Robert Larsson på LRF Västra Sverige går mot Naturvårdsverkets förmaningar om att vi ska äta mindre kött. Han menar att de i stället borde uppmana oss att äta mer kött som producerats på ett naturligt sätt.
”Närproducerat grönbeteskött för en lokal marknad förbrukar ingen olja för produktion av kraftfoder, konstgödsel och bekämpningsmedel och oljeförbrukningen i jordbruksarbete och transporter minimeras.”
Kornas rapande är ett mindre problem än vad som tidigare hävdats, menar Robert Larsson. Två tyska forskare har nämligen visat att även växter producerar metan både när de lever och när de bryts ner.
”Miljöfysiker som studerar atmosfären med hjälp av satelliter upptäckte att det bildas moln av metan över jordens regnskogar som uppenbarligen producerats av den gröna vegetationen. Och förra året konstaterade en nobelpristagare att Venezuelas skogar producerar 30 till 60 miljoner ton metan varje år. Luftblåsor i upp till 650 000 år gamla borrkärnor från polarisen har en metanhalt som samvarierar med halten av koldioxid och med den globala temperaturen.
Under 1900-talet ökade atmosfärens metanhalt. Det var en direkt följd av att koldioxidhalten ökade på grund av ett massivt frigörande av den koldioxid som lagrats i kol och olja under miljontals år.
Kornas rapande hade naturligtvis ingen betydelse i det stora hela.”
Så var saken biff. Ät grönbeteskött och var glad.
Närproducerat i Stockholms skärgård: http://www.o-markt.se
Bra sammanfattning Maggie!
Ni lär väl inte ha så kul vinter än söderöver, men här är det bara fint. Ovanligt fint faktiskt.
Som förra vintern, men tidigare. Vädret bjuder på överraskningar, men våra politiker följer bara det som verkar mest gångbart för att få röster och behålla makten.
Inte så konstigt att alla partier är överrens om AGW eftersom det är den allmänna uppfattningen.
Debatten på Access-TV som någon länkade till för några dagar sedan var väldigt intressant och avslöjande.
Och där dök inledningsvis min tidigare teori om hotet från industrialiseringen i Kina, Indien och Afrika upp. Kul för mig, eftersom jag trodde att jag var ensam om att försöka hitta någon logik i IPCC´s dokument och våra politikers totala uppslutning.
Länkar om MIT-studien:
http://web.mit.edu/newsoffice/2008/methane-tt1029.html
http://www.tgdaily.com/html_tmp/content-view-39973-113.html
http://global-warming.accuweather.com/2008/11/manmade_methane_gas_increase_t_1.html
Nu ska jag sabba allt…
Köttfribrer tillverkas numer i fabriker, längst har forskare i Holland kommit.
Norbaggarna prövar sig på naturgas och bakterier, som till sist ger näring till det växande köttet.
Än så länge handlar det om köttfärs, men biffen är målet.
Förövrigt är Stockholmsskärgård vacker och tog de bort alla byggrestriktioner, utom i de naturhamnar skattebetalarna vill köpa till marknadspris, för framtidens båtturister, skulle skärgården ge överskott i stället för dagens kostnader.
Sverige har så många vackra öar att alla som vill borde få bygga på en, kör med 100åriga lov och sen rivning om socialisterna ojar sig för mycket.
Blir livet tråkigt då maten tillverkas i kylskåpet?
Blev det tråkigt då isutkörarna ersattes med kylskåp (nu med ismaskiner, så vi får is till punchen)?
Fy vilken glädje och bonde, dräpare jag är.
Direkt efter TV4 Fakta.
Metan eller koldioxid ”må vara hipp som happ” som Povel en gång skrev i Digga Darwin, men jag skulle verkligen ”skriva upp det dära på en lapp” om någon här på bloggen enkelt kunde förklara varför Svensmarks hypotes inte anses hålla vetenskapligt. För en enkel medborgare som ändå försöker förstå är det obegripligt att hans teser förkastas medan koldioxidhypotesen omhuldas av nästan ”hela världen”. Bara tidsperspektivet med några futtiga decenniers möjlig korrelation för koldioxid och temperaturförändringar jämfört med hundratals miljoner år av samvariation för kosmisk strålning och jordens temperatur borde få en och annan att fundera.
