Under inte minst det senaste decenniet har kunskapen om den globala kolcykeln väsentligt
fördjupas. En orsak är en betydande ökning av atmosfärobservationer av koldioxid som nu
görs över hela lufthavet inkluderande satellitobservationer. Många tycks leva i
föreställningen att mätningar av koldioxid endast görs på Mauna Loa på Hawaii.
Regelbundna mätningar på Mauna Loa påbörjades redan 1958. Orsaken var att man önskade
en mätpunkt väl ovanför jordytan och på stort avstånd från vegetationen på kontinenterna.
Folk med faiblesse för konspirationsplaner har ibland framfört beskyllningar att bedrägliga
klimataktivister placerade mätningarna i närheten av en känd vulkan för att kunna oro folk
med höga mätresultat av koldioxid. Detta är naturligtvis rena dumheter men förs fortfarande
fram efter mer än halvsekel i den mindre seriösa debatten om koldioxiden och dess
förmenta farlighet.
För de som är tveksamma om Mauna Loa mätningarna är representativa kan vi studera
samma typ av mätningar exempelvis från Sydpolen som är väsentligt separerade från såväl
skogar som vulkaner. Mätningar på olika områden visar tydligt amplituden i den årliga
cykeln.
I den senast upplagan av min bok ”Vad händer med klimatet? (2024)” som nu finns i
bokhandeln har jag uppdaterat de senaste uppgifterna om kolcykeln hämtade från
Friedlingstein et al (2023).
De visar att huvudkällan till de ökade utsläppen med hög sannolikhet är fossila och detta
främst genom isotopbestämmelser. Att förbränning och oxidering av kol är en huvudkälla
styrks av att luftens syrehalt har minskat i samma omfattning som koldioxiden i luften har
ökat. Havens ökning av koldioxid bestäms av noggranna PH-mätningar och sker i samma takt
som utsläppen av koldioxid i atmosfären. Tabellen nedan visar aktuella värden som jag tagit
från min bok, i sin tur hämtade från referensen nedan. Ökningen över land är svårt att
fastställa tillförlitligt från oberoende mätningar. Värdena i tabellen är därför en restterm.
Tabelltexten nedan skall på rad två ändras till 680 Gton där ca 70 % är bidrag från fossila
utsläpp …
Friedlingstein,P.etal.(2023),”GlobalCarbonBudget2023”,EarthSyst.Sci. Data 15, s. 5301–5369.
Lennart Bengstson
Min tvivlande personlighet och mitt låg intellekt – ser svårigheter med sådana tvärsäkra utlåtanden om Ph – tillståndet och dess utveckling i havet.
Tänk om det är samma feltänkt som med isbjörnarna välmående?
Att modellera fram ett lägre Ph i havet är lätt – men att mäta det är närmast omöjligt, vill jag påstå.
Dygns och säsongsvatiationer i Ph är så ofantligt mycket större än en tänkt Ph – sänkning av den antropogena Co2:n.
I Sveriges omgivande hav kan vi ännu inte se någon sänkning.
En grund havsvik kan lätt variera mellan 8 enheter och 10 enheter under ett sommardygn.
Ser man Östersjön vid Gotland så pendlar årssäsongsvärdet för Ph mellan 7,8 och 8,6 ca.
Kort sagt så blir det ännu så länge omöjligt att avgöra havets antropogena sänkning i Ph – som eventuellt handlar om tusendelar eller möjligen 100 – delar.
Läser man rapporter om försök att läsa ut en eventuell Ph – förändring i havet pga mer antropogen Co2 – så slutar varje seriös rapport med konstaterande att ” ingen slutsats kan dras, pga stora naturliga variationer.”
Dock håller jag med om att isbjörnar i en värld utan Arktiska sommarhavsisar kommer att få svårare att överleva – och om modellerna om antropogen Co2 I havet stämmer kan det bli problem, för vissa arter.
Men att skriva att ” havens ökning av koldioxid bestäms av noggranna Ph – mätningar och sker i samma takt som utsläppen av koldioxid I atmosfären” – låter tyvärr som ett modellsvar och är betydligt svårare att härleda i verkliga mätningar.
Vad som istället händer i havet vid en ökad mängd antropogen Co2 är att dom alger, växter och djur som helt Naturligt lever av koldioxid konsumerar denna och ökar i antal ( binder ).
