Vi hör ofta i debatten att el från kärnkraft är dyr, betydligt dyrare än den el som produceras från vind och sol. Ingenting kan vara mer fel. Befintlig kärnkraftsel är betydligt billigare än el från både solpaneler och vindkraftverk. Jag har valt att utgå från två olika avhandlingar från KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) som belyser kostnaderna för el från kärnkraft, solpaneler samt vindkraftverk. Viktigt när man jämför kostnaderna från olika energikällor är att man även inkluderar kostnaden för bl.a. nätanslutningen (dvs. att dra elledningar till parker av solpaneler och vindkraftverk) vilket aldrig görs när man tex. säger hur billig sol och vindel är. Elnäten från våra befintliga kärnkraftverk och vattenkraftverk är sedan länge betalda medan kostnaden att dra el till parker av solpaneler och vindkraftverk är mycket kostsamma.
Produktionskostnad för befintliga kärnkraft är ca 25 öre/kWh sedan effektskatten på 6–7 öre/kWh togs bort (Karlsson T. och Torfgård L., 2018). I produktionskostnaden ingår även en avgift på 5 öre/kWh till avfallsfonden (en fond som skall finansiera att vi på ett säkert sätt kan ta hand om kärnavfallet samt demonteringen av kärnkraftverken), en liknande avgift saknas både för vind- och solenergi.
Tove Karlsson och Lovisa Torfgård kom fram till att produktionskostnaden utan subventioner var 61 öre/kWh för el producerad av solpaneler men då var inte kostnaden för nätanslutning/byggande av vägar till sol/vindels parkerna medräknad. En rimlig anslutningskostnad och byggande av vägar borde ge en 20 – 30 % högre kostnad vilket skulle innebära en produktionskostnad på 73 till 80 öre/kWh, dvs. ca 200 % högre än motsvarande kostnad för kärnkraftsel och då har vi inte tagit hänsyn till kostnaden för att ta hand om avfallet. Idag finns dessutom ingen metod att ta hand om uttjänta solpaneler som innehåller de giftiga ämnena bly, kvicksilver och kadmium.
I en studie av Anwar A. Menezes B. och Sheibeh presenterades Tabell 1 och Figur 2 publicerad av Energikommissionen. Tabell 1 visar att produktionskostnaden för vindel varierar mellan 51-79 öre/kWh mest beroende om det är land- eller havsbaserad vindkraft. I detta fall så är vindel mellan 100- 200 % högre än motsvarande kostnad för kärnkraftsel och då har vi igen inte tagit hänsyn till kostnaden för att ta hand om avfallet. Det finns idag inte någon metod att ta hand vindturbinbladen som betraktas som giftigt avfall. Bara i Sverige väntas cirka 1000 blad tas ur bruk från uttjänta vindkraftverk mellan 2020 och 2025.
Vi har alltså sett att vind och solel är 100-200% dyrare än el från kärnkraft. Om så är fallet så borde denna stora skillnad även påverka det elpris vi betalar (som förutom produktionskostnad också består av skatt och moms) och det är också vad man kan se.
Figur 3 visar hur elpriset till en början minskat under tiden Australien förlitade sig på att förbränna stenkol för elproduktion. År 2005 började man ersätta kolförbränning successivt med vindel vilket resulterade i kraftigt höjda elpriser.
Figur 4 jämför elpriserna i olika länder sammanställt av Judith Sloan för 2017. En stor anledning till variationen i elpris beror av hur stor andel av elen produceras av vind och sol (vilket dock inte framgår i figuren).
I figur 5 så kopplas informationen om elpriset för kund från Figur 4 till hur stor andel av den total elproduktionen (kärnkraft, biomassa, vattenkraft, kolkraft, naturgas, vind och sol) som kom från vind och sol. Liksom i Figur 3 så ser man tydligt att när andelen vind- och solel ökar så ökar också elpriset för kund. Danmark med 60 % av all elproduktion från vind och sol har ett 170 % högre elpris än t.ex. Ungern där 20 % av elen kommer från vind och sol.
