Förra året skrev jag ett inlägg om corona och koldioxid och pekade på att trots århundradets största nedsläckning så trilskades atmosfärens koldioxid och steg i mer eller samma takt som den gjort sedan mitten på sextiotalet. Tittar man på hur utvecklingen under ett år så ser man hur koldioxidnivån vid mätstationen på Hawaii har ett regelbundet mönster med en kraftig uppgång på under vintern (norra halvklotets vinter) och vår, en kraftig nedgång under sommarhalvåret och slutligen en ökning under hösten. Facit för året varierar och har sedan mitten på sextiotalet landat på mellan 0.4 (1992) och 2.9 ppm (2015). Aha – en ökning från 0.4 till 2.9 – vi kommer alla att dö …. kan man tänka, men verkligheten är lite mer komplicerad än så.
I diagrammet nedan har vi plottat dels den årliga utvecklingen för alla år mellan 1965 och 2020 i form av blå staplar. Staplarna för varje månad visar spridningen från år till år: högsta, lägsta och gränsen för den övre och undre kvartilen (hälften av åren ligger alltså mellan de två hakarna på stapeln). Vi ser klart och tydligt den årliga cykeln men vi ser också att set är en rätt bra spridning mellan åren. Jag har även lagt in fyra år som är betecknade med : A, B, C och D. Frågan är vilka år detta är och vad det säger oss om vad som sker i atmosfären.
Vilka år är det som ritas upp i kurvorna A till D? Man skulle väl gärna tro att den gröna kurvan, B, är från mitten av sextiotalet eller ännu bättre 2020 då världen släkte ser och slutade flyga. Svaret är att den gröna kurvan är från 1999 dvs för drygt tjugo år sedan vilket då borde betyda att den röda kurvan, A, är 2019 eller något liknande då de fossila utsläppen var betydligt högre. Den röda kurvan är dock 1998 dvs utveckling året innan den gröna kurvan. Skillnaden i fossil förbränning mellan 1998 och 1999 är marginell och 1999 användes faktiskt mera fossila bränslen, trots detta så ser utvecklingen mycket annorlunda ut.
Kurvorna C och D är åren 2019, året innan corona, och 2020, då minskade användandet av fossila bränslen med storleksordningen fem procent. Som syns i diagrammet är skillnaden mellan kurvorna C och D knappt synlig förutom i december där 2020 klockar in på ett lite lägre slutvärde. De når dock inte upp till ökningen som vi hade 1998 fast vi under 2019 använde 50% mer fossila bränslen.
Man kan fundera över vad skillnaden beror på en pusselbit finner man i grafen nedan. Det är den globala temperaturutveckling enligt UAH under de senaste fyrtio åren. Årens medelvärde är markerade med en röd punkt och man ser hur 1998 sticker ut som ett mycket varmt år. Åren 2019 och 2020 var dock i medel lika varma även om de under året har rätt olika utveckling.
I inlägget för ett år sedan pekade jag på att det finns en starkare korrelation mellan den ökning vi ser under ett år och den globala medeltemperaturen det året, än mellan ökningen och våra fossila utsläpp. Man skall inte dra allt för stora växlar på det samband jag räknade fram men det är nog så att man inte skall tro att våra fossila utsläpp är den enda orsaken till att koncentrationen ökar år från år. Om det är temperaturen som styr utveckling så borde dock kurvan för detta året, 2021, sluta på en låg siffra. Året är visserligen inte slut ännu men om inte temperaturen drar iväg i november – december så kommer vi sluta på något som som ligger betydligt lägre än 2019 och 2020. Tittar vi på hur det ser ut för utvecklingen för koldioxid i atmosfären fram till och med september så är det fasiken om vi inte kommer ha rätt (siffror för oktober var ännu inte tillgängliga men jag skall uppdatera grafen så snart dessa kommer).
Nu är det små rörelser vi talar om och en svala är ingen sommar men det skall bli kul att följa serierna allt eftersom de droppar in under vintern. Har vi lite tur med La Nina så kanske 2022 visar sig bli ett kallt år och frågan är då vad bokslutet för koldioxidökningen kommer ligga på. Skulle du lägga en slant på att de ökade fossila utsläppen drar upp kurvan till nya rekordnivåer eller skulle du lägga en slant på att temperaturen kommer ha ett finger med i spelet?
