld i mund. Jag lyssnade till vår nya, nya statsministers regeringsförklaring.
När det gäller klimathotet är det i hennes värld den rent politiska bilden från FN som gäller. Det var ju i och för sig inget nytt, men hon nämnde även att vi måste visa respekt för varandra.
Den stora frågan nu blir om den respekten även gäller Vetenskapen och alla som lyssnat på och lärt av dem som förmedlar den vetenskapliga bilden av klimatfrågan.
Ställer hon upp på dialog, diskussion och debatt mellan den politisk grundade uppfattningen och den uppfattning som vilar på vetenskaplig grund?
Bra sammanställning – tack!
#5
Små svarta kolpartiklar i atmosfären påverkar klimatet mycket mer än man tidigare trott, konstaterar en ny vetenskaplig rapport. Det kan vara sotet i luften som får Himalayas glaciärer att smälta.
https://www.nyteknik.se/energi/svart-sot-smalter-himalayas-is-6406391
# 3 Lasse, Wikipedia skriver att Annika Strandhäll är uppvuxen i Bergsjön, Göteborg. Har aldrig hört att hon har haft med Stenungsund att göra, men det vore egentligen roligt om hon hade skolats i petrokemins centrum här i landet. Hur som helst så gick hon inte på Stenungsunds gymnasielinje som samarbetade med industrierna här, hon var nog till och med några år för gammal för det oavsett var växte upp. Enligt Wikipedia var det en helt annat utbildning hos skaffade sig under gymnasietiden.
”Enligt Kyotoprotokollet är utvecklingsländerna inte skyldiga att minska utsläppen om inte utvecklade länder tillhandahåller finansiering och teknik”. Sanslöst när man betänker att Kina med sina nära 30% av CO2-emissionen tillhör denna kategori.
#8
Jag undrar vad jag fick det ifrån 😉
Fick inget napp på Wikipedia.
Däremot har hon gymnasieutbildning på frisörlinjen.
Bra på huvudsaken alltså!
Kartan i #1 har intressanta utsläpp (SO2) som även innehåller vulkaner, som kanske inte kan skyllas på nån!
Papua Nya Guinea som ex.
OT När jag ser den nya klimatministern Annika S tänker jag på Pang i bygget. Där sa Basil att Sybil rostade brödet genom att andas på det. Tala om uppvärmning.
Lasse #10
Se där, Anna-Karin Hatt är väl också frisörutbildad om jag minns rätt. Nu använde man ju arbetslösa frisörer för att räkna fram logaritmiska och trigonometriska tabeller under franska revolutionen, adeln hade varit deras kundkrets men revolutionärerna högg huvet av dom i stället, mycket enklare och behövdes bara göras en gång, så det kanske ligger nåt i idén.
Mats återigen, tack för genomgången.
Av Dina tre sista punkter tycker jag att punkt borde strykas. Väderhändelser är väderhändelser och har inte med klimatdiskussioner att göra. Dessutom undrar jag om det står så i klimatkonventionen.
De övriga två är bra.
Sedan undrar jag över det där med Annex I och II. Vi tillhör tydligen båda grupperna. När blev det så?
Återigen, vår nya miljö- och kanske klimatminister.
Statsvetare Madestam talade om att Magdalena Andersson förmodligen hade tänkt på spetskompetens vid ministerutnämningarna. Det är svårt att se hur hur hon i så fall tänkte när det gäller Strandhäll, vars CV överhuvudtaget inte antyder någon kontakt med vad hon nu ska pyssla med framöver. Det enda man kan säga är att hon måste ha lärt sig snabbt.
Det första hon med emfas yttrade till SR efter utnämningen var, ”Klimatkrisen är ett faktum”. Diskussion och debatt göre sig tydligen icke besvär i närheten av denna kvinna. Nej, det gäller nog att vara väl rustad om man tänker avvika från hennes sanning och där med respekt som statsministern så vackert talade om bara någon timma tidigare det verkade inte ha gått hem i den skallen.
#13 Ann L-H
Jag antar att det är denna punkt du menar:
Media inte kan rapportera om väderhändelser utan att jämföra med jämförbara tidsperioder.
