Varför har vi så höga elpriser idag- det blir inte bättre utan snarare sämre i framtiden

Författare: Peter Rudling och Göran Magnusson

Inledning

Varför vi har höga priser på el ska vi förklara med denna artikel. Systemet som sätter priset är väldigt komplext då flera olika kraftkällor och en stor mängd länder måste samverka när priset sätts. Det är detta samspel mellan olika regioner och länder som bestämmer vad du och jag tvingas betala för elen. Detta samspel förklaras utförligt och orsaken till att priset är som det är.

Konsumentprisets tre delar

Konsumentpriset på el består av tre kostnadsdelar – 1) elhandel, 2) elnät samt 3) energiskatt och moms med 25 procent på både elnäts- och elhandelsfakturan (Lindholm K., [1]). Alltså 25% moms även på skatten!

Vad påverkar elpriset

Priset på el bestäms av balansen mellan tillgång och efterfrågan på el. Vid varje ögonblick måste mängden el som produceras vara lika stor som mängden som konsumeras annars kollapsar elnätet och alla blir utan el under en till flera dagar, kanske längre tid.

  • Efterfrågan på el ökar under dagen då stora industrier är i gång och naturligtvis även under den kalla delen av året.
  • Tillgången av elproduktion i Sverige produceras främst från vattenkraft och kärnkraft. Även förbränning av biobränslen bidrar till energiförsörjningen. Bidraget från vindkraften är helt väderberoende och när det inte blåser så producerar vindkraften ingen el.

Elpriset styrs dock inte bara av tillgång och efterfrågan på el utan också på det svenska elnätets förmåga att transportera el över landet, Figur 1.

elomraden

Figur. 1 Sverige är indelat i fyra elområden, SE1 -SE4 (Härryda Energi [2]).

I de norra delarna (SE1 och SE2) finns en stor del av Sveriges elproduktionen (vattenkraft). Elbehovet är här lågt vilket ger ett överskott av el resulterande i låga elpriser. De södra delarna, SE3 och SE4, har emellertid ett underskott i elproduktionen. Genom elnäten från norr till söder kan överskottsel överföras till södra delarna, men eftersom överföringskapaciteten i elnäten är begränsad erhålls ofta mycket högre elpriser i SE3 och SE4 än SE1 och SE2, Figur 2 (Hem [3]).

elpriser

Figur 2 Pris i öre/kWh under tiden 11 Mars – 10 april, 2022 i Sverige. Det är samma elpris i SE1 och SE2 som åskådliggörs av kurvan för SE1 (den blå kurvan) (Dagens spotpris – (elspot.nu) [4]).

Två intilliggande elområden får samma pris så länge överföringen av el från ett område till ett annat är lägre än den maximal överföringskapaciteten, se blå kurvan som gäller för både SE1 och SE2 i Fig. 2

Figur 3 beskriver de olika elpriserna vid ett visst klockslag i norra Europa den 15 november, 2021 (Nordpool [5]) och nedan förklaras varför vi får så stora skillnader i elpris i olika områden.

1) I SE1 har vi ett så stort elöverskott från billig vattenkraften resulterande i ett lågt elpris 14 öre/kWh[1], trots att SE1:

a. Exporterar maximalt mycket el som elnäten till Finland, FI, tillåter (markerat med röd pil). Då produktionskostnaden för el från vattenkraften är mycket låg kan således vattenkraftsägarna i SE1 göra stora vinster genom att sälja viss del av sin el till Finland där elpriset var 98 öre/kWh vid detta tillfälle.

b. Exporterar el till SE2 samt till Norge (NO4) understigande den maximala överföringskapaciteten i elnäten (markerat med svart pil), vilket leder till samma elpris i dessa 3 elområden (SE1, SE2 och NO1).

[1] kWh är ett mått på hur mycket energi som produceras eller konsumeras (som framgår tex. på elräkningen). En kWh är tex. hur många watt som används under en timme.

2) I SE4 finns en för liten tillgång på el genom att Sverige lagt ner 2 väl fungerande kärnkraftreaktorer (Barsebäck 1 och 2) i förtid genom politiska beslut vilket har lett till markant högre elpriser.

a. Tillgången på El i SE4 (dels import från SE3 och viss elproduktion i SE4) är tillräcklig för att exportera maximalt vad elkablarna till Danmark (DK2) samt Polen (PL) klarar. Tillgången på el i SE4 är dock inte tillräcklig för att exportera maximalt till Tyskland (DE). Därför importerade SE4 el från Litauen (LT) vilket innebär att SE4 ”importerar” de höga elpriserna från både DE och LT.

b. Om vi hade haft kvar de nerlagda 2 kärnkraftreaktorerna i SE4 hade dess elproduktion samt överföringen av el från SE3 inneburit att SE4 kunnat exportera maximalt även till DE och LT och haft ett tillräckligt överskott på el i SE4 för att få ett lågt elpris även i SE4.

el export import

Figur 3 – Om det inte funnits begränsningar i överföringskapacitet mellan olika områden hade elpriset varit 86 öre i hela Norra Europa vid detta tillfälle. De olika priserna i olika områden beror således på en bristande överföringskapacitet mellan olika områden. Röda pilar indikerar att överföringen av el mellan två områden begränsas av överföringskapaciteten i elnäten/elkablarna vilket leder till olika elpriser i de två angränsande områdena. Svarta pilar visar att överföringen av el är lägre än maximal överföringskapacitet vilket resulterar i samma elpris i de angränsande områdena. Modifierad figur från Nord Pool, (Nord Pool (nordpoolgroup.com), [5]).

Prissättning

På den nordiska elbörsen Nord Pool fastställs det gemensamma elpriset i de individuella elområdena, tex. SE1-SE4 för Sveriges del, ett dygn i förväg för varje timme det kommande dygnet. Köpbuden från elanvändarna matchas mot producenternas säljbud genom ett auktionsförfarande. I systemet ingår också den el som importeras (Ei [6]).

Elpriset baseras på marginalkostnaden, dvs. kostnadsökning som uppkommer om elproduktionen ökas med en extra producerad energienhet, kWh, och skiljer sig väsentligt beroende på hur den produceras. För vattenkraft och vindkraften är marginalkostnaden mycket låg och något högre för kärnkraften (främst urankostnader till kärnbränslet) medan den fossilbaserade elen har en mycket hög marginalkostnad.  Det elpris man får motsvarar dock inte den verkliga totala kostnaden för produktionen. ”Om det kostar 20 öre per kWh att köra en anläggning är det bättre att köra den än att stå stilla om priset är minst 20 öre. Därmed får man igen sin driftskostnad, samt förhoppningsvis lite mer. Att anläggningen kostat en hel del att bygga och att man har lån att betala av och andra kostnader täcks inte per automatik genom detta system. De kostnaderna har man ju oavsett, och då är det trots allt bättre att köra så länge den rena driftskostnaden täcks.” (Blomgren J. [7]).

Figur 4 visar situationen en dag då mycket vindel produceras då efterfrågan är liten (tex. en helg med måttliga temperaturer) vilket leder till låga elpriser. Figuren visar också hur en ökning av efterfrågan (tex. en Måndag) på el leder till en måttlig ökning av elpriset.

el marginalkostnad

Figur 4 – Figuren visar hur marginalkostnaden för el blir prisbestämmande i Sverige en mild dag under året med mycket vindelproduktion och låg efterfrågan på el (som regleras med minskad elproduktion från framför allt vattenkraften) vilket ger lågt elpris- de gröna streckade linjerna. Priset per kWh bestäms av skärningspunkten mellan stapeln för utbudet (i detta fall kärnkraften) med den streckade linjen för efterfrågan. Vid en ökad efterfrågan på el förskjuts den blå streckade ”lodräta” linjen till höger vilket leder till något högre elpris. Modifierad figur 5 från Aktörer på el- och naturgasmarknaderna (gov.se), [8].  

Varför har vi så höga elpriser

elfragor 1

Bild 1

Elpriserna kan hållas låga under hela året enbart om elproduktionen baseras på framförallt vattenkraft och, kärnkraft. Fördelen med dessa energikällor är också att energin produceras när den behövs, planerbar produktion[2]. I genomsnitt producerade tex. Vattenfalls 5 kärnkraftverk 93,9 % av sin maximala kapacitet under vintern 2018-2019 (Vattenfall [9]).

Elproduktionen från vind och sol är på gränsen till obefintlig när det är som kallast i Sverige. Exempelvis producerade solenergin 0% av sin maximala kapacitet under hela Feb. 2019 (den normalt kallast månaden i Sverige när elbehovet är som störst). För vindkraften var produktionen lägre än 10 % av sin maximala kapacitet vid flera tillfällen under Feb. 2019 (Åström S., 2019, (Klimatsans,[10]).

