En pelare som klimathotet behöver för att hålla sig uppe är att de nivåer på koldioxidkoncentrationen som vi idag ser i atmosfären är bortom allt som vi sett under hundratusentals år. Så sent som i november i fjol så deklarerade DN:s vetenskapsredaktion att vi nått nya rekordnivåer.
”Halterna av koldioxid har inte varit så höga på miljontals år,…”
Om så är fallet så är det minst sagt uppseendeväckande och det är svårt att tro annat än att denna uppgång beror på vår användning av fossila bränslen. Att den förindustriella nivån skulle vara stabila vid 280 ppm upprepas som ett mantra och just därför kan det var intressant att se vilken grund påståendet vilar på.
Borrkärnor från Antarktis
Borrkärnor från Antarktis är en guldgruva när det gäller att se hur klimatet förändrats under årtusenden. Artikeln nedan beskriver skeendet under de senaste 1000 åren. Man kan bestämma ett avsnitts ålder med en noggrannhet på något år för djup ner till 1800-talet och med ett tiotal år under medeltiden. Att tidsbestämma luften i de luftbubblor från vilket man sen försöker bestämma koldioxidkoncentrationen är svårare. Det finns ett 70 m djupt lager av hårt packad snö s.k. firn. Den nivå där gasbubblor sluts motsvarar en isålder på ca 40 år men eftersom det sker en transport av gaser genom firnlagret så beräknas luften vara betydligt yngre och motsvara atmosfärsförhållandet för ca 10 år sedan (mer om detta senare).
De senaste 1000 årens koldioxidnivåer sammanfattas i diagrammet nedan. Det är inte för inte som man blir lite orolig när man ser hur stabilt nivån har legat runt 280 ppm för att sedan mitten på 1800-talet skjuta i höjden för att nå de skrämmande nivåerna som kan mätas upp i atmosfären idag (och detta var 1996, idag är vi uppe över 400 ppm).
En senare studie från 2012 visar samma resultat från andra borrkärnor från västra Antarktis. Vi har här visserligen något högre värden men resultatet är till stor det samma. Vi har förutom det märkbart lägre nivåerna under ”lila istiden” (1600-1800) en förvånansvärt stabil nivå runt 285 ppm tillbaks till medeltiden.
Vi kan sluta här och konstatera att den uppgång vi ser idag är unik, åtminstone under de senaste tusen åren. Vi kan även gräva lite djupare vilket kanske får oss att fundera över hur säkra dessa värden är.
Borrkärnor från Grönland
Om man läser lite om borrkärnor så snubblar man på en konflikt mellan de proxydata vi har från Antarktis jämfört med de data vi har från Grönland. Artikeln nedan diskuterar dessa
- J. M. Barnola et al, Tellus, Volume47, Issue1‐2, 1995, Pages 264-272,”CO2 evolution during the last millennium as recorded by Antarctic and Greenland ice”
De värden vi har från Grönland är generellt sett högre än de från Antarktis. De är visserligen samstämmiga under 1800-talet men värdena under medeltiden skiljer sig ordentligt. Värdena från Grönland och Antarktis kan inte båda stämma eftersom skillnaden i atmosfären mellan norra och södra polerna i sammanhanget är försumbar. I valet mellan vilka proxydata som är mest trovärdiga har valet fallit på Antarktis och de höga värdena från Grönland har förklarats vara en effekt av kemiska processer i isen på Grönland.
Kritik mot att använda borrkärnor
Borrkärnor av is må vara en gudagåva för den som vill studera atmosfärens förändringar under tusentals år. De längsta mätserierna sträcker sig hundratusentals år tillbaks i tiden och man kan med stor noggrannhet bestämma temperaturväxlingar mellan istiderna. Det finns dock de som hävdar att de inte är så tillförlitliga när det gäller att jämföra de mätvärden man får för koldioxid med dagens atmosfär. Den mest kände kritiken är kanske Zbigniew Jaworowski som gick bort för några år sedan. Jaworowski var en polsk vetenskapsman med medicinsk strålningsfysik som sitt huvudområde. Han arbetade länge med att mäta industriella utsläpp genom att analysera borrkärnor från glaciärer och var slutet av 80-talet och början på 90-talet verksam vid Norska polarforskningsinstitutet. Han arbetade där med Tom Segalstad som är geolog. Han var en tid även vid polarforskningsinstitutet i Japan och arbeta där med Nobu Ono som är, numera emeritus, professor i glaciologi.
