I IPCC WG1:s senaste rapport AR5 från 2013 finns ett antal bedömningar om framtiden utifrån hur växthuseffekten påverkar jordens klimat. Bedömningarna grundar sig på fyra utsläppsscenarier (RCP). I det här inlägget jämför jag utfallet (verkligheten) med hur man lyckats pricka;
- Årliga utsläppsnivån för koldioxid.
- Ökningen av CO2 i atmosfären.
- Den marknära temperaturen.
Representative Concentration Pathways
En kortfattad beskrivning av vad de fyra RCP-erna innebär. Från SMHI:s hemsida:
Representative Concentration Pathways (RCP) är scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden. Det benämns strålningsdrivning och uttrycks som watt per kvadratmeter (W/m2). RCP-scenarierna benämns med den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100; 2,6, 4,5, 6,0 eller 8,5 W/m2.
RCP8,5 – fortsatt höga utsläpp av koldioxid
- Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100.
- Metanutsläppen ökar kraftigt.
- Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion.
- Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt.
- Stort beroende av fossila bränslen
- Hög energiintensitet.
- Ingen tillkommande klimatpolitik.
RCP6,0 – koldioxidutsläppen ökar fram till 2060
- Stort beroende av fossila bränslen
- Lägre energiintensitet än i RCP 8,5
- Arealen åkermark ökar, men betesmarkerna minskar
- Befolkningen ökar till strax under 10 miljarder
- Stabiliserade utsläpp av metan
- Utsläppen av koldioxid kulminerar 2060 på en nivå som är 75 procent högre än idag och minskar sedan till en nivå 25 procent över dagens.
RCP4,5 – koldioxidutsläppen ökar fram till 2040
- Kraftfull klimatpolitik.
- Lägre energiintensitet.
- Omfattande skogsplanteringsprogram.
- Lägre arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster.
- Befolkningsmängd: något under 9 miljarder.
- Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring 2040.
RCP2,6 (RCP3PD) – koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020
- Än mer kraftfull klimatpolitik.
- Låg energiintensitet.
- Minskad användning av olja.
- Jordens befolkning ökar till 9 miljarder.
- Ingen väsentlig förändring i arealen betesmark.
- Ökning av arealen jordbruksmark på grund av bioenergiproduktion.
- Utsläppen av metan minskar med 40 procent.
- Utsläppen av koldioxid ligger kvar på dagens nivå fram till 2020 och kulminerar därefter. Utsläppen är negativa år 2100.
- Halten av koldioxid i atmosfären kulminerar omkring år 2050, följt av en måttlig minskning till drygt 400 ppm år 2100.
(Beteckningen RCP3PD används ibland och står för att scenariot kulminerar på 3 W/m2 och minskar därefter, Peak – Decline)
Klimatscenarier grundas på olika antaganden om hur atmosfärens sammansättning kan komma att bli. Forskare världen över har utvecklat scenarier för klimatpåverkan, så kallade RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways), för att ge information om klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser i atmosfären.
Syftet med RCP-erna är inte att förutse framtiden, utan att konkretisera klimatutvecklingen beroende på graden av klimatpåverkan främst driven av halten växthusgaser i atmosfären. Scenarierna visar möjlig framtida utveckling alltifrån en fortsättning av dagens utsläppstrender, till en mycket stor begränsning av framtida utsläpp. Resultaten ger underlag för beslut kopplat till anpassningsåtgärder (WG2) eller utsläppsregleringar (WG3).
Underlag för IPCC
FN:s klimatpanel, IPCC, presenterade 2013 sin femte utvärderingsrapport, Climate Change 2013 (AR5). En delrapport var The Physical Science Basis. En stor del av innehållet i rapporten bygger på senaste generationens klimatmodellberäkningar för utvecklingen av klimatet i framtiden. Beräkningarna grundar sig på en uppsättning scenarier för klimatpåverkan. De beskriver fyra olika utvecklingsvägar för framtida koncentrationer av långlivade växthusgaser, aerosoler samt andra klimatpåverkande faktorer.
RCP-erna är namngivna efter den nivå av antropogen strålningsdrivning som uppnås år 2100. Med antropogen avses, den av människan orsakade. Jämförelsen görs med år 1750 som startpunkt, det vill säga förindustriell tid. Olika strålningsdrivningar motsvarar olika ökningar av växthusgashalter i atmosfären. RCP4,5 betyder att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären genererar en strålningsdrivning på 4,5W/m2 år 2100, jämfört med förindustriell nivå. Halten växthusgaser i atmosfären stiger till år 2100 till 630ppm koldioxidekvivalenter, av vilka knappt 540ppm är från utsläpp av koldioxid. Resten utgörs av andra faktorer, omräknade till koldioxidekvivalenter.