Sammanfattningsvis kan man säga att de 100-200 % högre kostnaderna för vind- och solel leder direkt till betydligt högre elpriser för kund. Vi har redan lagt ner 6 av Sveriges väl fungerande kärnkraftverk genom politiska beslut, bla genom den speciella kärnkraftsskatten (som nu dock är borttagen) som gjorde kärnkraften olönsam.
Trenden i Sverige att fortsätta ersätta kärnkraft med vind och solel leder till ytterligare högre elpriser vilket kommer att bli förödande för den svenska välfärden då elintensiva företag ej kommer att etablera sig i Sverige. Ökade elpriser kommer också drabba framför allt de samhällsgrupper med låga inkomster och ”fattiga” pensionärer – är det ett sådant samhälle vi vill ha?
-
Tove Karlsson och Lovisa Torfgård, ”Produktionskostnad för el från kärnkraft och solkraft”, Kandidatexamensarbete, Bachelor of Science Thesis EGI-2018 TRITA-ITM-EX 2018:417
-
Energikommisionen, 2016. Promemoria om kostnaderna för nya elproduktionsanläggningar i sverige, u.o.: Statens offentliga utredningar.
Tack för ytterst saklig och förtroendeingivande redovisning! Dessa fakta MÅSTE bara komma i ljuset innan Sverige ”snurrat” sönder såväl en mödosamt uppbyggd samhällsekonomi och välfärd samt vår livsmiljö i form av natur och boendemiljö för folk och fä. Den biologiska mångfalden tål inte den skala av vindkraft som regeringen nu driver igenom med alla till buds stående medel – inklusive hetsjakt på oliktänkande som vi här på KU. Det är på tiden att regeringar förhindras köpa (förhandla) sig till makt, i såväl direkt som indirekt form (GD-utnämningar – som i princip inte är annat förtäckt MINISTERSTYRE), med extremistpartier som lever kvar nån i löjligt osaklig kärnkraftsnoja. Upp till kamp emot dårskapen!
Utvecklar mitt resonemang. Var det inte för att minska vårt oljeberoende (numera benämnd fossil energi) som vi under oljekrisen satsade stort på kärnkraft under 70-talet? Hur gick det egentligen? Har Ni läst någon utvärdering av det vägvalet? Så vitt jag har förstått gick det riktigt bra. Så varför duger plötsligt inte denna energiform när vi (visserligen av svårförklarlig skäl) plötsligt vill bli av med CO2 – förknippad med fossila bränslen? Är inte detta en intressant fråga så säg? T. o. m. IPCC rekommenderar ju kärnkraft 🤔
Anders, #2,
uppmaningen att ”lyssna på forskarna” gäller endast selektivt.
De vi ska lyssna på ska förespråka CAGW (fast kallat klimatförändringen [sic!]) och grön energi ([sic!] igen)
Annars är de inte trovärdiga.
Som svar på din fråga – jo, det fungerade utmärkt.
Tack Peter för en lysande pedagogisk analys.
Speciellt din figur nr 5 är ett avtryck från verkligheten som säger mer än 1000 ord. Jag ska dela ditt inlägg flitigt med alla som behöver ”undervisas”, inte minst politiker.
Mats, Bm 69
Tack Peter för en bra analys.
Danmark och Tyskland kan tjäna som avskräckande exempel mot vindkraftsutbyggnad tycker man.
Kan notera att idag ger vind elen stort överskott så vi kan exportera. Exportpriset är däremot lågt!
58 öre per KWh -ger enligt ovan vinst för KKV en förlust för vind elen. Fast de har väl sålt sin el till högre priser till naiva konsumenter, dvs du och jag via nåt företag som vill vara ”miljösmart”.
Vem betalar för nätanslutningen av nya kraftverk. Jo, jag inser att det är vi konsumenter, men är det via fakturan från elbolaget eller nätbolaget eller skattsedeln?
Det har diskuterats att nätanslutning av havsbaserad vindkraft skulle subventioneras men vad är det som gäller här?
Tack för bra och klargörande artikel. En till oerhört viktig aspekt att ta hänsyn till när det gäller kärnkraftsel är ju att elen finns där när vi behöver den, oavsett väder och vind.