Det ökade upptaget av Co2 klarar inte modellerna av att beskriva trovärdigt – varför också modellerna fallerar.
Jag skall inte skriva hela dagen om detta – Men det är viktigt att först hur oerhört lite vi idag vet om havets utveckling gällande Ph – för det är extremt svårt att mäta ett värde på tusendelar och hundra delar som har en sådan enorm inneboende variation.
Gällande klimat är det nog viktigare att förstå vad som händer med lågtrycksområdet vid Island och högtrycksområdet vid Azorerna och deras variationer över tid.. kanske varierar dom inte i cykler ( månen? ) men varierar gör dom – och påverkar då vädermönster i Europa, så som bl a värme, kyla regn och torka vid Medelhavet….
Och Svenska Vintrar…..
Ursäkta om jag inte riktigt hänger med på slutsatserna av presentationen, annat än att mätvärdena för atmosfärshalterna CO2 stämmer, Sverige har netto och ökningen av CO2 beror på förbränningstillskottet……
”Havens ökning av koldioxid bestäms av noggranna PH-mätningar och sker i samma takt som utsläppen av koldioxid i atmosfären.” En lösryckt mening som jag inte ser några värden kring, analys eller uppbackad analys……
”Tabellen nedan visar aktuella värden som jag tagit
från min bok, i sin tur hämtade från referensen nedan”. Meningen följer direkt efter ovanstående citerad, tabellen ger fördelningar, men jag har svårt att förstå varifrån dessa kommer. Det är komplicerat, såklart, men om jag ska ta till mig värdena, vill jag gärna få lite mer förklaringar, om det finns, går att beskriva på ett rimligt enkelt sätt, samt jämförelse med tidigare data.
#1 Magnus blomgren,
instämmer!
”Utan tvivel är man inte klok” (Tankar från roten, (1974) T. Danielsson)
Jo det är intressant att en aktiv diskussion får utrymme i KU! Som psalmisten sjöng, eja vore vi där i den massmediala debatten också. Låt mig bara med en dåres envishet upprepa några saker:
1. pH funktionen är såvitt jag förstår en logaritmisk funktion! Således att beräkna ett aritmetiskt medelvärde ur två observationer kan vara minst sagt tokigt!
2. Då det gäller mätning och dess tillförlitlighet låt mig repetera:
Inför all användning av mätresultat måste ställas den kritiska frågan ”NÄR-VAR-HUR -VARFÖR?
3. Klargör också mätnoggrannheten och ”VARFÖR” har definierats för de olika stegen.
4. Eljest, tack Lennart för klargöranden!
Salve
Stig M
Alltid bra med lite uppdaterade siffror -tack.
Noterar att denna ökning av luftens koldioxidhalt ger en tillväxt av grönskan.
https://notrickszone.com/2024/08/12/another-new-study-finds-rising-co2-enhances-planetary-greening-and-reduces-drought-risk/
2
Jag medger inlägget är något kortfattat. Den refererade artikeln av Friedlingstein är fritt nedladdningsbar och kan läsas i sin helhet. Vad jag redovisar är helt enkelt mer eller mindre etablerad kunskap på området. Därtill finns det ett stort antal artiklar som Friedlingstein refererar till och som kan läsas. Genomgående är de nedladdningsbara
När det gäller ph mätningar i havet så ser jag ingen anledning att ifrågasätta dessa. Här får man faktiskt lita på experter på områden såvida man inte själv är ledande expert . Jag är det inte.
Apropå senaste kärnkraftsförslaget som på riktigt minskar dessa utsläpp, är kritiken stark. Det är för dyrt och alldeles för riskfyllt säger bl a politiska DN.
Samtidigt har alltså Riksgälden i uppdrag att garantera utlåning (samma risk som direkt utlåning i praktiken) för 80 Mdr till ”gröna” projekt som har fullständigt galna risknivåer och troligtvis är improduktiva.
Detta har det nog inte skrivits en enda kritisk artikel om.
IPCC:s Bild 30 är från 2007. Då var atmosfärens CO2-halt ca 380 ppm, Nu är den ca 425 ppm. Vi får därför räkna upp atmosfärens kolhalt. 425 : 380 x 760 = ca 860 Gton kol i atmosfären. Eftersom CO2-molekylen är 3,67 gånger tyngre än kolmolekylen, blir det ca 3.160 Gton koldioxid, välkommen och nödvändig näring för växtlighet och grödor. Problem med det?