Jaworowski, Segalstad och Ono var öppet mycket kritiskt till hur mätvärden från borrkärnor användes och menade att de genomgående visade för låga värden i jämförelse med de faktiska förhållandena. Dels ansåg de att den beräkning av åldern på den inneslutna gasen var en konstruktion ad hoc som endast var till för att få mätvärdena att gå ihop med dagens uppmätta värden. Dels pekade de på kemiska och fysiska processer i is under högt tryck som får värdena på koldioxid att bli lägre.
De pekade även på att det under 80-talet presenterades en mängd rapporter där koldioxidnivåerna uppskattats till betydligt högre värden och med större variation, men att dessa mätningar under 90-talet hade ignorerats för att de inte stämde in med hypotesen att den ökande koldioxidnivån var av fossilt ursprung. Innan man med bestämdhet hävdar att isborrkärnor är ett sanningsvittnet för historiska koldioxidvärden skall man nog läsa deras kritik.
- Z Jaworowski, T.V. Segalstad och N. Ono, The Science of the Total Environment, 1992, ”Do glaciers tell a true CO2 story?”
Jaworowski skrev senare en artikel där han i princip sågar IPCC:s arbetssätt och argument för den påstådda globala klimatkatastrofen.
- Zbigniew Jaworowski, ERI Science, 2007, ”CO2: The Greatest Scientific Scandal of Our Time”
Lövets klyvöppningar
Det finns flera sätt att uppskatta historiska koldioxidvärden på. Det mest använda är kanske att räkna antalet klyvöppningar (eng. ”stomata”) på blad från olika träd. Klyvöppningarna sitter på undersidan av bladen och finns för att kunna suga upp koldioxid ur atmosfären. Allt kol som finns in ett träd (vilket är stora delar av hela trädet) kommer från koldioxid som det samlat under sin livslängd.
Problemet med klyvöppningar är att ett träd även förlorar vatten vilket naturligtvis är en bristvara. Trädet har därför en inbyggd reflex att konstruera så få öppningar som möjligt och det är här vi får vår ingång till att uppskatta historiska koldioxidvärden. Det har visat sig att antalet klyvöppningar på en given yta blad för ett träd krymper med stigande koldioxidnivåer. Om trädet kan få in lika mycket koldioxid med färre öppningar så förlorar det mindre vatten och kan då klara sig bättre. Genom att jämföra blad från fossiler så kan man uppskatta koldioxidnivåerna miljontals år tillbaks i tiden. Man kan även använda blad från torvmossar eller sediment och då titta på de senaste tusentals åren.
Artikeln nedan från van Hoof m.fl. pekar på att de koldioxnivåerna de se från att analysera klyvöppningar har betydligt större variation är de värden vi har från borrkärnor.
”The amplitude of the reconstructed multidecadal fluctuations, up to 34 parts per million by volume, considerably exceeds maximum shifts measured in Antarctic ice.”
Artikeln från Wagner m.fl. har i en artikel från 2004 jämfört mätserier från flera platser och konstaterar att de varierande värden som klyvöppningarna pekar på inte är ett lokalt fenomen.
”The majority of the stomatal frequency-based estimates of CO2 for the Holocene do not support the widely accepted concept of comparably stable CO2 concentrations throughout the past 11,500 years.”
Den sista artikeln, som kanske är mest refererad, pekar även den på en mer varierad koncentration av koldioxid under de senaste tusen åren. De kan visa på förändringar mellan 260 ppm och 320 ppm – bra mycket större än de stabila siffror runt 280 ppm som vi matas med.
