Citat Nalle Puh: ”Det är verkligen ingen vidare mening med att uppleva intressanta saker som översvämningar, om man inte får vara två om dem. Det är bra mycket trevligare att vara två.”
Är mannaminnet kort – eller möjligen långt?
Frågan om mannaminnet synes få en stark aktualitet denna sommar med åtskilliga våldsamma regn som vållat stora översvämningar och tragedier i släptåget.
Nå, vad är nu ett ”Mannaminne”? Det kan beskrivas som ”Ett tidsmått, som omfattar en levande persons minne” – en definition som kan hittas på nätet! Å andra sidan är begreppet så etablerat, att det inte återfinns i vare sig ”Nationalencyklopedin” (från 1994), eller i ”Svensk Ordbok” av 1988, ja inte ens i ”Ord med historia” åttonde upplagan 2005. Inte heller det klassiska uppslagsverket ”Nordisk Familjebok” ansåg att mannaminnet behövde en förklaring!
Nåväl, i ett vattenperspektiv kan frågan ställas om mannaminnet och även speglas i vattenhistorier! Därmed kan också även möjligen pekas på större bekymmer. Låt mig börja med ett par minnen och erfarenheter från mina vattenprojekt i Nordafrika.
Mannaminne i Tunisien
Min egen internationella ”vattenkarriär” tog sin början på hösten år 1973, med ett avloppsreningsprojekt i Tunisien, omfattande två städers avloppsreningsverk. Det visade sig bli de första av åtskilliga projekt under en 14års-period i landet. Före första resan till Tunisien hade vi hört – mest ryktesvis – talas om den stora översvämningen fyra år tidigare, som drabbat Tunisien, alltså år 1969. Denna hade dessutom medfört ett allvarligt l stort avbräck i Tunisiens viktigaste exportnäring: Turismen. Det lär ha varit så, att de stora tyska turistfirmorna stoppade alla resor till Tunisien året därpå. Detta bortfall i exportintäkter var en av orsakerna till att Tunisien genomförde en vattenlag med rejäla krav på avloppsrening. Lagen trädde i kraft redan år 1972. Således kom våra uppdrag att ha sin upprinnelse i koleraepidemin fyra år tidigare! Vårt första projekt kom att gälla en reningsanläggning för en av islams heliga städer: Kairouan, och dessutom ett projekt för industristaden Sfax i södra Tunisien.
Vi var med andra ord väl underkunniga om översvämningsproblematiken i landet. Som en del i den grundläggande planeringen av reningsverket var det därför givet att spörja den lokale stadsingenjören om Kairouan hade drabbats av översvämning. O nej, detta var inget problem för Kairouan, fick vi veta.
Vårt andra projektbesök till staden skedde ca två månader senare, i december 1973. Resan från Tunis till Kairouan gick utmed kustvägen. Sedan vi svängt av västerut mot Kairouan efter Sousse blev vi klara över ett problem! Vattenmassorna från de kraftiga regnen dagarna före vår ankomst hade inte hunnit undan! Helt plötsligt var vägen i en kort sträcka översvämmad, och det ordentligt. Nu tycktes – till all lycka – hjälp finnas till hands! Ett gäng glada unga tunisiska grabbar erbjöd sig att hjälpa oss med passagen. Dessa lotsade oss förbi det dränkta vägavsnittet. Nu avslöjades situationen mer i detalj. Dessa kreativa gossar hade helt enkelt dämt upp ”Oueden” (arabiskt namn för en flod, som endast periodvis är vattenförande) nedströms vägen, och därmed förvärrat den lokala översvämningen av vägen. Givetvis utkrävdes en betalning för levererade tjänster! Förmågan att akut ”profitera” på den uppkomna situationen var det inget fel på!
När vi kom fram till Kairouan och återigen träffade stadsingenjören blev givetvis frågan om översvämningar ventilerad. ”Jodå”, sade nu vår vän ingenjören, ”1969 hade vi en stor översvämning. Se bara på detta flygfoto”. Han tar fram en bild som visar staden, nu som en ö omgiven av en större sjö! Mannaminnet är kort! I detta fall kortare än fyra år – är det någon tillfällighet att vi har fyra års mandatperioder i Sverige? – Tack vare den akuta situationen och flygfotot kunde vi finna en någorlunda säker lokalisering av det kommande reningsverket. Andra viktiga villkor var givetvis att säkerställa anläggningens kapacitet och tekniska utformning.
Erfarenheterna från Kairouan kom vi att använda vid planeringen av reningsverket för Sfax. När denna anläggning var färdigbyggd hösten 1982 inträffade ett extremt regn-väder under mindre än ett dygn i början av november. Mer än 200 mm föll under natten i nordöstra Algeriet och i centrala Tunisien. Åtskilliga människor fick sätta livet till i bägge länderna.
