Röda cirklar visa platser där stränder eroderar, gröna där de växer.
Detta lite överraskande forskningsresultat publicerades i Nature i slutet av april. På GWPF sammanfattar de: Enligt kartläggningar per satellit så ”eroderar 24% av världens sandstränder snabbare än 0,5 m/år, medan 28% växer och 48% är stabila”. Det är naturligtvis grova uppskattningar (sedan 1984), men ändå.
Allt som oftast nås vi av larm om hur den höjda havsnivån kommer att dränka alla stränder på grund av den globala uppvärmningen. Men i själva verket så ökar inte havsnivån med mer än 2-3 mm/år. Och ingen accelererande ökning syns.
För Sveriges del så är havsnivåhöjningen knappast ens märkbar eftersom vi har en landhöjning som överstiger havsnivåns höjning överallt utom i södra Skåne. Här på KU har vi försökt reda ut missförstånden i tidigare inlägg bl.a här och här.
Nollnivån för den relativa havsnivåhöjningen går som synes ungefär mellan Ängelholm och Kristianstad. Där sker således ingen havsnivåhöjning. Och havet stiger väldigt långsamt i södra delen av Skåne.
Vad som däremot kan utgöra ett hot mot vissa sandstränder är den naturliga erosionen som orsakas av strömmar och stormar. Om detta har man skrivit och sagt en del om i media på sistone. Man varnar för att stränderna vid Skånes kuster sakta äts upp av havet. Men även detta är en sanning med modifikation. Det ser exempelvis ut som att Falsterbonäset faktiskt växer. Tack vare samma strömmar som för dit sand.
Jag vet inte hur man lämpligen hejdar denna naturliga erosion. Men i Ängelholm, där jag numera bor, märker jag ingen skillnad på stranden idag och hur den så ut för 50 år sedan. Så den tillhör väl kategorin ”stabil” 🙂 .
Ängelholms havsbad
Den globala uppvärmningen har inte förändrat stranden ett smack. Den är lika inbjudande som alltid för bad och sol. Varför inte ta en sväng förbi i sommar och pröva?
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Var det inte en svensk forskare som förutspådde att Stockholms skärgård skulle hamna under vatten inom en relativt snar framtid? Det var för något år sedan. Skulle vara intressant att veta om nämnda forskare fortfarande tror på teorin. Har inte Sveriges lärosäten ansvar för vad deras forskare går ut med?
Tackar för inbjudan!
Sandstränder är lockande.
Sanden ligger sällan stilla-inte ens i Ängelholms havsbad.
Klitterhus, en restaurang på sandstranden hotas av sanderosion.
På sin Skånska resa noterade Linne att stranden skyddades aktivt med beväxning-vill jag minnas.
Min mor hjälpte till att plantera strandskog på en Halländsk strand likt hennes far.
Det är fascinerande att se hur samspelet mellan ut och ingående vågor flyttar sanden och hur lätt det kan störas.
Lasse #2,
Jo, det finns ett brett bälte med skog, kanske ett någon kilometer eller två, mellan staden och havet. Det har jag alltid fått förklarat för mig som ett skydd av staden mot sanden som annars kunde invadera. Men hursomhelst verkar växtlighet binda sanden, även i form av bevuxna klitter alldeles nere vid havet.
Klitterhus har betongfundament som sträcker sig ned mot vattnet. Inte särskilt snyggt, och jag vet inte om det är så effektivt heller.
#1, det var det här ljushuvudet som påstod att 3.000 öar kan vara borta om 100 år, Alma Strandmark (!);
https://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/nyheter/om-100-år-kan-3000-öar-ha-försvunnit-i-stockholms-skärgård-1.338172
Intressant vad man får lära sig på universitet numera. Själv behöver jag bara titta ut genom fönstret och konstatera att många av båthusen som byggdes för hundra år sedan idag är torrlagda…
#1 och #4,
Det är precis detta om en sjunkande skärgård i Stockholm som berörs i en KU-länk ovan i inlägget.
https://www.klimatupplysningen.se/2017/08/14/gammelmedias-sagor-om-de-3000-skargardsoarna/
Tack, Ingemar – så är det. I kväll ska visst partiledarna diskutera bl.a. tema ”klimat” i SVT i en partiledardebatt. Det blir väl en sorglig historia
Jag minns när SAAB skulle bygga en jättefabrik i Malmö. Man skopade up massiva mängder med sand från havsbotten nära bla. Falsterbonäset. Ny sand är nu tillbaka där den var, och den togs säkert från närliggande stränder också.
#5, OK, det tål att upprepas till det dementeras i media. Det är just såna här faktoider som biter sig fast i folks medvetande och får Malena Ernman att sjunga på Stockholms Universitet i afton..!
#3
Sandkusten har alltid rört på sig. Men det är inte alltid som det passar. Människor tenderar att söka sig till havet och bosätta sig där. Då uppkommer det problem om sanden rör sig. Trädplantering binder den sand som annars skulle flyga omkring och även förstärka sandstranden.
En variant är deltan som uppkommer vid utflöden av siltfyllda vattendrag.
Dessa är oftast sättningskänsliga och sjunker vid exploatering.
Denna karta visar pegelmätningar och där dessa ligger över 3 mm/år så är det nästan alltid deltan!
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends.html
OT
Undrar på vilka meriter de rekryteras och hur mycket de får betalt. Kändisskap och säkert välbetalt.
https://www.vk.se/2337020/de-blir-klimatambassadorer
Ang stranderosion så sker den oftast vid högvatten i samband med storm.
Sydkusten är hårt drabbad.
Högsta högvatten vid Ystad skedde 1904.
Vi hade en storm som åt upp en del av stranden för 3 vintrar sen. Därefter hämtades sanden tillbaka från en annan del av kusten.
