Perspektiv på klimathotet – utifrån behovet av en klimatanpassning av transportinfrastruktur – några reflektioner kring en rapport
Av Stig Morling
Citat: På sina resor han förnam,
hur väl försynens nåd reglerat,
som floder över allt placerat
där stora städer stryka fram. Ur ”Salig Dumboms leverne”
- Bakgrund
Nyligen har en rapport från Svenskt Näringsliv presenterats, kallad ”Klimatanpassning av transportinfrastruktur”, oktober 2024. Rapporten är på totalt 58 sidor, exklusive referenslista och två bilagor. Som kompe-tensstöd för rapporten har konsultföretaget Ramboll medverkat.
Som framgår av titeln rör utredningen framför allt en focus på transport-sektorn och focus är krav på olika klimatanpassningar.
I det följande ger jag några kommentarer utifrån ett kompletterande vattenperspektiv. De följande raderna är ingen recension av utredningen utan snarare några reflektioner.
- Sammanfattande rekommendationer i rapporten
Rapporten från Svenskt Näringsliv utmynnar i fyra olika punkter, kallade ”Rekommendationer inom fyra teman”:
- SÄKERSTÄLL LÅNGSIKTIG FINANSIERING
- FÖRBÄTTRA MARKÅTKOMST OCH SAMARBETE
- UTÖKAD ORGANISATION OCH PLANERING
- SATSA PÅ ÖKAD KUNSKAP OCH KOMPETENS
De tre första punkterna känner nog de flesta igen. Dessa punkter pekar på starka behov inom de flesta samhällssektorer, och särskilt focus på transportsektorn. Givetvis finns inom alla dessa klart politiska dimensioner.
Däremot, den sista punkten ovan ” SATSA PÅ ÖKAD KUNSKAP OCH KOMPETENS” är mycket väl känd för de festa debattörer inom ”Klimatupplysningens” krets. I följande kapitel tar jag upp några ”Speglingar” från ett vatten-perspektiv. Min särskilda utgångspunkt är de alltför ofta förbisedda en bristande insikt om hur faktiskt vatten beter sig.
Tre olika perspektiv – i all korthet, med utgångspunkt från vatten:
# Ett historiskt synsätt
Figur 1. Israels uttåg ur Egypten
Israels uttåg ur Egypten, genom Röda havet – metafor eller myt, men nog så väsentlig som en intressant bild genom historien! Alternativt kan denna berättelse ses som vattnet som både ”livets vatten” – ja, Israels folk räddades tack vare en akut situation i Röd Havet som drog sig undan under en några timmar. När vattnet återvände dränktes de förföljande egypterna. Således blev det helt plötsligt ”dödens vatten”!
Ja, denna dualism i vår relation till vatten har följt människan genom historien!
# Några klassiska ”människoskapade vatteneländen”
Jag har tidigare beskrivit några fall av vad som kan kallas en kombination av otillräckliga insikter i nödvändiga naturvetenskapliga kunskaper och å andra sidan ett politiskt övermod, som vi ofta kallar ”hybris”.
- Gran Teton-katastrofen
En mycket välkänd vattenkatastrof inträffade 1974 då Gran Teton-dammen kollapsade i Idaho i mid USA. Dammen, som var en stor jorddamm, förorsakade både stora skador nedströms, men dessvärre också flera dödsfall.
Noggranna undersökningar visade på en minst sagt olämplig lokalisering av en stor jorddamm.
Därtill en ovilja från myndigheternas sida att lyssna på varningar från både geologer, hydrologer och konstruktörer!
Katastrofen kom att kallas ”A man-made catastrophy”, se “Normal Accidents: Living with High-Risk Technologies” en bok från 1984, av Yale sociologist Charles Perrow
Figur 2 Gran Tetondammen brister!