Tack för en gedigen genomgång. Ska ge ett exempel på hur svårt det är att få till en ändring. Riksdagsman som jag pushat med fakta för att åtminstone stoppa havsvindkraften från att slippa anslutningsavgift. Där är teknikaliteter som gör att regeringen kan förorda en förändring i en förordning som möjliggör detta. Eftersom åtminstone (C) älskar vindkraft är det inte så lätt att få stopp på tokigheterna med hjälp av Riksdagen. I promemorian säger de själva att de inte vet vad det kommer att kosta!
I tillägg till ovanstående kommentarer vill jag be er att liksom Mats dela Peters pedagogiska och tydliga artikel så mycket ni kan
Eftersom jag har svårt att tro den kinesiska regimen om gott blir jag här konspiratorisk. De lär investera 16 miljarder (SEK tror jag) förmodligen i fastprisavtal som ligger på halva produktionskostnaden och ohindrat kan vräka ut överskottsel till men för styrbar baskraft. De behöver ju ingen gul arméinvasion som vi hotades med förr i världen. De knäcker vår industri med att hjälpa tokstollarna att förstöra för oss själva och sedan tar hand om industrin som inte längre kan vara här. Asiatiskt tålamod är inget skämta om. Särskilt en diktatur som uttalar ambitionen att vara mäktigast i världen 2050. Då är ju koldioxidneutralitet 2060 enkelt att lova. Kanske lite hårt skruvat, men inte på skoj.
Tack för bra artikel just-in-time. Har någon aktuella uppgifter på nyckelfärdiga priser på vindkraftverk och kärnkraftverk?
Här finns en jämförande kalkyl.
http://www.tjust.com/2021/energy/kostnad-wind-nuclear.jpg
http://www.tjust.com/2021/energy/kalkyl-kraftverk.xls
http://www.tjust.com/2021/energy/nuclear-compare-600.jpg
Tack Lars och Peter!
Intressant sista figur, Lars. Där framgår de enorma mängder betong som behövs både för vindkraft och vattenkraft som medverkar till högre koldioxidutsläpp per terrawattimme jämfört med kärnkraft. Märkligt tyst om detta (och även deponering av uttjänta vingar och solpaneler) när vi ska minska konsumtionen och vara så hållbara för att få ner klimatavtrycket.
Bra inlägg !
Skulle vara intressant att se en undersökning om vilka som äger vindkraften i Sverige och var ” vinsterna ” går som i den här bloggartikeln från 2014.
https://www.frojdh.se/2014/08/28/hundratals-svenska-skattemiljoner-till-vindkraftsoligarkerna/
Tack för ett bra inlägg just in time som jag tyckte passade bra efter det jag igår läste i Expressen utav Tekn Dr Göran Bryntse, som gjorde mig lite vilsen och beklämd.
https://www.expressen.se/debatt/nu-far-det-vara-nog-med-fulargument-for-karnkraft/
Han har också en blogg där han torgför sina idéer som man kan hitta en hel del stoff som bör bemötas.
All obrukbar mark och natur kring vindkraftverken har väl också ett värde och för att inte tala om vad stillestånd och brist på el, kostar. När man betänker alla nackdelar med sol- och vindkraften, så är det obegripligt att vi har en politisk ledning som riktar blicken bakåt i stället för framåt. Förebilden för vindkraften är de gamla vindkvarnarna som bildligt talat nu har hissats upp i luften. Knappast modernt jämfört med den högteknologiska kärntekniken som i sig är den ultimata framtiden för energiproduktion. Den politiska ledningens mörkande av alla problem kring den s.k förnybara elkraftsproduktionen måste bli en valfråga i nästa års val, för annars kommer vi att allt snabbare glida mot avgrunden. Vi behöver en ny riksdagsmajoritet som inser att framtiden för energiframställning inte är väderkvarnsliknande teknik, utan högteknologi i form av kärnteknik byggd på både fission och fusion.
Peter R.
