Vindkraften växer så det knakar, brukar det heta, och det är tyvärr sant på sina håll i Sverige där landskapet trasas sönder. Vilket mål eller mening finns med dessa satsningar. Inom FN finns det ett antal stora mål som skall uppnås och följas upp. Man kan stillsamt fundera över om det är FN´s mål som driver själva utvecklingen eller är det en annan dynamik i samhället som handlar om människor och samhällens vilja att utvecklas. Mantrat har en tid varit att ”satsa på det förnyelsebara” och då är det Vind och Sol som avses, mer sällan hörs något om Vattenkraften som ofta utgör lejonparten av denna ökning, även om sol och vind ökar mer proportionellt från sin tidigare låga nivå .
HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA, är den övergripande titel på det mål som Ban-Ki-moon och FN lanserade i september 2011. På engelska blir det Sustainable Energi for All (SE4ALL). Målet var att fram till 2030 ge alla tillgång till elenergi (så tolkar jag övergripande begreppet modern energy services), att fördubbla framstegen i energieffektivisering och att fördubbla andelen förnyelsebart i energimixen. Man kan säga att alla dylika FN-mål skall vara tydliga och enkla. Begrepp som ”alla” eller ”fördubbling” brukar vara användbara storheter i sådana storvulna planer. De tre olika delarna ger dock bra med tolkningsutrymme och ger en bra grund för att skapa en ny kommission som skall bereda underlag för politiker och beslutsfattare. Man kan t.ex fråga sig varför varför man använder beteckningen ”modern energy services” snarare än ”electricity”, då jag antar att man egentligen menar just tillgång till ett fungerande elnät eller elenergi från t.ex solceller. I måndags kom en andra utvärdering om utvecklingstakten är tillräcklig för att målen skall nås.
(SE4ALL Global Tracking Framework (GTF 2015). Det är en rapport som arbetas fram under ledning av av IEA och Världsbanken men som involverar ett tjugotal andra institutioner, såväl statliga som NGO´s (se nedan). Den statistik om världens energisituation som IEA arbetar fram är centralt för alla dessa diskussioner och för beslutsfattare i olika delar av det internationella samfundet.
Naturligtvis så involverar dylika mål stora ekonomiska och institutionella resurser, att först formulera ett ramverk, sedan beskriva och analysera och sedan följa upp målet. Den första rapporten som kom 2013 handlade i mycket om att arbeta fram en grundläggande metodik om hur man mäter och utvärderar dessa mål på ett standardiserat sätt. För att kunna utvärdera hur t.ex en fördubbling av andelen förnyelsebart skall mätas behöver man ett basvärde för i detta fall 2010 innan målet sjösattes. Och hur mäter man en fördubbling av förbättringen i energieffektivisering (improvement in energy efficiency). Man kan tänka sig hur mycket pengar och människor som satts i arbete enbart för att beskriva läget. I den nya rapporten görs en utvärdering av perioden 2010– 2012, dvs de första två åren. Eftersom vi redan befinner oss en god bit in i 2015 kan man undra hur användbar en dylik rapport är, men den kanske blir det om tio år, då en längre period blir belyst. Det ligger dock i farans riktning att så många andra förändrande krafter, som t.ex klimatfrågan, innovationer inom energiområdet och inte minst den politiska kartan som ritas om gör att rapporten blir omodern redan innan den publicerats. Dessutom har delvis nya parametrar först in i ekvationen, som vatten, mat, hälsa och kön. Det innebär att rapporten tillsammans med alla andra FN- rapporter antagligen liknar de snårvindor som i detta nu kryper in och runt all växtlighet i min trädgård. Fröna brukar betecknas som prästlus här på Gotalnd. De växer in övr alla annan vegetation och man kan i slutändan inte se var den kommer ifrån eller på vilket håll den växer, den bara växer in och över allt annat. Någon rot som tar bort hela växten hittar man aldrig. Under tiden rullar säkerligen åtskilliga miljoner av skattemedel in och håller några hundratal, eller kanske tusentals människor i sysselsättning. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av ”key findings” (min översättning).
Sammanfattningsvis konstaterar rapporten att under 2012 hade 85% av världens människor tillgång till elektricitet, mot 83% 2010. Översatt till antal människor som fått tillgång till elektricitet blir då 220 miljoner sedan 2010. Tillgången till att koka mat på en modern spis (clean cocking facilities) snarare än över öppen eld har däremot gått relativt långsamt fram. Över 40% av jordens befolkning är fortfarande beroende av fast bränsle för att koka mat, vilket gör att målet att alla skall ha tillgång till en modern kok-teknik till 2030 ligger långt fram i tiden. Energieffektiviteten, beräknad som energikonsumtion i förhållande till GDP (Gross Domestic Product) föll med 1,7% över perioden vilket är 1% under vad som krävs för att nå SE4ALL målet. Andelen förnyelsebar energi i den slutliga konsumtionen ökade från 17,8% 2010 till 18,1% 2012, vilket innebär att takten måste fördubblas för att nå SE4ALLL målen.