Janne: Jag håller med dig. Jag skulle också vilja veta varför Svensmark ifrågasätts så mycket. För en icke-vetenskapare verkar det självklart att Jorden, som en del av Vintergatan och rymden, borde rimligen påverkas mer av yttre krafter än av CO2.
… men det är våra politiker som styr på jorden efter vad som är mest populärt för tillfället.
Dom bryr sig inte om världsrymden eller olika fysikaliska teorier. Men åsikter som FN skapat en stor politisk enighet om, och som känns rätt i tiden vågar bara få politiker ifrågasätta.
Gunnar L
Om det blir tillräckligt många vindsnurror i skärgården så blir kanske husen billigare?
… måste förtydliga, men vill inte skriva långa harranger om ditten och datten.
Klimatet ändras, men det problem vi har att brottas med nu är inte klimatet.
Vårt gemensamma problem är att smarta (och korkade) politiker har hittat en gemensam yttre fiende som ska bekämpas. Det parti som vägrar ställa upp kommer omedelbart att betraktas som nedskitande, omänskligt, ansvarslöst, resursslösande, miljöovänligt och ett hot mot våra barn, barnbarn och hela jorden.
Du kan inte påverka ett politiskt parti, eller ens enstaka politiker genom att snacka om ny Toriumenergi, falska temperaturkurvor, dåliga klimatmodeller, eller hur solen, oförklarliga förändringar i havscirkulationerna, eller exploderande nebulosor påverkar klimatet mer än hur vi som individer kör bil och äter mat.
Det kommer kanske att lyckas den dag vi koncentrerar oss på vad som egentligen är meningen med den totala uppslutningen. En uppslutning kring en teorin som handlar om att industrialiseringen har skaffat oss en framtida katastrof att ta hand om.
Uffeb – Menar du att alla AGW-are mer eller mindre medvetet traskar i Maurice Strongs fotspår dvs bort med industriamhället och större delen av jordens befolkning ju förr dess bättre?
Nej Janne,
tvärtom. Jag menar att IPCC och våra politiker i västvärlden är rädda för att tillväxten i Kina, Indien och Afrika kommer att hota vårt eget välstånd.
… och Janne,
inte på grund av klimatet och CO2, utan på grund av att alla investeringar hamnar där…
Uffeb – OK, men dina sista fyra rader i (9) kunde faktiskt läsas så .
Janne,
ja det uppstår många missförstånd i den här sortens kommunikation.
Jag tror att många av våra politiker i Sverige har en knepig uppfattning om världen.
Jag tror att dom tycker att vi är så mycket intelligentare än människor i Indien och Kina att vi kan uppfinna nya produkter och skapa fortsatt tillväxt och ett försprång genom regleringar av olika slag. Regleringar vars huvudsyfte är att hindra andra att komma i fatt.
Men huvudsyftet har dom inte förstått eftersom det är FN, IPCC och vetenskapen som hittat medlet. En global katastrof som främst drabbar de fattiga kan väl ingen misstänka.
Det verkar hopplöst detta med metan etc …
a) påståendena om att metan är 25+ ggr mer potent som växthusgas än koldioxid (och vattenånga) är vilseledande – effekten är i grunden logaritmisk – och påståendet kan vara sant endast om metans IR-absorptionsband inte överlappar men något annat (från CO2 och vatten).
b) Man sopar samtidigt under mattan det motsatta – att även koldioxidens växthuseffekt är logaritmisk – inte skenande
c) metan bryts ned i atmosfären – till koldioxid.
d) metanhalten stiger inte atmosfären
e) om man nu är rädd för metan – varför inte ge sig på hemkomposterna, som spyr ut metan (istället för koldioxid) – och har lett till en renässans för råttor bland bebyggelse – något man trodde hörde till 50-talet och tidigare.
