Nio tiondelar av Jordens befolkning bor på norra halvklotet. Där finns de stora landmassorna. Därför gäller pågående klimatdebatt främst norra halvklotet.
Där finns också de flesta landbaserade mätstationer, som mäter atmosfärens marknära temperatur. Främst på lättnådda platser i världens välståndsländer.
Södra halvklotet och fattigare länder har ont om mätstationer. Men 71 procent av Jordens yta är hav, varav mest på södra halvklotet. Där mäts temperaturen nära havsytan från fartyg och bojar i haven.
Men det blir färre och mindre tillförlitliga mätningar. Därför beräknas en global medeltemperatur främst som medeltalet av vad som mäts på norra halvklotet.
Men globalt växlar temperaturen från över 50 plusgrader i torra sandöknar till under 90 minusgrader i det inre av den gigantiska isöknen Antarktis.
Temperatur och nederbörd växlar kraftigt mellan regioner och på olika sidor av berg och vatten. Att alls tala om en global medeltemperatur är därför meningslöst.
Det finns ingen global medeltemperatur. Den är bara medeltalet av vad som råkat mätas – och används för att skrämma folk med fullkomligt naturliga växlingar.
Nu är Solens magnetiska aktivitet lika låg som periodvis under Lilla Istiden. Det släpper in mer kosmisk strålning med mer molnbildning och nederbörd.
Det kyler atmosfären. Snabba jetströmmar börjar gå i bukter och släppa in varm luft från söder eller kall luft från norr – och omvänt på södra halvklotet.
Det ger större temperaturskillnader med oro i luften och starkare vindar. Precis vad världen upplever nu. Det förebådar kyligare klimat framöver. Inget att se fram emot – men väl att planera för.
Den stora risken är inte värme utan kyla.
Tege Tornvall
Global medeltemperatur
Mäts ju sedan 1979 med satellit. Ingen skillnad i antalet mätpunkter NH mot SH.
Går ju dela in klotet i små rutor och beräkna matematiskt medelvärde. Signifikans? Ska ju kunna visa en långsiktig trend.
Kommentar Tege?
Skillnaden mellan markbaserade mätningar och satellitmätningar inte inte heller överdrivet stora.
https://en.wikipedia.org/wiki/Satellite_temperature_measurements#/media/File:Satellite_Temperatures.png
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aafd4e/pdf
Håller inte med. Satellitmätningar och inte minst de från UAH är en välsignelse och även om de inte skulle vara perfekta är de de bästa och mest exakta instrument vi har för att följa klimatets rörelser. Sannolikt enda sättet att avslöja klimatbedrägeriet långsiktigt så att tom journalister och politiker förstår och avslöjas, och kanske redan inom kort.
Jag förstår faktiskt inte anledningen varför klimatupplysningen skall publicera något som detta. Självklart kan man beräkna Sveriges, Europas eller jordens medeltemperatur liksom man kan beräkna medelåldern på alla svenskar eller för den delen medelåldern på alla innevånare på jorden.
Idag mäts och registreras temperatur och andra meteorologiska parametrar praktiskt taget kontinuerligt över hela jorden från jordytan till 60 km höjd och det är detta som atmosfärfysikerna eller meteorologerna använder i sina studier.
För det senaste halvseklet då det finns tillförlitliga observationer för hela jordatmosfären vet vi till exempel att uppvärmningen har varit störst för norra halvklotets landytor med cirka +2°C medan för större delen av södra halvklotets havsytor temperaturen knappast har stigit alls. Dessa data finns tillgängliga inom EU:s Copernicusprogram som för den delen ger precis samma resultat som satellitmätningarna från UAH.
Jo, visst beräknas en global medeltemperatur med flera källor. Men den som råkar befinna sig i en solstekt sandöken eller på en isvidd i polartrakter är föga hjälpt av någon medeltemperatur. Visst är min skildring överdriven och ofullständig. Min poäng är att få i verkligheten faktiskt lever med denna medeltemperatur. De flesta lever varmare – och några kallare. De flesta föredrar den värme som alarmister varnar för.
När medeltemperatur används som referens i diverse studier som verktyg för att pressa ut klimatpengar är det fel.
Frågan är ju då, när i tiden har jorden den ”rätta” meddeltemperaturen och vem kan säga att det ena är bra och det andra är dåligt?
pa
Jag tror faktiskt inte att de myndigheter som beviljar forskningsanslag för klimatstudier knappast baserar sitt ställningstagande enbart på uppgifter om jordens medeltemperatur och dess ändring. Om så skulle vara fallet vore jag tacksam för en faktahänvisning.
Det är viktigt med kritik men om den är osaklig och saknar grund eller är helt trivial och fjollig som i det aktuella inlägget så blir tyvärr effekten av kritiken den motsatta.
#7
Parisavtalet är ju ett bevis på att medeltemperaturen används!
Vi tål 1,5 men kommer att brinna upp om vi når 2!