Jag kan tycka att i allmänna utvärderingarna av den här typen sker sammanblandningar av olika mål och det blir ofta otydligt hur medlen skall se ut. I rapportens förord sägs t.ex att denna rapport kan ses som en startpunkt för att intensifiera arbetet med förnyelsebar energi och att de även kommer att utgöra en del av de nya hållbara utvecklingsmålen (SDG) som skall formuleras i höst. Att alla skall ha tillgång till el kan jag tycka vara ett bra övergripande mål oavsett vilka energislag som används. Uppenbarligen väljer eller tvingas 40% att koka mat över öppen eld eller koleld trots att enbart 15% saknar tillgång till el, det visar på att det finns andra förhållanden än tillgången som spelar in. Man byter kanske inte ut en fungerande vedspis i delar av Asien eller Afrika även om man har el, eller fortsätter koka mat enligt traditionellt mönster över öppen eld i delar av Afrika. En modern elspis är inget ultimat uttryck för livskvalité eller rikedom. Ingen skall dock behöva koka mat över en öppen eld inomhus, som ofta sker, eftersom det innebär en väsentligt sämre inandningsluft.
En undersökning av luftkvalitéen på Hornsgatan i Stockholm i höstas visade även att hälften av alla cancerframkallande partiklar kom från flis och pelletseldade värmekraftverk kring Stockholm, dvs från modern förnyelsebar energi. När man blandar ihop allmän tillgången till ett fungerande elnät, vilket i dagens moderna samhälle blir en fråga om jämställdhet och tillgång till information, med att öka andelen förnyelsebart blir det svåra avvägningar. Om det t.ex innebär större ohälsa att öka inslaget av biobränslen hur gör man den avvägningen? En av hörnpelarna i klimatdebatten är förnyelsebar energi, ett typiskt buzz-word som i media oftast blir likvärdigt med vind och solenergi. I bedömningarna om utvecklingen från SE4ALL utesluts fast bränsle, som den använts traditionellt, t.ex vedeldning för att koka mat. Men var kommer den nya förnyelsebara elen ifrån globalt?
Enligt rapporten ökade Inslaget av ”modern förnyelsebar energiproduktion” mellan 2010 och 2012 med 4% per år, men för att ligga i paritet med målet i SE4ALL borde ökningstakten ha legat på 7,5%. De tio länder som har högst ökningstakt, dvs ger ett positivt bidrag är Nigeria, Kina, Korea, England, Australien, Italien, Iran, Tyskland, Indien och USA. Dessa uppvisar naturligtvis mycket skilda förhållanden vad gäller investeringar i ny energi. Nigeria som leder ligan med ca 17% ökningstakt, har enbart tillfört elenergi medels stora vattenkraftsprojekt, sol och vindel saknas i statistiken. Enligt IAE egen statistik producerade vattenkraften i Nigeria 5659 GWh år 2012 medan vedeldningen fortfarande tillförde motsvarande över 4,5 miljoner GWh. Kina som är det land som efter Nigeria hade högst ökningstakt av andelen förnyelsebart. Det framförs ofta i debatten att Kina leder utvecklingen av förnyelsebart, och den totala installerade kapaciteten är stor eftersom landet är stort och ständigt växer som konsument av energi. Den installerade kapaciteten för att generera vindel var 91,4 GW 2013 medan vattenkraften hade en installerad effekt av 280 GW. Vindenergin står dock enbart för 2,5% av den totala elproduktionen. Källa här.
Det talas dock sällan om vattenkraft, en energiproduktion som är förnyelsebar men som ger påtagliga negativa miljöeffekter. Den ingår som en väsentlig del i den ökningstakt av förnyelsebar elproduktion, men den förblir anonym i den offentliga debatten. jag tänkte återkomma med en artikel om just vattenkraften. Det talas helst om vind och sol. Sol-elen som är ansluten till elnätet i Kina är fortfarande en mycket liten av den totala produktionen.
Om man ser till hur utvecklingen ser ut efter 2012 så kan vi konstatera att kolen fortfarande är och förblir den dominerande kraftkällan i Kina. Den installerade kapaciteten under 2014 ser i Kina ut som följer:
Kol 915,69 GW
Vattenkraft 301,83 GW
Vind 95,81 GW
Sol 26,52 GW
Kärnkraft 19,88 GW
Kina stod därmed för 30% av den totala installerade effekten av vindkraft i världen men överskuggas av en tio gånger större installerad effekt av kolkraft. Dessutom är verkningsgraden hos kolkraften antagligen fyra gånger högre än för vindkraften vilket innebär att slagsidan ser än värre ut, om man vill framhäva Kinas utvecklingen av det förnyelsebara utifrån ett koldioxidperspektiv.
