Artikeln av Spencer och Braswell i Remote Sensing nyligen väckte stor uppmärksamhet. Artikeln var egentligen en kritik av en metod att utvärdera satellitdata av strålningen från jorden för att bestämma klimatkänsligheten. Denna metod förespråkas bland annat av Dessler och Trenberth. Men den stora uppmärksamheten i media kom att gälla en bisak om klimatmodeller. Här diskuterar vi vad artikeln och kontroversen mellan Spencer å ena sidan och Dessler och Trenberth å den andra sidan egentligen handlar om.
Bakgrund
Trenberth med flera (TFA11) har alltså publicerat en kommentar i Remote Sensing där de kritiserar Spencers och Braswells (SB11) senaste artikel i samma tidskrift (referenslista finns i bakgrundsmaterialet).
Huvudtemat i SB11 är att visa att the presence of time varying radiative forcing in satellite radiative flux measurements corrupts the diagnosis of radiative feedback som det står i sista meningen i artikeln. Detta syftar på mätningar av strålningen från jorden ut i rymden med hjälp av satelliter. SB11 visar i artikeln att denna strålning innehåller en del, den så kallade radiative forcing, som gör att strålningsdata inte kan användas för att bestämma återkopplingar (feedback) på ett enkelt sätt (se bakgrundsmaterialet för en fördjupad diskussion).
Spencer och Braswell har visat detta även tidigare i en artikel i Journal of Geophysical Research, SB10. Där införde de en nyskapande metod, fasplansanalys, för att utvärdera strålningsdata från satelliter. Med denna metod kunde de klart och tydligt finna stöd för samma slutsats som de gjort i SB11.
Artikeln SB11 har kritiserats inte bara av Trenberth med flera i TFA11 utan även av Dessler i D11. Man kunde vänta sig att de skulle kritisera den ovannämnda främsta slutsatsen i SB11 men så är inte fallet. Detta är märkligt eftersom denna slutsats, att radiative forcing inte kan försummas i strålningsdata jämfört med återkopplingen från temperaturen, innebär att två studier av Trenberth med flera (TFDW10) och av Dessler (D10) bygger på felaktiga antaganden.
Både Trenberth och Dessler borde därför ha intresse att visa att den främsta slutsatsen i både SB11och i SB10 är felaktig men de gör ändå inte detta. Är detta ett förbiseende eller är det fråga om brist på argument?
Man angriper en bisak, inte huvudsaken i SB11
I stället för att kritisera den så viktiga slutsatsen om regressionsmetoden för att studera återkopplingar från SB10 och SB11 så siktar Trenberth med flera i TFA11, liksom Dessler gjorde i D11, in sig på en bisak.
En av argumentationslinjerna i SB11 är nämligen att söka efter stöd för den viktiga slutsatsen i simuleringar med avancerade klimatmodeller. Spencer och Braswell finner då även att det finns anmärkningsvärda skillnader mellan observationerna och klimatmodellernas resultat. Se figur 1 ovan.
Det är att Spencer och Braswell framhåller att klimatmodellernas resultat inte överensstämmer med observationerna som Trenberth med flera påstår är helt felaktigt. För att visa detta gör dessa egna jämförelser med klimatmodellerna som också framgår av figur 1. Men skillnaden mellan Spencers och Braswells diagram och Trenberths med flera är inte markant, det är snarare så att de senare har reproducerat Spencers och Braswells resultat.
Man kan naturligtvis säga att om man tar hänsyn till de stora osäkerhetsmarginaler som klimatmodellernas simuleringsresultat har så finns det en betydande överensstämmelse (men vad är nyttan med simuleringsresultat som har så stora osäkerhetsmarginaler kan man också fråga sig).
Å andra sidan så skiljer sig kurvformen mellan klimatmodeller och observationer ändå åt. Så i vilket fall så är det en bedömningsfråga om man skall säga att modeller och observationer överensstämmer eller inte. Mot den bakgrunden framstår kritiken som att den skjuter långt över målet.
Dessutom missar alltså kritiken det väsentliga i Spencers och Braswells artikel, mämligen slutsatsen om hur radiative forcing gör att den enkla direkta regressionmetoden för att studera återkopplingar inte fungerar.