NASA hade en kampanj där de jämförde jorden med en människa och pekade på hur illa det blir om feber över 40 grader uppnås. Så nog används medeltemperaturen i olika sammanhang.
Även i inlägget #4 kommer 2 grader som ett mått på vår påverkan i NH. Studerar man detta (http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php)så är det en höjning från -30 till -28 som sker (typ) vintertid eftersom det har blivit mer väder och fukt medför högre temp då.
Willis E har en betraktelse hur modellernas utfall varierar.
Med start 2012 spår de en ökning på +1 till +1.8 grader tom 2020 .
En variation på 0,8 grader på 8 år!
https://wattsupwiththat.com/2022/02/03/into-the-black-box/
LB #7,
Det är nog värre än så; de baserar sina forskningsanslag på vad det har HÖRT om den globala temperaturen. De flesta har ingen aning om de olika dataserier som finns tillgängliga utan förlitar sig på vad SvT och DN påstår. T.ex. att GT ”accelererar snabbare än någonsin”, osv. Myndigheter, såsom universitetsledningarna, inrättar tjänster och centrumbildningar på löpande band.
För oss här på KU är det ju välkänt att medelvärden ofta baserar sig på radikalt olika mätdata där man slår ihop t.ex. ekvatorn med polarområdet. Därmed har det föga relevans för en enskild plats.
Det finns ju temperaturavläsningar som är gjorda av människor. Tex familjen Bohnsacks avläsningar på skurholmen i Luleå. Kl 8 varje morgon. Som började 1921. Medeltemperaturen för januari är minus 9,9. Varmaste året var, hör och häpna, 1925 med minus 2,4. Näst varmaste var 1973 med 3,2. Tredje varmaste 1934 med 3,5. Den globala uppvärmningen är inget att vara rädd för. Om man inte är så lättskrämd som Rockström. Jakten på koldioxiden är fullständigt meningslös. Kallaste åren var 1987, 1985 och 1966. 18,7 18,2 och 17,1. Minns mycket väl dom kalla åren. Därför att sträng kyla komplicerar livet på många sätt. Det gör inte värmen.
Högre global medeltemperatur innebär en mer utjämnad temperaturfördelning mellan högre och lägre breddgrader. Haven vid Ekvatorn håller en temperatur som inte går över 30 grader p.g.a. molnbildning och åskväder och nederbörd som kyler ner havet igen.
I nästan varje programinslag (reklamen inte undantagen) i radio och TV möts man av ”klimatomställning”, att vi måste ställa om samhället. Vi måste klara 1,5 graders-målet. – Varför måste vi det? Vad är det som hotar? Och hur stor betydelse har CO2 jmf med andra faktorer för klimatet?
Och vad kostar det? Och vad är det som skulle kosta att inte ställa om?
Nog kan man påstå att de föråldrade marknära temperaturmätningarna har tjänat ut. Är mätpunkter och dess mätvärden tillförlitliga med alla korrigeringar och homogeniserar som slutligen spär ut verkligheten. Skall man tala om global medeltemperatur, är de satellitburna mätningarna det närmsta man kan komma ett syntetiskt värde. Detta värde påverkas av alla delar av jordens yta och då är väl den observation som görs från satelliter den enda förutsättningen för en objektiv global temperatur.
#7 7. Jag anar hos Lennart Bengtsson en outtalad syn att jag som icke-vetenskapare borde sitta ned och hålla tyst. Det anser dock inte jag. Vi menar ju båda att klimatlarmen är överdrivna och illa grundade och skriver för att bemöta dem. Lennart på sitt sätt och jag på mitt.
Jag försöker få en bredare publik att förstå sammanhangen utan att krångla till det. Som flera kommentarer här visat, tillmäts ju en uträknad eller påstådd global medeltemperatur en kraftigt överdriven och ofta missförstådd betydelse.
Själv fruktar jag kyla mer än värme. Fler flyttar till värme än till kyla. Mer värme och koldioxid stimulerar växtlighet och grödor. Lilla Istiden var periodvis besvärande kall med missväxt, nöd och svält.
Under samma perioder rådde också minskad solmagnetism med ökad kosmisk instrålning: Oort, Wolf, Spörer, Maunder och Dalton minima. Nu är solmagnetismen åter mindre med ökad kosmisk instrålning, påvisat inte bara av Svensmark m. fl. utan konstaterat också av NASA.
Detta tycks Lennart Bengtsson inte godta – kanske för att det är svårt att datormodellera. Men verkligheten finns – och fanns – även utan datorer. Jag håller mig till och informerar om verkligheten.
Den kanske största invändningen mot användning av medeltemperaturen är att det är ett uselt mått på energiinnehållet i en atmosfär med starkt varierande mängder vattenånga, där atmosfärens specifika värme kan variera nästan med en faktor 2. Det är därför det blir 50 grader varmt i Sahara men bara 35 i Amazonas.
