En dialog om klimat och klimatpolitik

Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=543226

Dialogen som en litterär form för att presentera idéer går tillbaka åtminstone till Platon. En betydligt nyare, men ändå klassisk dialog är Galileis Dialog om de två världssystemen, där han ställer den klassiska geocentriska världsbilden mot den nya heliocentriska. Det är i första hand Galileis dialog som är förebilden för denna lilla uppsats.

I Galileis dialog är det tre personer inblandade, i tur och ordning Salviati, Simplicio och Sagredi. Både Salviati och Sagredi hade fått namn efter två vänner till Galilei, vänner som avlidit kort innan han skrev sin dialog.

I dessa dagar är det inte längre comme il faut att enbart ha män som deltagare, men om man vill ha det klassiska formatet med tre personer kan det inte undvikas, om man inte vill ha med en hen, att det ena könet blir överrepresenterat. I denna dialog kommer det därför inledningsvis att vara två män och en kvinna.

I Galileis dialog löper samtalet över flera dagar, och författaren av denna dialog vill inte vara sämre, så att även här träffas deltagarna flera dagar i rad, dock på kvällstid.

Personer:

Föreläsaren Erik Bocklund

Den frågvisa Sofia Widman

Politikern Anders Blid

Förutsättningen är att den välkände klimatforskaren Erik Bocklund just hållit en populärföreläsning om klimat och klimatpolitik. Efter föreläsningen säger EB att om det är några som vill diskutera hans föreläsning med honom så är de välkomna att följa med honom till puben bredvid för att ta en öl tillsammans. Två personer, den unga Sofia Widman och den kände politikern Anders Blid gör honom sällskap. När dialogen börjar har alla tre fått sin öl.

EB: Nå, vad tyckte ni om min föreläsning?

AB: Lysande! Man förstod verkligen hur bråttom det är med en total klimatomställning.

SW: Jag har ett par frågor.

EB: Så intressant, låt höra.

SW: Du sa att om vi inte får ner våra koldioxidutsläpp med 50% på 10 år kommer vi alla att bli stekta.

EB: Oj, sa jag verkligen det? Vad jag menade var att det är viktigt att vi snart minskar våra klimatutsläpp.

SW: Du sa så, men nu undrar jag hur stora är klimatutsläppen och hur mycket står Sverige för?

EB: Totalt i hela världen släpper vi ut ungefär 35 miljarder ton koldioxid från fossilt kol.

SW: Oj, det var mycket! Kommer alla länder att minska sina utsläpp till hälften på 10 år?

EB: Nej, en del länder kommer nog att öka sina utsläpp.

SW: Vad synd, då blir vi stekta i alla fall.

EB: Låt oss hoppas att jag överdrev och att vi bara får det 1,5 grader varmare.

SW: Jag tycker att det skulle vara skönt om det blev lite varmare.

AB: Det är lätt för dig att säga, tänk på hur varmt det ska bli i Afrika om det blir en och en halv grad varmare, eller hur Erik?

EB: När vi klimatforskare säger att det inte får bli mer än 2 grader varmare, så menar vi jämfört med hur det var för 150 år sedan och det har faktiskt redan blivit en grad varmare, och uppvärmningen går dubbelt så fort här uppe i norr.

SW: Hur kommer vi att märka om det blir 2 grader varmare?

EB: Det kommer inte att vara lika mycket snö, och våren kommer att komma ett par veckor tidigare.

SW: Kommer sommaren också tidigare och blir den varmare?

EB: Det kan jag nog inte lova, det blir mest vintern som blir varmare och lite kortare.

SW: Du varnade för att det kan bli mindre att äta och att vi måste sluta att äta kött. Om det blir mindre mat om det blir varmare och om det redan har blivit en grad varmare borde det redan ha blivit mindre mat. Kommer vi att svälta ihjäl innan vi blir stekta.

EB: Ännu så länge har det inte blivit mindre mat. Tvärtom så finns det mycket mer mat idag än för 100 år sedan, och det är ju tur det för vi är 7 gånger fler människor idag än för 100 år sedan.

SW: Oj, finns det 7 gånger mer mat idag än för 100 år sedan, har vi 7 gånger större åkrar idag?

EB: Nej, det är avkastningen som har blivit större. Vi har bättre grödor och vi gödslar mera.

SW: Varför är det dåligt om det blir varmare?

AB: Massor av människor kommer att dö av värmeslag i varma länder, eller hur Erik?

SW: Dör det fler när det är varmt? Dör det fler på sommaren än på vintern?

EB: Nej, det dör inte fler på sommaren, i själva verket dör det faktiskt fler av kyla än av värme.

AB: I Sverige ja, men i Indien dör det många fler när det är varmt än när det är kallt, eller hur Erik?

EB: I Indien tycker vi nog att det är varmt större delen av året, så att eftersom det dör ungefär lika många alla dagar på året så dör det nog flera när vi tycker att det är varmt, men de dör nog inte av värmen.

AB: Men när det var värmebölja i Europa var det ju många som dog.

EB: Ja, det var många, mest gamla och sjuka, som fick en för tidig död den sommaren.

SW: Jag förstår fortfarande inte varför det är farligt om det blir varmare. Vi får längre somrar och kortare vintrar, varför är det så dåligt?