Exempel på möjliga utvecklingsbanor för utsläpp av koldioxid (CO2) och metan (CH4)vid olika RCP-er angivet som GtC (Gigaton kol) respektive Tg CH4 (Teragram metan. Teragram = 1012 gram). Punktlinjerna indikerar SRES-scenarier. Från van Vuuren et al (2011) The Representative Concentration Pathways.
Representativa utvecklingsbanor
De fyra RCP-erna är inte kopplade till unika socioekonomiska scenarier eller utsläppsscenarier. De olika nivåerna av strålningsdrivning kan istället nås genom olika kombinationer av ekonomisk, teknologisk, demografisk och politisk framtida utveckling. Det görs ingen värdering om vilket scenario som är mest troligt eller mest önskvärt.
Det finns två viktiga egenskaper hos RCP-erna. Ordet ”representativa” uttrycker att varje enskild RCP representerar en större uppsättning scenarier. Termen ”utvecklingsbanor” understryker att RCP-ernas syfte är inte bara att beskriva strålningsdrivningsnivåer år 2100 utan också tidsförloppet fram till dess. Det finns även enklare beräkningar som sträcker sig efter år 2100.
Scenarierna är framtagna för att beskriva den osäkerhet som finns inför framtida utsläpp. Det finns två stabiliseringsscenarier, RCP4,5 och RCP6,0, samt ett med mycket höga växthusgasutsläpp (RCP8,5). RCP2,6 är det mest optimistiska scenariot och förutsätter mycket stora internationella åtgärder. Något scenario liknande RCP2,6 fanns inte med i IPCC rapport AR4 (2007).
Som jämförelse kan nämnas att i IPCC:s AR5-rapport bedöms strålningsdrivningen 2011 jämfört med 1750 (förindustriell tid) vara 2,29 W/m2 med osäkerhetsintervallet 1,13-3,33 W/m2. För 1980 jämfört med 1750 är bedömningen 1,25 W/m2 med osäkerhetsintervallet 0,64-1,86 W/m2). Det innebär alltså en ökning med 1 W/m2 de senaste 30 åren. Så långt SMHI:s beskrivning av de olika RCP-erna.
Utfall jämfört med WG1:s scenarier
Årliga utsläpp av koldioxid
RCP2,6 motsvarar förhoppningarna från Parisöverenskommelsen. Enligt det scenariot kommer utsläppen av koldioxid att ligga kvar på dagens nivå fram till 2020 och kulminerar därefter. 2080 blir utsläppen negativa enligt RCP2,6.
RCP4,5 innebär att koldioxidutsläppen ökar fram till 2040 för att därefter sjunka. Efter 2080 stabiliseras utsläppsnivån på c:a 5 Gton kol/år eller 18 Gton koldioxid/år.
Genomsnittet för de senaste 13 årens utsläpp är enligt Scenario RCP4,5 c:a 8,6 Gton C/år. För RCP8,5 är medelvärdet c:a 9,0 Gton C/år. För utfallet från 2006 till 2018 är årliga medelvärdet c:a 9,4 Gton C. Den gula linjen visar utfallet som jag lagt in, över WG1:s scenarier.
Det är tydligt att utsläppen av CO2 följer överkanten av RCP8,5 med ett kort avbrott med lägre nivåer för perioden 2014 till 2016.
Koldioxid i atmosfären
Den röda streckade linjen i vänstra bilden nedan visar ökningen av CO2 i atmosfären från 1960 (Manua Loa). Den högra bilden har jag klippt ut från SMHI. De har använt data från van Vuuren et al (2011). Scenarierna är väl samlade fram till år 2015. Det är därför först om ett par år som det går att se vilket scenario som utfallskurvan följer. Det ser dock ut som att den röda streckade linjen ligger mellan RCP8,5 och RCP2,6 i den högra bilden.
Medeltemperatur
Bilden nedan visar modellkörningar för RCP4,5. Gråa linjer visar modellernas projektioner före år 2005 och de blåa efter 2005. När jordens medeltemperatur steg fram till slutet av 1990-talet följer temperaturen, svarta kurvan, de modellscenarier som har den högsta temperaturutvecklingen. Därefter planar temperaturen ut och följer den lägre nivån.