Vilka nyckelord ger då en rapport som denna. Att det går för långsamt framåt? Men den ger möjlighet för någon lokal miljöpartist eller företrädare för vindkraftsbranchen på Almedalsveckan i sommar att att t.ex säga:
Enligt FN´s globala mål att ge alla tillgång till ren förnyelsbar energi så måste vi nästan fördubbla ökningstakten för det förnyelsbara. Det förnyelsbara ökar så det knakar, vilket är ett positivt besked, mellan 2010 0ch 2012 ökade det med 4% per år globalt, men vi måste upp till 7,5% för att nå målet. Sverige skall ligga i täten för detta arbete ….
Ja ni vet!
Och kanske är det viktigt att SE4ALL får fortsätta sitt arbete. Styrgruppen under IEA och Världsbanken består av representanter för den så kallade ”SE4ALL Global Facilitation Team” för följande institutioner, bara så ni vet vart era pengar går:
Members of the Steering Group include the SE4ALL Global Facilitation Team, the Food and Agricultural Orga- nization (FAO), the Global Alliance for Clean Cookstoves (“the Alliance”), the Global Water Partnership (GWP), the International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), the International Energy Agency (IEA), the International Network on Gender and Sustainable Energy (ENERGIA), the International Partnership for Energy Efficiency Cooper- ation (IPEEC), the International Renewable Energy Agency (IRENA), Practical Action, the Renewable Energy Network for the 21st Century (REN21), the Stockholm International Water Institute (SIWI), UN Energy, the United Nations De- velopment Programme (UNDP), UN Women, UN Statis- tics, the United Nations Environment Programme (UNEP), the United Nations Foundation (UNF), the United Nations Department of Economics and Social Affairs (UNDESA), the United Nations Industrial Development Organization (UNIDO), the World Bank (WB), the World Energy Council (WEC), and the World Health Organization (WHO).
Man kan ju se hur många gröna arbeten som kan skapas om vi får den stora klimatfonden på hundra miljarder dollar om året. Vilka utredningar och internationella mål skulle inte kunna sjösättas då. Och visst är det viktigt att vi skapar arbete på den internationella scenen åt alla de nyexaminerade doktorander i hållbarhet som snart kommer att se dagens ljus.
Hanergy Thin Film Power Group Ltd., the Chinese solar equipment maker controlled by Li Hejun, suspended trading in Hong Kong after the stock plummeted 47 percent in morning trading
http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-05-20/hanergy-thin-film-power-suspends-trading-after-stock-plunges-47-
Aktien tappade nästan 19 miljarder dollar på 24 minuter!!!!!!!!!!!
Ingvar #1
Tänkte också lägga in det haveriet. Det rör sig om Aktievärdering inte om teknik, men utvecklingen drivs av verkliga problem som Kina bör ta itu med.
”Ett skäl till att aktien rusade var en omtalad kinesisk dokumentär om smog, ”Under the dome”, som har lyft flera miljörelaterade aktier.”
USA drabbades också frekvent av smog vilket tvingade fram ”Clean air act” under stora protester från industrin gissar jag. Men den gav resultat. Bla medförde den mer solinstrålning. Jag tror inte Kina skall hoppa över denna reningsåtgärd. Även om det blir varmare som ett resultat!
Jo, när det pratas om ” förnyelsebar energi/el ” så brukar förespråkarna bara prata om ” installerad effekt ”, men de undviker ” levererad effekt ” vilket brukar ligga mycket lägre när det gäller sol och vind jämfört med värmekraft ( kol, gas, biomassa, m.m. ), vattenkraft eller kärnkraft.
Ingvar #1
Kineserna sänkte priserna på sina solcellsprodukter långt under vad deras konkurrenter mäktade med, men råvarupriserna för tillverkningen sjönk inte i samma omfattning vilket troligtvis är en orsak till ekonomiska problem för de kinesiska tillverkarna.
Tack Lars för en utmärkt redogörelse. Den råkar komma samtidigt och som en mycket nyttig pendang till Romklubben Anders Wijkmans debatt i Ny Teknik.
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3908715.ece
Att elda med pellets är möjligtvis ett exempel på förnyelsebart, men är det bra för miljön?
Det innebär att vi måste göra stora ingrepp på den naturliga miljön och den biologiska mångfalden.
Hur går det med världens naturliga skogar om vi ska ersätta fossilt bränsle med biobränsle?
Förnyelsebar energi?
