Tyskland kommer att bli täckt av vindkraft

Vahrenholt 1

Professor Fritz Vahrenholt är professor i kemi, är en välkänd miljöprofil och har innehaft politiska uppdrag i Hamburg och nationellt. Se vidare här .

Härom veckan (14/11) skrev han en omtalad kolumn om vindkraften i Tyskland och det stora projektet, Energie Wende, som under många år styrt energipolitiken i landet. P. Gosselin på NoTricksZone har översatt till engelska och sammanställt. Här följer en snabböversättning för er som föredrar svenska framför tyska och engelska:

”Målen för den tyska övergången till gröna energier är enkla när det gäller energipolitiken:

  1. avveckla kärnenergi 2022,
    2. avveckla kol 2035,
    3. avveckla olja och gas parallellt och fullständigt fram till 2050.

Den energi som behövs för el, värme, rörlighet och industriella processer i det klimatneutrala Tyskland måste då levereras av vind- och solenergi och några procent av vattenkraft och biomassa. Detta är åtminstone enligt den tyska regeringens planer, som stöds av alla större sociala aktörer.

Är detta realistiskt?

Idag levererar vind- och solceller något mindre än 30% av de 600 terawattimmarna el (1 terawattimme Twh är 1 miljard kilowattimmar Kwh). Idag levereras 126 Twh med vindkraft och 46 Twh med solceller. För 600 TWh skulle samma blandning behöva 439 Twh vind och 161 Twh sol. För enkelhets skull, låt oss anta att denna mängd el ska genereras av de största vindkraftverken, nämligen 5 megawatt-turbiner placerade 1000 m från varandra. Med en årlig verkningsgrad på 25% producerar en turbin i genomsnitt 5 MW x 0,25 x 8760 (timmar) = 10950 Mwh = 0,01095 Twh. För 439 Twh skulle vi behöva 40000 sådana turbiner. För att åstadkomma detta krävs ett område på 200 km x 200 km (40 000 kvkm).

För mycket onödigt överskott

Men vi skulle fortfarande inte nå målet. Vindenergi produceras när vinden blåser och inte nödvändigtvis när konsumenten behöver det. Med en strömförsörjning i Tyskland enbart baserad på flyktiga källor kan 36% av den el som genereras årligen förbrukas direkt (källa: Dr. Ahlborn). Resten är överskottselektricitet som måste lagras. Av ekonomiska skäl är lagring enbart i väte det bästa alternativet här. För detta ändamål måste ett gigantiskt antal elektrolysanläggningar installeras.

Ett enormt område krävs för el från vindkraftverk

Det är dock helt oekonomiskt att dimensionera kapaciteten enligt de extrema topparna av stark blåst. Därför måste cirka 12% av vindenergin regleras. Detta lämnar nu 52% av den el som genereras som skall lagras i väte. Elektrolys av väte, lagring / metanisering och omvandling till el lämnar endast 15,6% av 52%. Hela omvandlingskedjan genererar en förlust på 2/3 av den använda elen. 36% plus 15,6% resulterar i att cirka 50% av den genererade vindkraften är användbar. Således behöver vi dubbelt så många turbiner. Området för de 80 000 vindkraftverken blir 80 000 km², vilket motsvarar ett område på 283 km x 283 km (80 089 kvkm).

Lägg nu till efterfrågan från transport och uppvärmning …

Men vi är mycket långt från mållinjen. Hittills har vi bara täckt elbehovet med 2 x 439 Twh, men utan att tillgodose efterfrågan från transport och uppvärmning. Även med efterfrågan från transport (idag 600 Twh) och värme (idag 1200 Twh) har vi lagrings- och konverteringsförluster när den nödvändiga elen genereras av vind och sol. Här överväger vi bara vind för detta, för med solceller är den årliga verkningsgraden på 10% fulllaststimmar betydligt lägre och markförbrukningen är många gånger högre. Detta gör vår beräkning extremt konservativ.

Om man antar att transportsektorn faktiskt kan drivas med batterifordon, vilket med rätta är tveksamt, är det redan äventyrligt att omvandla godstransport, sjötransport eller flygfrakt till el. Istället skulle syntetiska bränslen behöva användas.