Sedan är ju den ”klassiska” definitionen av medeltemperaturen rätt skakig, nämligen medelvärdet mellan den högsta och den lägsta temperaturen under dygnet på en höjd av 1,5 meter över den lokala markytan. Utom till havs (70 % av ytan) där man av praktiska skäl använder ytvattentemperaturen istället.
Satellitmätningarna är definitivt att föredra, även om det finns problem även där.
Kan det anses vara vetenskapligt fastställt att uppvärmningens fördelning mellan norr och syd beror på fördelningen land och hav?
För övrigt hörde jag att Rockström numera är mest orolig för den snabba uppvärmningen i havet.
Jag antog att detta berodde på att uppvärmningen på land går för långsamt, för att han ska kunna skrämmas med den.
Eller ligger det något i detta?
Att mäta en riktig och exakt medeltemperaturer på marknivå över ett stort landområde är nog ganska svårt.
Jag bor i västra Karlstad och jobbar i Grums västerut, c:a 25 km enkel väg på E18, bilens yttertemp.mätare kan svänga upp å ner med 3 – 5 grader eller mer i bland längs vägen jämfört med tempen vid start och mål.
Haft flera olika bilar med mätare som visat liknande tempsvängningar längs vägen.
Närmsta officiella meteorologiska mätstation ligger nordväst om K-d vid nya flygplatsen, sedan så har vägverket en station på E18 drygt 10 km väst om K-d pga att det är en känd köldhåla vintertid.
Blir nog svårt att räkna ut medeltempen för ett stort område väster om K-d, säkert liknande i övriga Sverige eller Världen.
Jag har just upplevt vädret live. Det rekommenderas. Modeller i all ära men vädret ska helst upplevas live. Var ute på cykeltur redan kl sju, innan snöovädret tilltog. Har redan skottat ett par dm snö, och det kommer mycket mera. Men jag kan ju tänka att det på annat håll inte kommer mer än ett par cm snö. Så genomsnittligt så är det inte så farligt. Men alla strävar vi väl att vara lite mer, några mycket mer, än genomsnittet. Så vad är den genomsnittliga intelligensen globalt sett. Har den ökat eller minskat till följd av den globala uppvärmningen.
Det är väl inte värmen i sig som är problemet utan vad det för med sig i ex djur o natur, issmältning osv. Det är väl där som oroligheten finns. Sen att vi alla kanske fördrar lite värmare på sina håll är väl ok.
Att det är svårt att fastställa en medeltemperatur är vi tydligen eniga om. Och det är inte heller viktigt – varför skulle det vara så?
Det viktiga är förändringar, korta och långa trender. Har man ett fel vid en medelberäkning och samma fel vid andra medelberäkningar så kan trenden fastställas med god noggrannhet och det är den som är viktig.
Så frågan kokar ned till, har vi samma fel vid medelberäkningar olika månader, år och sekler?
#18 L
Då borde värmen vara välkommen då kylan dödar det mesta levande, det är ingen hemlighet att naturen trivs bättre vid högre temperaturer
#4
UAH anger väl ca +1 C för norra halvklotets landområden under de sista 50 åren (trend 0.19C/dekad) ? Inte +2 C.
Leker lite med denna:
https://www.windy.com/sv/-Visa-l%C3%A4gg-till-lager/overlays?currents,62.462,-0.703,5,i:pressure,m:fvVafsX
Och filosoferar över klimatfrågan.
Är det inte så att allt fler lever i ökat välstånd och i städer-där bara UHI gör att de får det några grader varmare än på landsbygden, framförallt mindre kyliga nätter!
Vi har fått mildare vintrar.
Vem skadas av detta?
Alla typer av satellitmätningar ligger i händerna på aktivister och klimatfanatiker. VI KAN INTE LITA PÅ DE MÄTRESULTAT DESSA SEDAN PUBLICERAR!
#22 Lasse ”Vem skadas av detta?”
– Charlotte Kallas, skidåkare.
– Hannes Nyberg och Moa Jörnmark, journalist SVT
– Erik Kjellström, professor SMHI (som överdriver)
#24
Vad exakt på Charlotte Kalla kan skadas? 😊 (f´låt)
Härom dagen hade jag nöjet att hänvisa till Gustaf Fröding, så här kommer en av hans klokskaper:
”Dock syns mig sällsamt, att det enda sanna
så underbart kan byta form och färg.
Det, som är sanning i Berlin och Jena,
är bara dåligt skämt i Heidelberg.”
Roland Solomonsson [23]; Du menar väl inte att Roy Spencer och John Christy är klimataktivister? Det går ju inte att tolka på annat sätt. Skulle denna teknikintensiva satellitteknik ligga i händerna på klimataktivister?
# 14 tty
”Den kanske största invändningen mot användning av medeltemperaturen är att det är ett uselt mått på energiinnehållet i en atmosfär….”