Den gröna linjen visar att temperaturen ökar med c:a 0,7 grader C fram till år 2050 jämfört med perioden 1986-2005 om temperaturutvecklingen fortsätter följa det lägre intervallet. För de senaste 20 åren ser det ut som temperaturavvikelsen pendlar mellan 0 och 0,35°C inklusive uppskattade osäkerheter.
Enligt Parisöverenskommelsen behöver utsläppen minskas med 70% jämfört med 2010 för att begränsa uppvärmningen till 2 grader C, räknat från mitten av 1800-talet till 1900-talet. Den observerade temperaturavvikelsen för perioden 1986-2005 jämfört med perioden 1850-1900 är enligt IPCC WG1 0,61°C. Det innebär att temperaturen inte får öka med mer än c:a 1,4°C jämfört med perioden 1986-2005 för att hålla temperaturen under 2 grader C.
The projected temperature change relative to the mean temperature in the period 1850-1900 is calculated using the models’ projected temperature change relative to 1986–2005 plus the observed temperature change between 1850–1900 and 1986–2005 of 0.61°C estimated from the Hadley Centre/Climate Research Unit gridded surface temperature data set 4 (HadCRUT4; Morice et al., 2012).
Utsläppsnivåer 1962, 2010 och 2014
RCP 2,6 och därmed Parisöverenskommelsen är helt orealistisk. En minskning med 70% av 2010 års utsläpp innebär att man hamnar på 1962 års nivå. Sju länder, däribland Sverige, har visserligen redan lägre utsläpp än de hade 1962. EU28:s utsläpp är 25% högre än målsättningen, men resten av värden har långt kvar. Och som man kan se ovan, följer utsläppskurvan RCP8,5 för världen som helhet.
Nedan till vänster, de fem länder som hade störst utsläpp 2014, samt EU28 och resten av världens länder. Till höger, de länder som har lägre utsläpp än 1962.
Sammanfattning
Utsläppen av koldioxid ökar med överkanten av klimatforskarnas högsta scenario RCP8,5. Ökningen av CO2 i atmosfären verkar ligga i mitten av scenarierna. Jordens medeltemperatur följer hittills de av RCP4,5:s modellkörningar som har den lägsta temperaturutvecklingen.
Mats Zetterberg
Tack för en otroligt välskriven artikel med pedagogik som t.o.m jag som nyanländ tror mig kunna följa.
Om relativa utsläppskrav – viktas de i förhållande till kapita eller liknande?
Menar om ett land tidigt varit ute med åtgärder – och alla åläggs att minska med 70% – det blir som gravt orättvist.
Lövin blir själaglad förståss med vatten på sin kvarn, men för alla förankrade i verkligheten lite annorlunda.
LarsF #1
Isabella Lövin får nog smolk i glädjebägaren då hon påminns om hur mycket kärnkraften bidragit till att minska Sveriges oljeberoende.
Sedan får hon kämpa hårt mot europeiskakollegor som, liksom jag, påstår att även eldning med biobränslen tillför CO2 till atmosfären under de tidsperspektiv det handlar om.
När det gäller torv har Sverige fått ge upp inställningen att det är biobränsle om det används för att generera elkraft. Nu vill EU hindra att svenska skogar ska bli bränsle.
Mycket intressant. Tråkigt att det inte finns journalister att skicka denna till eller publicera den någonannanstans.
Det borde finnas ett mer internationellt nätverk där man delar med sig av sådana här intressanta inlägg.
#1 LarsF
Jag tycker att det ska bli intressant att följa inläggets tre parametrar de närmaste 5 till 10 åren. De ger svar på två viktiga frågor:
Hur stor är klimatkänsligheten (TCR) och hur snabbt tas det antropogena tillskottet av koldioxid upp av hav och växtlighet i förhållande till IPCC WG1:s scenarier?
Det svar jag väntar på är vilket scenario CO2 i atmosfären kommer att följa. Jag räknar med att utsläppen kommer att följa RCP8,5 i minst tio år till.
Om andelen CO2 i atmosfären följer RCP6,0 eller RCP4,5, kan vi vara säkra på att upptaget i hav och växtlighet är större än vad klimatforskarna (IPCC) bedömer.
Kommer dessutom temperaturen att fortsättningsvis följa den lägre nivån av modellernas temperaturer är också klimatkänsligheten lägre än WG1:s bedömning.