Felaktigt citat
Trenberth med flera skriver i TFA11: Nevertheless, the interpretation of this result by SB11 is highly questionable. SB11 maintain, apparently without any evidence, that it relates directly to climate sensitivity.
Detta är inte korrekt. Diagrammet i SB11 visar, precis som Spencer och Braswell själva nämner i texten, att klimatmodeller både med hög och låg klimatkänslighet avviker från observationerna lika mycket (se figur 1 ovan). Deras resultat är alltså oberoende av klimatkänsligheten.
I det avslutande avsnitt 4 betonar SB11 vidare att även om skillnaden mellan observationer och klimatmodeller nominellt skulle kunna bero på lägre klimatkänslighet i det verkliga klimatsystemet så kan man inte dra slutsatsen att så är fallet på grund av en mängd andra faktorer som påverkar resultaten. De utesluter därför möjligheten att dra denna slutsats.
Trenberth med flera gör här alltså ett helt grundlöst påstående om vad SB11 har skrivit. Detta visar på nackdelen att inte låta peer reviewers, som naturligtvis direkt skulle ha sett detta fel, granska artikeln före publicering (kvalitetskontrollen har alltså inte fungerat, man kan undra varför det var så bråttom att publicera denna artikel, den accepterades samma dag som tidskriften mottog den).
Slutsatser
Trenberth med flera (TFA11) har, i likhet med Dessler (D11) inte lyckats motbevisa slutsatsen i SB10 och SB11, vilken innebär att den direkta regressionmetod för att studera återkopplingar som de har använt är felaktig.
Därmed har Trenberth liksom Dessler misslyckats med att rädda sina resultat angående återkoppling och klimatkänslighet som de fått fram i sina vetenskapliga artiklar TFDW10 i Geophysical Research Letters och D10 i Science. Dessa två vetenskapliga artiklar innehåller alltså avgörande felaktigheter.
I huvudfrågan har följaktligen Spencer rätt och Trenberth och Dessler fel.
Tack Pehr för denna gedigna genomgång. I övrigt känner man igen taktiken att ta upp bisaker när man inte kan bemöta sakfrågan – allt från personmisstänkligörande till halmgubbe. Inga namn här på TCS… 😉
Artikeln av Spencer och Braswell i Remote Sensing nyligen väckte stor uppmärksamhet. Artikeln var egentligen en kritik av en metod att utvärdera satellitdata av strålningen från jorden för att bestämma klimatkänsligheten.
Att Spencer och Bramswell är kritiska beror väl på att resultatet inte stämmer överens med deras åsikter.
Det är en välkänd metod, om resultatet inte blir det rätta så kritiserar man metoden.
Spännande. Pehr hävdar inte längre att S&B skulle visat på någon låg klimatkänslighet i deras artikel. Hade S&B inte gått ut och hävdat att deras artikel visade på en låg klimatkänslighet hade det kanske inte blivit fullt så stort rabalder om saken.
S&B är inte ensamma i forskningsvärlden om att peka på molnens betydelse som motkraft dvs. tvärsemot AGW som påstår/måste ha/ moln som ger en nettouppvärmningseffekt. Från en nyligen publicerad peer-reviewad artikel (ej E&E) av Richard P. Allan:
”the cloud radiative cooling effect through reflection of short wave radiation is found to dominate over the long wave heating effect, resulting in a net cooling of the climate system of −21 Wm−2.”
http://www.met.reading.ac.uk/~sgs02rpa/PAPERS/Allan11MA.pdf
Tar man bort aktivistglasögonen och använder sig av observationer, så blir det inte mycket kvar som stödjer AGW.
Jan E M
”Det är en välkänd metod, om resultatet inte blir det rätta så kritiserar man metoden.”
Du menar väl: Om uppmätta resultat inte blir de rätta så kritiserar man metoden – Vilket är självklart.
Och du – läs lite borta på CA- i tråden ”mera om Dessler” Speciellt då inläggen från signaturen ”Bart”. Där kommer du att inse att metoden inte bara är välkänd, den är på väg att bli ordentligt Ökänd.