Förutom det djupt tragiska i situationen fick vi ett betyg på reningsverkets status. Vi blev kallade att vidta en besiktning av de uppkomna skadorna på anläggningen, det var en förestående försäkringsfråga. Nå det visade sig att de enda väsentliga skadorna återfanns på slamtorkbäddarna. Anläggningen var i övrigt i stort sett intakt! Nå, detta var gott nog. Å andra sidan hade varken vår beställare eller vi själva förutsett en möjlig kritisk situation med översvämning av området. De tillgängliga lokalkartorna över området visade några möjliga torra vattendrag (ofta kallade ”Oueds”). Men vi fick anledning att borra vidare i äldre dokument. Jodå, en karta daterad 1922 visade en Oued strax norr om reningsverkets läge. Men senare ”kartmakare” hade som sagt inte registrerat detta möjliga vattendrag –återigen ett indicium på vårt alltför korta Mannaminne. Denna Oued hade uppenbarligen inte varit vattenförande på åtskilliga decennier!
Figur 1 Karta över Tunisien
Nåväl, Sfax avloppsreningsverk kunde startas redan I början av januari 1983. I slutet av samma månad hölls en högtidlig invigning av anläggningen. Denna invigning om-gärdades av traditionell tunisisk folkmusik och ett vänskapsbesök från Algeriet. De algeriska gästerna, höga representanter för det algeriska inrikesministeriet bar med sig de allvarliga bekymren från novemberöversvämningen i starkt minne. De sporde sina tunisiska värdar om hur man klarat anläggningskonstruktionen så bra.
Mannaminne i Algeriet
Detta blev starten för ett långt nytt projekt för oss, nu i Algeriet med en utredning och planering av översvämningsskydd för två städer i nordöstra Algeriet. Städerna var Annaba vid Medelhavskusten och Batna uppe i Atlasbergen. Särskilt projektet i Batna kom att belysa frågan om Mannaminne och dess längd. Under den franska tiden fram till 1962, var Algeriet ett franskt departement, således faktiskt en del av Frankrike. Fransmännen var av hävd också duktiga hydrologer/hydrauliker, vilket satte sina spår bland annat stadsplaneringen. Batnas belägenhet i Atlasbergen innebar viktiga krav på planeringen av stadens infrastruktur. Bland annat hade man byggt en central storm-vattenkanal, dimensionerad för ett 100-års regn. Kanalen skulle säkerställa att Oueden, som passerade genom centrala staden, inte skulle svämma över vid kraftiga regn. Nu hade uppenbarligen inga regn förekommit på lång tid, alltså inte inom Mannaminnet, vare sig för stadens styresmän, eller för Batnas invånare! Den mycket centralt belägna kanalen hade genom åren blivit en alltmer välfylld soptipp!
Så, när nu skyfallet drabbade området kom avfallet i kanalen att först blockera vattnets framfart. Därpå svämmade vattnet från kanalen över staden och slutligen, när vatten-tycket blev för stort, transporterades de lagrade soporna tillbaka till staden!
Vi kom att arbeta med olika förslag till översvämningsskydd, för de bägge städerna, men det är en annan historia!
Figur 2 Karta över Algeriet
Något för Mannaminnet att “lägga på minnet” och frågor om en dödssynd!
Nu är det inte bara ett allt för kort Mannaminne som kan skapa bekymmer. Ett betydligt värre hot finns också inbyggt hos oss alla: Den kanske värsta dödssynden: Högmodet, ja, som det heter: ”redan de gamla grekerna”, de såg just högmodet (Hybris) som män-niskans största brist! Låt oss således vidga perspektivet till ”den nya världen”, och närmare bestämt till ”Mid-West” i USA. Tidsmässigt tar vi oss tillbaka till mitten av 1970-talet.
USA hade haft en lång (nåja!! – allt är relativt) och framgångsrik tradition av att bygga jorddammar som grund för vattenkraften och ibland för irrigation, oftast var det ganska små dammanläggningar. Nu skulle tekniken utvecklas och en mycket stor jorddamm byggas, kallad Grand Teton dam. Uppenbarligen var entusiasmen stor. Det gick undan till att början med! När de allvarliga varningarna kom från geologer och geohydrologer negligerades dessa varningar grundligt och viftades undan. När dammen var byggd och skulle vattenfyllas var man dock försenad och beslut fattades om en snabb fyllning! Ja, denna fyllning var faktiskt fyra ggr snabbare än vad den stipulerade fyllnings-hastigheten föreskrev.
Så, i juni 1976 brister dammen, vilket förorsakar såväl dödsoffer som omfattande materiell förstörelse, nedströms. Situationen fångades på bild, se nedan. Denna kata-strof kom att sätta djupa spår i minnet i USA rörande frågan om dammkonstruktioner och dammsäkerhet. Grundliga utredningar genomfördes av hur det hela ”gick till”. Det finns åtskilligt att läsa i frågan, se bland annat via Google på ”Gran Teton”. För mig har en bok av Perrow, C. från 1984 (“Normal Accidents – Living with High-Risk Technologies”, Princeton University Press, edition 1999, ISBN 13: 978-0-691-00412-9 (pbk)) varit mycket intressant, inte minst i perspektivet hur ett mänskligt övermod och oviljan att lyssna på varningar. Kan hända ”varnarna” sågs som ”onödiga vissel-blåsare” och som bara ”ställer till det”.
Figur 3 Gran Tetondammen brister!