En av dessa ögonöppnare som gör denna blogg så berikande och rolig att följa. Då och då tas det ju upp att man bör förstå termodynamik. Att säga ”energiinnehållet i en atmosfär” är ju ett annat sätt att säga det men för mig mer rättframt. Ett ”oops” helt enkelt.
Det första jag tänker på att är det omvända till exemplet begränsad högstatemperatur i tropikerna med hög fuktighet och betydligt högre temperatut i torra öknar. Jag tänker att vid minusgrader och givet ett visst i energiinnehåll i luften så blir det varmare om luftfuktigheten är högre.
Denna blogg har ju tagit upp att det framförallt är vintrarna som blir varmare inte somrarna. Om det skulle vara så att det generellt skulle vara mer vattenånga i luften så blir det ju mer av typ ”kustklimat” som dämpar både kyla och värme. Skulle det vara mer vatten i luften (och det borde det väl finnas data på) och vi kan konstatera att varmare vintrar men stort lika varma somrar så skulle man kunna dra slutsatsen att energiinnehållet i luften har ökat.
Men….det andra jag tänker på är ju att det finns energi i luftrörelser också, dels generellt när en stor luftmassa rör sig utmed jordytan men också i den turbulens som skapas i friktionen mot marken. I det turbulenta gränsskikt som bildas är det ju dessutom en transport av värme vertikalt upp i atmosfären. Vind kyler.
Sedan uppstår det ju turbulens genom konvektion. Moln t ex innehåller en stor mängd energi i form av stor- och småskalig turbulens.
Så jag tänker mig att om det generellt är mindre luftmasserörelser (vind) över klotet givet ett visst energiinnehåll så blir det varmare. Likaså mindre av moln borde ge varmare temperatur bara utifrån antagandet att det finns mindre av rörelseenergi i atmosfären i form av turbulens. Sedan har jag ingen uppskattning hur stor skillnaden skulle vara mätt i temperatur.
Björn #27
Dessutom brukar dom två bli anklagade för precis raka motsatsen. Det gör mig förvissad om att vi kan lita på just dom två.
Just nu skolstrejkar Greta i Jokkmokk. Vilken skola Greta går i berättar inte kuriren. Hon strejkar för klimatet. Vad kan då gå fel. Hon kanske kan hjälpa nån pensionär med snöskottning. Det är snöstorm i Jokkmokk.
Javisst har den globala temperaturen höjts senaste seklet. Läs Kullman, men även hans bedömning såsom klimatförbättring. Exakta orsaken är dock ej säkert definierad., till största delen förmodligen naturlig
Och vad skulle ytterligare 1 Celsius innebära ? Säkerligen ytterligare förbättring. Vilket har beskrivits i ett otal vetenskapliga artiklar. och även inses av historik.
Jensen, troligtvis så berodde Lilla Istiden på minskad solaktivitet och stora vulkanutbrott i kombination så visst är det faktorer som människan inte kan påverka. Varifrån kommer den här vanvettiga tron att en spårgas i atmosfären som CO2 kan påverka klimatet ens mätbart? Den troliga förklaringen är givetvis att politikerna upptäckte en helt ny skattebas i CO2 för att skinna folk på mera pengar! Och ett sätt att öka sin egen makt på! Samtidigt ska man ska ha klart för sig att politiker har ett sjukligt begär och kontrollbehov att styra över folks liv!
Räkna på jordens medeltemp måste vara det mest menlösa och intetsägande,ever.
Tänk ifall processkemisterna skulle styra destillationskolonnen efter medeltempen?
Medeltempen är ett nutida påhitt avsett för de som inte vet bättre.
#30 Daniel Wiklund
Passa på att berätta för lilla Greta att Jokkmokk innehade det svenska rekordet för högst uppmätt temperatur med +36,7. Det var mellan 9 juli 1927 till 9 juli 1933.
Så det blev ett kortlivat rekord för Jokkmokk då ju Ultuna, Uppsala slog det med god marginal med +38,0.
Det rekordet stod sig i 14 år men i Mållila 1947 uppmättes samma temp.
Att vi inte varit i närheten av de temperaturerna i våra dagar (89 och 75 år) säger något, tycker jag.
Kan tillägga att det rasade ett flertal stora skogsbränder i Svealand – Norrland förutom den allra nordligaste delen.
Bränder som ödelade hela byar och skördade människoliv.
Medelvärdet för de åren när rekorden sattes sticker inte ut, men likafullt var det varm, riktigt varmt.
En rättning. Temperaturrekordet i Jokkmokk ska vara +36,8 och inget annat.
johannes [33]; Om man mäter den globala medeltemperaturen från satelliter blir temperatursammanställningen från jordens hela yta mer trovärdigt, än med endast termometrar vid ytan. Helt meningslöst är det inte att veta medeltemperaturen i atmosfären, vilken speglar den termiska utstrålningen över tid. Mätningar i olika atmosfärslager via satelliter, fångar även den latenta energi som följer med vattenångan, vilken återigen fasomvandlas vid kondensation till moln. Egentligen ett helt nytt forskningsfält inom meteorologin där ny kunskap vidgar förståelsen för IR-strålningens oundvikliga passage genom atmosfärens olika lager mot rymden.