Under största delen av året producerar vindkraften i Sverige för lite el för att Sverige skall kunna exportera mer el till kontinenten än den maximala överföringskapaciteten på elkablarna som förbinder Sverige med kontinenten. Vid dessa tillfällen kommer Sverige således att ”importera” de höga elpriserna från kontinenten genom att svenska elproducenter då kan sälja sin el till mycket höga priser till kontinenten och göra mycket stora vinster som svenska elkonsumenter får betala.

Orsaken till de höga elpriserna beror på nödvändigheten att använda fossila bränslen (kol, olja och naturgas) har eskalerat från 2020 till idag på mellan 250 -600 % (Market business insider [11], [12], [13]) samt införande av utsläppsrätter för koldioxid där priset på utsläppsrätterna ökat med 700% från 2017 till 2021 (Råvarumarknaden, [14]), se Figur 5. Intressant att notera att de höga priserna vi ser idag inte har någonting med den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina eftersom vi hade mycket höga elpriser långt INNAN konflikten.

[2] Planerbar produktion är sådan som kan förutses. Man kan bestämma när ett vattenkraftverk, kärnkraftverk eller värmekraftverk ska producera och hur mycket, men vi kan inte bestämma om vinden ska blåsa eller solen ska lysa, eller hur mycket.

elfragor 2

Bild 2

el priser

Figur 5 Typisk elproduktion i Tyskland när vind och sol nästan som alltid producerar så lite el att ytterligare elproduktion behövs från fossila bränslen. Modifierad figur 5 från Aktörer på el- och naturgasmarknaderna (gov.se), [8].       

Figur 6 visar hur elproduktionen i Tyskland under november – december 2017 till största delen sker genom förbränning av kol och olja oberoende av hur mycket vind- och solel som produceras.

elproduktion Tyskland

Figur 6 – Elproduktion i Tyskland under Nov.- Dec. 2017 av olika energikällor. Bidraget från kärnkraften (grön färg) är idag mycket mindre än figuren visar pga av Tysklands förttida nerläggning av väl fungerande kärnkraftverk som idag ersätts av ännu mer el från fossila bränslen.  Modifierad figur från ”Agora Energiewende” [15].

elfragor 3

Figur 7 visar tydligt hur södra Sverige (SE4) ofta ”importerar” de höga tyska elpriserna beroende på att svenska politiker förlitat sig på att ersätta tillförlitlig kärnkraftsel med otillförlitlig el från vindkraften. Vi hade idag fortfarande haft mycket låga elpriser både i SE 3 och 4 om Sveriges inte lagt ner 6 av 12 väl fungerande kärnkraftverk i förtid.

spotpriser

Figur. 7 – Priser per timme i SE1, SE4 och Tyskland (DE) under veckorna 45-47, 2021. Tyskland har genomgående höga elpriser under hela denna period medan elpriset i SE4 varierar mycket från låga till höga priser. Den gröna pilen visar när SE4 (röd kurva) hade så mycket tillgänglig el så att SE4 kunde exportera maximalt med el till kontinenten och dessutom ha så mycket överskottsel att SE4 kunde få låga elpriser. Den blå pilen visar däremot nästan samma höga elpris i SE4 som Tyskland (DE) beroende på att SE4 inte hade tillräckligt med elöverskott för att exportera maximalt med el till kontinenten vid detta tillfälle. SE1 har genomgående låga elpriser pga av att SE1 har så mycket överskottsel att de kan exportera maximalt till övriga elområden vad elnäten klarar av. Modifierad figur enligt SKM Market Predictor, Nord Pool, Nuläget på elmarknaden (energimyndigheten.se), [16].

elpris efterfragan

Figur 8 – Med utbyggd kärnkraft i Sverige skulle vi återigen få låga elpriser i hela landet genom att vi inte behöver ”importera” höga elpriser från kontinenten framför allt från Tyskland, se Figur 5. Mer tillgång på kärnkraft leder till att stapeln för kärnkraften blir bredare och leder till låga elpriser trots stor efterfrågan. Modifierad figur 5 från Aktörer på el- och naturgasmarknaderna (gov.se), [8].     

Mer kärnkraft leder till lägre elpriser visades också i en studie av Energiforsk där man kom fram till att Sverige skulle kunnat halvera elpriset under hösten 2021 om Ringhals 1 och 2 inte hade lagts ner (Welderlang L., 2022, [17]).  ”Nuvarande begränsningar i överföringskapacitet till andra länder gör att tillkommande el till stor del stannar i Sverige och därför har stor påverkan på priserna här genom att vi minskar risken att behöva importera höga elpriser baserat på fossila bränslen från kontinenten” [18].

Sverige skulle således få mycket låga elpriser under hela året om Sverige skulle ha en så pass hög elproduktion i södra och mellersta Sverige (SE3 och SE4) att vi kunde exportera el till övriga länder klart överstigande den maximala överföringskapaciteten på elkablarna/elnäten till övriga länder (Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Litauen och Finland).

Mer vind- och solel är inte lösningen

el tankning

Bild 4 – Credit: Nicolas Waeckel and PNC-France

Vi hör ofta hur vindkraftsförespråkarna ofta upprepar mantrat ”det blåser alltid någonstans”, men ingenting kan vara mer felaktigt. Det visar sig nämnlingen att vädersystemen är så stora att om det blåser lite tex. i Sverige så är det samma situation i hela Norra Europa. Linnemann T. och Vallana G.S [19] visade att, Figur 9:

  • Den total vindelproduktionen i 18 EU länder under 2017 uppgick bara till 22-24% av den el som vindkraftsverken maximalt skulle kunna produceras (medelvärdet av de blå staplarna jämfört med den övre blå linjen för det streckad blå området).
    • Det skall tex. kunna jämföras med kärnkraften som producerar planerbar el mellan 90-100% av maximal kapacitet när elen behövs.
    • Det visar sig att när det blåser som minst så är den sammanlagda vindelproduktionen i dessa 18 länder bara 4-5 % av maximal kapacitet för vindkraftverken (jämför de minsta värdena för de blå staplarna, tex. Sept. 2017, med den övre linjen för det streckad blå området) .
  • Under 2017 producerade samtliga ca 70 000 vindkraftverk i 18 EU länder bara 12 % av dessa länders totala elbehov för 2017 (jämför den övre gula kurvan med medelvärdet för de blå staplarna) och när vindkraftverken producerade som minst så var det bara 2 % av de 18 EU ländernas total elbehov (jämför de övre gula kurvan med minsta värdena för de blå staplarna).

vindkraft vs behov

Figur 9 Totalt elbehov (”Load curve”) samt sammanlagd elproduktion för vind under 2017 för 18 länder i Europa under 2017. ”Maximum power” visar hur mycket el som skulle kunna produceras från vind om alla vindkraftverk i dessa länder skulle producera el. Det blå fältet i botten av figuren visar den sammanlagda faktiska vindelproduktionen i 18 EU länder. Modifierad figur enligt Linnemann T. och Vallana G.S., [19] 2019.

Slutsatsen av författarna Linnemann T. och Vallana G.S., [19] 2019 till denna mycket insiktsfulla analys är att eftersom vindkraften inte kan leverera elen när den behövs som mest, behövs tillförlitlig elproduktion av planebar energi som till 100% kan ersätta maximal elproduktion från vindkraften. Man drar också slutsatsen att eftersom väderystemen är så omfattande så måste varje land ansvara för sin egen elförsörjning – man kan således inte förlita sig på import av el från andra länder.

Samma slutsats kan dras vad gäller el från solpaneler som är ännu mer ineffektiva än vindkraft då sol bara levererar 10-12 % (under hela 2020) av maximal kapacitet i norra europa (inklusive Sverige) [20], och tex. 6% under vintern (under Feb. månad 2022 i Tyskland)  Tysk el februari 2022 | KLIMATSANS [21] och 0 % under Feb. månad i Sverige Svensk el februari 2022 | KLIMATSANS [22].

Slutsatser

”Slutresultatet av allt detta är Sverige behöver fossil kraft från kontinenten för att klara efterfrågan nu. Då Sverige hänger ihop elektriskt med övriga Europa sätts inte priset enbart efter svensk produktion och efterfrågan, utan påverkas av elpriset i grannländerna. Är elpriset högt i Tyskland lönar det sig att exportera svensk el dit. Det minskar tillgången i Sverige med högre pris här som följd, tills att priserna jämnat ut sig, eller att ledningarna mellan länderna sätter stopp för ytterligare överföring”(Blomgren J. [7]).

elfragor 4

Bild 5

Sveriges politiker har orsakat de höga elpriserna i södra och mellersta Sverige som vi ser idag beroende på att Sverige lagt ner 6 av 12 väl fungerande kärnkraftverk i förtid genom politiska beslut och försökt ersätta denna elproduktion med vindkraftverk.