Så, efter ett fåtal nedslag i världens översvämningar i närtid, hur ser det ut hemmavid? Den mycket kraftiga översvämningen i Gävle, i augusti 2021, gav trots allt inga döds-offer, så vitt vi vet. Situationen med kanske mer än 161 mm:s nederbörd under en natt har givetvis tagits till intryck för ett säkert akut ”klimatalarm”.
Utan att fördjupa sig i meterologin kan vi konstatera att åtskilliga skyfall har inträffat i närtid, om vi bara blickar drygt 100 år bakåt. Den som vill förbättra sitt mannaminne, kan uppsöka SMHI:s hemsida. Tre exempel i Dalarna må avsluta denna sejour:
År 1916, då vattenståndet i Faluån var så högt, att det registrerades på stenmuren utanför Kopparvågen i centrala Falun.
År 1985 brister dammen i Noppikoski, i Orsa Finnmark, och vållar en ”Tsunami” genom Orsasjön, Siljan och Dalälven. Kanske en bortglömd händelse av många.
År 1997 inträffade kanske det största kända skyfallet i Sverige (?) I slutet av augusti detta år kom kanske ca 400 mm regn under en natt över Fulufjället, i västligaste Dalarna. Av allt för många bortglömt, dock finns historien i korthet att plocka upp på Dalarnas museum!
En sammanfattning av hotet mot (det hotade) mannaminnet sprunget ur vårt eviga högmod!
Men låt oss fundera över Mannaminnet och framför allt koppla det till frågan om just högmodet, samt frågan om vad är kunskap och sann vetenskaplighet. En mycket vis man, bortglömd för de flesta, Alf Ahlberg, skrev i slutet av 1950-talet en rad essäer, vilka återfinns i ”Teknikens Himmelsfärd”. Endast ett fåtal aspekter från denna bok kan lyftas fram:
- Problemet med den ”historielösa människan”, i sanning ett hot mot det goda och nödvändiga mannaminnet!
- Problemet med vår blinda tilltro till att tekniken löser allt, och särskilt den oprövade tekniken!
- Vårt högmod, som Alf såg i ett speciellt perspektiv, i en essä kallad ”Kommunismen som eskatologisk religion”: Resultatet av en auktoritär regim, som förbjöd fritt tänkande ledde och fram till såväl humanitära som miljömässiga eländen. Haveriet av Aralsjön må stå som en tragisk bild av ett mänskligt övermod!
Att läsa:
Perrow, C (1984) “Normal Accidents – Living with High-Risk Technologies”, Princeton University Press, edition 1999, ISBN 13: 978-0-691-00412-9 (pbk)
Ahlberg, A (1960) ”Teknikens himmelsfärd – Betraktelser vid ett tidsskifte”, Natur och Kultur;
Feshbach, M. and Friendly, A. Jr (1991)” Ecocide in the USSR – Health and Nature Under Siege
Stig Morling
Tack Stig,
mitt minne är kort, tack för alla repriser!
Stig, tack för dessa underhållande och lärorika minnen och tankar.
Några av Alf Ahlbergs böcker står väl lästa i min bokhylla. De gav mycket under några år, men har tyvärr lämnats tämligen orörda när annat fått ta över.
Dina tre avslutande citat från”teknikens himmelsfärd” (1960) är mer än aktuella i vår nutida ”gröna himmelsfärd”.
Tack, Stig – Intressant.
Jag återvänder ofta till ” smhi historiska översvämningar” för en uppfriskning av minnet, om dessa kraftfulla fenomen.
Jag bor dessutom i götaälvdalen, där översvämningar och skred är och alltid har varit en stor fara för människorna – över hela landskapet syns minnena inritat.
Det som ofta slår mig är att kalla klimatperioder ofta ställer till med skyfall och översvämningar hos oss – bl a dom kalla decennierna i mitten och slutet på 1900 – talet.
Mer historiskt syns 1600 – talet ha medfört mycket stora och frekventa översvämnings problem.
Nu senast i somras drabbades många i Trollhättan av översvämningar – och då var väderleken mycket kall och atmosfären tvättade ur…enorma mängder hagel gav decimeterdjupt ” snötäcke ” som på sina håll låg kvar till dagen efter, en smått surrealistisk upplevelse.
Folk journalister, politiker och samhällsbyggare – borde då och då friska upp minnet kring våran svenska översvämningshistoria – den är viktig och talande och inte minst då i klimatsammanhang…
För några år sedan kom jag att möta en man vars mor dog i en översvämningskatastrof i norra Värmland 1973 – då en mindre damm brast i den mycket branta miljön ner mot klarälven, det var vid sysslebäck.
Den gången mättes 80 millimeter i skyfallsform, men lokalt i området över 100mm – dammen var bara 2,5m men skadorna blev väldigt stora.
I dagens klimatsamhälle blundas det med båda ögonen, vad gäller våran väderhistoria och där syns den verkliga förnekelsen, tyvärr ofta påhejad av journalister och oseriösa klimatforskare..som närmast dagligdags basunerar ut budskapet om ” aldrig förr ” och ” aldrig så fort ”.
Framväxten av det moderna industrisamhället har skett en klimatologiskt Gynnsam period med relativt stabil och lugn uppgång I temperaturer I ett 150 årigt perspektiv.