Det här med rekordtemperaturer är ju ett ganska trubbigt sätt att mäta med! Som här i Växjö där man har mätpunkten ute på en åker utanför den egentliga bebyggelsen. Där har man uppmätt som högst närmare 36 grader men jag kan lova att nere i centrum samma dag hade du kunnat mäta upp ett par grader högre temperatur. Så det ”viktiga” om man är ute efter rekord ska man mäta på ett gynnsamt ställe, Målilla är ett exempel på detta eftersom geologin i området gör att värmen ackumuleras när förhållandena är de rätta!
Det är en stor poäng att ifrågasätta mätning som något relevant överhuvudtaget. Vad leder vår desperation i att mäta till för nyttor är en fråga som alltför sällan ställs.
Som gift med en från Thailand har jag ständigt glatts åt deras i grunden mycket mer positiv syn på livet än oss västerlänningar. Vi vill planera, utföra och sedan utvärdera när deras livsfilosofi är att ta livet som det kommer.
Efter drygt 3 år i den här gemenskapen som erbjuds på klimatrealisterna har jag kommit fram till att vi ej erbjuder ett svar på frågan hur vi skall vinna debatten genom att säga att vi mäter bättre än motståndarsidan. Nej, vi behöver hitta helt andra sätt att påvisa galenskapen i den världsbild de målar upp och förespråkar.
När vi tittar ut genom fönstret eller befinner oss utomhus är allt som det alltid har varit. Det finns ingen nu levande människa som kan framför en annan människa peka på ett träd, en asfaltsväg eller upp i luften och säga: ’Titta 👀, ser du skillnaden..’ mot vad det nu är någon försöker bevisa. Allt existerar ju bara i modellernas och därmed också hjärnspökenas värld att om vi inte drastiskt ändrar västerlandet så kommer vi brinna upp.
Låt oss söka i litteraturen, kulturen och föralldel i historien och lyfta blicken bort från mätandets narrativ.
En tankegång jag länge närt är hur Greta hade betett sig om hon hade blivit strandad i ett kallt landskap. Hade hon försökt börja elda eller skulle hon hellre dö än att släppa ut extra CO2?
Vi här står ju på de fattigas och ekonomiskt utsatta människornas sida som aldrig åtnjuter lyxen av att kunna välja energislag för de kämpar för sin överlevnad. Varför är det okej att vara ’duktig’ och påstå att man värnar om miljön när det samtidigt innebär att man kastar miljontals människor in i kylan och kanske till en för tidig död för att betala för att de ej har råd med ’förnybar energi’ ?
Mäta kan vi göra till vi dör och tjafsa om resultatet fast att istället försöka göra livet så drägligt för så många som möjligt här och nu borde vara det som står högst på mänsklighetens dagordning.
Lennart B påpekade för flera år sedan att förändringen av den globala temperaturen är så liten att det behövs meteorologer för att ens kunna påvisa den. Jag håller med.
Men samtidigt är jag inte lika avfärdande som Tege om värdet av sådana här mätövningar. Om TRENDEN är 0,13 grader per decennium sedan 1979 och håller i sig så får vi 8 x 0,13 = 1,04 grader varmare i slutet på detta århundrade,
Varför är detta intressant? Lokalt så har i stort sett inget hänt inom Europas inland, eller Kinas inland, eller i USA under det senaste århundradet. Så siffran säger nästan inget om hur just ett enskilt land får det lokalt. Men GT ger en indikation om hur jordens klimat utvecklar sig vilket kan vara av intresse för den geofysiska vetenskapen. – I övrigt? – Knappast.
Lennart Svanberg [38]; Helt klart är att i datormodellerna finns inget av fysikens reella avtryck. Vi kan aldrig simulera ett helt klimatsystem vilket mänskligheten luras att tro. Otroligt att detta bedrägeri får fortsätta!
#16 Pekke
Temperaturen kan variera mycket mellan Grums och Karlstad men temperaturavvikelser (anomalier) brukar inte variera så mycket mellan närliggande platser. Som själv boende i området har jag i varje fall aldrig hört talas om att en sommar skulle vara ovanligt varm i Grums samtidigt som den varit ovanligt kall i Karlstad. Så jag misstänker att om mätstationen vid flygplatsen mäter en ovanligt varm sommar så är det samma efter E18 till Grums. Är man mer intresserad av skillnader över tid snarare än det absolut exakta värdet kan man nog ha glesare mellan sina mätpunkter och lokala skillnader har mindre betydelse.