Då vädersystemen är mycket stora innebär det att när vind och sol producerar mycket lite el är det samma situation i hela norra Europa (inklusive Sverige). Det innebär att en ytterligare utbyggnad av vindkraften i Sverige inte kommer att förändra situationen med höga elpriser i Sverige eftersom vi importerar de mycket höga elpriserna från dyr elproduktion från fossila bränslen när det blåser lite i både Sverige och kontinenten.

Genom att avsluta all utbyggnad av vindkraften i Sverige och istället bygga ut kärnkraften i Sverige kan vi undvika ”importera” de höga elpriserna från kontinenten pga av förbränningen av fossila bränslen som är ett resultat av den meningslösa utbyggnaden av vind och sol.

Källor

[1] Lindholm K.,”Kundens elkostnader”, Energiföretagen, Kundens elkostnader – Energiföretagen Sverige (energiforetagen.se), 2021.

[2] Information från hemsidan ”Härryda Energy”, Härryda Energi (harrydaenergi.se), 2022.

[3] Information från hemsidan ”Hem”, Just nu stiger elpriset – vad beror det på? l HEM, 2022.

[4] Information från hemsidan ”Elspot”, Dagens spotpris – elpriset idag per kWh – Dagens spotpris per kWh för Sverige på Nordpool, Nordiska elbörsen (elspot.nu), 2022.

[5] Modiferad information från hemsidan ”Nordpool”, Nordpool, 2022.

[6] Information från hemsidan ”ei”, Så här fungerar elmarknaden – Energimarknadsinspektionen (ei.se), 2022.

[7] Blomgren J.,”Dyr, osäker och smutsig el är det nya normala”, Smedjan, Dyr, osäker och smutsig el är det nya normala (timbro.se), 2021.

[8] Energimarknadsinspektionen, ”Underlagsrapport till Energikommissionen”, 2017.

[9] Information från hemsidan ”Vattenfall”, Hög tillgänglighet från kärnkraften i vinterkylan – Vattenfall, 2019.

[10] Information från hemsidan ”Klimatsans”, Svensk el februari 2019 | KLIMATSANS, 2019.

[11] Information för olja från hemsidan ”Markets business insider”, Brent crude oil – 2022 Data – 1970-2021 Historical – 2023 Forecast – Price – Quote (tradingeconomics.com), 2022.

[12] Information för kol från hemsidan ”Markets business insider”, Coal PRICE Today | Coal Spot Price Chart | Live Price of Coal per Ounce | Markets Insider (businessinsider.com), 2022.

[13] Information från hemsidan ”Markets business insider”, Natural Gas PRICE Today | Natural Gas Spot Price Chart | Live Price of Natural Gas per Ounce | Markets Insider (businessinsider.com), 2022.

[14] Information från hemsidan ”Råvarumarknaden”, Priset på utsläppsrätter i Europa är rekordhögt (ravarumarknaden.se), 2021.

[15] Modifierad information från hemsidan ”Agora Energiewende”, Agora Energiewende (agora-energiewende.de), 2017.

[16] Energimyndigheten, ”Nuläget på elmarknaden”, 2021.

[17] Welderlang L., ” Energiforsk: Halva elpriset i höstas om två reaktorer inte hade lagts ner”, Energiforsk: Halva elpriset i höstas om två reaktorer inte hade lagts ner – Cornucopia? , 2022

[18] Information från hemsidan ” Energiforsk”, Större elproduktion hade kunnat ge lägre elpriser | (energiforsk.se), 2022.

[19] Linnemann T. och Vallana G.S.,”Wind energy in Germany and Europe”, VGB PowerTech 3, VGB PowerTech 3 (2019), 2019.

[20] Information från hemsidan ”Ourworldindata”, Solar energy generation vs. capacity, 2020 (ourworldindata.org) 2020.

[21] Information från hemsidan ”Klimatsans”, Tysk el februari 2022 | KLIMATSANS

[22] Information från hemsidan ”Klimatsans”, Svensk el februari 2022 | KLIMATSANS

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Lundqvist

    Två frågor:

    Varför har Oslo området alltid ett högt elpris, ofta högre än södra Sverige?

    Hur påverkas elpriset i norr och söder då Putin stoppat elen till Finland?

  2. Anders

    Stort tack! Men vad har hänt längs ryska gränsen idag? Ingen import från RU! Nato-effekt?

  3. Lasse

    Tack för denna insiktsfulla analys.
    Men missar ni inte att vi sen en tid tvingas exportera om vi kan. EU.

  4. Anders

    Sista timmen RU skickade el till FI var natten fredagen den 13.5…
    Källa: Kontrollrummet

  5. UWB

    #1
    North see Link – därför behövde norska regeringen gå ut och garantera elpriser för norrmän, utan den skulle det inte behövts.

    https://en.wikipedia.org/wiki/North_Sea_Link

  6. UWB

    Tack för mycket bra genomgång. En kort sammanfattning med ett par frågor:
    1. Jag har någonstans fått uppfattningen att det var OK att ”fylla” kablarna till 70 %, i artikeln verkar det som att man måste fylla dem till 100 %.
    2. I princip måste man, vi varje tidpunkt, kunna producera el enligt principen:
    Allt som förbrukas i elområdet + allt som kan exporteras.
    Det innebär att det måste dimensioneras för den värsta dagen på året (vilket nu är fallet i område 1 och 2, men inte 3 och 4).
    För att minska investeringarna kan man räkna ut en balans, där man under ett begränsat antal timmar per år inte kan exportera allting.
    3. I princip är det Tysklands Energiwende och tillkommande koldioxidskatter som ligger bakom detta, då detta är ett nytt problem som tagit politikerna ”på sängen”.
    4. Vilken som helst som kan grundläggande matematik kan räkna ut att de här problemen skulle komma – lägg ner produktion i södra Sverige, öka produktionen framförallt i norra Sverige och gör inget åt överföringarna. Det visar att MP inte är räknekunniga och S + C + V som ”godkänt” politiken inte brytt sig.

  7. Anders

    Notera hur SVK bedriver vindkraftslobbyism d v s inte ens redovisar kärnkraftens stadiga drift medan man tillhandahåller en ”vindprognos”: https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/information-fran-driften/

    Dock stod det att Ryssland stoppat leveransen till Finland fr o m dem 14.5.

    Alltså hur mycket har dessa ”rödgröna” klimatalarmister lyckats förstöra av vår tidigare så goda elmarknad?

    De har lurat svenska folket genom att bädda för vindkraft nere i Bryssel. Det är därför så många rödgröna är så mån om EU. De kan göra karriär utom synhåll för oss. Och hade de inte haft makten över media skulle vi nog fått veta hur de sålt ut vårt välstånd mellan ”skål och vägg”…

  8. #1 Lars, Norge importerar nu höga elpriser från UK, stort misstag av Norge att bygga denna kabel till UK.
    ingen import av el till Finland från Ryssland borde höja elpriserna i Finland dock producerar OL3 mycket el så att effekten borde kanske inte bli så stor.

  9. #6 UWB- det stämmer att genom att vi är med i EU så måste Sverige exportera minst 70% av överföringskapaciteten av kablarna men denna begräsning spelar inte så stor roll nu eftersom elproducenterna nu kan exportera 100% av kapaciteten och tjäna stora pengar.

    Det är helt korrekt att Sverige måste dimensionera elproduktion för det värsta fallet vilket är en mycket kall vinterdag med högtryck, då producerar vind ingenting eftersom det då inte blåser. Samma är det för övriga norra Europa att det då inte blåser vilket kommer att leda till en katastrof. Under denna situation kommer elproducenterna fortsätta att exportera sin el till kontinenten eftersom de tjänar mest pengar där men om regeringen sätter stopp för detta så måste vi enligt EU direktiv exportera 70 % av vår kärnkraftsel och vattenkraftsel.

    Syftet med artikeln var att göra den läsbar för flertalet vilket gjort att vissa detaljer som att vi är tvungna att exportera 70 % av elen inte togs med eftersom detta krav nu inte skulle påverka våra priser.

    Hela EU medlemskapet är helt vansinnigt och dessutom har vi under senaste tiden (även Alliansregeringen) haft regeringar som är helt inkompetenta som inte ens försöker ta reda på varför vi har dessa priser vi har idag.

    Nu producerar vi för lite el för att få låga elpriser som är skälet till en ökade inflationen och höjda räntan, nästa vinter kommer vi förmodligen utsättas för roterande bortkoppling av elnäten för att minska elkonsumptionen – något vi aldrig gjort tidigare med risk för en total nätkollaps

  10. pekke

    Höga elpriser i Norden just nu, Sverige har över 2 sek i norr och runt 2,4 sek i söder, Norge likaså, Danmark 2,5 sek och Finland med Baltikum 4,5 sek.