Variationerna tycks ha varit betydligt mer omfattande under dom 8000 åren dessför innan – åtminnstone i skandinavien.
Mannaminnet år väldigt viktigt liksom klimathistoria – om man vill bygga ett tryggt samhälle – precis som din beskrivning från dom afrikanska äventyren!
Tack för en mycket intressant och lärorik berättelse. Hjalmar Söderberg lär ha skrivit att mannaminnet är kort. Mellan första och andra höststormen.
1916 var det även översvämning längs Klarälven och Karlstad som ligger på utloppet till Vänern drabbades hårt när flera stadsdelar drabbades, var bara det centrala Tingvalla som klarade sig någorlunda.
Älven delar sig i centrala stan och slingrar sig ut till Vänern, ett flertal dammar längs älven i Värmland bromsar numera flödet samt en sänkning av Vänerns nivå vilket även gör att flödet ut i Göta älv inte blir lika akut om det skulle komma större mängd vatten i norr.
Lite bilder och historia från översvämningen 1916:
https://karlstadhistoria.wordpress.com/2009/02/12/oversvamningen-ar-1916/
En intressant gruppbild med 4 flygfoton över Karlstad som går att zooma ut å in i från Digitala museum:
https://gi.karlstad.se/maps/sbs.html
Skulle vi få en lika stor översvämning i dag så skulle det vara katastrofalt eftersom staden har mer bebyggelse i de översvämmade områdena samt att E18 går i en stor del av de områdena som var översvämmade 1916.
Blir det ” gröna ” Northvolt lite lortigare nu !?
https://www.di.se/nyheter/northvolts-losning-importera-fran-kina/
Tack för en mycket intressant och lärorik berättelse.
Vårt högmod visar sig främst när många tror att den oprövade gröna tekniken ska göra underverk.
Tack Stig
Jaså det var dina insatser i Tunisien som banade väg för Batna och Annabaprojekten.
Ett utbyte där dina kollegor , inkl ego, fick förmånen att ta tag i ett större infrastrukturprojekt. Lärorikt och faktiskt genomfört ungefär som planerat.
Kanske lite hybrisvarning dock! I Batna: En kanal genom ett berg som bara skulle användas vid extremflöden. Syns på Google maps!
I torra områden bör man ha respekt för spår av flöden, det visar var det kan komma vatten.
I Libyen rasade en damm förra året på grund av extremt regn. Det finns indikationer på att regnet intensifierades på grund av atmosfäriska fenomen, så även extrema regnet på Grekland.
sedan 70-talet har vi lagt ner vårt försvar och precis som chamberlain 1938 så har vårt korta mannaminne redan glömt andra världskriget utom möjligtvis som dokumentärer på tv. min far berättade hur man högg ner skog, målade stockarna svarta och placerade dom i bergsskrevor i göteborgs skärgård, dåligt kamouflerade för att kunna upptäckas. nu har vi 60 000 man mot 40-talets 800 000 man. på 70-talet hade vi en oljeolycka utanför sandhamn. räddningstjänsten försökte klara ut den men mäktade inte med utan försvaret fick ta över och dirigera alla räddningsenheter. skogsbranden i västmanland och snökaoset utanför hörby i skåne är bara ytterligare några stora händelser som pekar på dålig beredskap och ett kort mannaminne.
Som Patrick Moore förtjänstfullt påpekat: Alla ämnen på Jorden kan vara farliga i för liten eller stor dos. Även luft och vatten. Det avgörande är dosen. Det minskar eller eliminerar många överdrivna miljö- och klimatlarm med för lågt satta gränsvärden, ofta ideologiskt drivna och ofta(st) framräknade i datormodeller – t. ex. i trafiken.
För några år sedan tävlade några om att dricka mest vatten. Det kostade en av dem livet.
Om till äventyrs dammen vid Trängslet skulle brista, beräknas 6 m högt vatten forsa ned mot Siljan. I Vikarbyn väster om Rättvik finns i hamnen en stolpe med flera meters markeringar från tidigare översvämningar. Förra året hade vi i Leksand vattenstånd ända upp mot kajkanten med vatten över golvet på krogen Marinan.
Nutidens människor inbillar och förväntar sig leva i en riskfri värld i statens hägn.
Man skall ALDRIG bygga eller anlägga något i en oued/wadi/arroyo/creek (=torr flodbädd) inte ens i ett ökenområde. De finns där av en anledning.
Mitt favoritexempel är Toowoomba i Queensland, Australien. Jag var där på 80-talet och minns att det gick en ”creek” rakt genom stadskärnan. Några årtionden senare gjorde kommunen om den delvis till park och delvis till parkering. Det gick väl sådär:
https://www.youtube.com/watch?v=kYUpkPTcqPY
Rimlighet i utfall ( chansen/ risken att något förlopp inträffar ) uttalas ofta i procent.. Det är exv 50% chans att…
Rimlighet för utfall är bra att beräkna vid hantering av vattenfrågor + en säkerhetsmarginal.
Kaoset i rimlighetskalkylen angående klimatutvecklingen, är alltid jobbig att hantera – särskilt i förhållande till CO2 och dess påverkan.