Janne (#5)
Korrelationen mellan CO2 och temperatur (eller åtminstone proxy därför) är betydligt längre än ett par decennier. Iskärnorna från Vostok och EPICA-projektet tyder på en korrelation i åtminstone upp till 650 000 år (se t.ex. Siegenthaler et al., 2005). Sedan har vi ju iofs hönan-och-ägget frågan. Stiger temperaturen för att CO2 ökar, eller är det tvärtom?
För övrigt tycker jag att fossila bränslen borde avskaffas p.g.a. alla negativa effekter därav (testar en Cato-taktik).
P Stilbs
Hur menar du med att växthuseffekten av CO2 är logaritmisk? Referens?
Har ni tänkt på att om USA har ett bytesbalansunderskott innebär det ett inflöde av kapital?
Jag pratade med en kompis som lever med sin familj i Kina häromdagen.
Jag undrade hur humör mentalitet och framtidstro var i den allmänhet han kunde observera.
Ni vet att det stängs fabriker på löpande band, bara en sydlig provins, sände hem 2.500.000 arbetare till en fattig arbetslöshet på landet, dit de tidigare sänt pengar och nu blir födda av.
Min vän påstår att framtidstron är starkt positiv, de har nyligen haft det så väsenskilt svårt och har haft en formidabel tillväxt.
Människor köper de dyraste tyska bilarna och alla modekläder och onödigt småting, vi annars är vana se shoppas av dekadenta Amerikaner.
Mångaa köper inget ty de tjänar bara några hundra i månaden, men blott att se vad andra köper ger dem tro och hopp.
Motsats till vår jantelag… såklart ska man vara glad då grannen får det bättre, ty då ökar sannolikheten att även jag får det snart, ty bara kommunister tror att mervärdesskapandet ät statiskt.
Då fattiga länder investerar och får en större välfärd, får även vi det bättre.
Korkade är de som hela tiden tillfredsställs av sin relativt bättre tillvaro, återigen en socialistsyn, ingen ska ha det bättre än jag.
Jag skulle bli glad om jag blev dubbelt så duglig, men alla andra på jorden var än dugligare, ty då skulle jag leva i ett paradis.
Det kan vara bättre vara sämst i den bästa gruppen än bäst i den sämsta.
Mattias 16#
Gör något kul:
Använd överstepräst Gores film, för att se att först stiger temperaturen sen följer co2 efter… med ett antal hundra år..
Mattias W, kl 20.57: Etablerad växthusgsteori – även använd av IPCC – förutsäger ett logaritmiskt beteende.
Se ex sid 26 av http://leohusswalinprize.org/uploads/files/Linzdzen_prize.pdf
Sen lägger man på fiktiva bidrag från vattenånga – alla givetvis förstärkande.
Mattias W
Referensen är Lambert Beers lag.
Peter #15,
a) Det handlar om att en enhet extra metan ger 15 gånger större uppvärmning än en enhet koldioxid givet nuvarande koncentrationer. Gaser med lägre grundkoncentration har lättare att ha stor växthuspotential om man ökar koncentrationen.
b) Det är välkänt för den som orkar ta reda på några fakta. Det är inget som sopas under mattan annat än att en stor del av befolkningen ser ut som frågetecken om man säger ”logaritm”.
c) Ser man till problemet på lång sikt är metan inte så viktigt eftersom det som du konstaterar bryts ned till CO2, men för den som oroar sig över närmaste decennierna är den betydelsefull.
d) Metanhalten förefaller ha börjat öka igen, även om det behövs något år för att man skall kunna kalla det en trend.
Persson, det logaritmiska beroendet är verkligt, men det handlar inte om Lamber Beers lag utan om att absorbtionen i de centrala delarna av CO2:s absorbtionslinjer redan är mättade i större delen av atmosfären så att en ökad koncentration bara leder till att absorbtionen ökar ute i svansen. För gaser med låga koncentrationer, som CFC:s kan sambandet vara linjärt.