    Vindkraften står inte för mer än 7-8 % av produktionen i Norden, vattenkraft, kärnkraft och värmekraft är det som håller produktionen uppe.

    https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/

  11. Anders

    Jo, det påbörjade elkriget med tillhörande umbäranden har nog egentligen inte med blockpolitiken att göra. Snarare den dumma rädslan för fossilt CO2 och radioaktiv strålning.

  12. Håkan

    Är utlandsförbindelserna statliga eller privata?

  13. Håkan

    Hur ser siffrorna ut för Tyskland? Är de nettoimportörer av energi, och i så fall hur mycket? Eller har de ”bara” effektunderskott?

  14. Idag och imorgon samlas hundratals journalister i Luleå. Årets grävseminarium arrangeras i Luleå. Temat för seminariet är ”Förändring med klimatet i centrum”. Vilken överraskning att klimatet står i centrum. Undrar om det förändrade elpriset kommer upp till diskussion.

  15. Håkan Bergman

    Vätgasen kommer att lösa alla problem, den representerar förnybartkramarnas sista hopp och när vi definitivt kört i diket kan vi äntligen börja jobba på att ta oss upp på vägen igen. Generation Greta fixar notan den dan.

  16. #13 – det finns tydliga data att Tysklans är nettoimporttör av el från Frankrike utom de få dagar när det blåser jättemycket då exporterar Tysklans el.

  17. Håkan

    #16

    Tack för svar. Har du någon länk till överskådlig data för Tysklands produktion, konsumtion och export/import?

  18. Ivar Andersson

    26% av april, 188 timmar, producerade tysk vindkraft mindre än 10% av installerad effekt, se figur 4 https://klimatsans.com/2022/05/02/tysk-el-april-2022/.
    Tyskarna är i dagsläget beroende av dyr rysk gas. Så går det när man ska gå före och demonstrera att sol och vind inte kan ersätta kol- och kärnkraft. Personer med sunt förnuft förstår att väderberoende elproduktion inte kan ersätta planerbar elproduktion men det förstår uppenbarligen inte den klimathotsreligiösa sekten. Ofta blåser det någon annanstans än där vindkraftparkerna har byggts.

  19. UWB

    Tack för bra svar Peter.

    En annan fråga. I elområde 1 finns det i dagsläget ett stort överskott av elenergi.

    Om / när de stora industrisatsningarna tar fart kommer behovet av el att öka och ligga över produktionen av el i elområde 1. Vad kommer att hända med kostnaderna för el då.

    LKAB har varit lite tvetydiga här, de har dels vid något tillfälle nämnt att de inte är motståndare till SMR men föredrar ”grön” el, till ett förväntat pris om 32 öre per kWh.

    Nu är ju den delstatliga trojkan LKAB / SSAB / Vattenfall med i denna konstellation, men Vattenfall konstaterade att bristande överföringskapacitet minskade vinsten (via företrädesvis vattenkraft). Upplägget är som jag förstår det att
    1. Om det blåser över en viss produktionsnivå så ”tillverkas” vätgas och läggs i ett mellanlager.
    2. Om det inte blåser tillräckligt, använder man mellanlagret som en buffert – ska räcka 3 – 4 dagar.
    3. Om det inte blåser tillräckligt under en viss tid och lagret går under en kritisk nivå tänker man sig att Vattenfall ska leverera vattenkraft till elektrolysörerna och fylla up lagret.

    Detta bygger på två saker:
    1. Det finns tillräckligt med vindkraft som kan leverera. Fullt utbyggt säger sig LKAB/SSAB behöva i genomsnitt minst 7 MW och sedan tillkommer ett antal MW för kringindustrier etc. Det motsvarar sex Markbygden (som inom parentes initierades i slutet av 90-talet och kanske är färdigbyggt 24/25 – det är värre än OL3 och då har vi inte ens kommit in på Kriegers Flak).
    2. Om det inte blåser måste det finnas vattenkraft på upp till 7 MW som kompletterar. Det här är ju en pågående produktion som inte bryr sig om att vindkraft har högre kapacitetsfaktor på vintern än på sommaren.

    Det leder oss till slutsatsen, kommer det att finnas tillräckligt med elenergi för att inte driva upp priserna som i övriga elområden? Annars är det risk för 2 SEK/kWh i hela landet och vad händer då med affärsmodellen. Norrmännen lägger väl sin överkapacitet på North Sea Link då engelsmännen betalar bra för elen och nu när det nya kärnkraftverket i Finland blir försenat kan man nog inte räkna med support därifrån (eller Ryssland).

  20. Håkan Bergman

    Håkan #17
    Överskådligt vet jag inte om det är men all data om el i Europa finns här, bara att gräva.
    https://transparency.entsoe.eu/dashboard/show

  21. Lysande och upplysande, tack.
    Men resonemanget om de föreslagna åtgärderna att bygga ut KK och svsluta VK bygger på att våra ministrar är kompetenta och handlar logiskt och så är det ju inte som ni pekar på, och de behöver heller inte vara det för att få fortsätta, och behöver inte följa regler som gäller oss övriga. Således kommer tyvärr sakfrågor inte att spela någon roll framöver, heller, och minstrar begriper inte sådant, utan tror fortsatt att de går den smala vägen och gör något bra, så länge inte medborgarana tar makten ifrån dem:

    https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/05/20/nordnet-fi-tvingade-bort-dinkenspiel-fran-nordnet-di.html

  22. Kort intervju som kan vara av intresse: https://www.youtube.com/watch?v=xKtgoCF3iHk

  23. pekke

    UWB #19

    Antar att du menar 7 GW( 7 000 MW ) och inte 7 MW ?!

  24. Enough

    #Peter!!!

    Jag önskar att du framöver gör samma ”resa” som Elsa gör nu, ger dig in i politiken! Vårt land behöver mer av ”naken” och mycket enkel sanning uttalad i offentligheten, frågan är hur den får genomslagskraft, eller hur?

    ( Jag är nästan ”kursare” med dig på Bergs, är -75, med ett uppehålls år -77-78 för lumpen…så vi gick ju någon kurs tillsammans….).

    Peter. stå upp för oss, jag stödjer till 100%!!!

  25. johannes

    And the winner is……..STATEN.
    Söndra och härska.

    Tack Peter och Göran för denna mycket pedagogiska förklaring.

    Denna situation är medvetet skapad. Sådan här spontan dummhet finns inte.
    Mera skatter att snedfördela.

  26. Hans H

    #2 Anders

    Det finns en dispyt om kontraktet vad gäller el från Ryssland till Finland. Det säger betala i EUR, men Ryssland har sedan en bit i i mars krävt betalt i Rubel.

    Finland vägrar frångå kontraktet och saken behandlas i domstol. Ryssland har slutat leverera sedan en tid, säkert påhejat av NATO-ansökan!

  27. johannes

    # 19 och 23
    De planerar elektrolysörer för 9-10 GW.

  28. UWB

    #23
    Helt rätt, det skulle varit GW, jag skrev först 7 000 MW men ändrade till 7 utan att ändra till GW, annars skulle problemet varit löst. Tack.

  29. Bernt O

    Dagens höga elpris i Finland – 50c /kilowattime – sägs bero på underhållsarbete på Olkiluoto och elnätet mellan Finland och Sverige. Olkiluoto 3 tillför ingenting just nu, testkörning på gång.
    Bortfallet av rysk el, nästan vindstilla och med en massa lallande positivister som styrt och ställt med energipolitiken i Europa alldeles för länge så förvånas man inte längre – men lider med de som betalar elen per timme. Nästa vinter kan bli en utmaning;
    https://svenska.yle.fi/a/7-10016721

  30. Björn

    Mycket bra och pedagogisk sammanfattning av elsituationen. Det som i övrigt inte nämns är samhällsförlusterna vid elbrist. Dessutom påverkas planerbarheten i verksamheter, vilket också påverkar viljan negativt att investera i ytterligare företagsamhet. Allt logiskt och rationellt tänkande kan bara peka åt ett håll, satsning på ett snabbspår för forskning och utveckling kring kärnkraften och om möjligt försöka återstarta Ringhals 1-2, även om det skulle ta flera år.

  31. tolou

    Hur kan vi importera höga priser trots att vi exporterar el?

    Detta att vi måste ha överproduktion överstigande maxkapaciteten i överföringskablarna för att hålla priserna nere är minst sagt förvirrande.
    Rent principiellt bör man inte kunna importera priser vid export, anser jag. Denna prisdiff skall bara tillfalla kabelägaren i överföringsavgift.

    Sedan måste vi diskutera SVK roll här som ju är de som tjänar mest på prisområdesskillnader, och de egentligen inte tar något som helst ansvar om prisdifferenser uppstår i landsgräns eller mellan prisområden.
    T.ex överföring SE3 – Danmark där priset kan sättas godtyckligt för hela SE3 (70% av Sveriges befolkning) genom oaktsamhet från SVK.