2. Aralsjöns närtidshistoria, en människoskapad miljöförstörelse.
Denna är ett tragiskt exempel på kombinationen av Statskapitalism och egenrättfärdig socialism under Stalins tid. En kort bakgrund: Stalin (ja, vem annars?) hade beslutat om att Sovjet skulle bli världsledande i bomulls-produktion. Området öster om Aralsjön var idealiskt (?) för att skapa en gigantisk monokultur för bomullsodling. Sagt och gjort, massiv konstbevattning med hjälp av vattnen från Amur-Darja och Syr-Darja, samt med en massiv gödning – fosfor och kväve – skulle säkra en stor produktion. Emellertid måste även insekter bekämpas. På med pesticider. Så successivt skapades en miljökatastrof för efterkommande generationer att hantera. I Bild3 visas miljökatastrofens utvidgning under 38 år. Ett tragiskt exempel på hur fundamental kunskap kom att ersättas av politisk ideologi! Den intresserade läsaren hänvisas gärna till boken ”Ecocide in the USSR” (1991)
Bild 3 Aralsjöns ”avveckling” under 38 år, ett ”praktiskt” exempel på människans miljöförstöring.
# Behovet av ett mer ”tvärvetenskapligt” synsätt, med vatten-perspektivet inkluderat.
Låt oss börja med att fundera över en definition av vatten: Det är en ovanlig kemisk förening, med olika egenskaper, som vi alla är beroende av:
- Vatten är en god energibärare;
- Vatten är en klassisk förutsättning för transport, citat: ”Navigare necesse est”, liksom pumpning av olika material;
- Vattnet är ett unikt lösningsmedel;
- Vatten är ett nödvändigt hygienmedel, förutom att vi tvättar oss dricker vi också vatten för att skölja ut föroreningar via urin.
Låt oss fortsätta hemmavid, i Sverige:
Vattenvården när startade den? Ja egentligen för ganska länge sedan. En offentlig, ofta kommunal, åtgärd, var att anlägga brunnar, kanske en av de mer kända är den på Brunkebergsåsen. Men i ett annat perspektiv, i slutet av 1960-talet, med Naturvårdsverkets bildande 1967 vidgades vatten-miljöns frågor på allvar. Då var man överens inom den ”kommunala vattenvården”, att det framför allt var utsläppen av fosfor till våra vatten-drag som skulle begränsas. Ja, en intensiv utbyggnad från slutet av 1960-talet fram till de första åren under 1980-talet innebar en kraftfull investeringsperiod såväl i ledningssystem som i vattenrening, ja läs gärna dessa insatser som ”rekordåren!” Till och med utropade dåvarande Naturvårdsdirektören: ”Vi är färdiga!” Dock, vattenfrågor inom den svenska politikersfären är knappast prioriterade! Ett snarast tragikomiskt citat från en lokalpolitisk ledare angående driften av det lokala VA-systemet må illustrera påståendet: ”Vi har slopat det förebyggande underhållet, vi tar smällen när den kommer!”
Jag började med ett citat från ”Salig Dumbom!”: ” På sina resor han förnam, hur väl försynens nåd reglerat, som floder över allt placerat där stora städer stryka fram.”
Jo, Sveriges Voltaire, gjorde en nog så korrekt observation: Många dramatiska översvämningar i våra städer har orsakats till stor del av dels stora hårdgjorda ytor, med otillräckliga arrangemang för både avrinningar som möjligheter till infiltration. Därtill kommer ett anläggande av så kallade kombinerade avloppssystem. Dessa har understundom förorsakat påtagliga källaröversvämningar! Se exempelvis Gävle för några år sedan.
Så, från ett vattenperspektiv kan summeras: Allt detta pekar på nödvändigheten att i en bred mening upprätthålla en god, bräddad och ständigt pågående fördjupning av kunnandet inom hela vattensektorn! Och en förståelse av att koppla detta kunnande till näraliggande naturvetenskapliga områden!
Ett intressant citat från professor H. S. Nyberg må vara en uppmaning till en ständig god nyfikenhet, och ett en aktiv god vetenskaplig grundhållning! Det goda ifrågasättandet av genom den goda naturvetenskapliga historien är en god följeslagare!
Vetenskapens historia är ett långt revisionsprotokoll, som aldrig kommer att bli färdigt. Vetenskapens arbete är och förblir en rastlös och aldrig avstannande revision av ståndpunkter och teorier. Det är felen och miss-tagen som gör att den går framåt, och varje generation måste börja om på ny kula. Mycket som hos oss var oomkullrunkelig sanning för femtio år sedan när i våra dagar föga mer än ointressant vidskepelse, och det är fullt troligt, att det vid detta sekels slut(1900-talet) kommer att heta på samma sätt om många av våra egna fastslagna sanningar. Det är mycket nog att ha öppnat ögonen och visat vägen.»