Idag har Jokkmokk haft storfrämmande. Två ”klimatexperter” har besökt Jokkmokk. Greta och Märta S. Greta i första hand för att skolstrejka för klimatet. Men även för att
protestera mot att öppna gruva i Kallak. Som också Märta S protesterar mot. Greta säger att det som är bra för klimatet är bra för människan. Det som är bra för Greta är också bra för människorna skulle man kunna säga. Just nu visar sig vädret från sin sämsta sida. Om man inte gillar snöstorm och snöskottning. Jag har skottat snö i drygt tre timmar idag. Och det är inte färdigt än. Har andats ut mycket koldioxid idag. Får väl köpa några utsläppsrätter för att gottgöra koldioxidutsläppet.
# 40 Björn
Jag ska ärligt säga att jag inget kan om just klimatmodeller men jag förstår inte riktigt kritiken mot datormodeller generellt som ibland framförs här (och i synnerhet mot klimatmodeller). Ibland tror jag kritiken grundar sig i att man själv har en övertro på (klimat)modeller, att förväntningen är att de ska kunna ge en prognos för hur något ska bli med stor exakthet. Efter den måttstocken är många modeller av komplicerade system dåliga.
Men som ingenjör som själv arbetat med modeller är det sällan det man använder det till. Ofta handlar det om att modellen är ett hjälpmedel för att förstå något komplicerat, exempelvis har en parameter stor eller liten betydelse, är det robust (stor skillnad in= liten skillna i utfall), testa/ta fram extremfall (obs inte prognoser) för att se om man klarar dem, se var resurser ska läggas på förbättring av delar av modellen (dåligt beskrivet och stor betydelse för utfallet) och var resurser inte ska läggas (dåligt beskrivet men liten betydelse för utfallet).
En modell behöver ju inte vara perfekt för att vara till stor nytta. Själv använde jag en modell för att se på grundvattenflödet kring vattenbrunnen för att se hur det flödade. Givetvis kass för att se exakt hur grundvattnet flödade men tillräckligt bra för att konstatera att brunnen inte skulle förstöras av ett utsläpp vid en väg. (grundvattnet flödar åt ett annat håll) och att det resultatet var robust även vid stora uttag (låga nivåer) ur brunnen. Slapp man vidta några åtgärder för att skydda sig mot det.
Mätvärden i sig är inte så jätteviktiga sett över enstaka månader, men tillsammans är det ju helt avgörande huruvida faktaförnekarna har rätt eller ej. Jag anser som sagt att detta med kontinuerliga och exakta mätningar (så långt det är möjligt) är långt mycket viktigare än hur mycket AMO eller andra faktorer spelar roll. Visst behöver det forskas vidare men fundera vad som händer ang våra argument om UAH visar under lägsta uppmätta värde från 80-talet eller omvänt om tempen drar iväg i en ökande takt. Jag har svårt att se att något annat är viktigare än temperaturutvecklingen, även om det tar tid och kostar på tålamodet. Och varför skulle temperaturen ligga konstant mellan nuvarande max och min enl UAH under mycket längre tid, när det knappast legat så här stilla tidigare. Naturen kommer att upprepa sig, som så många gånger tidigare. Alla gånger!
Om man leker med tanken att den globala temperaturen ökar med ca 1,3 grader per hundra år. Samtidigt har CO2 ökad från 285 ppm till ca 400 ppm som skulle motsvara ca 1,8 W/m2 eller 0,5 grader på 100 år. Har jag räknat helt fel??
Och med tanke på att den senaste istiden tog slut för 11 700 år sedan så borde det vara dags för jorden att bli kallare igen. För kommande 25 000 år kommer solinstrålningen att minska med ca 25 W/m2. Det borde medföra en temperatursänkning med ca 0,03 grader per 100 år. Det betyder att någon ny istid behöver man inte vara orolig för. Men vad händer om vi upphör med att tillföra CO2? Då kommer avkylande hav att ta upp en allt större andel CO2 och den vegetativa återväxten kommer att minska allt efter att temperaturen gradvis minskar. Då befinner vi oss på ett sluttande plan mot en allmän kollaps.
Varför jag skrev detta berodde på mitt nyvakna intresse för hur istider och glacialer kunde bildas/uppstå trots att den globala CO2 halten var hög. Den kraftfullaste förklaringen till detta har att göra med ändringar i jordens bana runt solen och hur jordaxeln lutar och wobblar. Allt enligt Milankovitch cykler. Det är en långsiktig trend över tusentals år som beror av kallare somrar och ökad albedo från växande glaciärer/isar. Det är 100 000-åriga cykler där Istäcken växer i ca 90 000 år och sedan tar ca 10 000 år att kollapsa under varmare perioder. Men interglaciala ”mindre” klimatförändringar och orsakerna till dessa kan man alltid spekulera i. T.ex. orsakerna till den lilla istiden(LIA) är inte känd med säkerhet men klimatologer hävdar att minskad solproduktion, förändringar i atmosfärens- och havens-cirkulation eller explosiv vulkanism kan ha spelat en roll för att åstadkomma det.