Klimatkonventionen skriver inte exakt så. De skriver:
which is in addition to natural climate variability observed over comparable time periods.
Det jag menar är att;
om allmänheten förstår att man måste jämföra eventuell mänsklig påverkan över jämförbar tid med historisk väderstatistik/klimatvariation för att kunna avgöra hur mycket vår påverkan är, så kan inte media rapportera att varje extremväder är ett bevis på en klimatförändring.
Annex-I innefattar 40 länder, varav 23 länder, Annex-II, ska betala och överföra teknik till 155 utvecklingsländer.
Vi, Sverige, ingår i både Annex-I och Annex-II.
# 15 Mats, det där med vi tillhör både Annex I och II, hur länge har det varit så?
#14
Annika Strandhäll har lärt sig allt om klimatet genom PS och MSM. Låt henne förklara vilka observationer som klimatnödläget grundar sig på eller om det är ett konsensusbeslut.
#15 Ann L-H
Annex-II är en delmängd av Annex-I. Alla som tillhör Annex-II har sedan starten tillhört Annex-I.
De som tillhör Annex-I men inte Annex-II klassificeras som länder i övergång, ett mellanting mellan utvecklingsländer och de industriländer som ska betala.
Som jag förstår det har de tillskillnad mot utvecklingsländerna krav på sig att minska utsläppen, men behöver inte betala för utvecklingsländernas kostnader.
Ann Löfving-Henriksson #16
Tja, hon kollade på HBO-serien Chernobyl och blev rädd. Men nu kanske de kan tala om för henne att det inte har något med dagens kärnkraft att göra och vi får hoppas hon inte kollar för mycket på Sci-Fi.
https://twitter.com/strandhall/status/1128739463515996162
Fast det var ju tal om Jytte Guteland som låtit som en dopad Gustav Fridolin där nere i Bryssel.
Kanske vi hade tur ändå?
Tack för infon, Mats. Men vad hände med det totala hjärnsläppet Global Impact , det verkar ju överlappa på ngt. sätt?
Vad gäller regeringsfrågan, bra att MP och C rök ut, men M Andersson har nog en tuff verklighet att brottas med, tyvärr bytte hon inte ut stolpskotten, fast vem kommer att märka ngn, skillnad? Från frisör till klimatminister, endast i Sverige är ett sådant karriärsprång möjlig, ja om man har partibok såklart. BOHICA!
#20 En annan
Vi bör ge miljö kvinnan en chans. Det är kanske inte helt bort i tok.
Vi vet ju att hårspray innehöll ozonskadliga freoner så kanske är hon medveten om något relevant.
Ser att energin fick en annan minister som skall titta på kärnkraften när gen 4 är klar.
Tills dess så får vi leva i elfattigdom!
Lasse #21
Vi får hoppas de talar med sin driftchef på Svenska Kraftnät Pontus de Maré, som är tydlig i Expressen:
”Förutom Norge är alla nordiska länder importberoende. Framför allt under den så kallade topplasttimmen – timmen med högst elförbrukning.
Det beror enligt Pontus de Maré på att flera kärnkraftverk lagts ned under de senaste åren. Senast Ringhals 1 i Varberg.
– Även om vi haft en kraftig utbyggnad av vindkraften så räknas tillgängligheten på vindkraft bara med nio procent under topplasttimmen. När det är väldigt kallt kan det ibland sammanfalla med att det blåser väldigt lite, säger han.
I jämförelse ligger vattenkraft på en genomsnittlig tillgänglighet historiskt på 82 procent, och kärnkraft på 90 procent. ”
Torde vara begripligt för valfri minister.
”https://www.expressen.se/dinapengar/forklaringarna-darfor-stiger-elpriserna-nu/
Att Annika Strandhäll är utsedd till miljö- och energiminister följer en gammal politisk tradition inom Sverige. I regering efter regering – oavsett politisk färg – så har man överlåtit dessa områden till inkompetenta ministrar.
Man har nog inom respektive regering varit helt okunnig och ointresserad av området och därför utsett vem som helst. Oviktigt vem, bara det är en ministerpost. Resultatet är decennier av misskötsel av både miljöfrågor och energifrågor. Det är därför som vi är där vi är.