Nr 6 Lennart Bengtsson
Visst kan och får vi lita på experterna.
Det är kris för isbjörnarna.
Vi har en klimatkris – säger många experter.
Havets Ph är i kris.
Sverige har en av världens största medeltemperaturökningar.
Sverige har gott om hav.
Visst är det bra att lyssna på experter – men det finns många – för slutsats får vi då lyssna till deras konsensus.
Själv har jag mätt massor av Ph, oftast dock i decilitervolym upp till 10 kubik – där är det massor av parametrar som påverkar, exempelvis temperatur – vi mätte på hundradelar men insåg snabbt hur vanskligt resultaten blev.
Hade vi däremot modellerat resultaten utifrån framräknade beståndsdelar och parametrar – så hade vi nog kunnat ge ett mycket exakt värde – men vi hade inte kunnat verifiera resultatet med praktiska mätningar, annat än ungefärligt.
Just Ph i havet är extremt delikat att mäta, eftersom vi visserligen kan beräkna en ökande mängd Co2 från våra utsläpp i modellerna – men ur det vet vi ingenting vad som händer med övriga parametrar i havet ( särskilt inte den delen som äter koldioxid).
Modellering är ljuvliga moment i en vetenskapsmans liv – men man måste komma ihåg att det är just en modell.
För Ph i havet utifrån tillförd Co2 är det lätt – men därefter kommer den extremt komplexa verkligheten i havets totala funktion och ingående komponenter.
Ibland bör man fråga sig – är denna modell rimlig – gäller ” allt annat lika ”.
Arktis isbjörnar tar jag upp – för där ser vi hur det är att lyssna på experter – dom kan ha rätt i sak, varmare, mindre is = färre och magrare isbjörnar.. men dom tycks bli fler och fetare, vid mätningar I verkligheten.
Klimatkrisens ansikte och kanariefågel blev Arktis och isbjörnarna, som normala västeuropeiska medborgare aldrig får se.
Sedan var krisen i tokvarma hav ( ca 3,5 C)
Sedan var det Ph – värdet ( ca 8,1 ).
I modellerna och i konsensus är det alltid kris – eftersom dom bygger på modeller av en osannolikt komplicerad verklighet – där ” allt annat lika ” är den stora ledstjärnan.
Men i havet och universum och i klimatet är det aldrig – ” allt annat lika ”.
Det bör finnas goda grunder för tvivel och att söka sanningen – facit finns för klimatet, i naturen…sedan får vi försöka förstå ändringen som sker genom mer Co2 via modellerna.
Det enda som ger ett stort frågetecken från mig är att man tydligen har koll på de fossila utsläppen redan från1750-talet, hur går det till?
Man har väl inga CO2 mätningar från den tiden som godkänns av klimatforskare (våtkemiska), och iskärnorna har väl knappast en upplösning på CO2 på några få år.
Så hur har man gjort, datormodell?
Har vi ens några utgångsvärden på CO2 halt i atmosfären för tiden innan 1750?
Ingen klimatforskare litar på tidiga våtkemiska mätningar man kan undra varför, för läser man historien om Keeling och hur det hela började så mätte han lite här och där och oberoende på om det var på ett berg eller i regnskogen så fick han samma värden av CO2 över dygnet, 310 ppm dagen och 280 på natten.
Om platsen som det verkar har så liten påverkan på mätvärdena så kanske de som gjordes före Mauna Loa av forskare runt om i världen stämmer, var det inte Arrhenius som mätte halten i slutet av artonhundratalet och fick ett värde runt 300 ppm?
Provplatsen kanske inte är så viktig som många vill framställa den, hur man tagit provet är däremot viktigt och att man dokumenterat hur man gjort.
https://keelingcurve.ucsd.edu/2013/04/03/the-history-of-the-keeling-curve/
6 Lennart B.
Tack för ditt tålamod med min begränsade möjlighet att förstå bakgrundsdetaljerna, det jag önskade är en, om möjligt, lite mer avskalad och förenklad sammanfattning av det hela. Som jag begriper det, ville du visa på ett tydligt antropgent avtryck i utvecklingen av CO2-halten i atmosfären, det som vore riktigt intressant att få veta är andelen jfrt. med ”naturliga” ökningar, t.ex. pga temperaturökningen ( avgasning från haven), men det vet väl ingen nu levande, vad jag förstår……
Det sker en mindre nettoutgasning från Stilla Havet under El Nino De momentana flödena hav/atmosfär och land/atmosfär år betydligt större som ses från figuren
Lennart
Tidigare värden är osäkra vilket också framgår av felgränserna
Ursäkt, men ett par saker jag inte förstår. Utsläpp av CO2 i atmosfären, vad är det uppe i atmosfären som släpper ut CO2? CO 2 är tyngre än luft, så hur kan den stiga upp till atmosfären?