”A stomatal frequency record based on buried Tsuga heterophylla needles reveals significant centennial-scale atmospheric CO2 fluctuations during the last millennium. The record includes four CO2 minima of 260–275 ppmv (ca. A.D. 860 and A.D. 1150, and less prominently, ca. A.D. 1600 and 1800). Alternating CO2 maxima of 300–320 ppmv are present at A.D. 1000, A.D. 1300, and ca. A.D. 1700. ”
- , 2008, ”A role for atmospheric CO2 in preindustrial climate forcing”
- Wagner, F. et al. , 2004, Quaternary Science Reviews, volume 23, ”Reproducibility of Holocene atmospheric CO2 records based on stomatal frequency analysis” (välj Open Access)
- Kouwenberg et al., 2005, Geology 33:33–36, ”Atmospheric CO2 fluctuations during the last millennium reconstructed by stomatal frequency analysis of Tsuga heterophylla needles”.
Uppmätta värden
I denna jakt på proxydata för koldioxid så glömmer man gärna att det under två hundra år gjorts tusentals mätningar av rådande förhållanden. Den serie som vi alla refererar till idag är den som görs vid Maona Loa på Hawaii. Den kallas för Keeling-kurvan eftersom mätningarna startade av David Keeling redan 1957. Det har dock, och görs naturligtvis fortfarande, mätningar runt hela jorden och en som undersökt dessa är Ernst-Georg Beck.
Ernst-Georg Beck som gick bort för några år sedan gjorde 2007 en sammanställning av de uppmätta värden som har gjorts sedan tidigt 1800-tal. Han kunde visa att vi enligt dessa mätningar inte alls hade haft en konstant koldioxidnivå runt 280 ppm i förindustriell tid. Tvärt om så fanns det stora variationer i dessa serier och nivåer upp och över 400 ppm är inte något unikt för vår tid. Men vad är uppmätta värden i jämförelse med en isborrkärna som man kan efter tolkning kan fås att stämma in i de förutfattade meningar man har?
En upprepad lögn blir lätt en sanning
Jag tror nog att när dammet lagt sig så kommer det visa sig att koldioxiden har varierat en hel del i mänsklighetens historia och det har den gjort utan vår hjälp. För att klimathotet skall bestå är det däremot viktigt att upprepa ”sanningen” om den förindustriella atmosfären och dess konstanta koncentration av koldioxid på 280 ppm.
Det skulle inte förvåna mig det minsta om vi om tio eller tjugo år ser en avmattning av den koldioxidökning vi ser idag – det kanske till och med blir så att den sjunker. Då om inte förr så lär väl klimathotet vara avskrivet men vi ä säkert då inne i nästa hotbild så det är då kanske ingen som bryr sig.
Lektor inom datakommunikation, KTH.
I <3 CO2 – Koldioxid är kanske inte världens viktigaste gas men den kommer som bra tvåa efter syre.
Tack Johan för en väldigt intressant genomgång som väcker tankar.
Speciellt intressant är den sista kurvan från Ernst-Georg Becks artikel. Kurvförloppet stämmer ju förvånansvärt väl med de välkända förloppen av den globala temperaturen under 1900-talet.
Vi vet också att temperaturen driver CO2 – inte tvärtom.
Vi hade en uppvärmning från ca 1910 – 1940 som väldigt mycket liknar den uppvärmning vi just nu upplever. CO2-halten ökar under den perioden. Ingen påverkan av fossilt CO2.
Likaså vet vi ju att temperaturen därefter fram till 1970-talet sjönk så pass att det då gällande klimathotet var för en i tiden närliggande istid. Under den perioden visar kurvan sjunkande CO2-halt. Liten påverkan av fossilt CO2, i varje fall före ca 1960-talet.
Existerar det skisserade sambandet eller är det ett ovetenskapligt önsketänkande av en klimatrealist?
Det är precis det jag har anat att borrkärnorna inte ger den hela bilden. Naturliga variationer har förekommit både i temperatur och Co2 halt, likväl för metankoncentrationen i atmosfären. Detta att helt stirra sig blind på en enda faktor gör att man lätt målar in sig i ett hörn. Det verkar osannolikt att just Co2 halten skulle vara konstant över 1000 år eller mer. Det krävs sannolikt mer forskning på detta område för att bringa en än större klarhet hur det förhåller sig. Men denna forskning får väl i så fall hållas utanför IPCC:s domäner för de accepterar väl inget som strider mot den enkelriktning som gäller där.