Referenser
Mängden koldioxid i atmosfären varierar inte bar under året utan även beroende på var på jorden man befinner sig. Den längsta kontinuerliga mätningen som finns är den som Charles David Keeling påbörjade redan i slutet på femtiotalet vid Mauna Loa på Hawaii.
Lektor inom datakommunikation, KTH.
I <3 CO2 – Koldioxid är kanske inte världens viktigaste gas men den kommer som bra tvåa efter syre.
Rimligheten med att temperaturen påverkar havens förmåga att ackumulera resp. avge CO2 känns hög.
Dock har jag länge undrat varför man har en ”dominant” mätstation för CO2 på en vulkan av alla ställen.
Är det verkligen en representativ plats?
Skulle koldioxidhalten sjunka kommer den enda tillåtna slutsatsen vara att Parisavtalet fungerade, inget annat.
Tack för en intressant artikel.
En liten rättning, dock. ”Kurvorna C och D är åren 1999, året innan corona, och 2020,” ska väl vara 2019 och 2020?
Det är intressant att se att variansen i data inte är likformig, månad för månad. Skillnaden är stor, en faktor 2, och den verkar variera med ett årstidsberoende. Vad kan detta stå för? Finns liknande variation vid andra mätstationer? eller är det något specifikt för Hawaii?
En fundering i sammanhanget..
Det påstås att minskningen på sommaren (norra halvklotets) beror på att växtligheten absorberar koldioxid. Bakgrunden ska vara den större skogsarealen (landmassan) på norra halvklotet.
Dock gäller ju att mängden kol bundet i biosfären ska vara konstant, d.v.s. tillväxt och förmultning ska vara lika stora sett över en tidsperiod.
I min tankevärld sker förmultningen under sommaren, d.v.s. tillväxt och förmultning sker under samma tidsperiod (=sommaren), vilket borde resultera i att absorption/emission ökar lika mycket.
En alternativ hypotes är att den större havsarean på södra halvklotet är en del av förklaringen. När det är vinter på södra halvklotet absorberar haven mer koldioxid. Vid sommar på södra halvklotet emitterar dessa hav koldioxid som haven på norra halvklotet inte kan absorbera fullt ut (p.g.a. mindre area).
#9 foliehatt
tack, fixat
Variationen under året ser annorlunda ut beroende på var man är. Det har med all sannolikhet mycket med växtsäsongen att göra. Den är störst på norra halvklotet och störst i områden norrut med mycket skog (tror att det vara Kanada jag titta på som hade betydligt större svängningar). På södra havlklotett har kurvan den omvända formen men inte lika kraftig (mindre landytor).
Här är en animering som försöker beskriva vad som händer beroende på breddgrad:
https://www.youtube.com/watch?v=t0dXjmoA0dw&t=20s
Både IPCC och det politiska etablissemanget fokuserar på den globala medeltempen. Man sätter mål om max ökning av global temp, Men denna går ju inte att mäta och beräkna på ett trovärdigt sätt. Jämförelse med ”förindustriell tid” (tex 1850-1900) går heller inte att göra med någon säkerhet.
Varför sätter man inte målet om att begränsa CO2-halten till en viss nivå? Den är ju enkel att mäta, och man ”vet” ju hur temperaturen påverkas ju av CO2-halten, och hur den sistnämnda påverkas av mängden utsläpp.
#7 BD-Nille
Tror det handlar om hur enkelt det är att sälja in hotbilden. Ingen vet vad ppm är men alla vet att det är skillnad på 28 grader och 34 grader i skuggan.
Att man inte kan mäta det man vill påverka gör nog mycket arbete betydligt enklare.
7 BD
Jag betvivlar att det går att sätta meningsfulla mål med CO2-halten som du föreslår. Anledningen är att människan inte svarar för mer än cirka 5 procent av omsättningen i den totala kolcykeln, dvs omsättningen av kol, inklusive CO2. (ca 30 Gton mot 750 Gton. Mindre än hälften av människans utsläpp stannar kvar i atmosfären, alltså under 15 Gton)
Det mesta av ökningen av CO2 i atmosfären beror inte på människans utsläpp, utan på att haven värms upp och då ger ifrån sig mer CO2. Johan påvisar i artikeln att temperaturen verkar leda CO2-halten.