Experter på ämnet anger ju ofta flera 100% osäkerhet kring utfallet på temperatur utifrån en bestämd nivå CO2..
Rimligheten i att man vet och att konsensus råder i klimatutveckling kontra CO2 halt – måste ju utifrån % perspektivet vara extremt låg.
Detta oavsett vem man frågar, IPCC eller olika professorer….så brukar det låta som utfallet av den förväntade ökningen från CO2 i temperaturen blir mellan några tiondelar och hela grader..
När man översätter den stora osäkerheten i klimatfrågan och efterföljande rimlighetsanalys till konstruktioner för vatten – så reser sig håret på ända.
Vad kan vi förvänta oss vad behöver vi bygga?
Den väldigt luddiga och modellerade klimatberättelsen – bygger på en stor dos historielöshet och ett totalt blundande för ex v naturliga variationer.
Bl a SMHI tillfrågas om förväntade flöden och resurser tillförs från politikerna, för ett antal år sedan pratades det om en satsning på drygt 100 miljarder för att förstärka vatteninfrastrukturen bl a i dammar och kanaler.
Det är bra att ambitionerna höjdes för eventuellt högre flöden, även om det kostar i investeringar.
Ett snabbt växande problem för klimatfrågor dom senaste 10 åren är den alarmismbomb som slagit ner i klimatpolitiken och slagit ut både mannaminne, historia och rimlighetskalkylerna – det lär bli en utmaning för samhällsbygget framöver.
Låt oss hoppas att ingenjörskunskap och rimlighet och våran klimathistoria blir fortsatta ledljus – i konstruktioner av vatteninfrastruktur…men…
#10
”Det avgörande är dosen. Det minskar eller eliminerar många överdrivna miljö- och klimatlarm med för lågt satta gränsvärden, ofta ideologiskt drivna och ofta(st) framräknade i datormodeller – t. ex. i trafiken.”
Det påminner mig om något jag en gång hörde från en bekant som jobbade på SNV. Han berättade att det funnits planer på ett generellt gränsvärde för ALLA organiska aerosoler. Det hade man fått överge sedan någon varit smart nog att mäta i en tallskog efter ett sommarregn. Resultatet låg skyhögt över det tänkta gränsvärdet.
Jag skulle tro att många felaktiga beslut i sådana här sammanhang beror på dåliga insikter i statistik och hydrologi. Man har naturligtvis inte statistik som faktiskt visar vad ”hundrårsregnet” eller ”tusenårsöversvämningen” är utan extrapolerar från befintlig statistik under kort tid, ofta antar man troligen normalfördelade data, vilket kraftigt underskattar den verkliga sannolikheten för extrema händelser eftersom hydrologiska data i regel är Hurst-Kolmogorovfördelade.
#6
”https://www.di.se/nyheter/northvolts-losning-importera-fran-kina/”
Dessutom har ju kinesiska litiumjonbatterier inte direkt det bästa rykte kvalitetsmässigt för att uttrycka det försiktigt.
Nr 6 &16
Det lyser onekligen rött på alla fronter hos northvolt nu.
Det dom flesta som betraktat northvoltsagan undrat och tvivlat kring – var finns/ fanns deras expertis/utveckling och förmåga, själva hävdade dom att dom låg långt framme – nu visar det sig att dom inte tycks ha varken kunskapen eller förmågan.
Köper in kritiska delar i processen från Kina- ” eftersom Asien ligger långt framme på området ”…säger northvolt nu.
Allra värst är att platsbesök, från arbetsskydd och uttalanden från leddande personer i företaget – visar på både brister och nonchalans i deras arbetsmiljötänk.
Sannolikheten att folk dött pga bristande arbetsmiljö är hög – vilket är det högsta priset man kan betala.
Man kan resa många frågetecken kring samtliga av dessa nordliga industrialiseringar, inte minst stål och järnsvampsatsningarna..konjunkturläget dyker för dessa marknader…
Västeuropa visade sig häromdagen ha den sämsta utvecklingen i den globala industritillväxten – inget bra tecken – det är dags att lyssna på verkligheten – fixa snabbt planerbar el…
när nu vattenfall inte fullföljer kreugers flak är det enda man lyckas bevisa är att vindkraften inte klarar sig utan kraftiga statliga subventioner, precis som vindkraften i england där vattenfall inte fullföljer norfolk boreas. är det inte dags att precis som miljöpartiet byta ut ledarskapet (om man nu inte redan gjort det)
12 tty
Toowoomba kan tydligen uppleva snöfall också… https://www.youtube.com/watch?v=XM4GCHVYD8w 27°34′S 151°57′E…691 MÖH …
#19
Det är nog ovanligare än översvämningar, klimatet är subtropiskt på gränsen till tropiskt
https://www.youtube.com/watch?v=TVr7-fpTKaQ
Aktuellt med regn i Sahara.
Tydligen har vi fått en förflyttning av ITCZ (intertropical Convergion Zone) så det regnar på ovanliga ställen.
20 tty
Det har jag inte betvivlat men på sajten ”Climates to travel.com” finns lite statistik:
”However, the climate in Toowoomba is colder than in the rest of Queensland, and is second only to Stanthorpe, which is further south at 800 meters (2,600 ft). In particular, during outbreaks of cold air, the temperature can drop to about 0 °C (32 °F) from late May to late August. The coldest record is -4.4 °C (24 °F) and was set in July 1965.