Dessa data ger således ett intryck av att, om dessa stämmer, att klimatkänsligheten i så fall är noll eller nära noll i förhållandet mellan temperatur och Co2 halt. Men de temperaturdata som presenterats till offentligheten på under senare decennier är masserade data som ger intrycket av en större uppvärmning än vad som är fallet med rena obehandlade rådata. Så den uppvärmning på en grad som alla talar om torde i så fall vara betydligt mindre, kanske runt 0,2C till 0,3C vilket i så fall får ses som en effekt av att vi kommit ur Lilla Istiden. Vi ligger fortfarande under de temperaturnivåer som tidigare rått under den innevarande interglacialen.
Således lurar ingen klimatkatastrof runt hörnet och alla de miljarder våra folkvalda lägger ut på klimatåtgärder är att kasta pengarna i sjön, pengar som bättre behövs i vården och andra samhällsfunktioner.
Tack Johan, för att Du samlat dessa olika uppfattningar om de ”säkra” värdena på atmosfärens CO2-halt, som visar hur illa ute mänskligheten är. Detta diskuterades under KTH-konferensen 2006, där Zbigniew Jaworowski föreläste. Jag har sedan dess lite lagom aktivt-passivt letat efter mera information, bland kring vad klyvöppningar eventuellt kan ge för allmän information. Varje gång har det slutat med en allt större osäkerhet kring Keelingkurvan som det enda rättesnöret. E-G Beck och hans analyser har väl inte riktigt godkänts av hockeygänget eftersom han inte kan räknas som klimatforskare.
Än en gång, tack för att Du lyft fram ännu en lättstött stöttepelare till klimathotet!
#2 Kjell
”Dessa data ger således ett intryck av att, om dessa stämmer, att klimatkänsligheten i så fall är noll eller nära noll…”
Nej du, nu får jag nog ge dig lite tuggmotstånd. Klimatkänsligheten utgår från ett och därtill har vi positiva och negativa feedbacks. Innan du säger att klimatkänsligheten ligger nära noll får du nog ta en djupdykning i Curry & Lewis 2018 estimat, vilket säger ECS ca 1.6.
Att andra faktorer än CO2 spelar väsentlig – kanske dominerande roll – är en sak. Att påstå att CO2 inte spelar nångon roll alls är en helt annan sak. Om man inte är noga i den här analysen har man inte en chans mot alarmisterna. Det är att sätta fram käften, sänka garden och bli knockad direkt.
Ett problem med att förstå CO2-halten i atmosfären är att det finns så många delvis oberoende och delvis sammankopplade faktorer som påverkar: Havstemperatur och avgivande/upptagande av CO2, växtligheten på land som också är beroende av nederbörd, växtligheten till havs och kopplingen till sol och moln, vulkaner etc. För historisk tid är det hela mest gissningar.
Jag är mest rädd för vad som händer om man lyckas med att suga CO2 ut ur lufen och skicka den ner i underjorden eller nåt. Om nivåerna går under 180 ppm så kommer växterna att svälta ihjäl, och då har vi verkligen ett problem. Tack o lov att det finns vulkanutbrott som fyller på reserverna.
Enligt SMHI så minskar havens förmåga att ta upp CO2. De skriver:
”nu verkar det som om effektiviteten i havens upptagningsförmåga minskar.”
”Den relativa andelen av de mänskliga utsläppen som haven tar upp verkar dock minska. Enligt IPCC:s senaste uppskattning skulle en koldioxidhalt i atmosfären på 460 ppm kunna leda till en medeltemperatur som är flera tiondels grader högre än dagens.”
Men samtidigt skriver de att det är svårt att mäta upptaget:
”Det går att mäta utbytet av koldioxid mellan hav och atmosfär, men det kräver ganska komplicerade mätningar som man inte kan göra över hela jorden.”