De isotoper som lästes av i 60 talets början då kärnsprängningar var många visade på att ca 20 ppm var av fossilt ursprung ! Dagens avläsningar visar på att det är ca 5 ppm som har fossilt ursprung ? Havets temperatur har ökat något på det norra halvklotet ? Molnens tjocklek har minskat något ?
I sammanhanget är följande länk till Naturvårdsverket av intresse, vilken en av våra kommentatorer häromdagen flaggade för. Här använder man sig av miljoner ton koldioxidekvivalenter. Visserligen bara data för Sverige.
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/
Idag har jag tyvärr bidragit med utsläpp av växthusgaser. Har cyklat 20 km. Blev ganska mycket koldioxid och vattenånga. Och kanske lite av metan. Bakar just nu. Jästenzymerna spjälkar en molekyl socker till koldioxid och vatten vid brödbak. ( också vid ölbryggning). Ska snart äta. Näringens kolhydrater omvandlas i mitokondrierna till koldioxid och samtidigt bildas ATP, den energi som vi går på. Om ATP är fossilfri vet nog bara Gud. Vi har ett härligt människovänligt väder i Luleå idag. Strålande sol och 22 grader. Om det fina vädret beror på för mycket koldioxid eller för lite vet nog också bara Gud.
Apropå fossila bränslen:
The **Annual Book of ASTM Standards** Section 5 covers **Petroleum Products, Lubricants, and Fossil Fuels**. This section includes volumes 05.01 through 05.06, each focusing on different aspects of these materials:
– **Volume 05.01**: Petroleum Products and Lubricants (I): C1234–D3705
– **Volume 05.02**: Petroleum Products and Lubricants (II): D4177 – D6468
– **Volume 05.03**: Petroleum Products and Lubricants (III): D6469 – D7398
– **Volume 05.04**: Petroleum Products and Lubricants (IV): D7412 – D8128
– **Volume 05.05**: Petroleum Products and Lubricants (V): D8144 – Latest; Combustion Characteristics; Manufactured Carbon And Graphite Products
– **Volume 05.06**: Gaseous Fuels; Coal And Coke; Catalysts; Bioenergy And Industrial Chemicals From Biomass¹.
These volumes are available in both print and online formats, with the online subscription offering additional features like access to historical standards and redline versions¹.
Is there a specific volume or standard you’re interested in?
Källa: Samtal med Copilot, 2024-08-14
(1) Section 5: Petroleum Products, Lubricants, and Fossil Fuels. https://www.astm.org/products-services/astm-bos-5.html.
(2) Annual book of ASTM standards. Section 5, Petroleum products …. https://archive.org/details/annualbookofastm0005unse.
(3) 1991 Annual Book of Astm Standards: Section 5: Petroleum Products …. https://archive.org/details/1991annualbookof0000unse_t5q7.
(4) 1989 annual book of ASTM standards. Section 5: Petroleum products …. https://www.osti.gov/biblio/6911001.
(5) ASTM Section 5:2021 – store.accuristech.com. https://store.accuristech.com/standards/astm-section-5-2021?product_id=2232581.
Here are some common ASTM standards for fossil fuels:
1. **D4053**: Standard Test Method for Benzene in Motor and Aviation Gasoline by Infrared Spectroscopy.
2. **D5292**: Standard Test Method for Aromatic Carbon Contents of Hydrocarbon Oils by High Resolution Nuclear Magnetic Resonance Spectroscopy.
3. **D5845**: Standard Test Method for Determination of MTBE, ETBE, TAME, DIPE, Methanol, Ethanol, and tert-Butanol in Gasoline by Infrared Spectroscopy.
4. **D7371**: Standard Test Method for Determination of Biodiesel (Fatty Acid Methyl Esters) Content in Diesel Fuel Oil Using Mid Infrared Spectroscopy (FTIR-ATR-PLS Method).
