Att lära från historien

Perspektiv på klimathotet – utifrån behovet av en klimatanpassning av transportinfrastruktur – några reflektioner kring en rapport

Av Stig Morling

Citat: På sina resor han förnam,
hur väl försynens nåd reglerat,
som floder över allt placerat
där stora städer stryka fram. Ur ”Salig Dumboms leverne”

1. Bakgrund

Nyligen har en rapport från Svenskt Näringsliv presenterats, kallad ”Klimatanpassning av transportinfrastruktur”, oktober 2024. Rapporten är på totalt 58 sidor, exklusive referenslista och två bilagor.  Som kompe-tensstöd för rapporten har konsultföretaget Ramboll medverkat.

Som framgår av titeln rör utredningen framför allt en focus på transport-sektorn och focus är krav på olika klimatanpassningar.

I det följande ger jag några kommentarer utifrån ett kompletterande vattenperspektiv. De följande raderna är ingen recension av utredningen utan snarare några reflektioner.

2. Sammanfattande rekommendationer i rapporten

Rapporten från Svenskt Näringsliv utmynnar i fyra olika punkter, kallade ”Rekommendationer inom fyra teman”:

1. SÄKERSTÄLL LÅNGSIKTIG FINANSIERING
2. FÖRBÄTTRA MARKÅTKOMST OCH SAMARBETE
3. UTÖKAD ORGANISATION OCH PLANERING
4. SATSA PÅ ÖKAD KUNSKAP OCH KOMPETENS

De tre första punkterna känner nog de flesta igen. Dessa punkter pekar på starka behov inom de flesta samhällssektorer, och särskilt focus på transportsektorn. Givetvis finns inom alla dessa klart politiska dimensioner.

Däremot, den sista punkten ovan ” SATSA PÅ ÖKAD KUNSKAP OCH KOMPETENS” är mycket väl känd för de festa debattörer inom ”Klimatupplysningens” krets. I följande kapitel tar jag upp några ”Speglingar” från ett vatten-perspektiv. Min särskilda utgångspunkt är de alltför ofta förbisedda en bristande insikt om hur faktiskt vatten beter sig.

Tre olika perspektiv – i all korthet, med utgångspunkt från vatten:

# Ett historiskt synsätt

Figur 1.  Israels uttåg ur Egypten

Israels uttåg ur Egypten, genom Röda havet – metafor eller myt, men nog så väsentlig som en intressant bild genom historien! Alternativt kan denna berättelse ses som vattnet som både ”livets vatten” – ja, Israels folk räddades tack vare en akut situation i Röd Havet som drog sig undan under en några timmar. När vattnet återvände dränktes de förföljande egypterna. Således blev det helt plötsligt ”dödens vatten”!

Ja, denna dualism i vår relation till vatten har följt människan genom historien!

# Några klassiska ”människoskapade vatteneländen”

Jag har tidigare beskrivit några fall av vad som kan kallas en kombination av otillräckliga insikter i nödvändiga naturvetenskapliga kunskaper och å andra sidan ett politiskt övermod, som vi ofta kallar ”hybris”.

1. Gran Teton-katastrofen

En mycket välkänd vattenkatastrof inträffade 1974 då Gran Teton-dammen kollapsade i Idaho i mid USA. Dammen, som var en stor jorddamm, förorsakade både stora skador nedströms, men dessvärre också flera dödsfall.

Noggranna undersökningar visade på en minst sagt olämplig lokalisering av en stor jorddamm.

Därtill en ovilja från myndigheternas sida att lyssna på varningar från både geologer, hydrologer och konstruktörer!

Katastrofen kom att kallas ”A man-made catastrophy”, se “Normal Accidents: Living with High-Risk Technologies” en bok från 1984, av Yale sociologist Charles Perrow

Figur 2 Gran Tetondammen brister!

      2. Aralsjöns närtidshistoria, en människoskapad miljöförstörelse.

Denna är ett tragiskt exempel på kombinationen av Statskapitalism och egenrättfärdig socialism under Stalins tid. En kort bakgrund: Stalin (ja, vem annars?) hade beslutat om att Sovjet skulle bli världsledande i bomulls-produktion. Området öster om Aralsjön var idealiskt (?) för att skapa en gigantisk monokultur för bomullsodling. Sagt och gjort, massiv konstbevattning med hjälp av vattnen från Amur-Darja och Syr-Darja, samt med en massiv gödning – fosfor och kväve – skulle säkra en stor produktion. Emellertid måste även insekter bekämpas. På med pesticider. Så successivt skapades en miljökatastrof för efterkommande generationer att hantera. I Bild3 visas miljökatastrofens utvidgning under 38 år. Ett tragiskt exempel på hur fundamental kunskap kom att ersättas av politisk ideologi! Den intresserade läsaren hänvisas gärna till boken ”Ecocide in the USSR” (1991)

Bild 3 Aralsjöns ”avveckling” under 38 år, ett ”praktiskt” exempel på människans miljöförstöring.