Så var har man då fått havens minskande upptagningsförmåga ifrån? Inga referenser till vetenskapliga artiklar ges.
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/havens-upptag-av-koldioxid-1.5186
Det blir ju lite komiskt när CO2 förs på tal som något hotfullt. Tillämpar man argumentet att CO2 utvecklats från ca 280 till dagens värden faller argumentet för att CO2 skulle påverka klimatet nämnvärt eftersom det ger ca noll korrelation till temperaturutvecklingen. I verkligheten. Skulle antagandet vara fel faller ju allt ihop ändå. Så lite kämpigt har de det nog faktaförnekarna, och ändå är det inget mot vad son ev står på framöver?
Ed Berry visar med sin modellberäkning i länken nedan att bara 31 ppm av atmosfärens ökningen på 220 ppm kommer från fossila bränslen. Resten förmodar jag måste komma från avgasning av ett varmare hav.
Någon som försökt förstå Berrys beräkningar?
https://edberry.com/blog/climate/climate-physics/human-co2-has-little-effect-on-the-carbon-cycle/
PREPRINT #2: The Physics Model Carbon Cycle for Human CO2 – edberry.com
Lite OT
Klimatkänsligheten har varit uppe i ett separat inlägg för några dar sen men även här ovan i denna tråd.
Här kommer ytterligare information kring detta från eminente Roy Spencer för hugade läsare. Analysen gjordes delvis med anledning av förra årets ”UAH temperaturskutt uppåt”:
Man landar igen i häradet ECS = 1.4 – 1.7.
https://wattsupwiththat.com/2020/01/13/weak-el-nino-conditions-help-explain-recent-global-warmth/
För mej har det alltid varit en gåta hur CO2-mätningar på sydpolen har en så bra passning med data från andra mätstationer, (se t.ex.
https://www.noaa.gov/sites/default/files/styles/watermark/public/thumbnails/image/co2_mm_obs.png?itok=4bWQwfEa). Gåtan ligger i studier som t.ex. https://www.abc.net.au/science/articles/2008/09/29/2377123.htm som visar på ett litet utbyte av ”föroreningar” mellan norra och södra hemisfären. Så om majoriteten av all förbränning av fossila bränslen sker på den norra hemisfären (Kina, Europa, Nordamerika) och det är svårt att byta atmosfär mellan NH och SH, varför glider då data från sydpolen inte isär ifrån data från t.ex. Barrow?
Rapporterna från både Z. Jaworowski och E. Beck har ifrågasatts av F. Engelbeen :
http://www.ferdinand-engelbeen.be/klimaat/jaworowski.html
http://www.ferdinand-engelbeen.be/klimaat/beck_data.html
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
Jakten på koldioxid är ibland löjeväckande. I dagens Norrbottenskurir ägnas nästan en hel sida åt att Johan Kuylenstierna fyller 55 år, mao en superkändis. Står att han är en ”av landets största profilfrågor i klimatfrågan.” Står också att han och hans fru tog in på hotell i hemstaden Stockholm, som han gjort flera ggr. Kallas för staycation, hemmasemester. Han säger ”så mycket tid och koldioxid man sparar”. Varför inte införa att hålla andan flera ggr varje dag. Lester Brown, anses ha myntat ordet hållbar utveckling. För snart 50 år sen. Han (utbildad agronom) var en av dom första som skulle rädda planeten och civilisationen. Skrivit många böcker om det. I en bok skriven 2010 skrev han att 2020 skulle utsläppen av koldioxid ha minskat med 80 procent, inte riktigt vad som har hänt. Trots att Kuylenstierna semestrar på hemmaplan.
#6 Eva
jag tror man lugnt kan konstatera att ingen CCP i världen kommer göra någon som helst skillnad (förutom i fickorna på de konsulter som propagerar för idén och de skattebetalare som får stå för kalaset).