Har en eventuell borgerlig regering i höst någon stark och kompetent kandidat på den posten? Jag har ännu inte sett någon som kan vara aktuell. Vare sig inom M eller KD (eller ev. SD). De flesta verkar vara helt förskräckta inför tanken att vi faktiskt i nuläget behöver bygga fossil elproduktion i väntan på kärnkraft om 7-10 år.
Annika Strandhäll har inga kunskaper men hon är bra på att debattera sa man i Rapport i kväll.
#23,
Ursäkta, Strandhäll har tydligen bara hand om miljöområdet. Till energi minister är det utsett en dilettant som tycker att kärnkraft är ”krångligt”.
Suck.
Det verkar som regeringen ser kunskap som en belastning. Därför lät man Annika Strandhäll bli klimat- och energiminister. Hon har inte ens en i teoretisk gymnasieutbildning i bagaget och har aldrig sysslat med energi- och klimatfrågor och vet därför knappast mer än en grundskoleelev inom detta område. Den Orwellska maximen ”Okunnighet är styrka” tillämpas här man fullt ut. Jag förstår inte varför (s) tror att okunniga är bättre än kunniga, kan det vara för att de är lättare att påverka? Det är en oerhörd brist på naturvetenskaplig kompetens bland ledande politiker och finns den ser man till att den ej kommer till rätta. Jag tänker här på Ylva Johansson som var utbildad lärare i matematik, fysik och kemi. En lång karriär inom partiet ledde till att hon blev minister och fick ansvara för arbetsmarknadsfrågor och integration, men aldrig något naturvetenskapligt. Vi kan nu bara förvänta oss en fortsättning på klimatflummandet och andra tokerier.
S verkar helt besatta av FN, och även EU, vi låter år efter år dessa dårar skyffla över mer och mer beslut på dessa org. Att ta ansvar för sina medborgare, inalles ”arbetarna” har tydligen fallit bort. Denna generation av S är egentligen en skam mot de som byggde upp, nu vill dessa dårar rasera allt som föregående generation byggde upp! Men med denna ”outsrcing” av makten kan man alltid skylla på vad fan som helst, helst marknaden, aldrig behöva ta ansvar för vrickade beslut och ständigt skylla på tidigare styre.
Annika Strandhäll, 46, klimat- och miljöminister.
Gör comeback i regeringen som hon av personliga skäl lämnade 2019. Förra gången var hon socialförsäkringsminister, nu får hon en annan taburett.
Riksdagsledamot sedan 2018 för Stockholms län.
Innan Strandhäll blev minister 2014 var hon under tre år ordförande i fackförbundet Vision. Kommer från Göteborg.
Som vanligt blandar man ihop med klimat och miljö. Likaså i alla opinionsundersökningar.
Robert Norling #28
Läste att hon kommer få besök av en delgivningsman på Kronofogden inom de närmaste dagarna pga obetalda räkningar.
Hon har tydligen fått poolen fylld men inte betalat.
Hon kanske borde fylla den med jord och plantera träd istället för klimatets skull.
#29
”Läste att hon kommer få besök av en delgivningsman på Kronofogden inom de närmaste dagarna pga obetalda räkningar.”
Hon och Johansson är ju ett par. Är det någon som vet om de bor ihop? Måste ju vara litet pikant om kronkalle knackar på och dörren öppnas av landets justitieminister.
Ingemar Nordin #23
Mattias Bäckström Johansson (SD) har erfarenhet av arbete med driften av Oskarshamns kärnkraftverk och är en av de få i riksdagen som kan skilja mellan effekt och energi (och säkert ensam om att förstå vad reaktiv effekt är). Han skulle kunna bli en alldeles utmärkt energiminister efter valet 2022.
#23 Ingemar Nordin, jo så är det. Men varför kastar sig alla över pianisten, Annika, miljö och klimatminister. Kompositören heter Magdalena Andersson och har rimligen bra koll på Annika och väljer henne. Trodde fram till nu att Magdalena stod för åt nytt. Nix, mera av samma.