En mer filosofisk reflektion kan vara värd att lyfta:
Finally, we should remember what the red-Indian chief Seattle once wrote to the president of the US. His letter may serve as a metaphor for a far more respectful attitude to an essential element (water) for our survival:
“The shining water that moves in the streams and rivers is not just water, but the blood of our ancestors. If we sell you our land, you must remember that it is sacred. Each glossy reflection in the clear waters of the lakes tells of events and memories in the life of my people. The water’s murmur is the voice of my father’s father. The rivers are our brothers. They quench our thirst. They carry our canoes and feed our children. So, you must give the rivers the kindness that you would give any brother”
Ja, om det är någonting som vi vet om vatten så är det att det är kraftfullt, både när det tjänar oss genom att samla, lagra och låna ut solens energi till vårt gagn – och när det avslöjar vår oförsiktighet om vi nonchalerar dess vilja att alltid sträva mot lägre nivåer och på sin väg avge den inlagrade solenergin.
Eller kan det möjligen vara som det antyddes via dumburken i går att det är kossornas okontrollerade och obeskattade utsläpp av metangaser som driver vattnet att återfylla gamla torrlagda och bebyggda flodådror ….
Stig M.!
Vilken skön ”Helande musik” att få bli påmind om erfarenheter från tiden före miljörörelsens totala genombrott för ett halvsekel sedan!
Nu brister den bubblan samtidigt både i västs väst och här i västs öst.
Det kommer att dåna, brusa och skvätta åt alla håll och vad som kommer ut efter det omfattande reningsbad vi nu ser komma det återstår att se, men vår tids förlamande Lysenkoism har gjort sitt.
Nu gäller det att släppa fram perspektiv genom att ta del av erfarenheter, vett och sans från tiden före detta förfall – inte bara i klimatfrågan. Stort Tack Stig!
Tack Stig för ett bra inlägg.
EU agerar lika idiotiskt som Stalin (Aralsjön) och tror att de kan styra klimatet.
Tack Stig för denna våta text.
Vatten är ett farligt gift vilket omger Visby stift. (Falstaff fakir alias för Axel Wallengren)
Han gav tydligen ut en bok där vetandet sammanfattades på 78 sidor, vilket kan vara överkomlig läsning för den nytta detta kan ge oss 😉
Fö har SVD understrecket författats av Fredrik Charpentier Ljungqvist:
https://www.svd.se/a/Mn9vKo/efter-spanien-sa-paverkar-klimatet-oversvamningar
Han ser ingen trend i historiken om översvämningar kring medelhavet.
1957 i Valencia kanske är av samma dignitet som 2024. Var finns CO2 effekten då?
idiotin finns överallt även i det lilla. costco återkallar smör eftersom det inte stod på innehållsförteckningen att smöret innehöll mjölk. SMÖR!!
COP 29 hålls i Baku.
Baku är full med Svensk historik och ledande teknikutveckling tack vare Nobelbrödernas närvaro där i slutet av 1800 talet.
Inom ett område är vi idag inte längre är speciellt engagerade, utvinning av olja.
När de kom dit utvanns oljan och fraktades i fat till kusten och vidare på båtar.
De byggde ledning till kusten.
De såg till att både järnväg och båttransport skedde. Första tankbåten byggdes i Motala! De var dessutom väldigt engagerade i arbetsmiljö.
Spännande historia att läsa om och lära av.
Skall vi överge detta för att undvika mildare klimat?
https://www.youtube.com/watch?v=vmPmKitHoIU
CDN bevakar COP.
vi har alltså 420 miljondelar koldioxid och 2 miljondelar metan som styr klimatet. låter inte det ungefär som 70 talets naturmediciner. några miljondelar av ett ämne löst i vatten kan bota cancer,
#5. Och nästan allt innehåller vatten. Det står inte heller. Återkalla!
Numera larmas om rena självklarheter.
#4. Lasse. Gamla tiders kustbefolkning hade av generationers erfarenhet en hälsosam respekt för vatten i allmänhet och hav i synnerhet. Så icke nu. Nu tävlar folk i att bygga inte bara nära utan i och även över vatten. När naturen sedan slår till, skyller de på klimatet.
Kellgren skrev Salig dumbom och Voltaire skapade Pangloss. Motsvarande dumskallar befolkar nu våra partier och myndigheter. I mycket ett resultat av skolans aöllt sämre lunskapsförmedlning.