Occasionally it can even snow. In July 1984 there was a snowfall with an accumulation of 10 centimeters (4 in), while in June 2007 and July 2015 there were short snowfalls.
Even in summer, there can sometimes be cool days, with highs of 20 °C (68 °F) or even below.
On the other hand, air masses from the desert can also arrive here, and from October to March, it can sometimes get very hot, in fact the temperature can exceed 35 °C (95 °F). From December to February it can even reach 38/40 °C (100/104 °F). ” Som Johannesburg mao … vad gäller snöfalläsfrekvexnsen… Antarctica is a cold mistress…
Helt OT:
SVT sänder live – nytt temperaturrekord för september i Sverige!
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/nytt-varmerekord-for-september-helsingborg-over-30-grader
Direkt från Parasollympics. Rekordet slaget, och nu ska medaljerna fördelas. Följ utvecklingen direkt med SVT:s expertkommentatorer:
https://www.svtplay.se/video/egWzZAz/svt-nyheter-direkt/rekordet-slaget-varmaste-september-uppmatt
#23
Man ska komma ihåg att det är ett rekord inom en väldigt kort tidsram.
Apropå temperatur rekordet i Helsingborg.
Den mätstationen tycks vara placerad vid en trafikplats.
Som gjort för rekord.
23 & 24 Joachim.
Klimathysteri, dom har strukit alla septemberrekord före 1975.
En stor mängd rekord mellan 30 & 32 grader från 1800 – talet och 1900 – talet.
Några exempel
1906 Borås 31, ellesbo i Bohuslän 32
1826 lund 31
1947 30,0 – 30,6 – 32,0 – 29,9.
1886 hade Öland och Skåne 31,8 samma dag.
SMHI skriver själva att just septembertemperturerna har fått lite oreda.
Stockholmseriens septemberrekord är accepterat från 1804 – 29,0 grader.
Något som helst upphetsande är inte septembertemperaturer runt 30 grader – i historiskt perspektiv.
Ibland är det bra att komma ihåg dom noggranna vetenskapsmannen på 1800 – talet och 1900 – talet.
Minns Einsteins arbeten som redovisades redan 1905.
Väder och temperatur har det lagts stor möda på ända sedan 1700 – talet.
Cirkusen idag – att det numera kan bli lika varmt som dom senaste århundrandena…är ju ganska löjeväckande!!!?
Tänk att värmerekord kan få såna rubriker. I Luleå är det just nu 16 grader, varit 18 som mest idag. Minns i vintras när vi hade minus 35 grader. Det näst kallaste jag varit med om under mina 75 år. (1999 var det under ett par dagar minus 41. Då gick jag delvis med cykeln) Ändå var jag ute på cykeltur, väl påpälsad. Varmaste jag varit med om var i slutet av juli 1994. Var på tävling med mina barn i Västerås. Det var 34 grader. På fredagkväll när min yngste son tävlade i 80 meter häck var det 31 grader kl 20.00. Trots, eller tack vare, värmen slog han tävlingsrekord. Rekord är till för att slås. Jag började plugga i Umeå den tredje september 1968. Det var minst 25 grader varmt under några dagar.
26 Christer Eriksson
….hysjhysj…ska du också nämna att gamla rekordet från Stehag var med en fossil kvicksilvertermometer och trafikplatsstationen i Helsingborg en hypersensibel tempsensor…. Upplevde 32C i London—Gatwick i början av september 2016 så den globala klimatkrisen har jobbat väldigt långsamt i september…
#12 tty: Den filmen skulle pk-media, rockström, greta, bjerströmskan och guterres gå i taket över och skrika om det enbart berodde på klimatförändringar…
OT: https://sverigesradio.se/artikel/krismote-pa-volkswagen-efter-hot-om-nedlaggning-av-fabrik
Inte ett knyst om elprisernas påverkan…
https://sverigesradio.se/artikel/volvo-andrar-elbilsmalet
Men de som var så duktiga och lovade att sluta med riktiga bilar för att bara producera batteribilar, var det inte så enkelt och lönsamt som mp lovade dem?
Har de hunnit kvittera ut några stöd (läs mutor) för att ”ställa om”?
29
PS. Borgholm hade 2 sept 1886 en noterad temperatur på 31,8C…mfl stationer
#32 Staffan Lindström: Var CO2-halten redan då skyhög, på gränsen till dödlig, som idag?
Ölands dåvarande vindsnurror de sk. väderkvarnarna ändrade inte markyteklimatet så mycket som nutidens monster…en av mina hypoteser…. Hur gammal var Svante Arrhenius 1886? 27 typ … the Carrington event inträffade vid Svante A:s 8:e levnadsmånad…
#31 Berra
Apropå elpriser. Enligt länsförsäkringar så kommer elpriset att sjunka under hösten och sedan under 2025. Samtidigt träder en ny EUbestämmelse i kraft första oktober som kommer göra det dyrare för bl a region 3. Är det någon som vet vad man ska tro?