#2 – jo, det är delikat att balansera ”utsläpp” kontra ”hållbart” i debatten.
Logiskt om som Mp menar – att planeten står på sin rand till existens och undergång – att man tar alla ”halmstrån” såsom kärnkraft att hålla nere utsläppen före allt annat.
Nej då tar man till att skrota kärnkraft fortare än kvickt och ta biobränslen, som du säger i tidsperspektivet istället fortsätter öka utsläpp för att ersätta energibehovet från kärnkraften.
Då är det väl transporterna som skall ”betala” hela nedragningen utsläpp – dvs vi skall sitta hemma och uggla på medborgarlön. Då styr staten varje medborgares väl och ve – det är väl det som är målet. Ingen sitter i förarsätet i sitt eget liv längre.
Någon som vet vilken klimatkänslighet 2°C målet förutsätter?
Det skulle också vara roligt att veta var Tyskland ligger någonstans i utsläppsminskningsligan.
Ztterberg #4. Jo, det är hyperintressant att följa.
Och om forskning redan innan dess upptäcker hur avdunstning(vaporing) ev. reducerar viktning av co2, eller liknande nya upptäkter.
Minns Rockströms kommentar för 5 år sedan om då senaste 15 årens skenande modeller jämfört med verkligheten:
– det kan vara haven som absorberat mer än vi räknat med
Vad har hänt med detta undrar man?
Har något justerats i modellerna sedan dess?
Modellerna skenar ju mot skyn ännu verkar det.
Rockström pratar nu om senate 20 årens utveckling som en enhet i sin retorik – varmaste 20 åren på 12 000 år som det var nyligen från honom.
Att prata detaljer om senate 20 åren, år för år, är ju inte så smickrande för modellmakarna.
Kommer någon forskare med rön som tyder på noll katastrofhot att lyssnas på eller skickas ut i kylan som ”förnekare”?
Läste någonstans att många atmosfärsfysiker menar att endast 18 ppm CO2 i atmosfären är antropogent och resten tillfört genom något varmare hav som en följd av ökad TSI och vulkanism.
RCP 8,5 motsvar alltså en ökning med 8,5 w/m2 jmf med år 1750, eftersom IPCC säger att en dubbling av koldioxid från 280 till 560 ppm ökar temp med 1,5-4 grader C kan man alltså säga att de antar att en watts ökning ger ca 0,4 C i tempökning ?
Är det inte dags att skriva RIP över denna över hypade teori har gått snart förti år och all fakta visar hur det hela är ett enda stort feltänk från början till förhoppnings vis slut…..
Och när de så kallade ”forskarna” måste falsifiera mätresultaten för att legitimera sin existens?….
Tack Mats för en klarsynt genomgång.
Det förvånar mig att befolkningsökningen förvänta öka mer vid RCP 8,5 än de övriga. Hans Rosling har fått mig att tro att det är tvärtom. Mer energi ger högre levnadsstandard som leder till lägre födelsetal.
#10 Gunnar
Tror att man helt räknat fel på de lägre RCP-senarierna. Troligen kan man räkna med en kraftig minskning av befolkningen när det inte finns tillgång till billig energi. Massvält och andra eländen kan nog förutses.
#5 LarsF
Kommer biobränslen att hamna i samma papperskorg som etanol och diesel. Först fick etanolbilar bidrag eftersom de då ansågs vara miljöbilar. Sedan var snåla dieselbilar miljöbilar fram till 2018-07-01. Skogen räddades från att eldas upp när kolet ersatte skogsbränslet. Politiken bygger på tyckande och inte kunskap.
Jag hittade den här websidan
http://www.globalcarbonatlas.org/en/CO2-emissions
som besvarade min fråga om Tyskland tidigare här i tråden.
Jag var nyfiken på hur det har gått med deras energielände.
Tyskland ligger där år 2017 på 90% av sina CO2 utsläpp år1962.
Sverige på 82%. De senaste 5 åren minskade utsläppen i Sverige med 9%. Tysklands motsvarande siffra är 2%. I Tysklands fall är nog skillnaden så liten att konjuktur och väder spelar in.
De senaste 10 åren minskade Tyskland sina utsläpp med 6%, Sverige med hela 21%.
Konstigt. Tyskland framhålls ju som ett föredöme här i Sverige. Men då tittar man nog bara på antal resta väderkvarnsmonster och de höga elpriserna som tecken på ett bra miljöarbete.