Det verkar som om klimatgubbarna håller på att tappa greppet totalt.
Det blir signalananlytikerna som kommer att avgöra vad som är hållbara hypoteser eller inte i klimatdiskussionen. Äntligen.
Jan E M #2,
Att Spencer och Bramswell är kritiska beror väl på att resultatet inte stämmer överens med deras åsikter.
Det är en välkänd metod, om resultatet inte blir det rätta så kritiserar man metoden.
Hur menar du då? Om ett par forskare finner att en vetenskaplig metod ger resultat som strider mot deras vetenskapliga åsikt i frågan, vad skall de då göra?
Skall de avstå från att kritisera artikeln i fråga?
Eller skall de skriva en kritisk artikel där de redovisar sina vetenskapliga argument för att metoden är felaktig?
Vilket av dessa två handlingssätt bidrar bäst till att vetenskapen går framåt?
Thomas #3,
Pehr hävdar inte längre att S&B skulle visat på någon låg klimatkänslighet i deras artikel.
Du skriver som om Spencer och Braswell bara har skrivit en enda artikel.
I artikeln i Remote Sensing från 2011 (SB11) säger de själva att deras resultat där inte säger något om klimatkänslighetens storlek.
I artikeln i Journal of Geophysical Research från 2010 (SB10) nämner de ett värde på återkopplingsparametern på λ = 6 W/(m2 K) vilket kan tolkas som en klimatkänslighet av 0,6 grader per koldioxidfördubbling.
En märklig sak i detta sammanhang är att Dessler i D11 använder termen klimatkänslighet (climate sensitivity) som beteckning för återkopplingsparametern (feedback parameter) λ, se tredje meningen efter ekvation 1 på sidan 2:
http://tallbloke.files.wordpress.com/2011/09/dessler_2011_grl.pdf
λ is the climate sensitivity and it contains the Planck response as well as the climate feedbacks.
Även i fråga om Desslers artikel, liksom när det gäller Trenberths med flera artikel TFA11, kan man undra om några peer reviewers överhuvud taget har läst manuskriptet.
Adolf #4, den där artikeln har tagits upp här förut av Slabadang, och den säger fortfarande ingenting om tecken på återkoppling från moln.
Pehr #7, börjar du tvivla? ”I artikeln i Journal of Geophysical Research från 2010 (SB10) nämner de ett värde på återkopplingsparametern på λ = 6 W/(m2 K) vilket kan tolkas som en klimatkänslighet av 0,6 grader per koldioxidfördubbling.”
”nämner”, ”vilket kan tolkas”. Förr uttryckte du dig mycket mer tvärsäkert om hur de hade visat att klimatkänsligheten var låg.
Thomas!
Vad ska du göra i livet efter klimathotet?
Kvantifieringen av molnens kylande effekt är uttryckt i -21 W/m2 och viktigt är att denna mätning INKLUDERAR även återkopplingseffekter. Nu kan vi slippa dina kommentarer om ”jamen molnen vämer på nätter och vinter” och alla de kvasiresonemang ni AGWare fört i ämnet moln så förbannat länge. Uffe B kan stryka 99.5 % av sina kommentarer i ämnet.
Argumentet är numer helt dött, totalt stendött och kan inte användas som rökridå.
Så vad är kvar då? Jo det är ju den här lattjo lilla prylen som Dessler och Trenberth kokat ihop om ”positiv återkoppling” som skall placeras i sitt rätta kvantifierade sammanhang och man förstår att de vill ha handduken runt höfterna när de blir granskade i bastun.
Vi har endast satellitmätningar av det globala molntäcket sedan 1984 och har ingen aning om hur molntäcket sett ut eller förändrats tidigare. Så hur Dessler och Trenberth tillåtits skolka ifrån molndata från perioden 1850-1984 men ändå i IPCC tillåtits skriva en global warming story med CO2 i huvudrollen är bara så öronbedövande tragiskt ovetenskapligt när vi vet att en ynka procent i förändrad molnbildning kan förklara hela den uppvärmning som uppmätts sedan 1850.