I motsats till vad Peter hävdar är inverkan av vattenånga inte fiktiv. Den är det naturliga resultatet att vattenånga inte börjar kondenseras och regna ut förrän vid högre koncentrationer om temperaturen stiger.
Thomas:
Jag hörde en norsk klimatforskare vid Oslo universitet, som dels sade att metan snabbt bryts ner till co2, samt att co2 har en livscykel i atmosfären på 10 år.
Finns det vetenskapliga studier som han tydligen inte funnit, som entydigt grovt ändrar de påståendena?
Han tillhör förövrigt ditt läger, annars skulle jag inte ens fråga.
Gunnar, att metan bryts ned till CO2 sa jag ju i inlägget ovanför ditt. Om med ”livscykel” du menar hur lång tid en given CO2 molekyl stannar i atmosfären så är 10 år närmast en hög siffra, om du istället är intresserad av den mer relevanta frågan hur lång tid det tar för en ökning av koldioixdhalten att klinga av är den alldeles för kort:
http://www.nature.com/climate/2008/0812/full/climate.2008.122.html
Gunnar Littmarck:
När det gäller Stockholms skärgård, tycker jag du är ute och seglar!:-)
Vill man absolut ha en sommarstuga på en ö, så finns det redan massor av sådana att köpa. Och, det verkar iallafall som om det inte verkar vara helt omöjligt att få tillstånd att bygga strandnära. Det kan man se om man tar sig en båttur (och det gör man ganska ofta) i vår otroligt vackra arkipelag. Däremot tycker jag att vi är urusla på att sälja in skärgården som turistmål. Fick vi mer turister i skärgården, så skulle de som är fastboende på öarna kunna få fler arbetstillfällen.
Labbibia
Låt allt vara som det är mellan Arholma och Landsort, men släpp resten, så ska du få se hur Stockholms skärgård minskar som både turist och boende attraktion.
St:Anna och höga kusten är minst lika vackra
Thomas:
Tack för länken, men snacka om dåligt underbyggd propaganda.
Jag länkar aldrig till SPPI för de är propagandistiska på motsatt vis, de bluffar kanske inte eller juger som de flesta likt din länk, men bara genom att bara visa de data och teorier som styrker deras tes, är SPPI diskvalifiserade, tycker inte du det?
Såklart är det inte intressant hur länge en enskild molekyl är i atmosfären utan bara hur länge en ökning består.
Redan i det första ledande frågorna avslöjas agendan.
De tänker inte på att co2 inte på något vis har styrkts som den klimatdrivande gasen, tvärt om.
Så jämförs med slutförvar av kärnavfall, genom det visas en hopplös okunskap om tekniker att slippa slutförvar..
Så om haven kallnar av en lägre temperatur (vilket kan ske orsakat av annat en ändrad jordaxellutning, som i sig inte minskar jordens energimottagning från solen) absorberas så mycket co2 att en ny jämvikt erhålls.
”Med en heroisk insats kan vi ta co2 ur atmosfären”, skrivs….
Fattar de inte att vi kommer tillverka syntetbränslen genom högtemperaturkärnkraft, var ar de tänk ta kolet?
Ville vi med den tekniken ta dubbelt så mycket som används, kan hälften pumpas ner i lämpliga bergarter.
Inga som helst belägg, kan jag finna för livstidssiffrorna… allt från IPCC 2001 5 år, till evigheten..
Slutligen missar de att om vi vill att biomassan ska fortsätta öka såsom de sista århundraderna, vill vi inte minska atmosfärens co2halt…
Det första grova felet var att påstå att co2 är klimatdrivande, trotts att det inte ens finns en indicié på det, snarare tycks det vara tvärt om, vilket även historien indikerar..
Visst vore det intressant om den ökande växthuseffekt en ökning av co2 ger, leder till så starka förstärkningseffekter, ändrat albedo, tinande metangsfickor.. m.m. så klimatet skenar…
Det vore mycket bra ty då kunde vi äntligen på alvar bygga det system vi ändå behöver för att hindra nästa istid, samt viktigast av allt, sluta bråka, tyvärr tycks ingenting tyda på det…
Vi får kanske se de närmaste åren, då solen nu tycks komma igång.