# 12 Anders Rasmusson, vem är denne Ferdinand Engelbeen?
#9 Lars Lundqvist
”Ed Berry visar med sin modellberäkning i länken nedan att bara 31 ppm av atmosfärens ökningen på 220 ppm kommer från fossila bränslen. ”
Ed Berry gör som Gösta Pettersson, dvs allt som behövs för att avgöra hur mycket av den ökning vi sett kan vara av fossilt ursprung. En enkel modell med en atmosfärs som står i förbindelse med hav och biosfären. Vi behöver inte veta exakt vad som händer i havet eller biosfären utan bara titta på hur stor del av atmosfären som omsätts varje år och ur stor den reservoar är som den har ett utbyte med.
https://www.klimatupplysningen.se/2013/12/06/den-informativa-bombkurvan-gastinlagg-gosta-pettersson/
Även Timothy Ball har tittat på det här med för-industriella nivåer av CO2
https://www.friendsofscience.org/assets/documents/FoS%20Pre-industrial%20CO2.pdf
Men om jag ska vara ärlig så känner jag att man kanske ska ta den här artikeln med en liten nypa salt. Det finns nog alldeles för många felkällor här för att man ska kunna utbrista i ett ”Haha! titta här! Här minsann kommer det riktiga data”. Men, trenden som han visar på kan vara ganska så riktig. Det är i alla fall nog för att så ett rimligt tvivel på de allmänt vedertagna låga jämna värdena på för-industriella CO2-halter.
15 Ann Ih
F. Engelbeen presenterar sig själv som en ”….. responsible climate skeptic ……. Why ”skeptic”? As I have some experience with models, be it in chemical processes, not climate, I know how difficult it is to even make a model of a simple process where most, if not all, physico-chemical parameters and equations are exactly known. To make a climate model, where a lot of parameters and reactions are not even known to any accuracy, for me seems a little bit overblown. And to speak of any predictive power of such models, which are hardly validated, is as scientific as looking into a crystal ball…”
http://www.ferdinand-engelbeen.be/klimaat/climate.html
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
En artikel från Lund/Sheffield om förhållanden i norra Sverige under holocenen. ”A Holocene CO2record from the stomata index of subfossi Salix herbacea L. leaves from northern Sweden”. Visar på betydligt större förändringar än vad borrkärnorna.
” .. the c. 6 Pa CO2 increase 5000–1000 yr BP (Figure 2a) implies a net addition ofc. 120 Gt C to the atmosphere. This accumulation is greater than that implied by the ice-core CO2 record (c. 50 Gt C) for the period 8000–1000 yr BP (Figure 2b), and the difference in the absolute magnitude of the two studies remains to be accounted for. ”
Och detta är ett arbete där de tackar Briffa för hjälpen – inga klimatskeptiker m.a.o.
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1191/095968399677717287
Lunds universitet igen: ”Climate forced atmospheric CO2 variability in the early Holocene: A stomatal frequency reconstruction”
”Clearly, the amplitudes of change throughout the Lykkjuvøtn record are realistic however it is still apparent, that although stomatal frequency studies reliably reconstruct trends in CO2 over time (Wagner et al., 2004), this study and many others (Wagner et al., 1999; Wagner et al., 2002; van
Hoof, 2004; Jessen et al., 2005) reconstruct absolute values higher than that shown by ice cores. ”
https://www.researchgate.net/publication/222147398_Climate_forced_atmospheric_CO2_variability_in_the_early_Holocene_A_stomatal_frequency_reconstruction
#13 Daniel Wiklund
Ja det blir komiskt. Läste nåt intressant att det lönar sig inte att låta bli att flyga på semestern om man gör av med pengarna hemma istället. Då kommer någon annan att använda pengarna som spenderats till att flyga. Slutsatsen blir att för att rädda miljön på riktigt, inte bara för att skryta om sin miljöaktivism, ta ut alla pengar, använda bara det nödvändigaste och förstöra resten så de aldrig kommer i omlopp.
#7 Ingemar Nordin
Det är uppenbart att forskarna vet väldigt lite om havens påverkan vad gäller CO2. De famlar i mörkret, svammel. Ändå är haven förmodligen viktigast vad gäller CO2. Allt bygger på att CO2 ökar och det har blivit något varmare. Teorierna anpassas efter det.