Hade de förklarat eller hävdat att CO2 gör att molnbildningen minskar så hade logiken blivit bättre. För vi kan ju se att under satelliteran så har tempen följt det globala molntäcket med en korrelation betydligt starkare än med CO2. En iofs lika långsökt förklaring som ”positiv återkoppling” men med bättre stöd i observationer.
http://mclean.ch/climate/Cloud_global.htm
Kvantifieringen av molnens globala nettokylande effekt ger klimathotarna en mycket mycket lång väg att bevisa sin teori och utan molnhistoriken från 1850-1984 så är det rent löjeväckande att de babblar som du gör om molns ”positiva återkopplingar” att de kyler är glasklart att de bildas mer under uppvärmning likaså.
När vi inte känner till vad som styr förändringar i molntäcket intill procenten när så är det uppenbart rent oseriöst att tillskriva CO2 sin betydelse.MAO kan vi känna oss otroligt trygga i motsasen till vad IPCCC hävdar nämligen att molnen har en NEGATIV feedback och klimatkänsligheten för CO2 i sitt kvantitativa sammanhang är därmed helt ointressant låg. Bildas det mer moln när det blir varmare..Jäpp! Kyler molnen Jäpp! Är alltså en ökad molnbildning med sina globala -21 W/m2 en negativa återkoppling? … Jäpp!!
Finns det andra kriterier än värme som styr förändringar i molntäcket? Jäpp! Är molnen planetens alltid något tröga fungerande skydd mot överhettning? Jäpp! Slår CO2 ut denna basala termostatfunktion ? Sluta driv med oss!!
Dessler klarar ju inte ens av att påvisa tecknet för molnens positiva återkoppling och än mindre kvantifiera det. Till skillnad från Spencer så ändrar slopen tecken när Dessler russinplockar sina dataserier. Spencers slutsats och poäng kvarstår oavsett dataserie.Medan Desslers ger diametralt motsatt resultat. Du kan väl fråga Olle Holmström vem som ”fuskat” med statistikens grundregler? Vilken russinplockning ger de mest dramatiska skillnaderna och vem har mest att tjäna på sin fruktplockning? 🙂
http://climateaudit.org/2011/09/08/more-on-dessler-2010/#more-14546
Dessler och Trenberth måste dessutom utesluta molnen som forcing helt utan molndata från 1850-1984 som stöd.
Thomas #8,
Förr uttryckte du dig mycket mer tvärsäkert om hur de hade visat att klimatkänsligheten var låg.
Du minns fel helt enkelt.
I min och C-G Ribbings debattartikel om SB10 diskuterade vi vad deras resultat innebär för klimatkänsligheten:
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article2479814.ece
Vi uttryckte följande slutsats i bakgrundsmaterialet till debattartikeln:
http://www.nyteknik.se/incoming/article2479843.ece/BINARY/L%C3%A4s+debatt%C3%B6rernas+bakgrundsfakta+%28pdf%29
Deras nya metod antyder en låg klimatkänslighet omkring 0,6 grad C per fördubblad koldioxidhalt.
Detta värde är så lågt att koldioxidens effekt på klimatförändringarna är obetydliga.
Valet av ordet antyder är för att betona osäkerhet. Varför skulle vi annars välja att använda detta ord?
Vad som inte verkar ha skett men som verkligen skulle behövas är att Spencer och Braswell får forskningsanslag för att fördjupa sitt arbete om fasplansanalys som SB10 handlar om. Speciellt skulle man vilja se ett samarbete med statistiker för att lösa hur man statistiskt skall hantera fasplanskurvorna för att bättre kunna avgöra när och med vilken säkerhet de linjära segmentern i dessa kurvor representerar återkopplingsparameterns värde.
Thomas #10,
För övrigt, har du ingen kommentar om Desslers användning av termen klimatkänslighet för återkopplingsparametern?
Försvarar du Desslers terminologi eller inte?
Pehr B!
De har kunnat leva på kombinationer av att beskriva ett extremt komplext system med osäkra grundata till sin hjälp i kombination med extremt långt dragna säkra slutsastser extremt lösa och osäkra grunder.
Rätten att dra dessa slutsatser på dessa villkor är en rättighet den politiserade klimatvetenskapen kunnat utnyttja fullt ut och det har varit ett litet smått helvete att hitta grunderna för de utbasunerade slutsatserna.