Vidare kanske någon av de få alternativteorierna ger resultat Claud och Svensmark, exempelvis.
De kommande 5-10 åren blir intressanta.
Tänk att det mänskligheten inte kan ersätta motarbete med samarbete, utan ett hot om globalkatatsrof?
Gunnar
Och påståendet om ökad biomassa de senaste århundradena är väl underbyggt? Vi har svårt att uppskatta NPP idag, hur svårt är det inte då att uppskatta den historiskt? Dessutom fungerar CO2 som alla andra näringsämnen, den göder till en viss gräns, sedan har du ingen ytterligare effekt. Prova att ge dina krukväxter mer och mer näring. De kommer öka tillväxten till en viss gräns, och med ökad tillförsel av näring kommer de till slut dö (för att undvika missförstånd, jag menar inte att växter kommer dö ut om CO2-halten i atmosfären ökar).
Mattias:
Var vänlig att studera just hur ökad co2 halt ändrar olika växters tillväxt..
En av de värsta är små tallplantor där vissa ökar tillväxten med 244% vid en co2 ökning från 385 til 750 ppm.
Jag har inte sett studier som visar att tillväxten inte gunnas enormt upp till 1500ppm för medelväxten, kolla hur bra ormbunkar trivs i människotäta lokaler där co2 halten kan bli helt sjuk hög.
En synerligen bra luftrernare i kontorslandskap är just snabbväxande ormbunkar.
Kan du tänka ut en teori till varför just ormbunkar tycks trivas så bra, med extremt höga co2 halter?
Jag menar nog att även residenstiden i cykeln är relevant.
Om det nu är så (och allt pekar på det) att CO2 har en påtagligt gynnsam effekt på växtlighet då är omstättningshastigheten totalt synnerligen relevant för hur snabbt ekosystemens naturliga reglermekanismer kan ’kicka in’, och hur snabb en sådan anpassning sedan kommer att bli.
Idén om att man kan beräkna hur snabb en viss CO2-ökning (oavsett orsak) skulle ’klinga av’ ifall man plötsligt tvingar alla påverkande mekanismer till att vara fastlåsta vid exakt dagens nivåer (eller godtyckligt sätter en enda av dem till något hypotetiskt annat) är inte ens av akademiskt intresse. Den frågan är irrelevant per defintion.
Dessutom skulle tentativa svar på den (alltså irlevanta) frågan ändå bara vara ’scenarier’ ur någon ’odel run’, det är bara i sådana man kopplar bort (och öht kan koppla bort!) mekanismer vars påverkan man inte vill ha mer, känner till eller kan kvantifiera.
En observerad högre omsättningshastighet (och även ej förklarad okänd ’sänka’) än vad modellerna ger, visar att beräknade avklingningstider (’model runs’) också måste vara felaktiga!
Måste!
Thomas: Du skriver: ”
a) Persson, det logaritmiska beroendet är verkligt, men det handlar inte om Lamber Beers lag utan om att absorbtionen i de centrala delarna av CO2:s absorbtionslinjer redan är mättade i större delen av atmosfären så att en ökad koncentration bara leder till att absorbtionen ökar ute i svansen. För gaser med låga koncentrationer, som CFC:s kan sambandet vara linjärt.
b) I motsats till vad Peter hävdar är inverkan av vattenånga inte fiktiv. Den är det naturliga resultatet att vattenånga inte börjar kondenseras och regna ut förrän vid högre koncentrationer om temperaturen stiger.
a: Det är inte ”mättnad” i centraltopparna det är frågan om – det är samtidigt verkande emission och absorption – enligt Schuster och Schwarschild (1915) – den ena termen i denna ekvation är Lambert-Beer’s lag.
b: detta är åter en otestbar delmodell i klimatmodellering – också denna en ideologisk sådan. Konstigt att alla bidrag ska vara förstärkande … är det inte 😉 ?