I figur 5 jämförs elpriser inklusive nätavgifter och skatter för ett antal länder där fyra är med i den gemensamma elmarknaden NordPool och andra som England, Tyskland med flera är direkt sammankopplade med kablar till NordPool. Vi exporterar och importerar därför varandras elpriser i den utsträckning det finns kraftkablar mellan länderna.
Till stor del kommer därför jämförelsen i diagrammet att bli en jämförelse mellan skatter och subventioner i de olika länderna. T.ex. är elskatten för privatkonsumenter i Sverige söder om Dalarna 44,5 öre/kWh och för industrier 0,5 öre/kWh. Dessutom tillkommer i de flesta länderna koldioxidskatter eller avgifter för handel med utsläppsrätter. För koleldade kondenskraftverk motsvarar för närvarande kostnaden för utsläppsrätterna ca 25 öre/kWh.
Då det finns elöverskott t.ex. då det blåser mycket motsvarar elpriset inte heller hela kostnaden för elproduktionen utan enbart den rörliga kostnaden.
Av dessa skäl måste man ta jämförelsen i diagram 5 med en stor nypa salt.
Såg i bladet att Franska kärnkraftverken fått längre liv.
”Frankrike har 32 verk som är byggda på 80-talet, och de får fortsätta vara i drift ännu ett decennium. Därmed förlängs deras livslängd från 40 år till 50 år.”
300 TWh kärnkraftsel.
https://en.wikipedia.org/wiki/Energy_in_France#/media/File:France_Electricity_production_1981-2017_(EIA).png
# 16 Lars-Eric B Och man måste ta miljöpartiets klimat och energipolitik med en gigantiskt stor nypa salt.
Lars-Eric Bjerke,
ditt resonemang är korrekt, dvs. att det är många parametrar som påverkar elpriset. Men korrelationen i fig. 5 skulle aldrig erhållits om inte starkaste parametern på elpriset är just andelen vind och sol jämfört med total elproduktion. Om ditt resonemang skulle vara korrekt så skulle spridningen i data i fig. 5 vara mycket stor och man skulle inte kunna skönja den klara korrelation som fig. 5 visar. Såldes är det absolut starkaste parametern som påverkar elpriset andelen vind och solel jämfört med total elproduktion. Fig. 3 visar samma sak. Det finns också resultat från USA där man ser att elpriserna i CA ökat mycket jämfört med övriga USA då man i CA ersatt framför allt kärnkraft med sol/vind och naturgas.
#14 Adepten
Intressant att denne Bryntse ”suttit i Svenska Naturskyddsföreningens styrelse och varit ordförande i Dalarnas Naturskyddsförening”. Anlitas som ”expert” i statliga utredningar. Vilka styr miljö och klimatfrågorna i Sverige? Inte svårt räkna ut att karln är miljöpartist. Dvs ännu en politisk aktivist som media använder som något slags objektivt orakel.
http://www.goranbryntse.se/
Det är för övrigt samma förfarande som DDR ägnade sig åt.
Lasse,
i USA har många reaktorer som urspungligen hade en beräknad livslängd på 40 år fått förlängd livslängd av USA kärnkraftsmyndighet (NRC) till både 60 och 80 år. Nästan alla komponenter byts ut succesivt i kärnkraftverk så den verkliga livslängden på en reaktor är betydligt längre än 40 år
Tack till er alla som uppskattar värdet i informationen i min artikel. Det kommer dock alltid finns förnekare, oberoende av hur tydlig informationen är. Dessa kommer man aldrig kunna påverka. Dock är det viktigt att dela och sprida informationen till andra som fortfarande är öppna för ny saklig information/Peter
Anders #2
Bra påpekande. Det gick ju utmärkt att minska oljeberoendet och ersätta olja för uppvärmning med el och värmepumpar. De stora förbrukarna ställde om till kol som senare blivit torv och till sist flis.
Drivkraften då var att minska beroendet av olja och det är inte lika med att minska CO2-utsläpp.
Omställningen gick i stort sett bra och har gett förändrarna blodad tand, så att det idag verkar vara en kamp för att bara bli beroende av sol och vind.
Så länge kostnaden sjunker eller förväntas sjunka fungerar det. Det återstår att se om det lyckas hela vägen. Det finns ju ingen garanti för att råvarupriserna långsiktigt håller sig på låg och sjunkande nivå.