USA har minskat sina utsläpp med 14% de senaste 10 åren, trots den stygge Trump! (Jag vet att det handlar om en övergång från kol till naturgas, men detta är ändå roligt att slänga i ansiktet på folk som anser att USA är ett skräckexempel på uteblivna satsningar på omställning och i stället framhåller Tyskland som det stora föredömet.)
Mats, hur får man fram siffran för utsläpp av CO2? Den går inte att mäta.
# Håkan
I det här inlägget har jag använt utsläppsdata från Världsbanken som jag laddat ner till Excel.
https://data.worldbank.org/indicator/EN.ATM.CO2E.KT?locations=NO
#15 Mats
Är det länderna som rapporterar sina utsläpp eller är det baserat på producenternas siffror? Eller på något annat sätt?
#16 Håkan
Jag vågar inte säga om det är ländernas rapportering eller producenternas. Jag kan inte se på hemsidan varifrån deras data kommer. Jag har också jämfört med EU:s databas EDGAR. Där finns utsläppsdata från 1970. Inte heller där hittar jag den ursprungliga källan för inrapporterade data.
http://edgar.jrc.ec.europa.eu/overview.php?v=432_GHG&SECURE=123
#17 Mats
Både länder och producenter kan frestas att underrapportera sina siffror för att kunna framstå som duktiga. Finns det någon kontroll eller revision?
#18 Håkan
Du kan säkert ha rätt i det. Det innebär i så fall att utsläppen är ännu högre än RCP8,5.
I excelfilen, fliken Metadata -indicators, anges Carbon Dioxide Information Analysis Center, Environmental Sciences Division, Oak Ridge National Laboratory, Tennessee, United States. som källa.
För Tyskland är det mesta av minskningen från 1991 en följd av sammanslagningen, skulle var intressant att se siffror för DDR fram till kollapsen.
Var in och tittade på Oak Ridges sida och fann den här.
https://www.ornl.gov/content/uncertainty-response-terrestrial-carbon-sink-environmental-drivers-undermines-carbon-climate
PDFen gick att ladda hem och kan vara av intresse här.
https://www.nature.com/articles/s41598-017-03818-2.epdf
Mats Zetterberg
”RCP4,5 betyder att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären genererar en strålningsdrivning på 4,5 W/m2 år 2100, jämfört med förindustriell nivå. ”
Ett par frågor:
1. Strålningsdrivningen är väl skillnad mellan instrålning till jorden och utstrålning från jorden. Varför använder man sig av en jämförelse med hur stor den var vid förindustriell tid?
2. Hur stor var den antropogena strålningsdrivningen vid förindustriell tid?
Andersson #12
Jag har samma frågor som du.
Tror t.o.m elbilar kommer möta samma öde som etanol osv – bilisterna lurade än en gång.
Litiumbatterier är ju inte hållbar tekonologi i sig, och varar inte bilen ut med lite smärre reparationer heller som är fallet för förbränningsmotorer. Ägarna lär stå inför gigantiska kostnader när batteripacken skall bytas ut för kapaciteten har gått ner såpass. Kapitalförstöring av stora mått kan man säga. Lite olika siffror pekar på 1-3 totala motorbyten i kostnad inom 10 år.
Såg en lista från 8 stora tillverkares upplägg – 8 år eller 16 000 mil – så är det 70% kvar som garanterad som jag förstod det. Så förmodligen lite bättre i verkligheten – men ändå otroligt mycket mer kostnad än bensinbils motorreparationer. Så värdeminskning mycket värre än på en med förbränningsmotor.
Inköpskostnad mycket hög – så hybridbilar är nog det som kommer gälla gissar jag för att ett hushåll skall motivera investeringen och ta sig från A till alla B.
Men med tanke på med vilken emfas man trycker på hållbart hit och dit – och sedan hur man pushar elbilar – går inte helt ihop. Man skrotar kärnkraft men pushar för elbilar – helt koko.
Men det är väl vad man kan vänta sig med politik som bygger på känslor – inte fakta. Dessutom från rädda människor som inte fattar rationella beslut.
Hörde lite oroväckande inslag från centerpartiet igår – att nu är något fel för färre bilar underkänns i besiktningen pga lättade miljökrav i vissa avseenden. så verkar som centern skall positionera sig som värsta miljöknuttarna över Mp – inte bra alls om vi får överbudspolitik mellan dessa fanatiker.
– släpper igenom skitiga bilar
som man uttryckte det.
Överdrifterna slutar aldrig….racet är igång…..