Och även här är elberäkningen förödande. Som Dr. Detlef Ahlborn kunde visa, förbrukar bara Frankfurt flygplats 14,7 miljoner liter fotogen per dag (före Corona), vilket kommer ut 4,3 miljoner ton årligen. 4,3 miljoner ton fotogen motsvarar ett energivärde på 47 Twh. Om man ville syntetisera fotogen från el med hjälp av väte (antagen effektivitet 50%) skulle 100 Twh el behövas. Bara för Frankfurts flygplats ensam blir detta lika mycket som den tyska vindkraftsindustrin för närvarande producerar (126 Twh).

Minst 900 Twh krävs för uppvärmning och transport

Därefter antar vi konservativt att all persontransport också kan drivas med elektricitet och att endast en fjärdedel av mängden av de 600 Twh energi som konsumeras idag (eftersom elbilar är effektivare med denna faktor) behövs. Men vi vill också köra bil när det inte blåser, och som förklarats ovan måste det mesta av denna elektricitet läggas genom kedjan av vätgas, lagring och re-elektrifiering, vilket fördubblar ingångselektriciteten till 300 Twh.

Vi antar vidare att det nuvarande behovet av 1200 Twh för uppvärmning kan reduceras till en fjärdedel genom elektrifiering (värmepump) så att också här, på grund av den nödvändiga mellanlagringen av vindkraft via väte, leder den nödvändiga fördubblingen av vindenergi till 600 Twh. Om syntetisk gas från vindkraft, väte, används direkt, är avkastningen ännu sämre eftersom värmepumpens effektivitet inte är tillämplig. Transport och värme leder därför i bästa fall till ett vindkraftsbehov på 900 Twh. Detta resulterar i ett arealbehov på ytterligare 80 000 km², så vi har upp till 160 000 km² area som behövs av vindkraftverk (ungefär hälften av Tyskland).

Ytterligare 600 Twh för tung industri

Men vi har fortfarande inte nått det ultimata målet eftersom den svåraste delen fortfarande är olöst. Utsläppen från stål-, kemi- och cementindustrin (10% av koldioxidutsläppen) kräver 600 Twh, enligt branschens uppskattningar (www.in4climate.nrw). Detta är lätt att förstå om man kommer ihåg ovanstående exempel på Frankfurts flygplats. Och plast, läkemedel, isoleringsmaterial, färger, lacker, lim, rengöringsmedel och rengöringsmedel får endast tillverkas med CO2 plus väte. Ersättningen av industriella koldioxidutsläpp leder således till ytterligare 55 000 km² areal för vindkraftverk, så nu är vi upp till 215 000 km² – mycket mer än hälften av Tysklands totala yta.

2/3 av Tyskland skulle bli fylld med vindkraftverk

Två tredjedelar av Tyskland skulle nu vara utrustade med 200 meter långa roterande vindkraftverk på ett avstånd av 1000 meter, oavsett om det finns en stad, en flod eller en motorväg, en skog, en sjö eller ett naturreservat.

Kan vi och beslutsfattare ens föreställa oss ett sådant Tyskland?

Miljökatastrof, envisa beslutsfattare

Om du vill veta vilka effekter vindkraftverk i stort antal har på utrotningen av rovfåglar, fladdermöss, nedgången av insekter redan idag, läs den sedan i vår bok Unerwuenschte Wahrheiten (Oönskade sanningar). Där hittar du det dolda faktum att vindkraftsparker leder till en avsevärd uppvärmning i deras inflytandeområde på cirka 0,5 ° C eftersom de roterande knivarna kompenserar för den starka temperaturgradienten på natten och skjutsar varmare luft tillbaka till marken. Många studier har visat att jorden i vindparkerna har torkat upp avsevärt.

10 gånger högre elpriser

Men politiker vägrar att diskutera hur en massiv expansion av vindkraftverk är förenlig med miljöhänsyn. Nyligen beslutade den tyska förbundsdagen att den så kallade lagliga, uppskjutande effekten av invändningar och åtgärder för upphävande inte längre är tillämplig på domstolsprocesser mot turbiner som är högre än 50 meter. På detta sätt kan Tyskland nu förvandlas till en enda gigantisk vindpark utan irriterande invändningar.

Det är nästan överflödigt att påpeka att vi pratar om astronomiska kostnader. Elektrolys- och kraft-till-gas-anläggningar kan inte drivas gratis.

Ur dagens synvinkel måste man förvänta sig ett tiofaldigt högre elpris. Varje person kan föreställa sig konsekvenserna för jobb och välstånd.