#9 På tal om kuster och respekt:
idag för 152 år sen drabbades kusten i söder av en katastrof som ännu inte överträffats-Backaflloden 1872 13 November.
SMHI kan berätta!
https://www.youtube.com/watch?v=zKUkCsC0r84
Längre än ett mannaminne och om det hände idag vet vi ju hur de skulle undvikit det.
Släckt tranlampan och slutat med koluppvärmningen 😉
OT Nu är Sverige bäst igen. Vi ska bidra med 8 miljarder till FN-s gröna klimatfond. Dessutom 200 miljoner till en nystartad klimatfond. Ifjol satsade Sverige över 9 miljarder till klimatfonder, SIDA stod för 5 mlljarder. Nu är måttet mer än rågat. Inga pengar till oss pensionärer men gigantiska summor till meningslösa gröna fonder. Mycket stor risk att pengarna hamnar i fel fickor. Korruptionen är gigantisk. Dom som är på klimatmötet borde betala med egna pengar. Då blir det inga fler möten. Klimatet bryr sig dessutom inte om klimatkonferenserna.
Den här artikeln i SVD idag passar in i sammanhanget.
Fredrik Charpentier Ljungqvist:
”Det kan historien lära oss om översvämningar”.
”Otillförlitliga mätningar och skillnader i hur våra städer är byggda gör det svårt att jämföra översvämningar över tid. Klimathistoriska källor ger oss ändå en fingervisning om hur vattenflöden drabbat oss genom seklerna – och hur vår tid tycks skilja oss från de tidigare”.
Det osedvanligt kalla och fuktiga vädret som drabbat Storbritannien sedan hösten 2023 har slagit hårt mot det brittiska jordbruket Veteskörden blev 21 procent lägre än förra året och brittiska vingårdar såg upp till 75 procent färre vindruvor. Önationen drabbades 2023–24 av de våtaste 18 månaderna i känd historia, vilket lämnade marken vattensjuk.
#11 – det är i alla fall inte indexreglerat, man får vara glad för det lilla…
– Vår finansiering är en väldigt ansenlig summa och jag är övertygad om att GCF kommer att bli mycket glada över att få beskedet, säger Pourmokhtari, som pekar på att de åtta miljarder gör Sverige till största givare per capita bland de stora givarna.
I vilket fall som helst, jag håller helt med om att stora delar av dessa pengar kommer nog inte klimatet till nytta utan går vidare i olika fickor, vi har ju sett exempel redan på att effekterna av klimatinsatser inte gett avsedd effekt finansierat av olika fonder.
Det jag ställer mig mest emot är att ”vi” som använt ”fel” bränslen ska kompensera olika länder för detta. Om vi inte använt dessa bränslen skulle världen vara en avsevärt sämre plats att leva på och majoriteten av de människor som lever idag, speciellt de i utsatta länder, skulle aldrig kommit till. Det finns inte en chans att utvecklingen till där vi är idag skulle varit möjlig utan kol, olja och gas.
Om vi nu skulle hjälpa andra länder måste de göras på ett ansvarstagande sätt och det kan då bara göras om Sverige, möjligtvis i samarbete med ett eller flera länder, har egna projekt som är hårt styrda så att inga giriga händer kan komma ner i plånboken.
För övrigt anser jag att det är fel att inte låta mindre bemedlade länder använda sig av olja, kol och gas för att öka sin levnadsstandard i stället för att tvingas göra på det sätt som mer bemedlade länder tycker – vilket de kan göra då dessa har skapat fonderna därifrån pengarna kommer.
På något sätt håller jag för en gång skull med Greta – COP är bara greenwashing.
Tack Stig M. för inlägget!
Att lära sig från historien innebär också att vi måste vara proaktiva snarare än reaktiva när det gäller klimat hotet. Genom utbildning kan vi öka medvetenheten om klimatfrågor bland kommande generationer så att de bättre kan förstå sambanden mellan mänskliga aktiviteter och miljöpåverkan.
Genom dessa perspektiv blir det tydligt hur viktigt det är att integrera historiska insikter i dagens diskussioner om klimatförändringar och vattenhantering.
Aralhavets uttorkning resulterade bl.a. i ekonomiska problem, hälsoproblem för lokalbefolkningen och förlust av biologisk mångfald.
Mvh,
#11
Vet inte om det sagts tidigare på denna eller annan blogg men det tål att upprepas, oavsett.