5. **D8473**: Standard Test Method for Determining the Biobased Content of Liquid Hydrocarbon Fuels Using Liquid Scintillation Counting with Spiked Carbon-14.
6. **D1840**: Standard Test Method for Naphthalene Hydrocarbons in Aviation Turbine Fuels by Ultraviolet Spectrophotometry.
7. **D2008**: Standard Test Method for Ultraviolet Absorbance and Absorptivity of Petroleum Products¹².
These standards help ensure the quality and safety of fossil fuels by evaluating their composition, purity, and other critical properties.
Is there a specific standard or type of fossil fuel you’re particularly interested in?
Källa: Samtal med Copilot, 2024-08-14
(1) Petroleum Standards – Standards Products – ASTM International. https://www.astm.org/products-services/standards-and-publications/standards/petroleum-standards.html.
(2) Section 5: Petroleum Products, Lubricants, and Fossil Fuels. https://www.astm.org/products-services/astm-bos-5.html.
(3) ASTM Volume 05.01: Petroleum Products, Liquid Fuels, And Lubricants (I …. https://www.astm.org/astm-bos-05.01.html.
(4) The ASTM Petroleum Standards Collection – Español. https://marketing.astm.org/acton/attachment/9652/f-fa4fd84a-f761-4e04-8268-5cc74fba17d3/1/-/-/-/-/Petroleum-Standards-Compilation-1-Eng-Spanish%20%281%29.pdf.
Lennart Bengtsson;
Felmrginalerna i mätningarna ligger i % eller tom 10 tals %.
Att utifrån det tala om förändringar i Ph på tusendelar och eller 100/delar
förefaller vanskligt.
Vidare håller jag med Magnus Blomgren i (allt annat lika)…
dvs. det råder nog inte några kausala samband utan dessa är nog endast korrelerande ”at best”
Lite som temperatur modellerna och deras ständiga fel i ÖVERKANT jmf verkligheten.
Att mäta medeltemperaturen på hela jorden är i sig omöjligt, förmodligen svårare än Ph mätningar, trots detta anger man dessa mätningar ned till 100/dels grad vilket är ett skämt.
Allt fungerar i klimatkyrkan…
Jag är istället MYCKET imponerad att klimatet de sista 1000 åren har varit så stabilt, det är fantastiskt, gläds åt det istället.
Apropå fossila bränslen:
https://www.astm.org/products-services/astm-bos-5.html
Det finns ingen ”obalans” i kolcykeln. Den är precis så som den skall vara vid varje tillfälle. Värderingar på ett uppmätt resultat vid en viss tid är inte vetenskap utan politik. Eftersom mängden kol som finns tillgängligt hör till kolcykeln är varje mätvärde av mängden kol precis det som det skall vara vid samtliga mätningar oavsett var det är bundet.
Denna artikel kommer genom studie av atmosfärens isotopsammansättning (C12 och C13) tvärtom fram till att människans utsläpp av CO2 är relativt obetydliga. De har studerat data från 4 platser (>40 år) samt proxydata sedan 1500-talet:
https://www.mdpi.com/2413-4155/6/1/17
”Here, we provide additional support for these findings by examining the signatures of the stable carbon isotopes, 12 and 13. Examining isotopic data in four important observation sites, we show that the standard metric δ13C is consistent with an input isotopic signature that is stable over the entire period of observations (>40 years), i.e., not affected by increases in human CO2 emissions. In addition, proxy data covering the period after 1500 AD also show stable behaviour. These findings confirm the major role of the biosphere in the carbon cycle and a non-discernible signature of humans.”
Nu lite enkel matematik
Om ph i Östersjön ändrats från 7,6 till 8,6 har vätejonskoncentrationen i havet förändrats med 6,3 ggr
14
Här skall vi vara glada över fysikens lagar gäller. Vore det inte så skulle vi inte leva länge. Enligt den allmänna gaslagen blandas alla gaser i atmosfären likformigt såvida de inte kontrolleras på något sätt som vattenånga (av temperatur) eller ozon( ultraviolett strålning)
Gösta Pettersson i boken Falskt Alarm redovisar relaxationstiden för CO2 i atmosfären. Håller du LB med om hans slutsatser? För dagens halt spelar det i så fall ingen roll hur mycket CO2 som släpptes ut 1750. Annat än som utsläpp / tidsenhet. Det förstås ökat.
22
Detta är helt fel