Gunnar
Ja det är just det. Det beror på vad man studerar och hur. De tallplantor du refererar till antar jag är studerade i labförsök, eller möjligtvis i enklare fältexperiment där CO2-halt, näringsämnen, vattentillgång, konkurrens från andra arter och exponering för växtätare är väl kontrollerat eller vad gäller de senare faktorerna, eliminerat, samt att försöken i allmänhet pågår under kort tid. Flera studier har visat en ökning i fotosyntes med ökad CO2-halt, åtminstone inledningsvis. Oftast återgår dock fotosyntesen till nära samma nivå som innan CO2-höjningen, osäkert varför så vitt jag vet. Antalet långvariga ekosystemstudier är dock mycket få och forskare i ämnet har ingen klar bild av om ökad CO2-halt leder till högre eller lägre tillväxt i t.ex. skogar (se t.ex. Mooney et al., 1991 eller Mousseau & Saugier, 1992).
Att krukväxter växer bra inomhus där de har hög jämn temperatur och hög halt av CO2 och god tillgång till vatten är inte konstigt. I #27 skriver du ”Slutligen missar de att om vi vill att biomassan ska fortsätta öka såsom de sista århundraderna” och jag antar att du menar den totala globala biomassan och det är ju inte direkt samma sak som ormbunkar i ett kontor. Jag antar att den som så säkert hävdar att biomassan har ökat grundar sitt uttalande på modeller, och vi vet ju alla hur bra sådan är…
Janne, du har en del funderingar kring TV4:s reportage kring Henrik Svensmarks teori om solvindens samband med molnbildning. Det finns ju även två svenska forskare med specialiten rymdfysik som hävdar samma sak som dansken Henrik Svensmark och det finns även två engelsmän som hävdar samma sak, vars namn är Giles Harrisson och David Stephenson. Om de två senare finns det en artikel i DN 1:a december i år. Hypotesen förklaras enligt citat nedan:
”Hypotesen bygger på en lång kedja av orsakssamband:
1: Om solens magnetism ökar, ökar också solvinden.
2. Solvinden samverkar med jordens magnetfält och skapar en sköld runt jorden. Denna sköld skyddar oss mot kosmisk strålning.
3. Kosmisk strålning skulle – enligt hypotesen – påverka molnbildningen. Mera strålning skulle innebära mera låga moln, mindre strålning skulle betyda mindre moln.
4. Mindre moln på låg höjd innebär – i princip – högre temperatur på jorden.
Steg, ett, två och fyra i resonemanget är hyfsat väl underbyggda och omfattas av de flesta forskare i fältet. Osäkerheten gäller steg nummer tre: Kan kosmisk strålning verkligen påverka molnbildningen? Och i så fall, hur skulle det gå till?”
Sammanfattningsvis kan man säga att desto mindre kosmisk strålning som når jorden, desto mindre molnbildning, vilket enligt teorin följdenligt innebär varmare väder. Alltså vid hög solaktivitet ökar solvindens interraktion med jordens magnetfält och skapar en större skärmverkan mot klosmisk strålning.
Fysiken kring molnbildningen är långt mer komplicerad än vad som hävdas. Den kosmiska strålningen joniserar partiklar i luften som medför mer molnbildning.
Mattias:
om 25% av dagens fossila co2 utsläpp absorberas av landbaserade växter borde väl biomassan öka?
Sverige har med stora subventioner faktiskt minskat sin biomassa de sista 15 åren… just i avsikt att minska risken för en global klimatkatastrof orsakad av för låg biomassa på jorden.. Hm.. hur tänker Maud???
Har du tänk på hur Nissepellarna tidigare domderade att sydamerikas regnskog är jordens lunga, den skapar 25% av jordens syre, utan att nämna att samma regnskog såklart förbrukade 25% med.