#23, 31
Jan Ericson (M) är också en tänkbar kandidat. Han är visserligen bankjurist ”i det civila”, men hans blogginlägg (http://www.ericsoniubbhult.se/) visar att han har en förvånansvärt god förståelse både av energiproduktion och klimat.
Johan Westerholm ledarsidorna.se
”Strandhäll är utnämnd till miljöminister utan att tidigare ha visat intresse eller spår av kompetens inom politikområdet annat än att hon är en uttalad kärnkraftmotståndare efter att ha sett TV-serien “Tjernobyl” på Netflix.”
Nå, det är ändå ett framsteg att vi nu har en minister som gör som hus… jag menar matte bestämt, jag tror det är bra för vår demokrati med en regering som regerar som en regering.
https://www.dn.se/ekonomi/strandhall-lovar-beslut-om-slutforvar-valkomnas-av-karnkraftskommuner/
Mats, den indelning i Annex I och II som Du presenterade kände jag inte riktigt igen.
Nu har jag kollat i de böcker jag läste för mer än tio år sedan bland andra ekonomihistorikern Darwalls ”The Age of Global Warming”. Där skiljde han från början på Annex I, non Annex I-länderna och G77- länderna. Det har säkerligen smugit in lite nya definitioner då och då vid förhandlingarna vid något eller några COP-möten, inte minst när tillväxtländerna vuxit till sig.
/ Ann
Mats Zetterberg, tack!
Jag har i kortare kommentarer pekat på ursprunget till den klimatpolitik vi ser runt oss. Den är alltså väl förankrad i överenskommelser ända sedan 1992.
Vi är överens med Kina om att vi ska betala deras övergång till ett energisnålt och koldioxidfritt samhälle med hög välfärd för alla invånare.
Vi är överens med FN om att vi både ska bidra som land och som en del av Europeiska Unionen.
Vår belöning är att då och då få sitta värd vid de storas bord och betala notan. Nästa år är det 50-årsjubileum.
Jag kan konstatera att trots 50 år av klimatpolitik kan ingen visa att det hade varit värre utan den. Det finns inte ens någon som vågar påstå att det har hjälpt, allt ligger i en diffus framtid….
Ann Löfving-Henriksson #36
Indelningen i Annex I och Annex II gjordes under mötet i Rio 1992.
Det om hänt sedan dess är att länder anmält sig till någon av listorna, men följt majoritetens exempel och inte ta utgiften.
Kom alltid ihåg att internationella avtal byggs upp bit för bit och att senare klausuler inte kullkastar de tidigare. Det blir bara mer och mer att förhandla om.
Tips!
Gå igenom alla COP-möten du orkar och sök efter dokument och beslut som berör ekonomi och pengar. Jag tror du blir överraskad av den hårda tonen mellan bidragsgivare och bidragstagare som inte ser det som ett bidrag utan en kompensation för historiska oegentligheter.
Det är gott om länder som lovat stort men inte levererat. En del av ilskan mot Trump var att han sa att han inte skulle leverera och då lämnade de andra utan någon att skylla på för sina egna försummelser.
Strandhäll har nog helt rätt personliga erfarenheter för att ta plats i det gänget.
# 38 Gunnar S.
Bernie Lewins ”Searching for the Catastrophe signal” (GWPF) ger en annan bild. Den visar kampen om vad som ska sitta i förarsätet, vetenskapen eller politiken. Så som jag tolkar B. Lewin stämmer Darwalls betecknar bättre in på de allra första åren i UNFCCC’s historia. Snart nog tog politiken över.
#36 Ann L-H, #37 Gunnar S
Den indelning jag utgått ifrån är från nedanstående länk. Sidan 23 och 24. Samma som ”Länk till hela fördraget” i texten ovan.
https://unfccc.int/resource/docs/convkp/conveng.pdf
Sedan har du och Gunnar S rätt i att listorna har förändras över tid. Kommentarer till sidorna 23 och 24:
* Publisher’s note: Countries added to Annex I by an amendment that entered into force on 13 August 1998, pursuant to decision 4/CP.3 adopted at COP.3.
Publisher’s note: Turkey was deleted from Annex II by an amendment that entered into force 28 June 2002, pursuant to decision 26/CP.7 adopted at COP.7