Kinas engagemang i Afrika kan t.ex. väcka en del oro.
Lars Cornell.
stort tack för bra information via dina länkar.
#16 Lars-Erik
Figur 5 visar varför vi importerar dyr kolkraftsel när väderkvarnarna inte producerar. Danmarks skatter på el måste vara enorma eftersom el från väderkvarnar är billig eller hur?
Vindel 3MW kostar 50miljoner
Kärnkraftsel 1.000MW kostar 50 miljarder
,,
siffrorna ovan visar inte alls detta……
#19 Peter R och Ivar Andersson
”Men korrelationen i fig. 5 skulle aldrig erhållits om inte starkaste parametern på elpriset är just andelen vind och sol jämfört med total elproduktion. ”
Det diagrammet anger är inte andelen el från vind och sol utan installerad effekt. I Sverige var andelen vindkraft av total elproduktion 12 % år 2019. Det är ju produktionen och inte installerad effekt som främst påverkar priset.
Av ”Kotrollrummet” på Svenska kraftnäts hemsida framgår elkraftens vägar och också elpriserna. Man ser där att elprisena under normala förhållanden är identiska mellan södra Sverige, Själland och södra Norge.
Jag är liksom du förespråkare av att utveckla kärnkraften i Sverige, men jag tycker inte att man bör använda diagram 5 för att motivera detta.
https://www.svk.se/drift-av-transmissionsnatet/kontrollrummet/
14 Adepten
Men Göran Bryntses storverk var väl det här
” Deltog under 1990-talet i IEA:s expertgrupp för energisnål teknikupphandling, vilket t.ex. resulterande i kopiatorer som var 75 % energisnålare än tidigare.” (från GB:s hemsida!)
Referensen http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1236618/FULLTEXT01.pdf
verkar lite galen. I figur tre verkar solelen stå för 10% av elen 2016, möjligen ska det vara vindel? Solelen stod 2020 för 457677076 kWh i promilleland m.a.o.
#26 Björn
Intressant eftersom det ger samma kostnad för KWh/h
1000 st 3 MW vind kraftverk ger med 30% verkningsgrad
samma energi som ett KKV
Sen måste vi räkna med att de 1000 vindkraftverken behöver backup vilket inte är gratis.
Nackdelen med ny kärnkraft är att det är så stor osäkerhet med alla tillstånd. Jag skulle vilja se en förlängning av bef reaktorer.
Hej Håkan,
i studien för solenergi så har man utgått från ca 12 % verkningsgrad, dvs. 12 % av installerad kapacitet, se Tabell 8 , sid. 45. Verkligheten ligger på ca 10 %, se https://ourworldindata.org/grapher/solar-pv-energy-consumption-vs-solar-pv-capacity. För vindel så är siffran ca 25 %, https://ourworldindata.org/grapher/wind-energy-consumption-vs-installed-wind-energy-capacity, där man i KTH studien antagit 33 %. Det innebär att vindelen är ännu dyrare än jag rapporterat i min artikel.
Hej Björn,
verkningsgraden för vindel är bara 25 %, se tex. https://ourworldindata.org/grapher/wind-energy-consumption-vs-installed-wind-energy-capacity. Men de som förespråkar vindel tar bara i beaktande ett fåtal vindkraftverk som står bra för vinden vilket ger värden på 30-33 %. Om man räknar på ett medelvärde för alla vindkraftverk i Sverige blir det 25 % verkningsgrad.
#20 Simon
Göran Bryntse är en fd vänsterpartistisk politiker som ha varit ordförande i ”Folkkampanjen mot kärnkraft – kärnvapen”:
http://flamman.se/a/nu-kan-nya-karnkraftverk-byggas
Någon som är förvånad att han argumenterar mot kärnkraft?
#30 Lasse
”1000 st 3 MW vind kraftverk ger med 30% verkningsgrad
samma energi som ett KKV”
De senaste åren har dagens höga landbaserade vindkraftverk haft en verkningsgrad kring 40 %. Å andra sidan har nybyggda gen. 3 och 3+ kärnkraftverk en märkeffekt av 1200-1600 MW och en tillgänglighet av ca 90 % så din jämförelse är god.