Att sikta mot en viss halt av CO2 i stället för ett temperaturmål skulle därmed vara ännu mer diffust.
Det man gör nu med Netto Noll-politiken är att sikta mot ett utsläppsmål, vilket man sedan påstår att man kan översätta till en viss temperaturförändring.
90% av klotets befolkning bor och gasar ut CO2 på norra hemisfären. Borde man inte få en annorlunda kurva på sydpolen?
Visst blandas det i atmosfären men någon fördröjning borde väl kunnas registreras?
Man vill ju gärna (som klimatrealist) hävda att det är avgasning från varmare hav som står för temperaturberoendet i nettoökningen av atmosfärshalten. Hmm…men det kan ju lika gärna vara att mer av överskottet i de fossila utsläppen blir kvar eftersom upptaget minskar i ett varmare hav som kolsänka. Kanske både och? Hur som helst så är klimateffekten av ökande CO2-halt starkt överdriven av alarmisterna. Ca 0,15 gr per decennium står sig bra som uppskattning av ”worst case”.
#10 Johannes
Man får en mycket annorlunda kurva på sydpolen. Titta på den animering som jag skickade en länt till. Där ser man hyggligt bra hur det ser ut på olika breddgrader.
Att fossila bränslen spelar med i dessa årliga cykler är nog rätt. Den största delen av fossila bränslen används på norra halvklotet och då främst under vintern då behovet av el och värme är som störst (i alla fall på nordliga breddgrader).
Vi konsumerar idag ca 10 GtC av fossila bränslen. Säg att 80% är under oktober – maj då vi ser ökningen. 8 GtC motsvarar 3.8 ppm men vi ser en ökning på mellan 6 till 10 ppm.
Vid en snabb anblick så ser det ut som om koncentrationen i atmosfären följer våra utsläpp men vid en närmare granskning så ser man att temperaturen spelar en stor roll. Tar man bort skillnaden som ges av högre temperaturer så är det inte så mycket kvar.
Lite om hur de årliga variationerna beror på cykler i användning av fossila bränslen:
”The contribution from
seasonal changes in C02 from fossil fuels is far
less than is required to account for the annual
cycle in atmospheric CO2, but is perhaps
sufficient to be considered in careful analyses of
the seasonal carbon cycle.”
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3402/tellusb.v39i1-2.15336
Både vad gäller temperatur och koldioxid finns bra samband med ENSO. Åren 1998, 2016 och i viss mån 2018/19 var extremår för el Niño. I samband med uttömningen av värme följde tillfälliga CO2 tillskott med. Dessa absorberades emellertid kvickt upp följande år. 1998 följdes av tre års extrem La Niña. År 2020 var ett La Niña-år.
ENSO är en viktig förklaringsfaktor för det tropiska områdets temperatur- (& koldioxidutveckling) något som Douglass & Christy förklarade redan 2008.
#12
Det går åt 4 ggr mer energi i världen för att kyla bostäderna än att värma men som du säger gäller det inte oss här uppe där vi geologiskt nyss blivit av med km tjock is.
Stötte på denna intervju med Schellnhuber i ”der spiegel”, en av översteprästerna i klimatreligionen, kanske lite OT i denna tråd men den visar på hur dessa toppar och ”experter” tänker och varför. Läs gärna https://www.spiegel.de/international/world/german-climatologist-on-criticism-of-ipcc-we-received-a-kick-in-the-pants-a-712113.html.
Verkar vara mycket bara för att tillfredsställa den ”dumma” massan och ge politiker enkla mål som driver hela klimatrörelsen om man får tro på svaren i intervjun.
Lite men bara lite utanför ämnet. Har en bekant som efterlyser någon matematiskt kunnig person som skulle kunna hjälpa henne. Nedan hennes brev:
”Efterlyser duktiga matematiker:
Livscykelanalyser som Vattenfall har gjort visar att kärnkraften i Sverige har lägst koldioxidutsläpp jämfört med andra energislag. I själva verket landade kärnkraften som ”klar vinnare”. **
Enligt Vattenfall har vindkraft har 4-5 gånger större utsläpp än vindkraft per producerad enhet energi.
Parisavtalet (som är ett globalt klimatavtal, vilket trädde i kraft 2016) har som huvudsakliga syfte att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
Energiöverenskommelsen, som slöts samma år, har däremot ett annat huvudsakligt syfte- nämligen att ha en ”hundra procent förnybar elproduktion år 2040”.