Internationellt bistånd är en metod för att föra över pengar från fattiga människor i rika länder till rika människor i fattiga länder.
Otroligt nog har vi ett vattenkraftverk här på Södertörn, inte långt från där jag bor.
Uddby kraftverk
Nu vill makten stänga det och själva reglera vattnet, vad tror ni är bäst?
Byråkratisk reglering eller ekonomisk dito av flöden och nivåer
Jag lutar åt att det är bra om nån har ekonomisk intresse av att se till att såna här system förvaltas och underhålls.
Daniel Wiklund
UWb
World Bank Missing $41 Billion in Climate Funds
A new report by Oxfam, “Climate Finance Unchecked,” has determined that the World Bank has $41 billion in unaccounted funds that were destined to fight climate change.
This figure represents 40% of all disbursed climate funds by the World Bank. Oxfam’s audit revealed that between 2017 and 2023, between $24 billion and $41 billion simply went unaccounted for and there is absolutely no record of where the money went. No one knows how the money was used as there is no paper trail revealing where the money went.
“The Bank is quick to brag about its climate finance billions —but these numbers are based on what it plans to spend, not on what it actually spends once a project gets rolling,” said Kate Donald, Head of Oxfam International’s Washington D.C. Office. “This is like asking your doctor to assess your diet only by looking at your grocery list, without ever checking what actually ends up in your fridge.”
The World Bank is a leader in climate finance, controlling 52% of the total flow from all multilateral banks combined. World Bank President Ajay Banga announced in December that the bank achieved 35% of its financing three years ahead of schedule. He then set a new target of 45% by 2025. The bank later said in September that it achieved 44% of climate financing to the tune of $42.6 billion. “We’re putting our ambition in overdrive,” Banga said.
The bank acknowledged that it was difficult to keep track of its 800 climate financing projects but offered no insight into the missing funds. “It is clear that no one — including the Bank — has any real idea of how many billions of dollars are going to which climate actions,” the Oxfam report said.
Yet, climate activists are demanding $5 trillion in ANNUAL financing for the Global South to pay toward climate debt. Where did the $41 billion go? That large of a sum simply cannot be lost in a mere paperwork or oversight error. The climate change agenda has become a slush fund for the elite who will continue to fund this agenda without taking any responsibility for where the funds go or if they’re actually altering the climate in any meaningful way.
https://www.armstrongeconomics.com/world-news/climate/world-bank-missing-41-billion-in-climate-funds/
OT Nyss på nordnytt, nya larm. Det är inte bara dom levande som hotas. Tusentals gravar hotas av klimatförändringarna. Elände elände och åter elände. Måste forskare och media skrämma livet ur oss. Även dom döda ska skrämmas.
#15 CES
”vi måste vara proaktiva snarare än reaktiva när det gäller klimat hotet.”
Vad menar du med ”klimathotet”?
#19
Motsvarande nyhet har förekommit i lokalnyheter i Stockholm hela veckan. Kul att få bekräftat att det är organiserat och koordinerat.
#20 BD-Nille
Vad jag, i min kommentar egentligen menade var att människan genom historien orsakat flera betydande klimatkatastrofer och miljöskador. Här är några exempel:
– En av de mest kända exemplen är Amazonas regnskog, där avskogningen har lett till minskad biologisk mångfald, förändrade nederbördsmönster och ökad koldioxidnivå i atmosfären. Enligt en rapport från World Resources Institute (WRI) har mer än 17% av Amazonas skog förlorats sedan 1970-talet, vilket bidrar till global uppvärmning.
– Ökenspridning är ett annat allvarligt problem som delvis orsakas av mänsklig aktivitet, såsom överbetning, ogynnsamma jordbruksmetoder och avskogning. Regionen kring Sahel i Afrika är ett tydligt exempel där mänskliga aktiviteter har bidragit till att öka spridningen av öknar. Detta har resulterat i förlust av livsmiljöer, minskad matproduktion och tvingat människor att migrera.
– Industriella utsläpp och kemikalier har lett till omfattande föroreningar i luft, vatten och mark. Ett välkänt exempel är Love Canal i USA, där kemiska avfallslagringar ledde till hälsoproblem för invånarna och skapade en nationell kris under 1970-talet. Föroreningarna påverkar inte bara människors hälsa utan också djur- och växtliv, vilket även kunde leda till skador på ekosystem.