Denna skall jag läsa i helgen. En doktorsavhandling av Catherine Jessen från Lund. En sammanläggningsavhandling (flera artiklar) med en intressant kappa.
”… Assessment of stomatal frequency reconstructions is often based on their ability to meet the standards of ice core records and are often criticized or even dismissed when they do not. Results have shown however, that the method can reliably reconstruct and reproduce trends in changing CO2 concentrations on both multi-decadal and multi-centennial timescales (Wagner et al., 2004). ”
https://lup.lub.lu.se/search/publication/93eebcdd-cd19-41b4-8617-70ec28ff70f0
#4 Rolf Mellberg
Jag bryr mig inte om vad alarmisterna tycker. Jag står för det jag skrivit tidigare. Mina antaganden är inte sämre än de antaganden IPCC gör.
Tack Johan, för att du tagit fram denna analys av Ernst-Georg Beck av uppmätta koldioxidvärden som ju totalt kullkastar alla klimatalarmisters dogm om koldioxid som enda orsaken till uppvärmningen och människans ansvar för denna.
Lite OT men i DN idag finns en intressant debattartikel om vårt framtida behov av elektricitet och EU:s ”blinda klimatpolitik”.
per I #22,
Ja, de famlar. Men forskning pågår. Den första impulsen hos forskarna var att med högre temperatur i haven så skulle stratifieringen bli starkare (minskad blandning). Och detta skulle göra att havens absorptionsförmåga i ytskiktet av CO2 skulle minska. Det är detta som SMHI lutar sig på.
Men senare tiders havsforskning visar på betydligt mer komplicerade samband. Alarmismen ledde forskarna att tro att katastrofen närmade sig snabbt, men verkligheten visar att ökad uppvärmning av atmosfären faktiskt har en väldigt liten effekt. Då är det viktigare med de stora cykliska havsströmmarna och någon antropogen påverkan går inte att urskilja.
Läs vidare: https://earthobservatory.nasa.gov/features/OceanCarbon
Daniel Wiklund #13
Det verkar vara viktigt för de goda att få uppmärksamhet för sin godhet. Kontot mår väl bra och han kan ta nog ta in på Grand varje helg om han vill.
Tack Johan M för intressant inlägg.
Undrar hur insatt i historiska koldioxidkoncentrationer en så mäktig klimatprofil som Kuylenstierna är?
#26 Ingemar Nordin
Underbar artikel!
“We discovered that natural processes play such an important role that the signals they generate can be as large as or larger than the anthropogenic signal,”
Många av de mätningar som Beck samlade ihop är nog korrekta men mätta på ställen som inte är representativa. Om några mätte i centrala London i slutet av 1800-talet, till exempel, kunde de mäta höga koldioxidvärden på grund av alla industrier och allt användande av kol för uppvärmning.
Data från isen på Grönland och från fossila klyvöppningar visar ändå att koldioxidhalten inte kan ha varit stabil sedan den senaste istiden. En del av mätningarna från Becks sammanställning kan visa riktiga bakgrundsvärden. Tittar man på de mätningar som görs idag, sker de med upplösningar som kan vara på minutnivå. Då och då sticker värdena iväg uppåt. De filtreras bort, för de passar inte in på förväntningarna.
#29
CO2-halten varierar kraftigt geografiskt (typ 15 ppm) vilket mätningar från satellit visat:
https://pdfs.semanticscholar.org/2448/530197349b32d1bccbdaf0b78697e1ba8970.pdf?_ga=2.255022984.1053807915.1579202656-1511514010.1555527871
Intressant nog stämmer fördelningen mycket dåligt med graden av industrialisering. Snarare verkar det vara bränning av vegetation som är den viktigaste CO2-källan (se fig 2 och 3 i artikeln ovan).
Det finns dock flera mystiska drag. Varifrån kommer t ex den höga CO2-halten sydost om Grönland i fig 3 ifrån? Och att England har bland de lägsta halterna på norra halvklotet är också märkligt.
Det är fortfarand mycket vi inte begriper om kolcykeln.