Då inte regnskogen bygger ett växande humuslager likt torvmossar, så är enda cansen att skapa ett nettoflöde av syre att antingen öka biomassan eller sända biomassan till oss, vi kan då förbränna den eller slutförvara den i lyxbåtar, bara den slutförvarade bidrar till ökad syreproduktion…
Fast detta är ju trivialt.
Det vore intressant att få ta del av studier som visar att dubblad halt av co2 inte gynnar biomassans tillväxt..
Vet du varför översteprästen bara drog sina diagram 650.000 år bak i tiden?
När var det sist 5ggr dagens co2 halt på jorden?
Hur mycket har växters co2 anpasning rent genetiskt ändrats sedan dess?
Tidigare då halten co2 svajat från 0.02 % till 0.6% har växtligheten växt som snabbast vid vilken?
Troligen 0.025 ty det var då vi hade senaste stora missväxt år…
Kanske ska vi invertera allt som skrivs och sägs?
Glömde nämna de två svenska forkarna vid namn och vars specialitet är rymdfysik: Rikard Lundin och Henrik Lundstedt.
När det gäller solaktiviteten/solfläckar så exiterar det en väldigt lång och etablerad samvariation mellen dessa och klimatet. Omvittnat sedan länge, sedan människor observerat solens aktivitet …
Vad denna samvariation kan tänkas bero på är förstås öppet för spekulationer, och man kan ställa upp olika hypoteser. Svensmarks är en som iaf inte är orimlig. Han håller nu på att försöka göra större experiment i syfta att verifiera fler delar ur den.
Oavsett hur det går för Svensmark kan man dock säga ett antal saker:
Samvariation mellan klimatet på jorden och solens aktivitet är så tydlig och stark att man omöjligen kan bortse från den ifall man vill göra anspråk på att studera klimatförändringar.
(Sannolikheten för att korrelationen bara är slump är väsentligen lika med noll)
Vidare kan man säkerhet säga att det inte är på jorden klimatet som vållar solaktivitet, dvs att ifall där finns ett samband så är jordklimatet följden av solens aktivitet.
Att där finns en samvariatition bland temperaturer även på andra himlakroppar i solsystemet stärker denna slutsats ytterligare.
Man kan också den som studerar klimatförändringar, men helt bortser från solaktivitet (alltså inte bara variationer i nettoeffekt) inte seriöst studerar frågan med öppet sinne .. inte ens om det är en organisation som inrättats av FN.
(Vilket förstås många redan förstått)
Gunnar (#34)
Tja, man har ju inte lyckats sluta den globala kolcykeln, men man antar att den okända sänkan (som jag tror är större än 25%) finns i de terrestra systemen, men man vet fortfarande inte var eller hur detta kol binds (se t.ex. Houghton, 2007). Det kan bero på en ökning av CO2, men det kan också bero på gödning genom ökade utsläpp av kväve (alltså koppling till andra miljöproblem som jag brukar hänvisa till), ökad temperatur eller på förändringar i markanvändning (t.ex. har man i Nordamerika återväxt av skog som tidigare har varit jordbruksmark/betesmark). Dessutom är beräkningarna av framförallt den terrestra delen i kolcykeln ganska osäkra och den brukar ofta räknas fram som en restterm. Saker och ting är inte så enkla som de kan tyckas, vare sig man talar om klimat eller kolcykel.
Nog producerar regnskogen syre, men om det skulle vara 25% vet jag inte. Det blir en nettoproduktion av syre eftersom inte allt organiskt material som produceras i en skog fullständigt bryts ned där. Ganska mycket binds i marken (vet dock inte hur mycket som binds i tropiska jordar) och en del exporteras via vattendragen till havet.
Mattias:
Jag har inget i princip emot co2teorin, jag tror verkligen att co2 bidrar till en ökad växthuseffekt.
Vad jag vänder mig emot är dock att åtgärder som helhet hittills varit ett stort resursslöseri.
Om Sverige satsade stort på gen4 kärnkraft med motiveringen att ta landet ur fossilkolberoendet, sen kastade in en PK brasklapp, (skulle de visa sig vara rätt att fossilförbränningen leder till en global klimatkatastrof, så har i vart fall Sverige gjort vad landet kan, även om det inte på något vis minskar den globala fossilkolutvinningen som ju är det samma som förbränningen).