– Byggandet av stora dammar såsom Tre Gorges-dammen på Yangtzefloden i Kina, som har har orsakat betydande miljöskador. Dammen, som invigdes år 2012, har lett till omfattande översvämningar av jordbruksmark och bosättningar samt förändringar i lokala ekosystem. Dessutom har konstruktionen resulterat i geologiska problem som jordskred och seismisk aktivitet.
– Plastföroreningar är en modern katastrof där stora mängder plastavfall hamnar i haven varje år. Detta påverkar marina livsmiljöer negativt och hotar djurlivet genom att skapa dödliga situationer för fiskar och fåglar som misstar plast för mat.
Dessa exempel visar tydligt på hur mänsklig aktivitet kan orsakat betydande effekter på ekosystem och miljöskador med långvariga konsekvenser för både naturen och människan.
Mvh,
Argentina drar sig ur klimatmötet COP29.
#22 Claes-Erik S Den senaste klimatkatastrofen i Sverige, nödåren på 1860-talet var enligt kyrkan orsakat av att människorna syndat. I augusti 1868 var en biskop i Haparanda och sa att ”orsaken till Guds hemsökelse med hungersnöd berodde på att människorna syndat”. I ljuset av jordens klimathistoria är det meningslöst att koppla katastrofala väderhändelser till människans aktiviteter.
Sverige har också haft sina människoskapade vattenkatastrofer. Man minns dammraset i Noppikoski i Orsa Finnmark 1985. Efter osedvanligt mycket regnande under en längre tid över stora områden i norra Dalarna blev stora områden mycket vattensjuka. Sjöar, vattendrag och vattenmagasin vattenfylldes.Till slut stod dammen i Noppikoski inte emot då det blev ett tekniskt fel i manövreringen av en dammlucka. Några personskador uppstod inte på grund av att vattenmassorna vällde ut över stora skogsområden. Dock blev flera vägar avstängda, bland annat den inre pulsådern mot Norrland, E45. Man bävar inför tanken att även den stora Trängsletdammen i Dalarna skulle brista. Människan är ofullkomlig och tekniska problem kan uppstå även här. Se SMHI: beskrivning av händelsen. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/historiska-oversvamningar/1985-hostflode-i-dalarna-och-halsingland-1.12
Hej Claes-Erik #22
Du har bra exxempel på miljöeffekter av mänskliga aktiviteter, men jag kan inte se något av dem som klimatrelaterade.
1. Låt oss börja med Amazonas. Någonting som är väl känt att i tropiska klimat utvecklas ”nya arter av småkryp” väldigt snabbt och ofta väldigt lokalt. Då kan många ”nya arter som finns i litet antal försvinna, däremot är det osäkert om några stora populationer försvunnit. Att ändring av markanvändning led till förändrat lokalt klimat är också väl känt, men det är inte vad jag menar med ”klimatörändring” — gör du?
2. När det fäller Sahelområdet så antar jag att du vet att det är ett av de områden som blivit påtagligt grönare de senaste decennierna, något som huvudsakligen, tror man, på koldioxidberikningen av atmosfären. (Jag vill tillägga att om ”staterna försåg inte bara städer och tätorter utan även småbyar med gastuber, så skulle jakten på bränsle för matlagning och uppvärmning minska, violket skulle leda till ännu mer förgröning.)
3 och 5. Självklart ger spridning av oönskade produkter som giftiga kemikalier och plast på fel ställen till miljöskador. När det gäller plasten så skulle ”god förbränning” istället för en för miljön skadlig produkt ge en för växtligheten gynnsam koldioxidberikning av atmosfären. Eftersom varmare klimat historiskt sett alltid varit gynnsamma för livet på jorden så skulle en eventuell marginell uppvärmning på grund av eldning av plast inte vara negativ för klimatet.
4. När det gäller dammbyggnader håller jag helt med dig om att påverkar närmiljön på ett sätt som ibland kan vara gynnsamt för omkringliggande samhällen, men som också kan ge stora förändringar av det lokala klimatet. Om vattnet också, som i Centralasien, används till konstbevattning i så stor utsträckning att flödet verkligen minskar kan det ge riktigt stora effekter, som exempelvis att marken sjunker.