Vad innebär egentligen den här omställningen av landets elproduktion gällande ökade utsläpp av växthusgaser från år 2016 till dags dato?
Kärnkraften producerar ett normalår ungefär 50 TWh el, motsvarande omkring 30 procent av elproduktionen, informerar Energiföretagen Sverige. I slutet av år 2019 stängdes dock Ringhals 2 och i slutet av 2020 Ringhals 1, vilket har minskat normalårsproduktionen. Enligt uppgift står den växande andelen vindkraft för ca 15–18 procent av elproduktionen.
Så frågan är- hur mycket har den ”förnybara” vindkraften ökat och kärnkraften minskat sedan Parisavtalet trädde i kraft och Energiöverenskommelsen slöts i Sverige? Hur mycket större koldioxidutsläpp har energiomställningen medverkat till, sedan november år 2016 till november 2021?
Undrar även ifall Sverige, med politisk vilja och ekonomiska styrmedel, kunde ha förlängt livstiden på kärnkraftsreaktorerna och, under tiden, forskat på hur man återanvänder det fossilfria kärnbränslet.
Som det är nu säljs naturen ut till allehanda riskkapitalbolag, där samma miljöer som binder och lagrar växthusgaser exploateras med omfattande infrastruktur för den spekulativa ”förnybara” energiverksamheten.
Vindkraftsindustrin fullkomligen badar i fossila bränslen och kemikalier under såväl tillverkning, transport, installation och drift (behövs ständig reglerkraft och kontinuerligt underhåll) samt vid nedmontering, återtransporter och ev återvinning.
Det enda som är förnybart med vindkraft är vinden. Som blåser ibland.
I övrigt kan nämnas att ett vindkraftverk på två megawatt (den äldre, mindre modellen med tornhöjd på 80-100 meter- se illustration) består av 260 ton stål som krävt 170 ton kokskol, allt utvunnet, transporterat och producerat av kolväten. Därtill tillkommer armerade, massiva betongfundament (som sprängs in 2 till 3 meter under markytan med en diameter på cirka 20 meter) med tillhörande armeringsjärn, kranplaner, installationsplatser, nya kabeldragningar, kraftnät och många, många mil nya trafikvägar.
Det handlar numer om ENORMA vindkraftverk, som närmar sig 400m höjd vilka bullrar och blinkar konstant, kastar stressande solskuggor, sprider mikroplaster i okända antal och massakrerar såväl insekter, fladdermöss som långsamt reproducerande rovfåglar.
Den intermittenta vindkraften, (som inte är en baskraft) är i konstant behov av backup-kraft. Tyskland är, sedan man smackade upp över 30.000 vindkraftverk i sina natur- och kulturlandskap och införde Energiewende, beroende av rysk fossil gas. Tyskland är idag världens största importör av Rysslands fossila gas, informerar Gazprom.
Danmark i sin tur backar upp sin vindkraftsindustri med över en miljon ton pellets varje år, vilket ger samma koldioxidutsläpp som de fossila bränslena. (Skillnaden är bara att de biogena bränslena har en högre fukthalt än tex kol, alltså behövs större mängder för att uppnå samma effekt.) Samtidigt ryker naturskogarna i Baltikum. Och även andra naturskogar samt regnskogar, runt om i världen, då efterfrågan på skogliga bränslen ökar.”
https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/karnkraft-lagst-koldioxidutslapp-over-en-hel-livslangd?fbclid=IwAR2Y1RorjWTRP00NVlcaYnb1iDTGLSxUaWYrd0QJ-CWPLALX1rI-s7PTjEo
Att människan står för 5% av den totala utsläppen. Är det en officiell siffra? Trodde inte att man kunde särskilja dom olika utsläppen.
Utanför dagens ämne: fick svar från polarportal.dk idag
there is a problem with the sea ice extent data in the Polar Portal, as you have noticed. Please take my excuse for the late reply – actually I have been sick for a couple of days.
We will have a look in detail tomorrow. It is not immediately clear where the problem comes from, as all input files are where they should be. However, restarting the process manually without knowing exactly where the problem originates might lead to all kinds of unwanted side effects, as the scripts are highly automatized.
So I would ask you for a little more patience – we are working in the problem.