#39, #40 & #42 – Poängen i sammanhanget är att så länge vi bråkar om temperaturen någon grad hit eller dit så kommer skräckpropagandastisterna fortsätta att ha en fest.
Vi bör rikta in oss på att motsätta alla vansinnigheter genom att ställa oss på de resurssvagas sida. ’Öppna ingen gruva’ säger Greta och Märta för då går vi under. ’Öppna en gruva’ för annars kommer vi definitivt gå under av fattigdom är vårt budskap.
Alarmisterna har ännu så länge opinionen i sin hand och det baseras inte på fakta som vi vet. Vi behöver också anstränga oss för att hitta känslomässigt starka argument för att vinna debatten.
’Vindkraftverken har kastat ut Elin och Alfred på gatan då de inte hade råd att betala elräkningen’. ’Antons mamma kunde inte längre köpa skridskor till den lovande ishockeytalangen då hennes sista pengar gick till utsläppsrätter för CO2’.
Vi vet att detta redan händer och ’Den stora omställningen’ är i full fart att förstöra möjligheter för en ny generation att försörja sig likt tidigare generationer.
Vi behöver appelera till känslor så det skapas en avsky för dessa så kallade klimataktivister så Svensson förstår att det enda som kommer av att lyssna på deras krav är mänskligt lidande av ofattbara proportioner och att de är ute efter dig, ja just du, för människan är problemet i deras värld.
#39 Ingemar
Jag har läst att skillnaden i medeltemperatur mellan Gävle och Tierp är ca 1 grad (Gävle är kallare).
Tycker att det ger lite perspektiv på frågan. Verkar inte som att Tierpsbor flyr till Gävle för att undkomma den högre medeltemperaturen.
Bubo [43]; Naturligtvis så har datormodeller i specifika och avgränsade sammanhang en funktion, men att tro att vi kan modellera klimatsystemet med alla komplexa samband, är direkt att föra allmänheten bakom ljuset. Det är ett gigantiskt bedrägeri som pågår bakom ryggen på allmänheten. Man förstår ju ännu bara en bråkdel av detta komplex, men ändå fortgår detta bedrägeri med medias godkännande.
# JonasW 47
Som tidigare boende i Tierps centralort så kan jag nog säga att 1 grad nog är mer skillnaden mellan Uppsala och Gävle med Tierp mitt emellan. Nu mer bor jag fortfarande i Tierp men längst ut i kustbandet och fågelvägen är det ca 3,5-4 mil till Tierp. Men temperaturen skiljer sig åt med ett flertal grader och speciellt klara nätter med stark utstrålning. Då kan det skilja på så mycket som 10 grader till kustens fördel om det kommer lätta vindar från havet och att det inte har blivit för långt ut till öppet vatten.
Så emellanåt är det betydligt gynnsammare vid kusten.
Men det är ju som man säger om karusellen och gungorna, ibland bättre och ibland sämmre.
#49 Robert
Tack för korrigeringen. Jag har förmodligen läst fel.
Man är ändå tillbaka till grundfrågan -det är inget katastrofscenario om Gävle framöver blir lika varmt som Uppsala är idag. Tycker jag.
#48 Björn
Javisst finns det många kunskapsluckor och svårigheter i ett så enormt komplext system, särskilt om man har en förväntan om att modellen exakt ska förutsäga hur det blir i framtiden.
Visst kan man önska att alla luckor var fyllda så modeller kan bli bättre, men för att nå dit måste man ju kavla upp ärmarna och göra jobbet att förbättra och tillsvidare använda det man har. Så är det ju med alla jobb, man får jobba med att förbättra men man ska ju ändå skapa resultat och då får man göra så gott man kan med det man känner till. Antar att man gjorde finita element-modeller på Volvo på 90-talet trots att de säkert var litet grovt modellerade i vissa delar men man satt knappast på händerna och bara väntade på framtidens kunskap utan gjorde det bästa av det man hade att tillgå, med medvetenhet om att modellerna var grova.
Som sagt kan jag inte klimatmodeller, så någon får rätta mig om jag har fel, men något har man väl ändå lärt av dem vad jag förstår, exempelvis att moln har stor påverkan och resultaten är känsliga för hur de modelleras, att det är osannolikt med kollaps av vissa isar, att uppvärmningen blir större närmare polerna etc. Jag är ju ingen recensent men det låter ju inte som kattskit, även om det givetvis är långt ifrån att kunna prognostisera en trolig tempökning med 0,1 grads noggrannhet i Europa 2100 om man har det som mål.
#17
Jo, jag förstår du skojar om intelligens och uppvärmning. Men en seriös fråga hur övergången till stor andel grödor i kosten påverkade hälsa och intelligens. Att äta stor andel hönsmat gör oss till…
JonasW och Robert Norling.