Sen bör man på något sätt värdera tillgänglighet.
Det kommer nog att byggas många vindkraftsmonster i Norrbotten. Blir det som förre landshövdingen anser så kommer det att byggas 10 Markbygden. Det ska förbrukas enorma mängder el dom kommande åren. Bara LKAB kommer att förbruka betydligt mer än det överskott på el som finns nu. Utöver det Hybrit, Northvolt, stålverket i Boden, tredje facebookhallen i Luleå. Och en mängd nya elfordon. Det återstår att se om alla dessa megasatsningar blir av. Men blir dom det gäller det nog att bygga mer än 10 Markbygden.
#33 JP
Bra grävt. Det ante mig att karln höll till på den politiska vänsterkanten även om jag antog att det var MP. Skillnaden är visserligen hårfin.
Mycket bra information!
björn st wiklund #26
Du är så kortfattad att jag inte förstår vad du vill ha sagt.
Lasse #30
Du har gömt bort att avskrivningstiden skiljer MYCKET mellan kärnkraft och vindkraft.
Du tar upp att vi med vindkraft behöver dubbla elalstrande system och det är dyrt. Med kärnkraft behöver vi bara ett. Bra att du tar upp det.
#34 Bjerke mfl
Kapacitetsfaktor, inte verkningsgrad
#27 Lars-Eric
Du svarade inte på hur höga skatterna på dansk vindkraftel är. Figur 5 visar att dansk el är dyrast och det måste bero på skatterna eftersom vindkraften är sååå billig.
Något som jag finner lite märkligt är att sådana som Bolund med gelikar argumenterar mot kärnkraft genom att anföra ekonomiska argument.
Själv begär han att världen skall genomföra olika slags åtgärder som kommer kosta miljarders miljarder i hopp om att tygla en spårgas.
Men en i princip koldioxidfri energikälla tycker Bolund skall vara lönsam?
Får inte ihop det.
OT: bara tvungen dela detta:
https://www.youtube.com/watch?v=ZV_NJdVtxqs
Klok karl den där Sauk 🙂
#40 Ivar Andersson
90 % av den svenska elproduktionen säljs på NordPool. Liknande gäller för övriga Norden plus Balticum. Därför har södra Sverige nästan alltid samma elpris som t.ex. Själland.
Priset på elen i Själland beror därför bara i ringa grad på hur mycket vindkraft man har installerad. Om något så sänker vindkraften priset då det blåser mycket, eftersom vindkraften har låga rörliga kostnader.
Spotpriset på el 2020 var ca 25 öre/kWh. Enligt diagram 5 var priset på el inklusive vinster, nätavgifter och skatter i Danmark 270 öre/kWh. De senare var alltså 245 öre/kWh.
Peter R.
I ditt inlägg jämför du kostnader för befintlig kärnkraft och vindkraft. Det är ingen tvekan om att det är lönsamt att driva befintliga kärnkraftverk i många år till och dessutom är det sannolikt lönsamt att återstarta Ringhals 1 och 2. Det tar dock ganska lång tid att förbereda dessa för fortsatt drift i kanske 20-40 år. Inte minst tar det lång tid att köpa anrikat uran och tillverka bränsle.
För ny elproduktion kostar kärnkraft ca 50 öre/kWh i Asien och 100 öre/kWh i Europa för enstaka projekt. Vid stora beställningar och serieproduktion blir kostnaderna betydligt lägre. Så länge dagens marknadsregler inte värderar tillgänglighet blir det svårt för ny kärnkraft att konkurrera både med ledtider mellan beslut och produktion och med pris. Vid jämförelsen för framtida elproduktion bör du beakta kostnader och kapacitetsfaktor för ny vindkraft t.ex. i Norrland (ca 40 % kapacitetsfaktor) och inte för befintlig vindkraft.
Inom överskådlig tid blir det nog svårt att i Norden gå från en avreglerad marknad till en på något sätt reglerad marknad som prissätter tillgänglighet.