Best regards and thank you for your interest in the Polar Portal
Martin Stendel
Inte alls oväntat. Notera dock att säsongsvariationerna på södra halvklotet är mycket små jämfört med de på norra – se ex Fig 1 i detta inlägg https://klimatupplysningen.se/repris-den-framtida-koldioxidhalten-ar-redan-obevekligt-modellerad/ – sorry – jag ser nu att Du hade det i en animeringslänk ovan
#18 L
Andelen av fossila utsläpp av hela kolcykeln, är ca 3-5 % beroende på var man söker data. Originalet finns i IPCC AR4, fig 7.3 från 2007 där de fossila utsläppen 29 Gt/år kan ställas i relation till de totala, summa fossilt + vegetation/land + hav som angavs till 800 Gt/år. 29/800 = 3,6%. Dessutom, de fossila utsläppen känner vi tämligen exakt medan IPCC själva 2007 angav osäkerheten i utsläppen från land och hav till +/- 20% vilket innebär att OSÄKERHETEN för dessa källor är (800-29) = 771 x +/-0,2 = ca 155/29 = drygt 5 ggr större än de fossila utsläppen. Dessa data kan du inte hitta i dag, de är raderade. Men jag gjorde skärmklipp!!
Horribelt att 100% av det som kommer ut från IPCC är data om de fossila utsläppen men nada/noll/null/zero om hur land och hav varierar inklusive påverkan av temperatur. Anledningen kan mycket väl vara att de har noll koll! Vad tror ni att ”Sleepy Joe” vet om detta?? Eller Boris Johnson eller Guterres eller Greta eller Påven?? Eller ändå mer osannolikt, Bolund? Skulle vilja använda kraftord för situationen vi befinner oss i men gör det inte ändå!
Bengt #19
Ett skott i mörkret – är det återgången till normaltid som spökar?
#18
Minns att Greta, åtminstone i början pratade om Keelingkurvan – för att visa sig kunnig. Den är ganska bedräglig. För det första brukar y-axeln vara kapad så att den ser väldigt brant ut. Och det förutsätts att det branta utseendet är orsakad av mänskliga utsläpp. Bra att Johan tar upp den igen här och påminner om att tex. El ninjo cykler har större betydelse för skillnader mellan olika år jämfört med tex. en pandemi med mätbara reduktioner i mänskliga utsläpp
#21 Mats Kälvemark
Jag har själv noterat siffrorna från AR5 avseende 2012. De är:
• årligt utsläpp av CO2: 734-807 Gt, osäkerhetsintervall 73 Gt
• antropogent därav 33 Gt, varav 29 Gt från fossilt och 4 Gt från landskapsförändringar
Således blir den antropogena delen, utifrån ett matematiskt snitt 770,5 Gt, 4.3% medan den totala osäkerheten i utsläppsskattningen är 9,5%
Osäkerhetsintervallet är mer än dubbelt så stort som den antropogena delen.
’Noll koll’ är ett bra uttryck!
Så det är för dom 5% folk åker över hela jorden och diskuterar. Det är dom 5% som vi ska lägga miljarder på för att minska till kanske 4% eller? Konstigt
Johnson Matthey withdraws from battery business
Nov 11, 2021
”The British chemical company Johnson Matthey has surprisingly announced its withdrawal from the business with battery materials for the automotive industry. Johnson Matthey cites growing competition as one of the reasons for its decision.”
”It has concluded that “the potential returns from our battery materials business will not be sufficient to justify further investment”, according to a company statement.”
https://www.electrive.com/2021/11/11/johnson-matthey-withdraws-from-battery-business/
Mvh,
#4
”I min tankevärld sker förmultningen under sommaren, d.v.s. tillväxt och förmultning sker under samma tidsperiod (=sommaren), vilket borde resultera i att absorption/emission ökar lika mycket.”
Glöm inte bort att alla fleråriga växter faktiskt lever även under vintern och därför bryter ned kolhydrater till koldioxid och vatten, även om omsättningen är långsammare än på sommaren. Detsamma gäller i princip även alla andra organismer, samtidigt som fotosyntesen är minimal eller obefintlig på högre breddgrader. Så vintertid har högre breddgrader definitivt ett nettoöverskott på koldioxid.