Jag skulle gärna ha lite förnyelsebar energi. En påse räcker. Häll ut, använd och vänta på att den ”förnyar” sig
Jag skulle vilja påstå att vindkraften växer så att det viner om öronen, men dess bidrag är ändå blygsamt. Detta med förnyelsebar el är egentligen på ett infantilt stadium begreppsligt, i likhet med Mp-nivå. Intermittent och opålitlig elgenerering är vad det handlar om och ingenting annat. Effektreserven skall bli grön, vilket innebär att vi måste ha ännu fler vindkraftverk och öka på skogarnas kalhyggen. Vilken infantil värld vi håller på att skapa. Vi har fortfarande kärnteknik, men dess fortsättning förhindras och våra begåvade tekniska fysiker och andra tänkbara, flyr landet.
Förnyelsebar energi är inte bara Big Business för vindkraftsindustrin. Som Lars påpekar så kräver själva övervakningen av alla dessa planer och målsättningar stora administrativa insatser.
När Lenin genomfört sin statskupp i Ryssland 1917 så var byråkratsektorn den mest expansiva branschen alla kategorier. Tills det kollapsade under sin egen tyngd i början på 20-talet och han blev tvungen att införa NEP, New Economic Policy, där man åtminstone för ett tag släppte på den planekonomiska kontrollen.
Björn-Ola J. #5
Tvivlen på pellets och flis som bränsle och CO2-neutralt sprider sig.
http://www.carbonbrief.org/blog/2015/05/investigation-does-the-uks-biomass-burning-help-solve-climate-change/
http://www.soilandmulchproducernews.com/index.php/in-the-news/140-wood-pellet-production-feeding-european-energy-demands-threatens-southern-us-forests
pekke #3
Planekonomi?
🙂
pekke #99
Det hotar skogar betydligt närmare.
http://www.spiegel.de/international/europe/illegal-logging-in-romania-benefits-germany-a-1032253.html
I inlägget anges en artikel i Aftonbladet Bil (skrivet av reportern Robert Collin) som referens för påståendet att :
”I en undersökning av luftkvalitéen på Hornsgatan i Stockholm i höstas visade även att hälften av alla cancerframkallande partiklar kom från flis och pelletseldade värmekraftverk kring Stockholm, dvs från modern förnyelsebar energi”
I artikeln i Aftonbladet står dessutom:
FOTNOT: Stockholms universitet har i efterhand publicerat ett genmäle och dementerat uppgifter i artikeln. Pressmeddelande från universitetet finns att läsa här. Länk:
http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressmeddelande-arkiv/felaktiga-uppgifter-om-m%C3%A4tningar-av-luften-i-stockholm-1.209673
#5 Björn-Ola J
”Hur går det med världens naturliga skogar om vi ska ersätta fossilt bränsle med biobränsle?”
Svar: De försvinner.
Kaijser har räknat ut att det behövs två jordklot för att förse oss med ”förnybart”. Så det är definitivt en återvändsmotorväg som vi bör lämna snarast.
Det var först kol och senare kärnkraft som räddade Europas, och även Sveriges skogar.
Lars Cornell #12
Hur illa det var när Europa var beroende av ” förnybar energi ” kan man än så länge läsa här.
http://www.nyteknik.se/incoming/article434995.ece
” På 1700-talet var en stor del av Europas skogar nedhuggna. Värst utsatt var lövskogen. Ek var en strategisk vara som användes till skeppsbyggnad, och i sjöfararnationer som England och Danmark försvann ekskogarna praktiskt taget helt.
Men också barrskogen i Sverige levde farligt. Gran och tall behövdes inte bara till byggnadstimmer och bränsle, utan framför allt till tjära och till träkol för järnframställning – landets två största exportprodukter. Dessutom var höga furor reserverade som skeppsmaster.
Skog hade blivit en utrotningshotad resurs i hela Europa. Hur skulle den kunna räddas?
– Även i Mellaneuropa hade man gått hårt ?åt skogarna. ?Vid mitten av 1800-talet var Alperna så gott som kalhuggna, när räddningen äntligen kom ?i form av järnvägen. På räls kunde kol och koks för uppvärmning fraktas till Bern och Zürich från gruvorna i Tyskland, och uttaget av ved i alpskogarna minskade snabbt.
Kolet, och senare oljan, räddade Europas skogar. ”
Ingvar #1
Lite mer om ”Upp som en sol” solcellsbolaget:
”En granskning Financial Times publicerade i mars visade att kursuppgångarna i Hanergyaktien genomgående ägt rum under de sista tio handelsminuterna. Därutöver har bolagets beroende till moderbolaget vad avser försäljning ifrågasatts av analytiker.
Hanergy föll på onsdagen med 47 procent innan aktien handelsstoppades efter mindre än en timmes handel. Mer än 170 miljoner aktier hann dock omsättas, vilket enligt Reuters är betydligt mer än aktien normalt brukar omsätta under en dag.