L-E B #43
270 öre! Rena reapriset, tror jag låg på 273 senast jag iddes räkna. Rena turen att jag är pensionär och självisolerad t.f. av coronan, skulle jag äta lunch och middag ute kulle jag nog kunna pressa upp priset till 300 öre. Har funderat på en infravärmare till balkongen, sätter jag ut en palm där och kör värmaren konstant halva året borde jag kunna pressa ner priset lite, men det ska vara en värmare med rejäl effekt så att det biter. Ska jag hjälpa till att finansiera anslutningen för havsbaserad vindkraft också lär jag spräcka trekronorsvallen oavsett.
Peter R.
”…samt demonteringen av kärnkraftverken), en liknande avgift saknas både för vind- och solenergi.”
Samtliga vindkraftsprojekt i Sverige har sedan länge varit tvungna att fondera pengar för demontering.
”…(dvs. att dra elledningar till parker av solpaneler och vindkraftverk) vilket aldrig görs när man tex. säger hur billig sol och vindel är.”
Kraftverksägaren betalar kostnaden för nätanslutning i Sverige.
#46 L-E B
Vi uttagskunder i elnätet får betala förstärkningen av snitt 2 (75 Miljarder) samt nya och stärkta utlandsförbindelser. I bägge fallen för att överföra överskottsel från vindkraft, som alltså subventioneras i detta avseende. Vindkraft drar på när det råkar blåsa, utan koppling till lasten. I planerbar elproduktion ökar man pådraget när det är påkallat av ökad last.
# 45 Lars-Eric B Det är verkligen dags att upphöra med utbyggnaden av vindkraften. Som pitebo protesterar jag å det kraftigaste mot byggnaden av markbygden. Hoppas verkligen att förre landshövdingen inte får rätt när han säger att det behöver byggas 10 Markbygden i Norrbotten. Tycker du också att det ska byggas 10 Markbygden i Norrbotten.
#48 Daniel Wiklund
Håller med. Förödelsen av landskapet framgår tydligt här:
https://www.hitachiabb-powergrids.com/se/sv/news/local-news/web-stories/nu-sakras-elkvaliteten-i-storsta-vindkraftparken
Man tvingas nu också installera elektriska filter för att inte sprida dålig elkvalitet, övertoner och resonanser.
#49 BD Nille
Om jag förstår det rätt, bekostar vindkraftägaren Markbygden filteranläggningen och transformatorstationerna. Landskapspåverkan är förstås svårt att prissätta precis som för vattenkraften. Till skillnad mot vattenkraften får ofta markägaren hyfsat betalt ca 4 % av produktionen.
#50 Lars-Eric Bjerke
Självklart bekostar vindkraftägaren, eller i detta fall deras bildade nätbolag, dessa anläggningar – de ingår ju i och är en del av vindkraftparken.
Men kostnaderna som uppstår i stamnätet pga vindkraften hamnar på alla svenskars elnätsfakturor, trots att minst 80% av vindkraftselen går på export.
Med sådana subventioner, och tidigare även via elcertifikat och investeringsbidrag, kan förstås vindkraften köpa enskilda markägares godkännande.
Jag tycker menar att en sådan förmögenhetsöverföring från svenska folket till vindkraftsbolag och enskilda markägare är motbjudande.
Det svenska stamnätet är i huvudsak ämnat att överföra elproduktion mellan olika landsdelar, eftersom produktionen till stor del inte finns där belastningen är lokaliserad. Kostnaderna för stamnätet borde därför till största del belasta produktionsanläggningarna. Så var det före avregleringen 1996, men inte nu.
Ja, vattenkraften har haft stor påverkan på landskapet inte minst i Luleälven. Men reglerkraft måste vi ha. Alternativet är fossil reglerkraft.