Robert Norling [17]; Det behövs inga duktiga matematiker i den här frågan, utan folk med lite kunskaper i fysik och en stor portion med sunt tänkande. Om vi ställer kärnkraft mot vindkraft så är det två helt skilda tekniker för att producera elkraft. Elektrisk effekt är oberoende av hur den produceras, men när det kommer till kontinuitet i produktionen, är kärnkraften överlägsen jämfört med den vindberoende vindkraften.
Vindkraftens otillräcklighet och opålitlighet visar sig när den nu ca 10000 MW installerade effekten från vindkraften, endast på årsbasis förmår leverera ca 3000 MW kontinuerlig effekt. Av den installerade effekten om 10000 MW blir 7000 MW outnyttjat. Man kan med andra ord säga, för att erhålla 3000 MW effekt från vindkraften, måste man ha ytterligare 7000 MW installerad effekt. Denna överinstallation beror alltså på grund av väderberoendet.
Den påbörjade nedmonteringen av kärnkraften om 6 reaktorer har hittills resulterat i att 4100 MW effekt totalt har stängts ned i Barsebäck-Oskarshamn och nu sist i Ringhals. Här talar vi om på årsbasis om kontinuerlig effekt om 4100 MW. Avstängningen medför ett bortfall om 35.424 TWh el på årsbasis. Siffrorna talar för sig självt, vi skulle inte ha behövt ett enda vindkraftverk om vi hade behållit de 6 reaktorerna. Vi skulle ytterligare haft 1100 MW effekt till godo jämfört med vad vindkraften med sina 3000 MW på årsbasis endast kan leverera.
Vindkraftens införande är en misshushållning och miljöförstöring som är obegriplig i ett rationellt perspektiv och dessutom helt obehövlig vid sidan av kärnkraften. Oberoende av allt tal om emission av CO2 så behöver vi elektricitet för att överleva och då är kärntekniken det enda framtida rationella valet för produktion av elektricitet, åtminstone på vår breddgrad.
Tack Björn för ett uttömmande svar. Ska förmedla det vidare.
#28 Björn
Vad jag kommer ihåg, fanns en ambition att använda ”lågvärd vattenånga”, gränsen vid c:a 70 grader, tror jag, till uppvärmning ( och eller kyla) genom uppkoppling på många samhällens fjärrvärmenät. Jag tror det var tänkt att en pipeline skulle gå till Stockholm från Forsmark, dåtidens teknik gav nog för stora ledningsförluster. Nu skickar de bara ut överskottet i Östersjön, och forskar på effekterna i närliggande biopsi ( vattnet närmast…)
Om man kan få till mindre modul verk, som placeras lite närmare närmare tätorter, borde verkningsgraden för KK kunna räknas upp betydligt, det är ganska mycket energi kvar i 70-graders ånga, varför hör man aldrig av den uppenbara och smarta fördelen med KK?
Enough #30
Det handlade nog om varmvatten och så gör man ju i fjärrvärmeverken, elproduktionen sjunker visserligen med mottryckskraft, man har en värmeväxlare i st.f. en kondensor efter turbinen, men den totala verkningsgraden ökar när man utnyttjar spillvärmen för uppvärmning. En annan lösning som diskuterades på 70-talet var att frakta kylvatten med båt till Stockholm och ”krama” ur energin med värmepumpar till fjärrvärme. Jag har aldrig sett nån kalkyl över lönsamheten för en sån lösning, idén är nog inte så galen men stupade på politiskt motstånd precis som spillvärme via rör. Märkligt nog värmdes grannförorten Farsta med spillvärme från Ågestareaktorn i över ett decennium och farstaborna ser fortfarande ut precis som vanliga människor.
#15 johannes
När IPCC gör scenarier för världens energibehov ingår rimligen energin för kylning av byggnader. En allt större andel av världens människor förväntas bo i storstäder i framtiden. Om alla i en mångmiljonstad skall ha air condition så kommer utomhustemperaturen att bli påtagligt förhöjd vindstilla heta dagar vilket förhöjer nödvändigheten att ha air condition överallt.
Skall man göra en ”socioeconomic pathway” för att gissa framtidens energibehov bör man gissa energibehov för värmning och kylning av byggnader och allmänna utrymmen.