Lite om ”The Big Picture” om koldioxidutsläppen globalt.
Länken http://www.globalcarbonatlas.org/en/CO2-emissions, som också Björn-Ola J, #13, refererar till ger en utmärkt bild av hur de globala utsläppen fördelade sig 2017.
Efter IPCC:s COP 24 i december i Katowice så står USA, Ryssland, Saudiarabien, Kuwait, Brasilien, Kina, Indien och Sydafrika utanför åtaganden om begränsning av koldioxidutsläpp. De svarade 2017 tillsammans för 58% av de globala utsläppen. Kina ensamt 27%. Sverige 0,12%! 230 ggr mindre än Kina.
Eftersom i synnerhet Kina och Indien fortsätter att öka sina utsläpp kommer de snart upp i två tredjedelar av de globala utsläppen.
Återigen, Sveriges andel av de globala koldioxidutsläppen är 0,12%.
Och vi ska förbjuda bensin- och dieselbilar medan länder som är utanför begränsningsåtaganden gasar på som om ingenting har hänt!
Dagsläget för världens energiförsörjning är att drygt 80% kommer från kol, olja och gas. Sol och vind svarar tillsammans för 3% .
I Kina svarar vind för 4% och sol för 1% och deras investeringar i förnybar energi är avstannande.
Andelen kommer att växa, men alla prognoser tyder på att även efter 2040 så kommer kol, olja och gas fortfarande att utgöra nästan ca 80%. Förnybart kanske 10%.
Kina och indien har f.n. ca 2900 koleldade kraftverk och ca 1600 är under planering. (endcoal.org/tracker) Alla höggradigt rökgasrenade, vilket löser de verkliga miljöproblemen med föroreningar i form av smog, sot och partiklar.
Att under den period, som Parisöverenskommelsen anger, globalt ersätta hälften av andelen fossilt är därför helt utopiskt och naivt. Och ändå mal de alla på med avstamp från hotbildprofetior; Lövin, Rockström, Wijman, Axelsson, Helldén, alla, och likt strutsarna sticker de ner sina huvuden i sanden för att slippa se och höra om verkligheten!
Eftersom i synnerhet Kina och Indien fortsätter att öka sina utsläpp (se ovan) kommer de snart upp i två tredjedelar av de globala utsläppen. Återigen, Sveriges andel av de globala koldioxidutsläppen är 0,12%.
Och vi ska förbjuda bensin- och dieselbilar medan omvärlden (USA, Indien, Kina, Brasilien m.fl.) gasar på som om ingenting har hänt!
Vi måste i stället för att informera varandra, vi som redan är frälsta, rikta kraften utåt och likt droppen som urholkar stenen bearbeta våra ansvariga politiker så de får faktabaserad information som beslutsunderlag under den kommande mandatperioden.
#22 LEB
Bra frågor. I AR5 WG1 finns en bild Box1.1, Figure 1, sid 147. Den visar att strålningsdrivningen i slutet av 1700-talet var strax över noll. Kurvan redovisar både antropogen och naturlig påverkan.
#23 LarsF
Jag är mer optimistisk än du när det gäller batterier. När katalysator blev obligatorisk i slutet av 80-talet befarade många att katalysatorn skulle behöva bytas. Tillverkarna garanterade 5 år eller 8000 mil. Byte av katalysator är vad jag vet sällsynt. Jag tror att batteritillverkarna kommer att lösa problemet även med åldrandet.
I lokaltidningen var det ett helt uppslag med rubriken ”Stormarna blir inte värre – men dyrare.” Ett antal svårare stormar från 1850 och framåt nämndes. Människans minne är kort sas också. Samhället har blivit mer sårbart och värdet på egendom är större och försäkringsbolagen får större kostnader nämndes.
Och en intervu med Micael Tjernström, professor i meteorologi, som förklarade att det inte finns någon trend varken för stormarna på våra breddgrader eller för de tropiska orkanerna. Han var också kritisk till mediernas rapportering och att man absolut inte kan koppla stormarna till klimatförändringar.
Men sen påstod han att förra sommarens långvariga torka kan kopplas till klimatförändringar. – Men nu säger han ju emot sig själv för det finns ingen trend här heller. Sommaren 2017 var den kallaste på 150 år. Och att det var varmt och torrt förra sommaren berodde på att högtryck med stark solinstrålning under lång tid hade parkerat över Skandinavien. Större delen av världen hade normala temperaturer och på en del håll extremt låga temperaturer.