OT Staffan Ling. Var han inte marknadsförare för en spark i en av Lasse Åbergs filmer, Snowroller?
Han är väl mån om att få behålla det jobbet oxå?
#10 Peter F
Kändisskap och därmed lättare att framföra ”rätt” åsikter.
Ett ganska skrämmande samhälle vi har skapat oss.
Många lärda män och kvinnor som har massor av kunskap, men får aldrig ventilera sina kunskaper i våra media.
Men både A, B och C-kändisar samt även några D-kändisar som Herr Ling, som bara kan komma med floskler får bre ut sig i diverse sammanhang.
OBS. gäller även andra frågor och inte bara klimatet.
I dag verkar det räcka med att skrika ” Vi måste rädda klimatet !!! ” så är man klimatexpert i media.
Obs ej OT, det handlar faktiskt om sand.
Nu har man kommit fram till att rulltrapporna, och dom är långa och många kan jag lova, i vår nya fina Citybana inte är kompatibla med stockholmssanden.
https://www.dn.se/sthlm/over-5400-felanmalningar-pa-citybanans-nya-rulltrappor/
Jag kan iofs förstå att det inte blir tid över att ägna sig åt såna här petitesser, upptagna som man är av att jaga bilister. Så nu vill det till att man löser det här, man får väl gå ner i kornstorlek på sanden helt enkelt och införa gränskontroller vid länsgränsen så att inte ickekompatibel sand smyger sig in.
https://www.youtube.com/watch?v=nid4EmpJ2B4
Hej!
Det här är svårt att förstå för en lekman.
Vi i Sverige behöver inte oroa oss för vi har en naturlig landhöjning.
Det betyder ju att alarmisterna har rätt?
Havsnivån ökar totalt sett men det blir status quo för vi har landhöjning.
Alltså.
Finns det mätningar som bevisar att landhöjningen har avtagit beroende på höjd havsnivå?
Det skulle vara intressant att få reda på.
Att sandstränder förändras kan väl vem som helst begripa.
Det är väl Möns Klint ett exempel på.
Inte var väl strandlinjen exakt likadan på 1600-talet som idag?
Egon.
Obs. OT
Elbilar saluförs som framtidens miljövänliga trafikval.
Men varje fordon kräver omkring sex kilo av grundämnet kobolt – som på flera håll i världen bryts i gruvor som använder barnarbetare.
– Siffrorna för barnarbete går nedåt förutom i gruvsektorn där de går upp, säger Therese Sjöström på Swedwatch
Exp. klipp
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/larmet-efterfragan-pa-elbilar-ger-barnarbete/
Egon #15,
”Det betyder ju att alarmisterna har rätt?
Havsnivån ökar totalt sett men det blir status quo för vi har landhöjning.”
Att havsnivån ökar genomsnittligt globalt sett med 2-3 mm/år är väl belagt. Så har det varit alltsedan slutet på 1800-talet när det började bli lite varmare efter den Lilla Istiden. Detta är knappast särskilt alarmerande utan en följd av framförallt två faktorer: Glaciärernas avsmältning från bergstopparna världen över samt vattnets utvidgning pga en långsam temperaturökning i haven. På nordligare breddgrader har vi en landhöjning sedan ungefär 12000 år beroende på att de stora landisarna som under istiden (glacialen) täckte inte bara Grönland som idag utan stora delar av landmassan i Norr försvunnit. Ismassan (flera kilometer på många håll) som tryckte ned landmassan under glacialen har försvunnit och landmassan fjädrar/flyter nu upp så sakteliga igen. Så därför blir nettoeffekten för vår del en sänkning av vattenytan norr om Skåne.
Robert N. #16
Det är möjligt att jag är tidigt ute, men batteribilar kan mycket väl visa sig vara milleniets värsta hajp. För det första så är det ur CO2-synpunkt, om man nu är oroad av CO2-utsläpp, inte stor idé med en batteribil innan man har CO2-fri el att ladda bilen med. Talet om att batterierna utvecklas i raketfart är ren hajp, faktum är att lithium-jon är extremt effektiva idag, finns inte mycket att utveckla där, 100% är en absolut gräns och trots att det är svårt att hitta belagda siffror så verkar man ligga rätt nära vad som teoretiskt går att nå. Lite förståeligt iofs, svårt att hävda hur effektiva dagens batterier är och samtidigt måla upp hur mycket bättre batterierna kommer att bli om ”bara” några år.
#17
2 mm är nog mera korrekt än 3 mm. Och det här med landhöjningen i Nordeuropa har en baksida också. Vad som hände under istiden var att isen tryckte undan en del av materialet och bildade en ”grop” . Det undantryckta materialet pressades ut och bildade en ”forebulge” utanför iskanten. Denna ”valk” flyter nu långsamt tillbaka och fyller ut ”gropen”.
Resultatet blir att en zon från sydvästligaste Östersjön och en god bit ned i Mellaneuropa sjunker parallellt med att Skandinavien stiger.
#16
En annan intressant fråga om efterfrågan på kobolt ökar kraftigt är vad som händer med kopparpriserna. Idag utvinns kobolt nästan helt som en biprodukt till koppar. Skulle man börja bryta främst kobolt kommer resultatet att bli antingen en våldsam överproduktion av koppar och kollapsande priser eller att enorma mängder mycket giftiga kopparföreningar måste lagras i slamdammar och liknande.
Det finns visserligen en del mindre ”rena” koboltmalmer (bl a i Sverige), men de har hittils inte varit brytvärds.
Hur har det sett ut med habsnivån historiskt under vår interglacialperiod? Jag har för mig att jag läst någonstans att den har varit högre än idag då det var varmare. Det borde vara en bra proxy på forna tiders klimat.