    SVK har ju tjänat hutlöst massa Miljarder på denna godtycklighet utan något som helst samvete för prissättningen och den stackars elkonsumenten. Antligen får de nu bygga bort ALLA flaskhalsar per omgående eller lämna ansvaret för transmissionsnätet till någon annan.

  32. Thorleif

    Tänk på att själva prissättningen tim för timme sker 1 dygn i förväg. Köpare och säljare kan mötas i kontrakts-auktioner.
    En fråga handlar om hur stor andel av alla volymer utomlands (exporten i synnerhet eftersom vår vattenkraft och kärnkraft ger oss lägre produktionskostnader än i övr grannländer) sker till nämnda auktions-priser i slutändan?
    Då överförings-kapaciteten är begränsad och minst 70% av denna måste ställas utlandet tillgodo (med högre prod.kostn.) är min fråga till experterna i vilken mån kan våra utländska energi-bolag inkl t.ex vk-producenter dominera exporten och leverera till helt andra priser än t.ex de marknadsmässiga? Jag tänker på tyska och finska och norska rena energibolag som gärna kan tänkas sälja/leverera till underpriser till moderbolagen utomlands. Spontant kan jag tycka att deras möjligheter är begränsade, eller hur ligger det till? Om t.ex skattesatsen är lika stor i båda länderna torde export till underpriser minska skatten i Sverige men c.p öka den lika mycket i t.ex Tyskland. Men så brukar det sällan vara i verkligheten.

    Så vilka utgör de stora köparna från utlandet? Är inte dessa de stora som redan opererar i Sverige? Så vad hindrar t.ex EON att delta i den dagliga prissättnings-auktionen men få el levererad till helt andra nettopriser? Så länge köpare och säljare är samma person så tvingar väl knappast vår kontrollmyndighet eller börshus (SVK, Nordpool) att slutpriset vid överföringen blir det som motsvarar auktionspriset? Själva auktions-clearingen sker till det officiella priset medan ett underhands-kontrakt reglerar slutpriset! På samma sätt som vk ger investerare utomlands ett garanti-pris. Hur lyckas vk-producenterna leverera sina långa kontrakt av el utomlands om det är ”trångt” i ledningarna?

  33. Anders

    #31 tolou. Helt rätt! Dags att rikta våra analytiska frisinnade blåslampor uti SVK:s ändalykt! Jag gillar t ex inte det lulliga sifferlösa språket på deras hemsida. Inte heller deras sätt att dölja vindkraftens baksidor i den grafiska designen.

  34. UWB

    Så, den enda lösningen på problemet med svensk elförsörjning baserat på det jag läser här är:

    Sätt upp ett antal gaskraftverk och en LNG terminal i lämpligt elområde, typ elområde 4. Då kan Sverige tillverka el när behovet finns och säkerställa att vi uppfyller alla villkor.

    1 GW gaskraftverk kostar i storleksordningen 10 miljarder SEK. Sätt 2 – 3 GW i Barsebäck och lika mycket i Karlshamn, där finns ledningar så vi inte behöver investera så mycket där.

    Kan vara klart på 3 år med snabb-beredning och går att kombinera med CCS (kostar dock typ 30 % extra och drar en del el).

    Samtidigt gör vi ett moratorium gällande vindkraft och går inte vidare med några investeringar i övrigt förrän allt är utrett av riktiga experter och inte politiskt tillsatta.

    Vilket politiker vågar komma med den idén?

  35. #31 Om Sverige exporterar el mindre än maximal överföringskapacitet så kan svenska elproducenter exportera sin el och få mycket bra betalt, de svenska elgrossister som vill ha el då får då betala samma pris om de skall få någon el. Om vi däremot producerar mer än maximal överföringskapacitet så kan svenska elproducenter bara sälja den exporterade elen till höga priser och om de svenska elproducenterna vill producera mer så får man sänka priset om man skall kunna sälja något till Sverige och det göra man eftersom elproducenterna ändå tjänar stora pengar då produktionskostnden är mycket låg, tex. 25 öre per kWh för kärnkraftsel.

  36. #34 Tyvärr fungerar det inte, vi får samma höga elpriser om vi producerar el från fossila bränslen som om vi importera fossil el från kontinenten. Orsaken är att det är brist på framför allt naturgas och sedan kostar det stora pengar pga av koldioxidutsläppen. Enda fördelen med detta är att vi garanterar att vi inte får elbrist så att vi måste släcka ner stora områden i Sverige, roterande bortkoppling. Men vi får samma höga elpriser men det måste vi göra för att garantera att vi inte får elbrist. Sedan måste vi börja bygga nya kärnkraftverk snabbt och under tiden så kommer vi ha skyhöga elpriser.

  37. #24 Tack,

  38. Thorleif

    #32 Ang prismanipulationer

    Bara så att ni förstod mitt ganska långa inlägg ovan. Internprissättning inom koncerner har alltid möjliggjort en konkurrensbegränsande faktor i flera branscher. Den köpare som erbjuder högst pris får väl första tjing på den dagliga överförings-kapaciteten. De svenska relativt låga produktions-kostnaderna torde vara lockande för utländska köpare medan konsumenterna här hemma betalar. Hur regleras och övervakas fusk?

    Vad gäller kontraktsrättsligt liksom skatterättsligt ifråga om tilläggsavtal och dylikt. Man kan ju även tänka sig att dotterbolaget i Sverige som säljer ”extra dyrt” från Sverige via avtal om marginal-kompensation till moderbolaget betalar extra ”i efterhand” efter att elen sålts till slutkund i t.ex Tyskland eller annorstädes. Det finns många uppfinningsrika sätt att kringgå regler genom att skapa egna ”marknadslösningar” inom stora koncerner.

  39. Lasse

    Intressant om marknadens funktion.
    En fråga:vet vi hur stor andel som säljs i marknaden?
    De som har låsta elpriser ligger väl utanför marknaden.

  40. Mats Kälvemark

    Bästa lösningen för den framtida situationen i Sveriges elförsörjning är att slå tvärstopp på alla projekt med vätgasstål i norr, Hybrit, H2S och LKAB. De beräknas ha ett framtida energibehov motsvarande Sveriges halva elproduktion idag. De drivs ju med en enda agenda som är att jaga fossil koldioxid som i sin tur antas ha negativ klimatpåverkan. I själva verket är det ju så att vi häruppe i norra Europa, som enligt IPCC får störst påverkan av en klimatförändring, så välkomnar alla ett lite varmare klimat.
    Bild 22; https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/12/Klimat-211213.pdf
    Vidare så är vätestålens globala klimatpåverkan försumbar även vid 100% framgång för de extremt riskfyllda projekten. Några tiotusendels grader, som inte är mätbart. Verkligheten kommer att komma ikapp detta förr eller senare och då havererar projekten med vätgasstål. Elbehovet minskar då dramatiskt med 70-80 TWh/år Väldigt många problem för Sverige skulle därmed lösas och det skulle sätta stopp för det destruktiva flödet av många hundra miljarder kronor av statens kapital (=vårt) ned i bottenlösa svarta hål.

  41. Håkan

    #35 Peter

    Att vi får in höga europeiska priser har ju onekligen att göra med att vi har kopplat samman vårt nät med kontinenten. Vad händer om vi skulle strypa dessa kontinentala förbindelser?

  42. tolou

    Lasse #39
    55% kör rörligt men sjunkit lite nyligen till 52%, resten någon form av fast/mix/fond avtal. De flesta med fast binder på 3 år.

    https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/prisutvecklingen-inom-energiomradet/elpriser-och-elavtal/pong/tabell-och-diagram/tabeller-over-manadsvarden/fordelning-av-avtal-pa-olika-avtalstyper/

  43. Ivar Andersson

    Lasse #39
    Har du fast avtal med leverantören så måste han upphandla så att han kan leverera till dig. I värsta fall köper din elleverantör för 1 kr och säljer för 50 öre till dig. Allt för att uppfylla sitt avtal med dig.

  44. Thorleif

    Hur stor är SE4s totala utlands-kapaciteten av SE4s normalkonsumtion inom säg 1 (års)sigma? Låt oss begränsa oss till en typisk arbetsdag (mån-fred) kl 8-18 typ, sommar resp vinter? Alltså en normalkonsumtions-dag med 1 sigma.

    Lägg till hur stor andel av denna normalkonsumtion som kan produceras inom SE4 samt hur mycket som maximalt kan resp normalt överföras från SE3 till SE4?

    Jag har tidigare efterfrågat hur stor volymandel som våra utlandsägda energibolag står för betr export/import. Helst uppdelat per elområde. Aldrig sett ngn info om dessa elementära data.

    Någon?

  45. Thorleif

    #39 Lasse

    Spoten är ju bara en del av marknaden. Som producent säljer du också ofta på termin. Hur mixen ser ut beror förstås på ingångna lev avtal men också på prisförväntningar.