#21 Håkan B
Länkarna du gav handlar om osäkerheten i kolsänkorna, och det är förvisso relevant. Men jag vill peka på osäkerheten i beräkningen av kolkällorna. Även dessa är osäkra beräkningar med risk för bias hos de som rapporterar.
Håkan #28
Förvisso så.
http://www.blt.se/tt-inrikes/fjarrvarmeverk-redovisade-for-laga-utslapp/
När det skrevs om fallet i December nämndes Norska Veritas, vill jag minnas, som certifieringsföretag och att felet låg hos dom. Kanske krånglar man till det i onödan, borde räcka med att en revisor kollar hur mycket kol man använt.
De olika scenarionas koppling till strålningen var ny för mig.
Att RCP 8,5 skulle ge en ökning av 8,5 W/m2 uppvärmning.
Är detta jämförbart med den ökning av solinstrålningen vi upplever idag-+8% sen 1983?
2018 slogs många nya solrekord:
https://www.smhi.se/bloggar/vaderleken-2-3336/nya-arsrekord-for-2018-1.143385
Till fm-kaffet kollade jag programmet för årets jippo i Davos för att se vilka punkter som kunde vara av intresse. Några berör KU’s agenda.
T.ex.
Bridging Science with Society
From climate change denial to vaccine scepticism, there is an increasing divide between scientific evidence and public opinion. How can the gap between science and society be bridged?
Speakers:Jean-Pierre Bourguignon, Philip Campbell, Andrew Thompson, Sarah bint Yousif Al Amiri, Martina Hirayama
Jag sänder IN en lista på vad jag noterade som intressant.
Noterar att Daniel Yergin deltar.
Han fick Pulitzer Prize för sin bok:
The QUEST-Energy, Security, and the Remaking of the Modern World.
Det farligaste utsläppen vi har är de stora molekyler, kol + tungmetaller, som släpps ut i samband med öppna eldar för matlagning, uppvärmning och mer primitiv industriverksamhet. Det är från nämnda som bl a glaciärer och mindre inlandsisar fås att smälta.
Men som tur är för världens gräsrötter, så är 3:e världens länder klokare än de nykoloniala fanatikerna inom västvärlden, då de investerar i välfärd för sina medborgare i vetskap om att detta kräver tillgång till elektricitét – obegränsat, billigt resp avbrottsfritt. När elektricitéten finns, så lämnar 3:e världens gräsrötter användandet av öppna kol-/vedeldar för att kunna leva.
Världens bekämpning av CO2 är som att låta en orm äta sin egen svans. Till sist dör ormen. Utan CO2 dör det kolbaserade livet inkl mänskligheten.
Varför påstår sig några som skall vara vetenskapsmän så överdrivet stor fara av 0,0416% CO2 i atmosfären och lämnar vad som är ca 98% därhän, alltså vattenånga (alltså en slags gas – alla gaser i atmosfären är ju också ”ånga”). Vatten som ”växthusgas” skulle inte kunna skrämma tillräckligt – kanske – och ”minskad” CO2 gynnar också globalismens övertagande av kontrollen över jordens livsmedelsproduktion – vilken kan ske genom att via skrämsel förmå till mer GMO-odling, vilket innebär att haven långsiktigt förgiftas. Det är från havens organismer vårt mesta syretillskott kommer och från sprickornas minivulkaner (minst 3 miljoner) tillsammans med vanliga vulkaner (sprickorna fortsätter ju över land) kommer merparten av CO2. Och bedragarna vägrar göra världsomfattande mätningar över hur CO2 är spritt över världen och fördelningen på varje höjd i varje vald mätpunkt. I princip mäts CO2 bara på en punkt resp höjd på klotet, en VULKAN på (Havaii) – knappast en optimal mätplats.
OT.
Kanada upplever just nu en av de kallaste snöstormarna på 100 år.
https://www.iceagenow.info/coldest-snowstorm-in-montreal-in-a-century/
https://www.theweathernetwork.com/news/articles/ottawa-sees-coldest-snowstorm-in-more-than-100-years-heavy-snow-extreme-cold-coldest-capital-on-earth/122869/
Quebec riskerar även elbrist på grund av kylan.
https://www.iceagenow.info/the-province-of-quebec-is-running-out-of-electricity/
OT. Fokus på klimatet i Löfvéns regeringsförklaring skriver DN. Arma land! Snart blir det väl lag på max en köttbulle om dagen. Kommer det att var tillåtet att jaga? Kanske om man gräver ner alla fällda byten. Ingen får väl äta köttet.