När de satsar så stora resurser från sina medborgare, på så värdelösa projekt, då vore det omoraliskt att inte kritisera.
För övrikt så transporterar regnskogen ut humus i havet men någon långsiktig tillväxt förekommer ej.
Högg du ner alla träd i sydamerika och såg med växtgift till att det blev en livsfattig öken, skulle inte syre förhållandet på sikt ändras märkbart på jorden…
Ellerhur?
Visst är det kul med drastiska, oetiska exempel?
Thomas.
1. Lambert Beers lag gäller för oändligt utspädda lösningar och är i övriga fall en approximation. Så om huvudlinjerna för CO2 redan är fyllda så leder en liten konc ökning till en än mindre energiretention.
2. Energiretentionen är aldrig linjär mot koncentrationen. Absorptionen är sortlös och kan vara linjär mot konc under ideala förhållanden. Absorptionen har ett logaritmiskt förhållande till transmitansen (energitransporthastigheten).
3. Även svansarna i spektraltopparna följer Lambert Beers lag.
Den som gillar simuleringar och modeller kan gå in på energimyndighetens hemsida. Kolla effekten av det första och andra 20cm lagret av tilläggsisolering på ekonomin(energiretentionen).
Gunnar
Jag ska kolla upp den där youtube-länken som du skickade för ett tag sen, den om gen4 kärnkraft, det verkar intressant. Jag är definitivt ingen anhängare av den kärnkraft vi har, men jag tycker det är minst sagt idiotiskt att inte utnyttja det avfall vi har. Varför inte bygga något eller några nya kärnkraftverk (kallas det bridreaktorer?) och dels göra avfallet något mindre farligt och samtidigt få ut energi ur det? Det verkar som ren dumhet bara…
Vad gäller skogarna fortsätter jag att hävda att det sker ett nettoupptag av kol, och därmed ett nettoutflöde av syre. Hur stort detta flöde är vågar jag dock inte säga något om och jag orkar inte leta reda på någon siffra 🙂
Mattias:
Den länken handlar om den bästa gen4 tekniken.
Fast brieder kan du läsa lite om på http://www.mfk.nu
Mattias:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bridreaktor
Här kan de se demostrationer och föreläsningar om brid reaktorer
http://www.youtube.com/results?search_query=nuclear+reactor+breeder&search_type=&aq=f
Inom en vecka har du insett att mänskligheten kan gå en vinnvinn väg.
Uran är så billigt så än så länge är inte fast breed reactor, den mest konkurrenskraftiga kärnkraften, men då det byggs nya gen3 för fullt i världen kanske uranpriset till sist går upp, då byggs nog nya FBR
Det har byggts ett tiotal hittills.
De som vill bli av med långlivat avfall och slippa uranbrytning, samtidigt som de får en produktionssäker elgenerering till ett avsevärt lägre pris än vindkraft, ser att Sverige bygger FBR nu.
Jag ansaer att det vore bra även av psykologisk anledning.
Ty då kan redan nu de som oroas av sen dumma slutförvaringen lugnas.
För egen del så ser jag att det satsas mest på TMSR…
Jag fann en engelsk Wikipedria länk som tydligast beskriver fast breeder:
http://en.wikipedia.org/wiki/Fast_breeder_reactor
Nu tror jag du känner dig som jag gjorde då jag som 13åring (skolkade alltid och läste såklart aldrig läxor) berättade för min mamma att jag tyckte om att räkna…
Då jag kom till mitt rum den kvällen var sängen full av matteböcker…
Den roligaste var en från 1950 i kombinatorik, fakulteter och dé..
Jag minns att det var ett problem i slutet som tog lång tid att lösa… då lösningen var klar kunde den transformeras till bokstäver:
TOKFAN
Vilket beskrev precis hur jag kände mig.
Kunde känna hur författaren skrattade genom boksidorna.