    Säljer man bara el utan egen produktion (förmedling) av storlek handlar man upp sin kontrakterade ”rörliga” el på spoten i Nordpool eller från producent direkt där spotpriset gäller mot slutkunden.

    Långa prisavtal kan matchas på olika sätt beroende på riskattityd men generellt gäller att merparten alltid prissäkras t.ex på marknaden. Detta oavsett egen produktion eller förmedling (elhandel). Har man egen produktion är flexibiliteten förstås mycket större.

  46. #41 om vi skulle kapa våra ledningar till kontinenten så skulle vi få låga elpriser igen

  47. Håkan Bergman

    Thorleif #44
    Du hittar det mesta här.
    https://transparency.entsoe.eu/dashboard/show
    Bry dig inte om den töntiga grafiken på startsidan, länkar till produktion, transmission osv bli så långa så jag länkar bara till startsidan.

  48. Robert Norling

    Jag slår vad om en tjuga på att vi kommande vinter kommer att få se elpriser på över tio kronor/spotpris.
    Någon som vill sätta emot…

  49. tolou

    Jag vill alltså framhäva att det inte främst är s.k tillgång(produktion) och efterfrågan(konsumtion) som avgör slutpriset.
    Som det fungerar(eller inte fungerar) idag hamnar priset långt över vad producenterna kan tänkas acceptera, och konsumenterna hamnar i kläm.

    Det avgörande problemet är överföringsbegränsningar och principerna för hur kapaciteten i överföringsförbindelserna har genomslag på slutpriset. Det är orimligt att SVK utan uttalat ansvar för prissättningen kan styra detta i det närmaste godtyckligt.

    Och det faktum att utökade förbindelser och utbyggd kapacitet främst sprider de höga priserna ytterligare istf. att motverka dem. Det är ett principfel och prissättningen på spotmarknaden behöver reformeras.

  50. Det här inlägget borde läsas av var svensk som köper el.
    Bara 50 kommentarer än så länge, det borde varit 5 miljoner.

    Är invånarna i detta land så oerhört ointresserade av deras egna ekonomi?

  51. Thorleif

    @49 tolou

    tänk om man bestämde att Nordpool skulle ha ett internt och ett externt pris (det är vanligt vid ekonomisk utveckling/internationalisering av den egna valutan; jmf Yuan hemma och Renminbi på utlandsmarknaden i t.ex Hong Kong). Export/import-handeln noteras alltså separat så att våra lokala priser i t.ex SE4 bara påverkas indirekt? Ivf kan vi se mer direkt när utlandsaffärer påverkar.

    Alltså ett hemmamarknadspris och ett externt pris vid import/export. Då skulle det bli mer transparens till att börja med. Vi skulle genast förstå bättre hur aktörerna agerar. Idag anger Nordpool (kartan) inte ens marknadspriset i ändan av våra utlandskablar, dvs det lokala priset i utlandet.

    Idag används väl ett s.k prisfix (som vid räntesättning) för dagen (dagen efter) som officiellt referenspris. För bankerna gäller ju kl.11 då clearingen ska vara klar.

  52. Thorleif

    #47 Håkan B

    Tack för länken. Ska studera den och förhoppningsvis även fatta!

  53. Lars-Eric Bjerke

    Elpriset i Sverige är, som ni visat, starkt beroende av överföringskapaciteten till kontinenten och i viss mån också av Norges överföringskapacitet dit. Under senare år har Norge byggt ledningar till Tyskland, Holland och England. Sverige planerar i närtid ytterligare en ledning till Tyskland, Hansa Power Bridge. EU´s målsättning är att det ska finnas så mycket ledningar att vi får samma elpris i hela EU.
    Vad jag har hört har det inte funnits någon kritik mot EU´s krav på fri rörlighet av el bland riksdagspartierna utom från Nooshi Dadgostar (v).
    Förra hösten steg gaspriserna i Europa med 300 %, från 30 öre kWh till 1 kr/kWh och kostnaden för utsläppsrätter till 900 kr/ton motsvarande ca 90 öre/kWh. Exporttvånget och utsläppsrättshandeln har haft minst lika stor betydelse för elpriserna i SE 3 och SE 4, som den av mp påtvingade nerläggningen av R1 och R2.

  54. Lars-Eric Bjerke

    #53 …forts
    Det som på kort sikt kan hjälpa oss något är om OL 3 i Finland i slutet av månaden återupptar sin provdrift vid 65 % effekt och att vårfloden blir rejäl i Norge och Sverige.
    Det motverkas förstås av prispåverkan från minskande gas-, olje- och elleveranser från Ryssland och att Tyskland stänger sina sista tre stora kärnkraftverk.

    All detta medför en enorm kapitalöverföring till elproducenter från kunder (villaägare, bönder, företag) som staten måste utjämna för att undvika konkurser och djup lågkonjunktur.

  55. Utsläppsrättshandel, vilket skämt. Det har förmodligen inte minskat koldioxidutsläppen. Men några har fått bättre samvete och några har tjänat pengar på det.

  56. Mycket bättre att stänga ner Miljöpartiet istället för att stänga kärnkraftverk.

  57. Thorleif

    #42 tolou

    SCB-länken visar intressant nog att SE4-abonnenter är mer intresserade av rörliga avtal än riket som helhet (5-6%enh). De i söder är ju mest exponerade för volatila/högre priser än övr landet.

    Synd att länken inte visar volymen el per kontrakts-typ.

    Jag antar att vind-el till ppa ingår i avtals-typ övr i botten av tabellen (11-12%).

  58. Thorleif

    Sverige producerar omkring 160-170 Twh el per år. Nettoexporten svarar för ca 25 Twh där Finland är största enskilda mottagare (tills det nya kk-är i full drift?).

    SE4 har 4 (8) kablar för utlands-överföring. Nettoexporten var senaste 12 mån (v48 2021) ca 12 Twh ganska jämt fördelade mellan Danmark, Polen, Tyskland och Litauern (EON har verksamhet i samtliga länder förutom Litauern). Tyska EON är främst distributör, nätägare och utvecklare av energi-system. Tyska Uniper har dock svenska vatten-och kärnraftsintressen och därmed import-behov?

    Exportkablarna från SE4 har en total kapacitet på ca 3 TW.

    Det svenska spotpriset i SE4 följer tämligen väl det nordtyska spotpriset (deras börs) så länge det inte uppstår särskilda händelser i Tyskland (politiska t.ex). När vindkraften går för max har Tyskland av stabilitetsskäl tidigare tvingats betala för att bli av med el (inkl export). Man försöker bygga om näten för bättre balans-hantering men det tar tid.

    Så vilka är våra största elexportörer? Googlar man så är det svårt att hitta direkta träffar men elöverskotten torde främst komma från vattenkraften (goda nederbördsår) som fortfarande utgör basen för våra (tidigare) låga elpriser medan kärnkraften tappat av politiska skäl. Vattenfall, norska Statkraft och finska Fortum. Dock finns en tysk koppling via Sydkrafts energiproduktion till Uniper men där Fortum är huvudägare. Man får helt enkelt läsa Sydkraft’s rapporter för att ev lokalisera ev el-export söderut. Uniper äger kärnkraft (OKG).

    Givetvis står vk för export-el blåsiga dagar men här möter vi även tysk och dansk dito som import.

    https://blog.zaramis.se/2021/04/05/sveriges-stora-elproducenter/

  59. Torbjörn Lang

    Ursäkta en litet sen kommentar. Jag frågade för några månader sedan Svensk Kraftnät om prissättningen. Och enligt deras svar får elleverantören i t.ex. Eo 1 betalt enligt timpriset i detta område medan elköparen i ett annat område får betala detta områdes spotpris. Så Peter Rudling i ditt exempel 1) a får elleverantören 14 öre medan köparen i Finland får betala 98 öre. Skillnaden tillfaller den som äger överföringskapaciteten. Som jag förstår var det därför som Svenska Kraftnät gick med ett kraftigt ökat överskott år 2021. Av samma skäl verkar vindkraftsleverantörerna i Norrland gå ganska dåligt ekonomiskt. Rätta mig om jag har fel.

  60. Thorleif

    P Rudling’s förklaring om hur överförings-kapaciteten i utlandskablarna påverkar prisskillnaderna mellan Sverige och utlandet är logisk. Vi hade gärna velat avläsa detta även i de tabeller som lämnats i bilaga (https://www.energimyndigheten.se/contentassets/99e05d2f4bf24bb6be357777234185a3/nulaget-pa-elmarknaden-december-2021.pdf)

    I tabell 6 sid 28 redovisas de olika effekt-överföringarna för t.ex den tyska Baltic-kabeln.

    Vad menas med tillgänglighet? För ”exportkabeln” redovisas 93%?