AB: För oss kanske det är bra, men vi får ju inte vara så själviska att vi bara tänker på oss själva. Dessutom kan vi få in sjukdomar som vi inte har idag.

SW: Finns det farliga sjukdomar i Tyskland som vi inte har? Det är väl ett par grader varmare där?

EB: Tyskland har nog ungefär samma sjukdomar som vi, och ja, medeltemperaturen i norra Tyskland är någon grad högre än i södra Sverige. Dessutom är medeltemperaturen i Skåne 4 grader högre än i Stockholm.

SW: Så om det blir två grader varmare blir Stockholm som Norrköping!

SW till AB: Jag vill inte vara självisk. Vilka är det som får det sämre? Är de rädda för att det ska bli varmare? Tycker de att det är viktigt att minska sina utsläpp?

AB: Massor av länder kommer att drabbas hårt av klimatförändringarna och dessutom kommer det att bli mycket mer stormar och orkaner och översvämningar och torka på en massa ställen, eller hur Erik?

SW: De länder som kommer att få det sämre, är de rädda? Minskar de sina utsläpp?

EB: Några gör nog det, men inte alla. En del av dem ökar faktiskt sina utsläpp.

SW: Men varför gör de det? Förstår de inte hur hemskt det kommer att bli?

AB: De har korrupta ledare som bara tänker på sig själva! Om de brydde sig om sitt folk skulle de också minska sina utsläpp, men ledarna vill fortsätta att köra sina lyxbilar, så de gör ingenting!

EB: Ja, så är det kanske, men det kan de ju inte säga så istället säger de att de vill ge sina medborgare billig el, och därför vill de ha den billigaste energin.

SW: Alla säger att sol och vind är det billigaste. Bygger de massor av vindkraftverk och satsar på sol?

EB: Nej, de har nog inte förstått att det är sol och vind som är billigast, de bygger faktiskt ofta kolkraftverk.

SW: Hur kan de vara så dumma, varför vill de inte ha sol och vind?

EB: De säger att de vill ha el också på natten när solen inte lyser och de vill ha el också när det inte blåser.

SW: Kan de inte spara sin el till natten? De kan väl använda batterier?

EB: De säger att batterier är för dyra så att det blir mycket billigare att använda kolkraft.

SW: Vi ska ju bygga en massa vindkraft, vill inte vi också ha el på natten och när det inte blåser?

EB: På natten, och när det inte blåser har vi vattenkraft.

SW: Vilken tur för oss, så vi kan leva på sol, vind och vatten? Kan inte andra länder också göra det?

EB: Alla länder har inte floder och många floder flyter genom flera länder, så att då kan det bli det bråk om vilka som får använda vattenkraften.

SW: Så det är därför de bygger kolkraftverk. Så det är deras eget fel om blir stekta.

EB: Egentligen blir det inte så mycket varmare där de fattigaste bor, så att de tycker nog inte att det är så farligt om vi här uppe i norr får det lite varmare.

SW: Men då är det väl bra för alla om det blir lite varmare.

AB: Men skördarna kommer att minska om klimatet förändras, så att maten kommer att bli för dyr för de fattiga.

SW: Varför växer det mindre när det är varmt, jag tycker att det är grönare på sommaren än på vintern.

EB: Det växer nog bättre om det är varmt, men det som avgör hur mycket mat man får är om det finns tillräckligt mycket vatten, d.v.s. om de får regn så att det räcker.

SW: Regnar det mindre om det blir varmare?

EB: Det kommer nog att regna mera, men kanske inte där det behövs, och det kan bli häftigare regn med mer översvämningar. Våra klimatmodeller säger att det kommer att regna mer där det regnar mycket idag och mindre där det regnar lite.

SW: Men då kan väl de som får mer regn odla mer så att det räcker till dem som får mindre regn?

EB: Om det vore så enkelt skulle nog alla problem lösa sig. Men det är inte säkert att modellerna stämmer. De stämmer inte alltid, så vi får se om det blir större eller mindre skördar. Hittills har skördarna faktiskt ökat.

SW: En annan sak, min kusin har en gård där de har kor. Han säger att han behöver både en bil för att åka och handla och en traktor och en massa andra maskiner för att sköta gården. Är han en klimatbov?

AB: Han borde ha en elbil! Snart kan han köpa en eltraktor också! Alla maskiner ska gå på el i framtiden. Dessutom borde han göra biogas, det kan man också köra bilar på.

SW: Han hade tänkt göra biogas, men när han räknade på det såg han att det skulle bli alldeles för lite och alldeles för dyrt.

EB: Nej, nu har jag druckit ur min öl, och jag har en föreläsning för mina studenter imorgon som jag måste förbereda, så jag måste faktiskt gå hem nu. Det har varit trevligt att prata med er, men plikten kallar.

SW: Men jag har fler frågor!

EB: Vi kan ses här imorgon igen, lite tidigare på kvällen kanske, kan du vara här klockan sju imorgon kväll?

SW: Tack! Vad snällt att du ställer upp. Då kan jag läsa på lite till imorgon, så att jag inte frågar så dumt.

EB: Det finns inga dumma frågor, men en del frågor kan vara svåra att svara på. Hej då, vi ses imorgon.

SW: Hej då!

AB: Hej då, jag kommer också imorgon kväll.

Därmed var den första dagens samtal slut.

+51