På onsdagsmorgonen uteblev styrelseordföranden och storägaren Li Hejun, som har 75 procent av aktierna, från Hanergys bolagsstämma. Innan onsdagens kursfall hade Hanergyaktien stigit med 315 procent på bara sex månader.”
Lasse #14
”Pump and Dump”
Många här är skeptiska till allt vad som myndigheterna tvingar på oss.
Så är de även i USA där Kaliforniens guvernör skrivit på och lovat mindre utsläpp-kommentarerna efter är väldigt roande: http://wattsupwiththat.com/2015/05/19/california_surrenders_economy_to_texas/
Men USA är en föregångare när det gäller ren luft.
EPA visar här vad ”Clean air act” medfört: http://www.epa.gov/air/caa/progress.html
Där har vi nog något Kina bör studera!
”Enligt IAE egen statistik producerade vattenkraften i Nigeria 5659 GWh år 2012 medan vedeldningen fortfarande tillförde motsvarande över 4,5 miljoner GWh.”
Det lyder gevaldig fornyelsesbart, men det regnes måske ikke med når det ikke foregår i store kraftværker.
pekke #14,
Skogen var nedhuggen även under 1800-talet i Sverige. I första halvan av 1900-talet var skolbarnen ute och planterade skog på ”sportloven”.
Jonsson talar om ”snårvindor” om andras utlåtanden, men själv sprider han ur sig en salig blandning av siffror och jämförelser, där befintligt jämförs mot nybyggt, för att det nya ska se obefintligt ut. Det är väl självklart att solenergiutbyggnaden inte kommit så långt ännu, med tanke på att det är först på senare år som priserna på kiselsolceller kommit ner till konkurrenskraftig nivå? Däremot har energislaget en potential som få andra energislag kan konkurrera med!
Det mest häpnadsväckande utlåtandet är ändå när Jonsson menar att kolkraften antagligen har ”fyra gånger så hög verkningsgrad” som vindkraften. Vad han har för stöd för det antagandet står skrivet i stjärnorna, men jag förmodar att han då inte utgår ifrån energiutfallet i förhållande till vinden, utan gör som han gjort tidigare, utgår från installerad maxeffekt, vilket ju inte är relevant eftersom det ingår i kalkylen att det blåser olika bra. Verkningsgrad är förhållandet mellan avgiven och tillförd effekt, ingenting annat. Där brukar man räkna med att vindkraften ger ca 80 % av vindens energi vid vindförhållanden mellan 6 – 20 m/s.
Det skulle ändå vara intressant att få veta hur Jonsson då räknar verkningsgrad på sitt favoritenergislag kärnkraft? Det energislaget sprutar ut två tredjedelar av sin värmeenergi i havet, och är dessutom beroende av månadslånga stopp årligen för revisionsåtgärder. Med Jonssons logik skulle det innebära en väldigt låg verkningsgrad. Men eftersom vi redan projekterat för det driftfallet, så räknar vi ju verkningsgraden från ångdomen till elnätet, och bortser från kondenseringen och driftstoppet, eller hur?
Gunnar Kjelldahl #20
”Där brukar man räkna med att vindkraften ger ca 80 % av vindens energi vid vindförhållanden mellan 6 – 20 m/s.”
80% låter lite mycket. Runt 45% är nog lite rimligare. Se här: http://en.m.wikipedia.org/wiki/Betz%27s_law
Det är rent flum att vissa energislag kallas förnybara för att de endera inte behöver något bränsle alls, eller för att de behöver bränslen som förnyas inom årtionden eller på sin höjd drygt 100 år. Medan andra energislag påstås vara inte förnybara för att de behöver bränslen som endera inte förnyas alls eller förnyas långsamt. Utan ändliga resurser blir det ingen el- eller värmeproduktion från något energislag, så ”förnybar energi” existerar inte.
De så kallade ”förnybara” energislagen har dessutom ofta mer miljöpåverkan än i alla fall kärnkraft och naturgas. Vindkraften har definitivt en klimatpåverkan i och med att vindkraftverken är i vägen för konvektion, så att varm luft i större utsträckning inte kan röra sig och ersättas med kallare. Det är helt obevisat att koldioxidutsläpp har haft någon klimatpåverkan hittills. Troligen har vindkraftverk mer klimatpåverkan än i alla fall gas- och kärnkraftverk.
Gunnar #20
”Det mest häpnadsväckande utlåtandet är ändå när Jonsson menar att kolkraften antagligen har ”fyra gånger så hög verkningsgrad” som vindkraften. Vad han har för stöd för det antagandet står skrivet i stjärnorna”
Jag antar att du redan vet svaret men frågar ändå?
Svaret är att vindkraften står still fyra gånger längre än kolkraften eller snurrar på 25% av installerad effekt.