Christer Eriksson #26 mfl
Här ligger den enligt SMHI:
https://maps.app.goo.gl/iTod9uT214UpCE4p8
Den kanske hade visat några tiondelar ytterligare om den låg ett par
meter närmare trafikleden?
#26 Fredrik.
Mja.
18 m från en trafikled kan nog ge en viss påverkan.
Fredrik S #36,
Hmmm, jag undrar lite över placeringen av mätstationen i Hgb- En stor ringväg bredvid och en inkommande rätt stor väg som korsar ringvägen. Det är inte många meter fritt landskap där inte. Dessutom står det en massa grejer alldeles intill stationen om man kollar in på google maps.
Precis som dessa strykningar och sänkningar av gamla temperaturer – är ju det som alltid känns lika hopplöst.
Vi har högvis med nya rekord i temperaturer och ismätningar – sedan satellitmätningarna drog igång.
Och nu alla strykningar i smhis arkiv över svenska stationer.
Uppe på det har vi UHI och markförändring – man undrar vad som blir kvar av hotet från mer CO2.
Man tänker på 1997 – 27 tropiska nätter på raken i Sverige, ända till den den 3 :e september … Det var rejält.
Varmaste dagen i Sveriges historia skriver Aftonbladet.
Vem mätte temperaturen under t.ex det postglaciala värmeoptimat?
Märkligt att samma temperatur kan rapporteras så olika.
Hur varmt har det varit förut verkar vara svårt att definiera däremot är ju modellerna hur säkra som helst framöver…fast oklart hur mycket
https://www.expressen.se/nyheter/sverige/rekordet-slagit-varmaste-september-pa-49-ar/
”Kvicksilvret i termometern har dock klättrat över 30-gradersstrecket förut. 1826 uppmättes 31 grader i Lund och 1906 samma temperatur i Borås. Men noteringarna är för osäkra för att räknas, förklarar Johan Groth, meteorolog på Stormgeo.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/nytt-varmerekord-for-september-helsingborg-over-30-grader
”I september 1826 rapporterades det att det var 31 grader i Lund men det rekordet kan ifrågasättas.”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/o3k9Vg/varmaste-septemberdagen-nagonsin-i-sverige
”– Det har aldrig stått trettio grader på termometern i september någonsin i Sverige, säger Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.”
SMHI själva skriver faktiskt att det inte är helt förvånande att temperaturen når över trettio i början av september med tanke på att det varit 32-33 grader förr om åren i slutet av augusti.
#38 Ingemar mfl
Verkar som Påarpsvägen där den går över Österleden är öppen endast för busstrafik. Den går inte att följa med ”se-dig-omkring-kamera” på Apple Maps förbi väderstationen.
Jag får hyfsad bild av stationen från påfarten till Österleden, men det är en bit bort och det är svårt att avgöra höjder. Möjligen ligger stationen i en liten sänka.
Marken verkar ganska karg, kanske stenig, och som mest bevuxen med längre gräs. Jag såg en demonstration nyligen av hur mycket varmare marken blir när man går från högt gräs till kort gräs och sen till asfalt. Jag gissar barmark och sten närmar sig asfalt.
Byggnaderna närmast är växthus.
OT: Självförsörjande men kan inte komma igång för att de inte kan ansluta till elnätet?
Är det bara jag som ser något heltokigt i detta inslag?
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/nya-motgangar-for-unik-satsning-pa-eget-elnat-i-bostadsomrade-i-kalmar-motarbetade-fran-start
Översvämningar är inte att leka med vare sig för människor som är offer eller för de byråkrater som underlåtit att sköta sitt jobb. Diktatorn Kim Jong i Nordkorea har låtit avrätta mellan 20 och 30 tjänstemän som inte stoppat översvämningar under sommaren.
https://www.foxnews.com/world/north-koreas-kim-jong-un-reportedly-ordered-dozens-officials-executed-after-deadly-floods
Min fiskeklubb var drivande i falsifierandet av svenska och norska rekordet på Gädda.
Norrmännen hade ett gammalt rekord, där kompisen upptäckte att det var ett fotomontage med en fisk från 1950 – talet – som decennier senare klipptes ihop till en ny bild.
Så ströks det norska gäddrekordet, dom fick börja om.
Vårar gamla svenska rekord fick vi också strukit – pga att vi kunde vi påvisa att längden och fiskens kondition inte var rimlig för en 22 kilos fisk – rekordet ströks, Sverige fick börja om.
Rekord är till för att slås – och ifrågasättas.
Här finns en sökbar PDF om väderhändelse under 2000 år. Ca 1400 sidor. Intressant att bläddra i.
http://www.breadandbutterscience.com/Weather.pdf
Intressant om värmerekord.
Igår hade Eskilstuna Svealands varmaste och kallaste temperatur . (SVD)
Det får man på dagen om solen skiner från en klar himmel och om natten om det på samma sätt är öppet upp mot kalla skyn.
Klart väder således! 😉
Smhi säger det bäst själva, angående 30 grader i september.
M Schildt, smhi – ” Denna temperatur är ovanlig för september månad, särskilt för dom senaste 30 åren.”
Jag kunde inte uttryckt mig bättre själv.
Äntligen ngn som förstår sig på mätteknik.