Den sista artikeln som nämns i inledningen finns förresten fritt tillgänglig här:
https://pdfs.semanticscholar.org/920d/043e2fff8dd0610fbcf39e7a1c2a2332582c.pdf?_ga=2.62085292.1053807915.1579202656-1511514010.1555527871
#6 Eva. Inga problem. CCS är så dyrt så det kommer aldrig att lämna försöksstadiet. Men redan då är många miljarder förbrukare till negativ nytta.
CCS är detta århundrades hitintills mest idiotiskt tänkta tanke.
#30
Med tanke på att det är ganska geologiskt aktivt område där så skulle jag tippa på att havs vulkaner är de skyldiga..
@ Per I, #21
F!-Gudrun fick väl till det perfekt i Almedalen. Minimum koldioxidutsläpp är givetvis att elda upp pengarna. Sedlar i så stora valörer som möjligt, givetvis.
#31 tty
Tack, jag uppdaterar.
#7 Ingemar Nordin,
”Enligt SMHI så minskar havens förmåga att ta upp CO2.”
Enligt Stuart Staniford ökar kolsänkan linjärt med C02 koncentrationen i atmosfären än så länge.
http://earlywarn.blogspot.com/2018/08/global-carbon-sink-holding-up-so-far.html#more
Det kan mig veterligen inte finnas något annat är jordens temperatur som kan reglera koldioxidhalten före år 1800. Om då borrkärnorna visar en koldioxidhalt som varierar mellan 180 PPM till 280 PPM från en ”istid” till en värmeperiod under de sista ”istiderna” så är det ju uppenbart att det sker en förändring av halten. Om den varierar exakt 100 PPM är mindre viktigt. Den slutsats man kan dra är att koldioxidens temperaturkänslighet är ca 20 PPM per grad C då jordens medeltemperatur har uppskattats variera ca 5 C mellan ”istid” och värmeperiod.
#29 Lars Kamél
” Om några mätte i centrala London i slutet av 1800-talet, till exempel, kunde de mäta höga koldioxidvärden på grund av alla industrier och allt användande av kol för uppvärmning.”
Hmm, men vilka mätningar är gjorda i centrala London eller i närheten av stora städer? Detta är vad Beck säger:
”Nearly all selected data had been received in rural areas or periphery of towns under comparable conditions with a measuring hight of approx. 2 m above ground and without large contamination of industry.”
Jag letade upp en av de undersökningar som Beck refererar till. Det visade sig vara från Sverige och långt ifrån London (Abisko). Värdena är från början på 50-talet och betydligt högre (329 ppm) än vad Keelingkurvan visar fem år senare. De diskuterar även den utsortering av tidigare värden som Callendar gjorde. Hmm, skall man gräva djupare i dessa arkiv får man damma av sin skoltyska 🙂
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.2153-3490.1956.tb01208.x
IPCC har räknat på allt fossilt som använts sen förindustriell tid och det ger ett resultat hur många ppm luften borde innehålla. Den uppmätta halten ligger dock ganska mycket högre. Det kan inte IPCC förklara utan hänvisar till okänd kolsänka till lands. Det tyder på att det finns annat än mänsklig aktivitet som orsakar CO2- halten. Tror jag läste det i Elsa Widdings bok Klimatkarusellen. Det troligaste i så fall är att det kommer från havet.
En lite lustig observation angående de artiklar som refererats till i kommentarer. Det är få som är yngreän 10 år. Jag har, så här i efterhand, fått ett intryck av att fram till 2010 tilläts en debatt om klimathotet.
Det som då upptäcktes var att skeptikernas argument var alldeles för starka för att kunna bemötas vetenskapligt (åtminstone om skeptikerna fick en chans att bemöta kritikerna).
Lösningen på det problemet var att helt enkelt inte ge skeptikerna chans att uttala sig.
Och de refererade artiklarnas ålder antyder att det var samma sak i vetenskapsvärlden. Kanske blev det viktigare för dem som fått anslag för sina ”klimatrelaterade projekt” att leverera önskat resultat.