# Behovet av ett mer ”tvärvetenskapligt” synsätt, med vatten-perspektivet inkluderat.

Låt oss börja med att fundera över en definition av vatten: Det är en ovanlig kemisk förening, med olika egenskaper, som vi alla är beroende av:

1. Vatten är en god energibärare;
2. Vatten är en klassisk förutsättning för transport, citat: ”Navigare necesse est”, liksom pumpning av olika material;
3. Vattnet är ett unikt lösningsmedel;
4. Vatten är ett nödvändigt hygienmedel, förutom att vi tvättar oss dricker vi också vatten för att skölja ut föroreningar via urin.

Låt oss fortsätta hemmavid, i Sverige:

Vattenvården när startade den? Ja egentligen för ganska länge sedan. En offentlig, ofta kommunal, åtgärd, var att anlägga brunnar, kanske en av de mer kända är den på Brunkebergsåsen. Men i ett annat perspektiv, i slutet av 1960-talet, med Naturvårdsverkets bildande 1967 vidgades vatten-miljöns frågor på allvar. Då var man överens inom den ”kommunala vattenvården”, att det framför allt var utsläppen av fosfor till våra vatten-drag som skulle begränsas. Ja, en intensiv utbyggnad från slutet av 1960-talet fram till de första åren under 1980-talet innebar en kraftfull investeringsperiod såväl i ledningssystem som i vattenrening, ja läs gärna dessa insatser som ”rekordåren!” Till och med utropade dåvarande Naturvårdsdirektören: ”Vi är färdiga!” Dock, vattenfrågor inom den svenska politikersfären är knappast prioriterade! Ett snarast tragikomiskt citat från en lokalpolitisk ledare angående driften av det lokala VA-systemet må illustrera påståendet: ”Vi har slopat det förebyggande underhållet, vi tar smällen när den kommer!”

Jag började med ett citat från ”Salig Dumbom!”: ” På sina resor han förnam, hur väl försynens nåd reglerat, som floder över allt placerat där stora städer stryka fram.”

 Jo, Sveriges Voltaire, gjorde en nog så korrekt observation: Många dramatiska översvämningar i våra städer har orsakats till stor del av dels stora hårdgjorda ytor, med otillräckliga arrangemang för både avrinningar som möjligheter till infiltration. Därtill kommer ett anläggande av så kallade kombinerade avloppssystem. Dessa har understundom förorsakat påtagliga källaröversvämningar! Se exempelvis Gävle för några år sedan.

Så, från ett vattenperspektiv kan summeras: Allt detta pekar på nödvändigheten att i en bred mening upprätthålla en god, bräddad och ständigt pågående fördjupning av kunnandet inom hela vattensektorn! Och en förståelse av att koppla detta kunnande till näraliggande naturvetenskapliga områden!

Ett intressant citat från professor H. S. Nyberg må vara en uppmaning till en ständig god nyfikenhet, och ett en aktiv god vetenskaplig grundhållning! Det goda ifrågasättandet av genom den goda naturvetenskapliga historien är en god följeslagare!

Vetenskapens historia är ett långt revisionsprotokoll, som aldrig kommer att bli färdigt. Vetenskapens arbete är och förblir en rastlös och aldrig avstannande revision av ståndpunkter och teorier. Det är felen och miss-tagen som gör att den går framåt, och varje generation måste börja om på ny kula. Mycket som hos oss var oomkullrunkelig sanning för femtio år sedan när i våra dagar föga mer än ointressant vidskepelse, och det är fullt troligt, att det vid detta sekels slut(1900-talet) kommer att heta på samma sätt om många av våra egna fastslagna sanningar. Det är mycket nog att ha öppnat ögonen och visat vägen.»

En mer filosofisk reflektion kan vara värd att lyfta:

Finally, we should remember what the red-Indian chief Seattle once wrote to the president of the US. His letter may serve as a metaphor for a far more respectful attitude to an essential element (water) for our survival:

“The shining water that moves in the streams and rivers is not just water, but the blood of our ancestors. If we sell you our land, you must remember that it is sacred. Each glossy reflection in the clear waters of the lakes tells of events and memories in the life of my people. The water’s murmur is the voice of my father’s father. The rivers are our brothers. They quench our thirst. They carry our canoes and feed our children. So, you must give the rivers the kindness that you would give any brother”

+20