Medeltemperaturen i nordligaste Sverige är ca 10 grader lägre än sydligaste Sverige. Avståndet ca 150 mil. Alltså ca en grad per 15 mil. Stämmer rätt bra, förutom att man måste ta hänsyn till avstånd från havskust och höjd över havet.
Det sägs ju att katastrofen är fullständig om temperaturen stiger en grad på 80 år. Det skulle som sagt betyda att Gävle får Uppsalas klimat (hemska tanke!). En temp ökning på hela fyra grader skulle medföra att Stockholm får samma klimat som Budapest. Har aldrig hört att någon sagt att Budapest är omöjligt att bo i, av klimatskäl.
Stefan #28
Det finns sunt förnuft och ”informerat sunt förnuft”. Informerat sunt förnuft innebär att man blandar in sina kunskaper om exempelvis (i mitt fall) energitätheter. Jag har ibland nämnt att 1 kWh kan lyfta en normal bil uppför eifeltornet eller värma 10 liter vatten 90 grader eller för att ta in ett för mig nytt exempel, man kan också ta 1 och en halv liter varmvatten (40 grader) såtta på spisen och vänta tills det kokat bort.
Värme innehåller oerhört mycket mer energi än annan rörelseenergi. Turbulens har, tror jag, en energi som är försumbar jämfört med värmeinnehållet. Sedan har vi ångbildningsvärmet som innebär, vilket tty brukar påpeka, att en stor del av energiinnehållet i fuktig luft helt enkelt besttår av fuktigheten.
En annan form av ”informerat sunt förnuft” är att notera att det i runda tal är ungefär 90 grader varmare vid ekvatorn än vid polerna så att i genomsnitt sjunker ”årsmedeltemperaturen” en grad Celsius per breddgrad. (Jag brukar tycka att det är ”normalt” om temperaturskillnaden mellan sysligaste och nordligaste Sverige är ungefär 15 grader.)
På motsvarande sätt är en enkel tumregel att temperaturen avtar med höjden, oftast lite mindre än en grad per 100 meter.
Sådana tumregler ger ofta perspektiv på det som skrivs eller sägs.
Bubo [43];
Varför behövs 102 klimatmodeller?
Parametrar i modeller ska mätas eller beräknas och inte gissas eller anpassas. 102 modeller tyder på att det är många parametrar som måste gissas eller anpassas och därför säger resultaten ingenting om framtiden. Interpolera brukar gå bra men extrapolering går åt fanders.
#54
”På motsvarande sätt är en enkel tumregel att temperaturen avtar med höjden, oftast lite mindre än en grad per 100 meter.”
Typiskt ca 0,6-0,7 grader. I absolut torr luft ca 1 grad.
Huvudbudskapet borde vara att ingen och ingenting lever i en global medeltemperatur. Allt levande befinner sig i ett klimat där medeltemperaturen varierar under året, från någon grad vid ekvatorn till 50-60 grader i Sibirien. För att inte tala om att dygnsvariationerna kan vara stora.
Hej tty, #58,
jodå, jag vet att fuktig adiabatisk avkylning är ungefär 0,65 per 100 meter, men dels vill jag så enkla tumregler som möjligt, dels minns jag när jag gick på någon utbildning för segelflygare där föreläsaren sa 1 grad per 100 meter — segelflygare flyger ju helst när det är varmt, torrt och soligt 🙂
#55 Ivar Andersson
Jo, i idealfallet är det ju så, men jobbar du själv efter den principen när du ska leverera på jobbet?
Säg att du ska budgetera jobbet för en ny väg. Du har ingen aning om hur mycket berg det är i marken. Du vet inte heller exakt hur mycket lera det är.
Vad gör du? De flesta brukar ändå uppskatta kostnaden i sin ekonomiska modell t.ex. genom göra någon noggrann geoundersökning på en del av sträckan och ”gissa/anta” att det är ungefär samma förhållanden utefter hela. Man kanske vet från en tidigare grävning i närheten hur mycket berg det var där och gissar/antar ungefär samma. Det blir en grov budget men menar du verkligen att den budgeten du får fram inte säger någonting?
Man kanske kan prova att säga på jobbet ”nä, vi vet inte allt exakt, därför kan vi inte säga nånting om det här”, men jag tror inte det skulle vara så lyckat för så litet skulle bli gjort då.
Vissa parametrar som mängden berg kan ha stor betydelse, men andra som ex kopiering (japp, även i vägprojekt ska papper kopieras) spelar det nog ingen roll om man gissar fel på hur mycket det behövs, men det är ju olika beroende på vad som modelleras.
Varför det behövs 102 modeller vet jag inte (finns det ens det??). Kanske är det många olika forskargrupper? kanske är de utformade litet olika beroende på vad man söker svar på? forskningen är väl inte koordinerad av någon global överhet som bestämmer att nu kör vi med denna modell, eller? Varför finns det så många olika biltillverkare?