1 KW Vind kan ersätta 1 KW kol var fjärde timme-random spritt.
Eller för att få 1 KW kan man köpa fyra vindkraftverk och ställa dem i fyra olika blåshål och hoppas det blåser nån stans eller köpa ett kolkraftverk på 1KW.
Fast med 25% gångtid så riskerar du ändå bli utan el ibland och få 4 ggr mer än du vill ha ibland.
I en marknadsekonomi har detta visats vara prispåverkande.
Det är det som är nackdelen med flödande vind-du kan inte lita på att de levererar den dan du vill!
Observera att du bad om en lektion i vindkraftens verkningar!
Ekonomiska verkningsgraden är för Jyllands del att elen blir dyr när det inte blåser och billig när det blåser. De har nämligen för mycket vind i systemet!
Det finns säkra uppgifter om vindkraftens elproduktion under de senaste fyra åren i Tyskland. Här finns länkar till flera diagram som visar faktisk produktion av all el i Tyskland:
http://klimatsans.com/energifakta/
Under vecka 4 i år producerade sol och vind nästan ingenting under hela arbetsveckan. Då rådde vindstilla även i Sverige, Danmark och Frankrike.
Solkraft uppträder närmast som en ständig störning på nätet.
Konklusionen är att vi behöver ha alla gamla kraftverk kvar, hur mycket vindkraft vi än installerar. När vi dessutom vet att koldioxiden inte påverkat klimatet så mycket att det kunnat märkas, blir subventioner till ”förnybar” energi ren galenskap, något som Tysklands näringsminister Sigmar Gabriel uttryckt som ”irre Zustände”.
Våra satsningar på vindkraft måste betecknas som gigantisk kapitalförstöring.
Gunnar, erkänner misstaget att verkninggraden för kolkraft inte är fyra gånger den för vindkraft. Ordet ”antagligen” indikerade att jag var osäker, dvs jag höftade till på just den punkten. Jag avsåg snarare elproduktionen i förhållande till installerad effekt, dvs kapacitetsfaktorn vilken kanske är närmre tre gånger större för kolkraft jämfört med vindkraft och i alla händelser minst dubbelt. I Indien som exempel utgör vindkraften 6% av den totala installerade kapaciteten, men producerar enbart 1,6% av elen.
Vad som var huvudfrågan och poängen är dock följande. Vilka positiva och negativa effekter för mänskligheten innebär en fördubbling av förnyelsebart i energimixern, när kanske två tredjedelar utgörs av ny vattenkraft vars miljöpåverkan sällan diskuteras. Afrika satsar på stora vattenkraftverk för att ersätta vedeldning. Eller vilken minskning av utsläppen av koldioxid blir resultatet om Kina och Indien fördubblar sin andel förnyelsebart fram till 2030 samtidigt som elförbrukningen fördubblas.
Och vilken verkningsgrad har alla de pengar som satsas på projektet EL4ALL?
Dom gamla fotogenköken (primus, optimus) skulle antagligen vara en gudabenådad miljö gärning i de länder som är beroende av fast bränsle för att laga mat. Logistiken för att distribuera fotogen i jämförelse med gasol borde göra dessa gamla kök konkurrenskraftiga. Har någon räknat på kostnader och effekter? Nigeria borde vara ett lämpligt provområde.
#26 Mats S:son
Ah, fotogenkök, skulle säkert funka. Jag är entusiast, levde i tre år i båt med ett tvålågigt optimus som enda kök. Som detta (lånad bild):
http://belzebub2.com/wp-content/uploads/2011/03/Galley-nwp.jpg
Blev något av en virtuos på att underhålla det, byta rensnålar, förvärmning med etanol kunde jag göra i sömnen (inbyggd förvärme är inte hardcore). Kardanupphängt med grytklämmor. Fördelen med fotogen är att det finns överallt, gaskök är betydligt trixigare med olika kopplingar i olika länder, säkerhetsproblem mm. I ett fotogenkök funkar diesel i desperation, och får man tag i flygbränsle går det på steroider.
Det senaste året har Kina startat 9 reaktorer och har nu drygt 23GWe, under resten av året startar 8 till.
Sydkorea som aldrig slutat bygga kärnkraft med maximalkraft och var i det närmaste ett U-1980 samt på Tanzanias nivå 1960, producerar nu el från ny kolkraft med 50% verkningsgrad och utan CO2avgifter till 35% högre kostnad än el från nya reaktorer och skillnaden ökar i takt med serietillverkningen.
Märk att Sydkorea har samma regelverk som USA men en avsevärt mer effektiv byråkrati, därför är ny kärnkraft det i särklass billigaste energisystemet, vilket snart Kinas ledare inser och redan har den utbyggnad som bromsades efter Fukushima vänt i än mer expansiv utbyggnad, alla inlandsprojekt är tillbaka och många nya.