Hej Peter R. Från surgubbe. ”Kärnkraft är billigast”. Det tror jag inte alls. Kol (vad gör kineserna), naturgas och troligen t o m olja kan konkurrera (visst tar de slut men det är en annan fråga). Som i dag inte verkar ha problem vid 25 öre kwh. Jag förstår inte ditt upplägg. Kurvor med statistik, gravt kontanimerade med nationella skatter/avgifter. Och utanför analysen, ränteosäkerheter, avskrivningstider, tekniska livslängder, ekonomiska livslängder osv. Och din referens till examensarbeten, det går tretton på dussinet, som du kallar avhandlingar. Peter, ingen med ansvar för faktiska beslut i dag om elproduktion kan väl ha nån nytta av och ta din beskrivning som utgångspunkt. Och väldigt underligt, här på bloggen, en massa hatten av för detta. Underligt. Surgubbe.
Tillägg om reglerkraft: Det går att ha både lastföljning och frekvensreglering även med kärnkraft. Det har inte behövts i Sverige. Men i Frankrike, med högst andel kärnkraft i världen, tillämpar man detta.
https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/19886/lastfoljning-i-karnkraftverk-elforskrapport-2012-08.pdf
# BD-Nille
jo, fossil reglerkraft är definitivt ett alternativ. Vi pratar nu om kanske mindre än 10 procent av årsförbrukningen.
# Eilif
Absolut. Fossil energi har tjänat människan väl, lyft henne ur fattigdom, usla arbetsförhållanden, och byggt välfärden som vi känner den. Gäller dock att ha bra rening från stoft, svaveldioxider mm.
Av fig 1 kan man se att det blir dyrare att producera el i stora vindkraftverk jämfört med små. Man kan lätt inse att det bör förhålla sig så eftersom materialåtgången i princip ökar med kubiken av bygghöjden, medan effekten endast ökar med kvadraten av densamma. I viss mån kompenseras dock detta av att det blåser mer högre upp, men knappast så mycket mer att det kan kompensera fullt ut. Det bör inte vara så svårt att räkna ut den mest ekonomiska bygghöjden, men görs det? Det förefaller som man bara vill bygga större och större, sannolikt för att det ger mer pengar till investerarna och imponerar mer på den kader av okunniga politiker som ska fatta beslut om eländet. Det torde stå klart för alla självständigt tänkande individer att dessa vindkraftverk är ett gigantiskt slöseri med allmänna medel och tillika ett stort hot mot miljön.
Lasse
Livslängden på en vindsnurra är max 20 år hittills iaf….. en reaktor snurrar 60 år….. just saying… osså reservkraften där ja…..
Och detta ska man få höra av ett par centerpartister.
https://www.dn.se/debatt/energiministern-ar-ansvarig-for-att-svenska-kraftnat-ligger-efter/
EU-direktivet låter ju tjusigt men både den här regeringen och centerpartiet verkar ha en vriden tolkning av det.
Fantastiskt bra och artikel av Peter Rudling. Att kärnkraft är säker, billig och har hög tillgänglighet det har vi, som är intresserade av energifrågor vetat länge. Det är bara våra dåliga politiker, högröstade samhällsdebattörer och förstås miljöpartisterna, som utifrån bristande naturvetenskapliga kunskaper och diverse agendor agiterar mot kärnkraften.
De har fullt upp med tjatet om att det antropogena utsläppet av CO2 är huvudingrediensen i den globala uppvärmningen, vilket det inte finns något vetenskapligt bevis för.
Det finns däremot mätningar som visar att antropogena utsläpp av CO2 har en ytterst marginell inverkan på klimatet, så allt tal man hör och ser i SR och SVT om dyra satsningar för att minska CO2-utsläppen är inget annat än kapitalförstöring. Ett av de värsta är kolfri framställning av stål.
Mange tak for god gennemgang! Kan bare sige gør IKKE som Danmark vind og sol er ikke en god løsning!
Desværre mener vores politikkere at kernkraft er dyrt, derfor er denne saglige gennemgang god!
Tak for det
Varför får inte kolkraft vara med i betraktelsen. Kol är i alla avseenden överlägset; inte minst ur säkerhetssynpunkt. Kol kan lagras i hur stora kvantiteter som helst; hur länge som helst. Kärnkraft tvingas man ställa av i hotfulla lägen. Men vindkraft skall vi nog avveckla så fort som möjligt. Sen borde även ny kärnkraft vara med i analysen.