    Längre ner i tabell 8 sid 35 kan vi utläsa senaste 12-mån värdet av netto-exporten till Tyskland. Varför redovisas aldrig brutto-värdena? Först då kan jag bättre tolka/bekräfta Rudling’s påståenden (han säger att i Tysklandsfallet utnyttjas inte kabelns (export-)kapacitet pga otillräcklig el-tillgång i SE4 vilket inte skulle vara fallet för övriga kablar i området). I den tyska kabeln gäller likström och i likhet med Polen-kabeln bara med en ledare vilket då endast möjliggör el-transport i en riktning. Hur sker byte av riktning vid import i samma kabel? Såvitt jag läst önskade man en 2-ledarkabel till Polen men av miljöskäl (kol-el) stoppades detta.

    Litauen-kabeln är dubbel-ledad! När Rudling skriver att vi ”importerar” tysk dyrare el via Litauen så undrar jag varför det inte finns förutsättningar att fylla den tyska kabeln före den litauiska då priset lokalt i Litauen (enl kartan) är väsentligt lägre än i Sverige/Tyskland? Ytterligare nätbegränsningar?

    Ytterst avgör förstås svenska exportpriser till Tyskland smittan på svenska SE4-priser via marginal-handeln på Nordpool etc.

    Enl ”kartan” går det även en röd pil till Danmark (fullt utnyttjad kapacitet) men priset är ändå detsamma som i Tyskland/Sverige?

    Även om den tyska kabeln aldrig kan fyllas helt torde tyska moderbolag fortfarande vara kunder av svensk dotterbolags-el.

  61. Torbjörn Lang

    Här finns en länk till SVK med förklaring till mitt inlägg nr 59 https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2022/stora-prisskillnader-bakom-rekordhoga-kapacitetsavgifter-2021/

  62. Ulf

    Slutsatserna låter rätt logiska, men jag måste säga att kommentarerna av artikeln är i många fall obegripliga.

    Hursomhelst vill jag lägga till att de enorma prisskillnaderna mellan våra elområden är ett gigantiskt nationalekonomiskt problem.
    Priserna är löjligt låga i Norrland, vilket gör att massor av totalt galna projekt startas baserat på gratis el.
    Samtidigt läggs sunda projekt ner i söder pga alldeles för höga energipriser. Detta är ett gigantiskt slöseri med resurser. Om man nu fortsätter se Sverige som ETT land.
    Det är väl lite si och så med det numera. Men vi alla, alltså staten och skattebetalarna är de stora förlorarna på de absurda skillnaderna i pris. Säkert tror en del Norrlänningar att de är vinnare, men de är bara mindre förlorare än de i söder. Vi är alla förlorare på detta system.

  63. Torbjörn Lang

    #62 Ulf
    Ja efter Rysslands stopp för elleveranser till Finland den 16 maj verkar även de löjligt låga priserna i Eo 1 och 2 ha upphört. Nu är det bara i de tre nordligaste elområdena i Norge som priserna fortfarande är mycket låga. Jag har följt den här utvecklingen ganska noga under något år och det som ändrade sig rejält i höstas var att de tre sydliga elområdena i Norge numera alltid har höga priser trots stor vattenkraftproduktion där. Måste alltså bero på den kraftigt utbyggda överföringskapaciteten från Norge till Tyskland och Storbrittanien på 1400MW vardera under 2021. En annan effekt som är slående är att Jylland med all sin vindkraft ofta nu för tiden har högre pris än Själland vilket sällan hände förr. Under 2021 togs 720MW ytterligare förbindelse Jylland till Tyskland. Vi verkar vara på god väg mot EUs mål att elpriserna ska vara lika i hela EU. Inte kul för Sverige. Man kan verkligen undra vad folk tycker, när det börjar gå upp hur saker och ting hänger ihop. Våra politiker kommer att få svårt att försöka förklara för svenska folket det rättvisa i denna strävan mot utjämning av europeiska elpriser. Har försökt påverka flera partier att sansa sig i energi- och klimatfrågor. Tyvärr kommer det nog att bli bara SD som än så länge tar sig an frågan. Övriga partier har ju haft flera fingrar med i spelet och har därför svårt att hänga med.

  64. Ulf

    Svar 63, vad jag förstår så kommer snart Finlands situation ordna upp sig när kärnkraften går igång. Hotet mot elpriserna är snarare de omfattande projekt som planeras i Norrland. Elpriserna är ändå mycket högre på kontinenten än i Sverige. Så någon större utjämning är det inte.

  65. Torbjörn Lang

    Ulf # 64
    Jag håller med om att de sanslösa projekten i Norr- och Västerbotten skulle komma att påverka elpriser radikalt. Min fasta tro är att de efter något års troende kommer att skrotas eftersom de inte är ekonomiskt genomförbara. De norrländska höga priserna den senaste veckan korrigeras kanske. Men de riktigt höga priserna i södra Norge har bitit sig fast i trekvarts år och priserna på Jylland i någon månad. Så f-n trot! Ett annat vansinnigt politiskt beslut var ju att subventionera techjättarnas serverhallar. De har byggts eller byggs just nu i Södermanland, Gästrikland och Dalarna, alltså Eo3. Jag frågade Svenska Kraftnät för ett år sedan eller två varför de inte placerades i Eo 1 eller 2, där vi har rejält och ökande överskott av el pga vindkraftsutbyggnaden. Svaret från SVK var att en elleverantör inte får neka leverans om det finns möjlighet att leverera el. Men följden har ju blivit att andra byggprojekt fått nej senare. Hål i huvet verkar det vara att ge billig el till dessa mastodontelslukare. Något som kommer upp i valrörelsen? Nja nästan alla partier har väl varit insyltade i detta också.

  66. Thorleif

    # 65 Torbjörn L

    Betr nya datorhallar så handlar det om kommunledningar som tycker de gör nytta genom sådana investeringar. Givetvis efter att ha undersökt om tillräcklig el-kapacitet finns lokalt. Parallellt ser vi andra kommuner neka industriella investeringar pga bristande el-försörjning.

    Vem tar ansvar för övergripande infrastruktur och planer? SVK säger en del men det har blivit uppenbart sedan länge att Sverige saknar en myndighet med just det ansvaret. En organisatorisk och politisk skandal som man försöker ”rätta till i små steg i efterhand” tycks det! Men erkänna? Knappast.

  67. Thorleif

    Såvitt jag förstått kommer man inte att kunna lösa överförings-behoven från norr till söder pga att det är teknologiskt omöjligt. Jag tror Rudling också instämmer.

    Just därför måste ny el-produktion förläggas i söder. Det var precis därför kärnkraften placerades i södra Sverige. Så vem eller vilka beslutar om nedläggning av kk utan att tillföra ersättnings-kraft? Vilken sakmyndighet hade det ansvaret. Ingen visade det sig eller ingen ville ta på sig ansvaret.

    Nu först kommer planer att bygga ut ersättningen med havsbaserad vk men ingen pratar om backup (gas?) när det inte blåser.

  68. Thorleif

    SVK införde de s.k el-områdena efter att våra grannländer (Norge inte minst) klagade (till EU) på att vi inte ville leverera tillräcklig el utomlands (EU-reglerna om 70%).

    SVK såg förstås att anledningen var el-brister. Visst ligger man efter i modernisering av region-näten sedan länge (gäller nästan all infrastruktur i landet) men som sagt går det inte att bygga nät som helt kan försörja södra Sveriges behov från norr. Det är inte SVKs ansvar att planera för landets energibehov. De har nät-och balans-ansvaret vilket i förlängningen innebär att SVK stänger ner konsumenter om det behövs.

    Förr i den gamla monopol-modellen hade Vattenfall ansvaret men sedan avregleringen med marknadsmodellen fick Vattenfall konkurrenter. Så vem tog då över försörjningsansvaret? 😇

  69. Ulf

    Nedläggningen av kärnkraften var rent politisk. S och MP. Det fixades via pålagor på kärnkraften.
    Elpriserna fungerade tidigare i Sverige och Sverige hade säkert kunnat lösa problemet med export etc på annat sätt än de nationalekonomiska galenskaper, som dessa elpriser innebär. Det handlar om ett fullständigt vansinnigt slöseri där projekt i söder, som är bra för Sverige, inte går att genomföra pga för höga elpriser. Usla projekt i norr genomföras pga för billig el.
    Och varför skulle inte nätet gå att bygga ut? Det var ju vad som utlovades.
    Så länge media inte granskar påstående om att vindkraften löser problemet i söder så kommer inget att lösas. Detta är ett gigantiskt problem för Sverige. Så länge vi är ett land såkommer alla problem i söder hamna på den gemensamma notan i slutändan.