Kina har en egen modell godkänd som GenIII+ av IAEA, jag gissar att Kina kan komma gå på rekordtid från låglöneland till export av högteknologi, som kärnkraft och snabbtåg.
Även Indiens kärnkrafts industri utvecklar intressanta modeller och ökar så mycket den kan, men från en avsevärt lägre nivå.
Men Kina visar att även extremt folkrika länder kan göra som Sydkorea, Singapore och fler i Asien, så kanske Indien lyckas med reformer med denna premiärminister?
Att kopiera andra länders utveckling och hoppa över steg som teknikutvecklingen gjort möjligt (ex trådburen telefon) borde vara möjligt även för Indien, jag håller tummarna i vart fall.
Kolla regelbundet Kinas officiella uppdatering:
http://world-nuclear.org/info/Country-Profiles/Countries-A-F/China–Nuclear-Power/
Och givetvis Indiens samt Sydkoreas med.
Nu tycks även Japan komma igång, mellan 4 och tio reaktorer ska starta vart år tills systemet återtagit sin andel, därefter vidare.
Gunnar Littarius Markus!
Av dessa GEN lll+ viken av dessa tror du kommer att dominera i vilken ordning och vad blir mest framgångsrikt och när enligt din uppfattning? Om tio år… trettio år … femtio år?
Våra politiker med Birgitta Dahl i spetsen har ju förvandlat Sverige till ett kärntekniskt u-land och Wallenius drog väl till Canada? Vem kommer Sverige köpa av och vad och vem blir landet beroende av?
Hej Slabadang och tack för frågan.
Sydkoreas APR-1400 är beräknad att byggas i 90 exemplar till 2030, redan har landet 10 st av föregångaren i drift och bygger 4 inhemskt var av en startar i sommar samt fyra i UAE.
Varje år startar bygget av minste en ny APR-1400 så före 2020 är tio i drift och många fler under byggnation, men detta måste öka kraftigt om landets kärnkraftsindustri räknat rätt.
Sydkoreas industri brukar räkna rätt på sin långsiktiga exportförsäljning.
APR-1400 sjunker till motsvarande 22 miljarder SEK (vid byggandet av par, då de delar så mycket) från de 3,1 miljarder dollar UAE betalar under de närmaste åren genom serietillverkningen.
Kina bygger finansierar och har byggt reaktorer i Pakistan, detta kommer fördjupas och ett snabbtåg förhandlas om.
Jag tror Kina kommer tjäna mest de närmaste tio åren på export av CAP-1400 (en inhemsk version av AP-100)
Märk för övrigt att bägge modeller jag tror mest på i närtid är utvecklade modeller av det sista svensk kärnkraftsindustri gjorde (före Birgitta).
Ryssland är starka med sin finansieringsmodell och då är det VVER-1200 som gäller. Men redan 2020 ska BN-1200 vara i drift, vilket är en äkta GenIV med sluten bränslecykel och som inte kan användas för produktion av kärnvapenmaterial (den går inte att stoppa snabbt för att ta ut manteln, som BN-800 kan.
Ryssland räknar med att BN-1200 ska ersätta VVER-1200 under 2020-talet men jag tror att de kommer ersätta öppen ångcykel och vatten med sluten och superkritisk CO2 (passar perfekt med den lite högre temperaturen än VVER, ger avsevärt högre verkningsgrad och sänker kostnaden då den blir så mycket mer kompakt).
Till det har ju Kina haft en forskningsreaktor i drift sedan flera år med samma teknik som den Tyska Torium bridern som den gröna rörelsen lyckades stänga i slutet av 1980-tale med hjälp av Stasis desinformationskontor och agenter i Västtysk press.
Sydafrika planerar att Köpa moduler som då de monteras samman ger 600MWe vilket passar landet då de fortsatte med modellen efter Västtyskland. 2017 är de som nu byggs i kommersiell drift.
Mina tekniska synpunkter är att helium borde ersättas med fluridsalt för att smörja kulorna och inte råka ut för samma missöde som den Tyska reaktorn där en grafitkula fastnade, vidare finns inte helium nog för att tekniken ska kunna få global betydelse. Westinghouse är med i utvecklingen där saltsmälta ersätter helium, detta för att Westinghouse går sina vinster på försäljning av bränslestavar och grafitkulor med kärnbränsle i kan bli än mer luckerativt.
En fördel är att bränslet kan bytas kontinuerligt då bränslekulorna går runt i systemet.
Modellen är klassad som GenIV.
Vidare storsatsar Kina på äkta saltsmältreaktorer och då de ser potentialen tror jag att mycket kommer ändras.
Det företag som lär bli först på världsmarknaden med mänskligheten i särklass säkraste, billigaste och minst miljöbelastande system blir förhoppningsvis Terrestrial Energy med David LeBlanc.