Titta på Desslers artiklar igen. Din fråga ovan till Thomas bevisar ju att Dessler ser Spencers analys att beskriva just en lägre klimatkänslighet. Det är inget frågetecken bakom den slutsatsen alls.
Varför Dessler valde bort Ceres clear sky i sitt försök att bevisa en positivåterkoppling med stataistiskt mikroskoppill är en betydligt viktigare fråga, när användandet av den ger omvända tecken och även orginalberäkningen skapar sina tydliga frågetecken.
http://climateaudit.org/2011/09/08/more-on-dessler-2010/#more-14546
För Hockeyligan med deras tolkning av att Spencers analys mäter en lägre klimatkänslighet så fäller det med deras logik en dominobricka i hela deras beräkningsmodell och att ta bort en direkt och ej förskjuten återkoppling. Glappet (tidsförskjutningen) Spencer visar och faktiskt precis som du beskriver så bekräftas av Dessler och Trenberth Spencers slutsats fast de vill tala om annat, ger dem större problem med hela deras klimatmodelleringens grunder.
Vilken den riktigt ömma tån är i detta sammanhang är inte riktigt klarlagt eller preciserat, bara att klimatmodellerna har ett stort sytematiskt fel i kombination med att det öppnar för en lägre klimatkänslighet räcker i sig för att hockeyligan ska rycka ut med spearing och slå med ”high sticks” omkring sig.
Den långa tidsperiod hockeyligan kunde sitta och pilla själva utan kritisk granskning är över, och det är rent generande vilka uppenbara brister som uppdagas. kritikerna är betydligt mer kompetenta inom sina områden och McIntyre är suverän i sin sakligt kunniga grundläggande kritisism och granskning av hockeyligans arbete. De hinner numer inte numer publisera inna de är ”debunkade”.
Med tanke på att världens folk fått betala tusentals miljarder pga av dessa totalskakgia slusatser gör en bara förbannad!
Slabadang #12,
Jag tror helt enkelt att Dessler har skrivit fel och att peer reviewers inte har gjort sitt jobb.
Jag uppfattar både Desslers D11 och Trenberths med fleras TFA11 som hastverk.
Jag undrar över varför de har haft så bråttom. Kan det ha någonting med IPCC:s deadlines för nästa rapport att göra?
Pehr, när är IPCC’s nästa deadline exakt? Finns det nåt datum när de stänger böckerna formellt s.a.s. (utom för angelägna artiklar förstås :)?
Fast å andra sidan verkar greenpeace publikationer vara jämställda med peer review i vetenskapliga journaler så det är svårt att förstå att brådskan för Dressler & Trenberth skulle vara motiverad.
Jag tror mera på stress och frustration över att den otrevliga verkligheten inte följer schemat 🙂
Slabadang #9
” Nu kan vi slippa dina kommentarer om ”jamen molnen vämer på nätter och vinter” och alla de kvasiresonemang ni AGWare fört i ämnet moln så förbannat länge.
Uffe B kan stryka 99.5 % av sina kommentarer i ämnet.”
Jo det tycker du nu och har tyckt tidigare när det gäller mina kommentarer.
Jag skulle inte stryka några kommentarer även om jag kunde.
Däremot kan jag skriva en kommentar som visar att jag har missförstått det jag trodde att jag kunde om väder, klimat och moln.
Men då krävs det lite mer än vad som presenterats hittills.
Att skriva att ”jamen molnen vämer på nätter och vinter” uppfattar jag enbart som ett okunnigt och populistiskt påhopp…
Inget ont uppsåt alltså, det stämmer bara med vad hemmalaget älskar att höra så låt gå för det…
Bosse J #14,
Jag googlade och fick detta:
http://esg-pcmdi.llnl.gov/internal/timetables/ipcc-ar5-timetable
In preparing for the IPCC 5th assessment report (AR5), we have gathered information necessary to construct the following timetable essential in meeting the data dissemination deadline. Note that the modeling groups begin running benchmark experiments in late-2008, but the model runs don’t start until 2009. This means that we could use the benchmark experiments to test our new ESG system by providing this data to the community.