  70. Ulf

    Svar 65 Torbjörn,
    Men överskotten i norr beror väl knappast på vindkraft? Jag menar även i söder är det ett enormt överskott ifrån vindkraft, även om det ljugs friskt i media om detta. I södra Sverige finns inga somhelst problem när det blåser. Det är när det inte blåser som problemen uppstår, dvs ofta på vintern.
    Men i media beskrivs det som att allt ordnar sig om bara kommunerna inte säger nej till vindkraft. Detta är en jättelögn. Inte minst eftersom de flesta havsbaserade vindkraft inte kräver tillstånd ifrån någon kommun.

  71. Håkan Bergman

    Ulf #70
    Merparten av Svensk vindkraft finns i norr. Så här ser det ut hittills i år i kWh:
    SE1: 2 563 708 439
    SE2: 6 707 972 215
    SE3: 4 014 093 737
    SE4: 2 221 646 720
    Blåser det i södra Sverige blåser det i Danmark, Tyskand och Nederländerna också och därför får ni billig el då. Därmed inte sagt att det är särskilt smart att bygga ut vindkraften i SE4 och i södra Östersjön, den vindkraften kommer att leverera när det låser söder om Sverige och inte leverera när det inte blåser söder om Sverige.

  72. Ulf

    Håkan 71, nej precis vad jag menade. Södra Sverige har ingen somhelst nytta av vindkraft. Den importeras billigt ifrån Danmark. Danskarna ska dessutom öka upp vindkraften ordentligt. Det är således helt meningslöst att bygga ut den i södra Sverige.
    Det gnälls ifrån regeringen om motsträviga kommuner, men den mesta havsbaserade är det staten som bestämmer över.
    Det florerar enormt mycket lögner rörande energi. Lika mycket som klimatet.

  73. Håkan Bergman

    Ulf #72
    Och den havsbaserade vinden har samma problem som den landbaserade, den må ha en högre kapacitetsfaktor men den är intermittent. Högre kapacitetsfaktor beror säkert till en del att det är nyare och större verk, men dom har också kortare livslängd.
    https:///sprayhattas.crabdance.com/elstatistik/el%c3%a4nde/graferna/

  74. Torbjörn Lang

    Ingen politiker verkar vilja diskutera och föreslå åtgärder för att lösa Sveriges största problem på elsidan – bristen på planerbar el från Mälardalen och söderut. Lär ha påpekats i varje verksamhetsberättelse från Svenska Kraftnät under många år fram t.o.m. 2021. Det är regering och riksdag som har ansvar för landets elförsörjning eftersom det inte finns någon statlig myndighet med detta ansvar. Därför är det politikernas skyldighet att analysera situationen och därefter fatta beslut. Alternativ borde utvärderas i följande ordning för att åtminstone höja garden för de närmaste tio åren:
    1. Kan nedläggning av kärnkraft stoppas och någon reaktor återstartas.
    2. Kan nedlagd värmekraft återstartas?
    3. Bygga ny värmekraft antingen för drift med naturgas eller kol.
    Tyvärr lär det väl knappast vara möjligt att bygga ny kärnkraft inom tio år men kanske det skulle gå med rejäl politisk vilja! Men tyvärr verkar politiker inte vilja se sanningen i vitögat utan närmast som en religiös sekt tro på frälsningen genom vätgas. Man häpnar!

  75. Ulf

    Svar 74,

    Tycker betraktelsen är orättvis då flera borgerliga partier försökte faktiskt stoppa nedläggningen av kärnkraften. I alla fall de senaste verken.
    Det är närmast tekniskt omöjligt att återstarta kärnkraft vad jag hört. Någon ny nedläggning är knappast aktuell.
    Det handlar nog om att vi får elda fossila bränsle om det ska fungera. Det vågar däremot inga politiska partier säga. Därtill är klimatdebatten alltför infekterad.

  76. Ulf #75,

    Håller med. Vi har en energikris i landet och folk kommer att lida både av värmen i sommar (luftkonditioneringen på äldrehemmen och sjukvården behöver el) och kylan nästa vinter. Både i England och i Tyskland så har de flera hundra tusen som inte längre klarar av elräkningarna. I Sverige kom vi dithän nu under våren.

    Det tar lång tid för nya vindkraftsparker att att få tillstånd. Samma sak med kärnkraft. Så, det kommer att dröja 7-10 år innan vi får tillräckligt med el igen (om rätt beslut om lagändringar etc fattas). Den enda möjligheten just nu är att återstarta Ringhals, och kanske Oskarshamn, så fort som möjligt. Och, förstås, att elda på med fossila bränslen.

  77. Thorleif

    #69 Ulf

    ”Och varför skulle inte nätet gå att bygga ut? Det var ju vad som utlovades.”

    Jovisst går huvudledning-en/arna att bygga ut men inte så att de klarar södra Sveriges hela behov nu och framledes och det beror såvitt jag förstått på;

    * el-effekt (vk) från norr är byggd på el som saknar tillräcklig s.k svängmassa. Osäkert om syntetisk svängmassa kommer att fungera.

    * Även om syntetisk svängmassa kommer att fungera. Blåser det inte!

    * Sträckan för huvudledningar från norr till söder är så lång att det uppstår naturliga begränsningar i säkra volymer. Att bygga många ledningar blir för dyrt jmf med att bygga produktionen lokalt i söder

    * Finns säkert fler tekniska hinder som jag missat.

  78. Thorleif

    Alla nya biogasbussar i Sthlm verkar fungera fint även om biomassan till (stor) pdel kanske är importerad och av tvivelaktigt ursprung miljömässigt. Men värre är att bussarna överfulla oftast saknar luftkonditionering😂Rena rama koldioxid-förgiftningen att åka buss numera.

  79. Lars-Eric Bjerke

    Det borde vara lönsamt att bygga ny elproduktion i SE 3 och 4 nu t.ex. kärnkraft, eftersom producenten får hela spotpriset i betalning i dessa elområden.
    Om han däremot bygger i SE 1 eller 2 för försäljning i SE 3 och 4 lägger Svenska Kraftnät beslag på mellanskillnaden eller 21,5 Gkr för 2021.

    https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2022/stora-prisskillnader-bakom-rekordhoga-kapacitetsavgifter-2021/?fbclid=IwAR2byRICMElxuFFBeuWa_UUa21d4-Nk7PryME0BJPRN6N2GvrxGROcSzfKE

  80. Ulf

    Thorleif,

    Har du några källor på det? Södra Sverige behöver balanskraft ifrån Norra. Vindkraft finns det som sagt så det räcker och blir över många ggr om i söder.
    Så några överföringar behövs inte när det blåser som sagt. Norra Sveriges vindkraft är fullständigt meningslös för södra, även om överföringen skulle vara högeffektiv.
    Så jag har svårt att riktigt förstå vad du menar.

  81. Ulf

    Ingemar 76,
    Jag har förstått det som att det är mer eller mindre omöjligt att starta om kärnkraftverk, men jag är ingen expert. Låter mer som vi är utelämnade till fossila.

  82. Thorleif

    #80 Ulf

    Jag lyssnade bl.a på intervjuer med liknande personer som P Rudling på t.ex Swebbtv som redovisat nämnda slutsatser. Jag ska försöka hitta dessa inslag och återkomma.

  83. Thorleif

    Ulf

    Om du söker under ”vetenskap” på swebbtv hittar du flera inslag med sakkunniga, bl.a. detta nedan ( t.ex fr 22 min och fr 31 min )

    I söder är väl den länge planerade Sydväst-länken fortfarande ett fiasko. Den skulle ge en effekt-förstärkning med 1200 MW!

    När vi diskuterar ledningar måste vi hålla isär baskraft, balanskraft och reglerkraft men det klarar inte våra politiker varför de kan fås att ta beslut kring målstyrning utan förståelse för tekniska hinder etc.

    Repetera gärna inslag fr SwebbTV med kunniga:https://swebbtv.se/w/p/6tszZoRsacPw8B5EPVgE5S?playlistPosition=19&resume=true

    SVK har budgeterat ny överföringledning fr norr till söder för 57 Mdr. Finansiering erhålls delvis från områdes-avgifter (transfer). Senaste kk-nedläggningen motsv 1200 MW och förlusten av denna balanskraft i söder har de fakto minskat överföringskapaciteten från norr med lika mycket, dvs en total effekt-förlust på ca 2400 MW (lyssna på länken ovan).

  84. Thorleif

    Ulf m.fl

    Elsa i intervjun ovan anger att ledningsförlusten (effekt-förlust) vid överföring fr norr till söder är 50% och inte de ca 100% som min länk anger NÄR man lägger ner kärnkraft (balanskraft= svängmassa) i söder. Hur Elsa räknar i jmf med min länk förklaras ej.

    26 Mdr finns beräkningar för ny kk om ca 1000-1200MW. Jmf det med nya ledningar om 57 Mdr och längre tid för driftfärdighet!