Runt 2020 ska de ha sin IMSR på marknaden, den byggs komplett på fabrik och drivs autonomt på sin arbetsplats. Läs på här.
http://terrestrialenergy.com/
För Sverige förordar jag snabba saltsmältreaktorer som blir extremt simpla och enbart destruerar de ämnen i svenskt avfall som motiverar ett längre slutförvar än 300år.
Modellen jag vill se är en modifierad version av den Oak Ridge föreslog 2010 till Obama administrationen.
Det går att slippa pumpar både för sekundär och primär salt och till det använda sluten Brayton cykel med superkritisk CO2. Då kan man dessutom växla mellan produktion av elkraft eller processvärme för produktion av syntetiska drivmedel, konstgödsel eller råvaror till plastindustrin.
Det händer så mycket nu så jag lägger många timmar om dagen bara på att försöka hänga med.
Ett ex är att Kina förhandlar om att köpa AREVA, Kina lyckas ju med att bygga EPR-1600, till skillnad mot AREVA, så de vill såklart åt rättigheterna för en modell som är godkänd i hela EU.
Marknaden i Storbritannien kan mättas av Kinas kärnkraftsindustri.
Missa inte att kolla länken till det företag jag tror mest på i denna bransch.
För en tid sedan slogs det upp i dagstidningar som DN att USAs hangarfartyg ska göra flygbränsle av havsvatten!
Ingen fattade att de är kärnreaktorerna som laddas med nog kärnbränsle för hangarfartygets period mellan uppdatering på varv, 15 år och får så hög temperatur att vatten kan spjälkas i syre och väte, koldelen tas ur havsvatten vilket är oändlint mycket mer effektivt än ur atmosfären.
UK har några gaskylda högtemperatursreaktorer i drift sedan tidigt 1980-tal de har just fått förlängda driftillstånd.
Denna teknik kommer spridas globalt och märk att även Kinas HTR-PM får så hög temperatur att de kan producera elkraft (sluten bratonsykel i stället för öppen rankin med vatten) med nästan 50% verkningsgrad och vätgas med 60% verkningsgrad.
Detta är en av de anledningar som gjort att jag kunnat vara så spydig och bergsäker i min kritik av Kjell Aleklett som kostat så mycket då politiker och deras rådgivare är så obildade tekniskt att de tror på honom.
Andra är teknikutvecklingen vad gäller utvinning av okonventionell olja och tömning av reservoarer till 80% mot Kjells 25%… Samt inte minst underjordisk förgasning av kol som Storbritannien lär använda för landets stora fyndighet under Nordsjön.
Sverige kommer köpa av ett företag likt Terrestrial Energy, kanske nybörjarna TransAtomic eller rent av Kina. Det blir en jätte marknad för F-MSR som enbart drivs av att destruera dagens kärnavfall som så ofta lagras på kraftverken, därför tror jag att under 2030-talet kommer mobila bränslefabriker tas till kraftverk och F-MSR installeras där det redan finns all infrastruktur. Det är inte svårt att krossa bränslestavar och förgasa alla kortlivade fissionsprodukter, därefter finns bara uran (med högre halt U235 än naturligt) Neptunium, Americium, Curium och plutonium kvar. Perfekt att flurisera och mata en F-MSR med som då frigör mer än hundra ggr den energi den avfallsproducerande reaktorn gjort, se som exempel den metod Sydkorea och Kanada utvecklat som gör nytt kärnbränsle med denna metod runt 16% dyrare än junfruligt uran, med avfalsfonder betalas hela processen och energiomvandlingen blir en total vinst.
Globalt så duger ej detta men termiska saltsmältreaktorer m ed toriumcykeln skulle klara att skapa nog energi för en global välfärd till 2050 men då måste snabba natriumkylda reaktorer producera mängder med syntetiskt uran som startbränsle i enlighet med Indiens trestegs program där just detta steg startar nu.
http://en.wikipedia.org/wiki/India%27s_three-stage_nuclear_power_programme
Svårigheterna blir politiska som att frakta U233 till alla länder som behöver energi, torium däremot finns globalt så när de väl startat produceras nog nytt för att starta nya med ett antal årtiondens periodicitet.
Men jag tror att Kina kommer styra allt mer, med Indien och då kommer USAs värdelösa ickespridningsavtal från 1960-talet köras över. Märk att Israel, Sydafrika, Nordkorea, Indien och Pakistan skaffa kärnvapen trots det tandlösa avtalet. och snart Iran sen lär Saudi komma om de inte redan gör vad de kan, med Israels metod går ju inte anrikningen att avslöja genom energiförbrukningen som gascentrifuger om man vill bygga simpla uranbomber, Pu239 kräver neutronstrålning vilket inte heller är opuppnåligt med dagens kunskap och teknik, för de länder som vill.