Kanske är prognoserna pessimistiska. Det kan komma en game-changer:
https://www.mdpi.com/2075-5309/8/12/168/htm#B32-buildings-08-00168
Atmosfären har ett fönster i infrarött där det inte finns mycket ”back radiation” från atmosfären. Det går att bygga fiffiga anordningar som låter värmen inifrån en byggnad stråla ut mot rymdens 3K utan att mycket kommer tillbaka. Vem vet vad forskningen kan åstadkomma på 80 år? Artikeln berättar lite om storleksordningen på problemet och att det kan förväntas växa mycket kraftigt. Titeln är ju intressant: Recent Progress in Daytime Radiative Cooling: Is It the Air Conditioner of the Future? Med stigande välstånd följer sjunkande energikostnader: ”Low-income households live in less thermally protected houses requiring a much higher energy demand for heating and cooling”
När det gäller klimatet finns all anledning att inte gripas av panik. Anders Bolling skriver här: https://www.fokus.se/2021/11/trots-rubrikerna-klimatlaget-ar-ganska-hoppfullt/ (betalvägg)
Ingen räknar med framtida fiffighet när det gäller bättre uttnyttjande av resurser. Endast nu känd och skapligt väl etablerad teknik räknas. I framtiden kanske avsaltning av havsvatten blir billigt och energisnålt:
https://www.solenerginyheter.se/20200421/1586/producerar-dricksvatten-med-solenergi Kanske så billigt att man kan använda det till bevattning?
Om världen kan avhålla sig från att förstöra den globala ekonomin med omotiverade och dyra panikåtgärder mot växthusgaser tror jag att världen år 2100 kommer att vara mycket bättre än i dag. Forskning och utveckling har inte stannat av sedan år 1767, då riksrådet beställde förslag på förbättring av existerande eldstäder. Dels var bostäderna för kalla, dels fruktade man energibrist på grund av den stora åtgången på trä i järnbruken. Sedan dess har vi den högeffektiva svenska kakelugnen.
Att bättre ta till vara energi ger en bättre framtid. Det finns MYCKET mer att göra i framtiden och det mesta av detta har vi inte en aning om i dag.. Var optimist! Sprid framtidstro!
#30 Enough
Det har nog gjorts många utredningar som titta på att leda fjärrvärme från Forsmark till Uppsala men avstånden är i längsta laget. Oskarshamns kommun skulle däremot utöka sin fjärrvärmeproduktion och fick förslag från kärnkraftverket tre mil bort. De byggde istället ett eget bioeldat värmekraftverk då de kunde plocka hem elcertifikat 🙂
Det pågår verksamhet i Finland som tittar på små kärnkraftverk vars enda syfte är att leverera fjärrvärme. Anmäl dig till det här seminariet så får man en bild av vad som händer:
https://www.ecosmr.fi/events/
#32 Israel toppar beträffande desalination av havsvatten : https://strangeside.com/water-israels-production-of-water-from-the-sea/
#30, Johan – på jobbet hade vi lite efterlämnade skrifter – bla en från mitten av 50-talet – där det fanns ett kapitel med förslag på ca 50 småreaktorer för värme i Malmö…
#33 J Montelius
OKG hade långt gångna planer på att tappa av värme från sina mellankylkretsar. Man hade t.o.m. tagit ut systemnummer på det nya systemet. Problemet var, förutom det du nämnde, att det skulle medföra mindre elproduktion, definitivt inget bra i dagens elsituation i SE4! Man måste ta värmen ur mellankylkretsarna eftersom bara de har tillräckligt hög temperatur. Havskylvattnets temperatur ökar bara med c:a 10 gr vid sin passage genom kraftverket, vilket innebär runt 18 gr vintertid vid utloppet. Tillräckligt dock för skönt vinterbad på lunchrasten, vilket tyvärr omöjliggjordes med de nya strängare säkerhetsbestämmelserna.
Det finns också en övre temperaturgräns för havsvattnet, om vattentemperaturen är över 26 gr måste produktionen upphöra. Inte särskilt troligt eftersom kylvattenintaget ligger på djupt vatten.
#30 Enough
När diskussionen om fjärrvärme från Forsmark kom igång på allvar hade redan för mycket arbete gjorts på lågtrycksturbinerna.
Dessutom styrde Torbjörn Fälldin regeringen. Och han sa bestämt nej precis som till 800 kV i ledningen till Onsala.
Generellt brukar nya idéer vara katastrofala för ekonomin och tidsplanen i stora projekt.