Mer OT
Klimatstudie om minskande insekter i Puerto Rico bör dras tillbaka p.g.a. felaktiga/dåliga temperaturdata.
https://notalotofpeopleknowthat.wordpress.com/2019/01/20/study-claiming-insect-decline-due-to-global-warming-is-based-on-faulty-temperature-data/
Citat från bloggen :
” To sum up, we have a paper which makes bold claims that arthropods have been declining at an alarming rate since the 1970s, and that the cause is climate warming.
Yet these claims are based on long term temperature data, which, according to the organisation that actually maintains the data, is not reliable and should not be used for long term trends.
The only reliable data covers the period since 1992, and this shows declining temperatures. Even this dataset is not consistent with the Bisley one.
Clearly the whole study is worthless, and the paper should be withdrawn. ”
Studien: https://www.pnas.org/content/115/44/E10397#F1
” Climate-driven declines in arthropod abundance restructure a rainforest food web ”
#25 Mats Zetterberg
”Bra frågor. I AR5 WG1 finns en bild Box1.1, Figure 1, sid 147. Den visar att strålningsdrivningen i slutet av 1700-talet var strax över noll. Kurvan redovisar både antropogen och naturlig påverkan.”
Tack för svaret Mats. Det borde ju vara strålningsdrivningen som funktion av tiden, som är intressantast t.ex. om man vill beräkna hur fort jorden och främst haven värms upp och inte den relativa strålningsdrivningen jämfört med förindustriell tid. Om den var nära noll då har det ju mindre betydelse. Kanske tty har någon synpunkt?
Lyssnar på Isabella L, där kom det igen, vi har högst tio år på oss. Man kan inte förhandla med klimatet, ( och inte med sin man). Bra jobbat, att bli vice statsminster med 4 procent i ryggen. Sverige går en kall framtid till mötes. Trots den globala uppvärmningen.
Salomonsson #32 Kolsyrade läskedrycker är nog näst i tur. Tänker i relation till freoner och sprayflaskor är det nog lika betydande i antal.
Sedan tänker jag på salts betydelse för att hålla co2. Jag brukade för att få mer smak och mindre kolsyra salta öl t.ex – funkar fint, bubblorna försvinner rätt fort.
Så nästa project för Lövin vi kan delegera är att avsalta haven så de binder mer co2 – så har hon att göra ett tag och vi kan sova lugnt tills nästa val.
OT. Har ni lyssnat på P1 och vetenskapsradion och nyheterna idag om våra husdjur ? I USA går var fjärde ko, gris och kyckling till katt- och hundmat !!! Detsamma torde gälla i Sverige. I Kina exploderar sällskapsdjuren medan födelsetalen minskar i befolkningen. Lyssna och begrunda. Obs att katter inte klarar att avstå från kött, medan hundar klarar av att bli vegetarianer. Kan det bli debatt om detta i Sverige ? Köttet är ju stor bov i klimatfrågan enligt klimathotarna. Själv äter jag kött varje dag.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1221954
Hur kan ”klimatpåverkan” d.v.s. atmosfärens halt av växthusgaser öka om man äter kött? Det är väl bara en rundgång så länge antalet djur är kosnstant. Växterna tar upp koldioxid, djuren äter växter, djuren återgår på ett eller sätt till koldioxid. Eventuellt via metan som förvandlas till koldioxid och vatten inom en tioårsperiod.
Alla de fyra scenarierna är orealistiska. Befolkningen kommer inte att öka så mycket som i RCP8.5 och den tekniska utvecklingen kommer inte att stå så stilla. De klimatåtgärderna som förutsätts i de andra kommer inte att inträffa. Däremot kanske koldioxidhalten kommer att ungefär följa RCP6.0. Eftersom alla klimatmodeller, utom en rysk, överskattar koldioxidens klimatpåverkan, kommer temperaturen att öka långsammare än i RCP6,0.
I Mats Zetterlinds fjärde figur ser det ut som om temperaturen ,”Observations (4 datasets)” har sjunkit efter 2005. Det är fel. Faktiskt har den stigit i ungefär samme takt som RCP4.5-scenarierna:
https://drive.google.com/open?id=1wowgOpzkCpWcyv2TtDzhaMHp61egeib6
#42 Erik L
Bilden är från IPCC WG1, AR5. Menar du att de har fek?
#42
Menar du att de har fel?