Skadan i samhället är dock redan skedd – folk uppfattar det som att det Aldrig varit så varmt.
Nr 48 Lasse
Eller också var det dom nyligen godkända utsläppen av metylenklorid från batterifabriken – som inverkade på temperaturen i Eskilstuna…
Ur led är tiden – eller kanske bara relativ..som Einstein uttryckte det..
# 48, 49 och 50!
Apropos mätning, statistik och trovärdighet:
Jag har tidigare tjatat om mätningens viktiga frågor: NÄR – VAR – HUR – VARFÖR!
Ständigt får jag en påminnelse om att dessa frågor verkar bortsopade. Jo,Lasse ett gott påpekande om varmast och kallast över dygnet: Vilket ”ögonblicksvärde” är det SMHI tillhandahåller.
Gott Magnus så utomordentligt intressant att SMHI utropar en temperatur för septemnber månad som gällande 30 dagar (?) när högst 4 dagar funnits tillgängliga???
Men, detta känns stå typiskt fö många larmrapporter.
Den sanne empiristen hittar vi alltid långt tillbaka i historien. Tänk bara på de fromma svarta slavarna i USA som sjöng en ”Negro Spiritual”: Were you where then they Crusified my Lord” I all sin så föraktade fromhet ett mycket bra exempel på krav på just Empirism. Dessa förnumstiga översäkerheter som vi stöter på: ”Den varmaste månaden på 120 000 år” med flera. Gospelsångens krav på verifierat påstående ”VAR DU DÄR” klingar med en bister motfråga – ”Var Du där då och mätte??”
Nr 51 Stig Morling
Smhis meterolog uttalade sig angående senaste dagarnas toppar runt 30 grader – och att det var ovanligt, särskilt för dom senaste 30 åren ( han var väl påläst – och kände till tidigare års många 30 graders dagar i september ).
Alltid lika härligt att höra dig påtala vikten av mätosäkerhet – och det är ju liksom det som hela klimatdebatten handlar om!
Du och jag har nog haft en direkt koppling under långa yrkesliv – kring mätvärden och vikten av att förstå vad som påverkar resultaten.
Mäter man något är verkligheten viktigare än agendor!
Har just varit på en cykeltur i ett fantastiskt väder. Strålande sol och svaga vindar och 19 grader. Hur gör man för att vi ska ha sånt här fint väder fler ggr. Släppa ut mindre koldioxid eller mer. Eller flytta på jorden lite närmare solen, eller längre bort från solen, så att fler får uppleva det väder som vi har i Luleå.
Nr 54 Daniel W
Härligt, vi har exakt samma temperatur i Trollhättan- vårt avlånga land är verkligen magiskt!
Idag skall vi inte cykla här – men njuta av undervattensmiljön vid Grundsund – en västkustpärla!
Här i Växjö hade vi 29 grader igår men då mäter man ute på en åker utanför stadsdelen Teleborg? Hade man mätt temperaturen inne i centrum hade man fått ett par grader högre temp och mycket riktigt så visade min mätare i bilen 30.5 grader när jag var och hämtade frugan på jobbet! Det här tramset med ”rekordtemperaturer” beror på fler och exaktare mätningar där lokala variationer spelar in men som utnyttjas av klimatalarmister för att skrämma folk.
# 55
Båda de ”rekord” som basunerats ut för Helsingborg igår och Göteborg idag ska underkännas om SMHI sköter sin uppgift rätt. Mätarna är så placerade att deras omgivningar består mycket av hårdgjorda ytor (asfalt, betong etc.). De ackumulerar värme som når mätpunkterna. De är skolexempel på värmeöeffektskapande platser. Att Göteborg har en mycket olämplig placering har avhandlats flera gånger här på Klimatupplysningen.
#56 Munin
Nedan länk till SMHI:s förträffliga ”rekordstation” i Göteborg.
https://www.google.com/maps/@57.7156352,11.9926762,3a,90y,280.31h,90.42t/data=!3m6!1e1!3m4!1s2J2RdAvMU9gijn3z9CBSFQ!2e0!7i13312!8i6656?coh=205409&entry=ttu&g_ep=EgoyMDI0MDkwNC4wIKXMDSoASAFQAw%3D%3D
Robert, ja placeringen av mätstationen i Göteborg måste vara en av de dummaste man sett men vill man av ”rekord” så är den utmärkt för klimatalarmisterna. Här i Växjö är den i alla fall placerad så att påverkan från UHI är betydligt lägre!
Benny #58
Den i Falun Lugnet, borta från SMHIs visning numera, tack för det, går inte av för hackor heller.
https://liteperspektiv.blogspot.com/2015/07/narmare-40-375.html
#56 Mumin: Tyvärr är ju skadan redan gjord då för media lär ju inte gå ut med någon rättelse utan folk kommer att gå runt och vara lyckliga för att de överlevde dödsvärmen september 2024.
Gällande översvämningar så är Holland ett av de mest drabbade länderna. Det visar att trots avsaknad av koldioxid i atmosfären kan katastrofer inträffa. Det är snarare så att inversen gällen, nu när koldioxidhalten ökar minskar antalet katastrofer som kräver människoliv.
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_floods_in_the_Netherlands