9/07: Primary set of benchmark experiments defined (WGCM meeting). Preliminary set of standard output defined (CMIP panel)
3/08: standard output finalized (CMIP panel) New version of CMOR released accommodating non-rectangular grids
9/08: All required experiments defined (WGCM meeting)
Late-2008: modeling groups begin running benchmark experiments (e.g., control, 1%/year CO2 increase)
2009: modeling groups run models and produce output
1/10: model output starts to be made available to community
9/10: first meeting of WG1 AR5 lead authors
3/11: research paper drafts completed and made available to WG1 AR5 authors
9/11: First order draft of WG1 AR5 completed
8/12: deadline for acceptance of papers cited by IPCC
6/13: release of WG1 AR5
Så första utkastet till rapporten skall alltså vara klart denna månad. Om man vill att det skall skrivas så negativt som möjligt om Spencer och Braswell, likaså om Lindzen och Choi, är det alltså bra att det kommit ut kritiska artiklar om deras arbeten innan det första utkastet är klart.
Kan det ligga något i den gissningen?
Tack Pehr!
Inget bevis förstås, men visst kan det förklara brådskan och gräddfilen.
Moraliskt är jag inte mera upprörd över detta än att kasinobanken har riggat reglerna vid spelbordet i egen favör. Det som är viktigt är att ta hänsyn till detta när man sen ska försöka värdera IPCC’s rapport, dvs deras rapport ska granskas extra hårt och denna gång borde de inte få komma undan med grå litteratur som underlag för alarmistiska pressreleaser.
Bosse J #18,
Ja, precis så, kunde inte sagts bättre 😉
Pehr Björnbom!
Glöm inte vad som sades av IPCC Robert Orr redan 20 Nov 2010:
Hur de ska lyckas få ihop en ny larmrapport är ett totalt mysterium och jag hoppas att de tar i av bara den. För de har ingen substans alls.
AFP:
UNITED NATIONS — United Nations leaders will demand ”concrete results” from the looming Cancun climate summit as global warming is accelerating, a top UN organizer of the event said Monday.
Robert Orr, UN under secretary general for planning, said the next Intergovernmental Panel on Climate Change report on global warming will be much worse than the last one.
Hur kan han veta det innan rapporten ens är skriven?
Representatives from 194 countries are to meet in the Mexican resort city of Cancun from November 29 to December 10 for a new attempt to strike a deal to curb greenhouse gases after 2012.
Orr told reporters that negotiators heading for the Cancun conference ”need to remind themselves, the longer we delay, the more we will pay both in terms of lives and in terms of money.”
Hur kan han veta det redan innan rapporten är klar? Det ingår som en av uppgifterna för AR5att utreda detta!
He said UN Secretary General Ban Ki-moon would make it clear to world leaders in Cancun ”that we should not take any comfort in the climate deniers’ siren call.”
Pehr Björnbom
Jah har hittat ett nyttutryck för din granskning av klimatvetenskapen. Jag vill kalla den ”Pehr review” i fortsättningen och till skillnad från den vi annars pratar om så är den att lita på. 🙂
För att verkligen understryka vad du hävdar i artikeln ovan så har Spencer på sin blogg publcerat analysen av en kombination av CERES som Dessler använt med Hadcrut i kombination med samtliga modeller.
http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/CERES-vs-AR4-models-decadal-lag-slopes.png
Spagettiknippets felläge i kombination med bredden på spagetttiknippet är bästa bevis på att klimatmodeller är rena skiten och har ingen som helst förmåga att beräkna klimatkänsligheten.
Vi kan väl bygga en helt egen? 🙂 Lias och Pelle lika så?
Slabadang!
Ge mig bara relevant historisk inputdata på vad som skulle vara ”styrande” faktorer och det verkliga utfallet så kan jag köra det i ett avancerat program från Biocomp Systems som arbetar med neurala nät och genetiska algoritmer
Slabadang # 21
Du kom med en klockren uttryck/betraktelse ang ”Pehr review”(nysvenska som bäst). Tack. 🙂
Slabadang, Bertel,
Tackar ödmjukast!