Sammanfattningsvis vill jag ge dig rätt i att mänskliga aktiviteter ger enorma miljöskador, men jag ser inget exempel på någon ”klimatkatastrof”.
#15 och #22 fortsättning
– Med tanke på de begränsade globala resurserna och infrastrukturerna, den extremt höga energiförbrukningen som även ger högre elkostnader för världens elkonsumenter vid t.ex. Bitcoin-mining, miljöhot samt vikten av att prioritera grundläggande mänskliga behov är det inte försvarbart att investera i digitala valutor framför dessa kritiska områden. Det kan enligt mig ses som oetiskt eller oansvarigt när man väger in de potentiella negativa konsekvenserna och sårbarheterna mot de kortsiktiga finansiella vinsterna från kryptovaluta-investeringar.
En studie publicerad av Cambridge Center for Alternative Finance indikerar att Bitcoin-brytning förbrukar så mycket som cirka 0,5 % av världens elförsörjning, dvs. nästan lika stor som Sveriges år 2021 på 0,56 %. Detta väcker farhågor om huruvida investeringar i sådana valutor är hållbara med tanke på de nuvarande begränsningarna i den globala elproduktionen och eldistributionen.
Dessutom är Bitcoins värde mycket flyktigt och spekulativt. Medan vissa investerare ser potential för hög avkastning, hävdar andra att denna volatilitet kan leda till finansiell instabilitet.
Mvh,
#26 Sten
Håller med dig. Skilj på miljö och klimat. De som inte förstår skillnaden har lång väg att vandra. Dammar har en plussida och en minussida som ska vägas mot varandra. Underhåll av dammar är alltid ett krav åtminstone för större dammar.
Hej Sten #26 och tack för din kommentar!
Anser dock att avskogning i tropiska områden utgör ett klimathot, med betydande negativa effekter på både klimatet och den biologiska mångfalden samt sociala strukturer.
Tropiska skogar spelar, vad jag förstått, en viktig roll i regleringen av lokala och globala vädermönster bl.a. genom processer som transpiration, där vatten från marken frigörs genom växternas blad in i atmosfären. Detta bidrar till nederbördsmönster som också kan påverka klimatet långt bortom skogsområdena själva. Avskogning kan leda till förändrade nederbördsmönster, vilket kan orsaka torka eller översvämningar i andra regioner.
Tropiska skogar är även hem för mer än hälften av jordens arter. Avskogning leder till habitatförlust, vilket resulterar i minskad biologisk mångfald. Många arter är beroende av specifika ekosystem för sin överlevnad, och när dessa ekosystem förstörs riskerar vi att förlora dem för alltid. Denna minskade biologiska mångfald kan också påverka ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och markfruktbarhet, vilka alla är avgörande för att upprätthålla liv på jorden.
Mvh,
Tack, Stig!
Vatten är onekligen livsviktigt – och ofta vanskött.
Västsveriges värsta torkår var 1947 – en stekhet sommar som torkade ut drygt 90% av brunnarna och djuren stod på kö till nödslakt – ett mardrömsår här I väst.
Svealand hade förmodligen sitt värsta torkår 1915 – då dog flera värdefulla öringbestånd ut.
Igår var jag på storabborrfiske i några oreglerade skogssjöar väster om trollhättan, fantastiskt fiske och ca 1dm lägre vattenstånd än normalt för årstiden – förra året låg det is på dessa sjöar redan i november, vilket var nästan 1,5 månader tidigare än normalt..
Hos mig I västsverige är klimatet nästan otäckt stabilt dessa senaste 100 år.
Abborr och gösfisket var enastående under dom varma åren 1930 – 1950 i vårat område, enl statistiken medans fisket försämrades rejält under dom kalla åren 1960 – 1990.
Naturen i västsverige förstår ingenting – när politikerna och sv säger att det nu är det varmaste på 125 000 år.
Våran värsta översvämning hade vi i slutet på 1800 – talet, då föll 144mm på några timmar i vänerborg – och stan svämmade över.
Tack Magnus! En god betraktelse med så kallade ”extremklimat” 1915 och 1947, och med klara empiriska redovisningar!
Som sagt, jämfört med våra politiker och massmedia och de 125 000 år kan vi exempelvis brista ut i de fromma negerslavarnas empiriska fråga: ”Were you where when they crusified my Lord”. Som sagt, fromma människor har genom tiderna alltid förstått vår egen ofullkomlighet och dessutom insett, att högmodiga uttalanden av politiker och massmedia är att ta meden skeppstunna salt!
PAX ET BONUM
Stig
Hej igen, Claes-Erik,
nr det gäller tropiska regnskogar så ”antydde jag” att många små väldigt lokala populationer kan slås ut, men det kommer att ske ofta, även oberoende av mänsklig aktivitet.
När det gäller skogsskövling kan jag åtminstone dela din oro. Tropiska regnskogar har ju också en förmåga att nedkalla regn över sig genom att ”skicka upp” kondensatioskärnor i atmosfären, Jag har någon gång frågat mig om stora skogsavverkningar på Borneo och Sumatra har gett mer monsunregn i Sydostasien. Jag vet inte men jag kan dela din oro.
# Claes-Eric Har människan orsakat nån av dom 46 istiderna som vi haft under dom senaste 5 miljoner åren. Och har människan bidragit till att nån av istiderna upphört. Det är nog så att oavsett hur vi människor sköter oss så kommer det en ny istid. Kan ju också tilläggas att utvecklingen har tagit språng i perioderna mellan istiderna. Utveckling kräver värme.
# Claes-Eric
vet inte hur snabbt det skulle gå att skövla till exempel Amazonas men då bara Brasiliens del är ca 5 miljoner kvadratkilometer kommer det att ta ett tag med den hastighet som man avverkar idag och under förutsättning att ingen återväxt sker.
Även regnskogarna i Malaysia är otroligt stora och endast 10% används för oljepalmsodling så även där är frågan om det ens går att skövla regnskogarna i en sådan omfattning att det stör mer än små delar av djur och växtliv.
Men det är väl så att larmen om skövling av regnskog sker långt bort och det är svårt att kolla och säger någon att man huggit ner hundra hektar så låter det mycket men är egentligen bara en kvadratkilometer, ytor som kalhuggs i Sverige varje vecka men nästan ingen skulle kalla skövling av våra skogar.
James Rickards: Markets Are Blind To This Massive New Risk
Dagens gästexpert, tror att AI är ett allvarligt hot mot den globala finansiella ordningen och mot nationell säkerhet. Ett hot som får kaoset att rasa genom världens system med blixtens hastighet. I den här nya boken MoneyGPT: AI & The Threat To The Global Economy beskriver Wall Street-veteranen och tidigare rådgivaren till försvarsdepartementet James Rickards de specifika riskerna med AI som vi måste vara vaksamma mot, och de steg vi kan vidta för att göra AI:s tidsålder är säkrare för både våra nationella intressen och för vår art som helhet.
https://www.youtube.com/watch?v=Z6TKyX_hLQA
Mvh,
#22
”Plastföroreningar är en modern katastrof där stora mängder plastavfall hamnar i haven varje år. Detta påverkar marina livsmiljöer negativt och hotar djurlivet genom att skapa dödliga situationer för fiskar och fåglar som misstar plast för mat.”
Så här skriver Patrick Moore i sin bok Fake Invisible Catastrophes and Threats of Doom, The Great Pacific Garbage Patch is Full of Plastic and is Twice the Size of Texas:
”There seems to be no end to the absurdity spread by the “green” movement and the media. For many years the story of the Great Pacific Garbage Patch has been publicized as a great environment tragedy, It is described as three times the size of France and twice the size of Texas. The web Is full of images that give the impression that the central Pacific Ocean is completely covered in floating garbage, most of it is plastic …
[…]
There are also multiple photoshopped depictions of the Great Pacific Garbage Patch that claim to depict size and location. Many people believe these represent the truth as they are not able to go to the middle of the Pacific Ocean to check for themselves. Thes images are 100 percent fabricated.”
Dock finns på nätet gott om filmer, vilka visar delfiner, valar, hajar, sköldpaddor insnärjda i kasserade fisknät och som befriats undan en sannolikt säker död. Kasserade nät fortsätter att fånga fisk till ingen nytta. Det finns även filmer, som visar mängder av kasserad fiskeutrustning som bärgats.
Det finns uppenbarligen olika uppfattningar, huruvida det finns katastrofalt stora mängder plastavfall i haven.
DR. Patrick Moore: 12 Fake Invisible Catastrophes and Threats of Doom:
https://co2coalition.org/media/patrick-moore-fake-invisible-catastrophes-and-threats-of-doom/