Prof. Fritz Vahrenholt

 

Det behöver knappt tilläggas att hela den här energipolitiken aldrig kan genomföras. Men, liksom i Sverige och på andra håll i Europa, så tillhör sådana saker den offentliga lögnen. Frågan är snarast: Hur länge skall politiker och stormedia leva i en fantasivärld?

Vahrenholt tar inte upp det här, men med vindkraften så bygger man in sig i ännu en miljökatastrof, nämligen då man skall riva och ta hand om uttjänta vindkraftverk . Det är redan ett stort problem i Tyskland och annorstädes. Men som vanligt handlar det om att stoppa huvudet i sanden och inte se och höra.

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Evert Andersson

    Den mest förödande effektiva beskrivning av vind- och solidiotin jag sett. Och så är det global politik. Symbol för Green Climate Fund. Och vi har ambitionen att ligga i täten. Det är inte heller så få verk i Sverige med tyska ägare.

  2. Stefan+Eriksson

    Bara en bagatell i sammanhanget men, prefixen krånglar till det ibland.
    De arealer det refereras till bör sättas till kvadratkilometer (kvkm) för att använda samma sätt att skriva ut det.
    Enorma arealer blir det!

  3. Lasse

    Gissar att Tyskland vill expandera ut i havet eller vidare upp norröver.
    Vi kan väl hjälpa dem med mer utrymme för vindkraft.
    Fast vi har väl också storstilade planer med el till bilar och nu snart el till LKAB utöver HYBRIT satsningen.
    Några 100 TWh kan vi väl klämma ur vinden?
    För vi måste rädda vårt klimat.
    IPCC är ju övertygade om att vi har höjt temperaturen med 0,5 grader genom våra utsläpp!

  4. Benny N.

    Apropå ytor. För att ersätta reaktorerna i Ringhals behövs cirka 6700 vind- och andra förnyelsebara kraftverk. Dessa skulle täcka en yta som motsvarar hela Gotland*. Den kraftiga utbyggnaden just nu betyder att dessa industrier placeras i allt fler känsliga försvars-, odlings-, landsbygds- och naturområden. Stoppa vindkraften!
    *) Källa: Oscar Nilsmo, Ludwig Abrahamsson, Thesis EGI-2018 TRITA-ITM-EX 2018:401 KTH

  5. OsoPolar

    Om solcyklarna 25, 26 och 27 medför att det blir kallare behövs det ännu fler möllor.

  6. Lars Cornell

    Tack för en intressant artikel. Det är samma problem som upprepas om och om igen – avsaknad av uppfattning om proportioner och likgiltighet för kostnader. Jag har ägnat några timmar åt LKAB-satsning på koldioxidfritt järn. Och det kommer att bli en parallell till det katastrofala misslyckandet med Energiewende.
    De gröna tror att konsumenter skall uppskatta fossilfritt järn så att de är villiga att betala mer. Så naivt, det komme inte att ske.

    Bayan tror att det skall betala sig självt, han är en mycket farlig gosse.

    Fd statsminister Göran Persson visade sig vara en fullfjädrad försäljare. Han utgick från koldioxidskräcken. Vad kommer att hända när allmänheten jorden runt inser, det kan dröja tio år, att fossilt alstrad koldioxid inte påverkar jordens temperatur mer än några tiondels grader och att (ref nobelpristagare Northaus) koldioxid är något som är till större nytta än skada.

    Förtroende ingav däremot SVTs ekonomijournalist Kristina Lagerström,
    https://www.svtplay.se/klipp/29208426/lkab-rekordsatsar-pa-fossilfritt
    Hon konstaterade att vissa politikers tro att det skall kunna finansieras med en global koldioxidskatt inte kommer att infrias.

    Hon insåg problemen med att skaffa energi, 55 TWh kommer det att gå åt årligen. Någon gröning hade föreslagit vindkraft men det duger givetvis inte.
    Intressant var att ordet kärnkraft inte nämndes en enda gång under det en timma långa programmet. Ändå är kärnkraft det enda möjliga alternativet att förse den arten av verksamhet med tillräckligt billig el och med nödvändig kvalitet.

    Med en årskostnad på 55 miljarder kr varav 22 miljarder årligen för energi kommer svenska skattebetalare att tvingas punga ut med ca 10 000:- årligen till den äventyret. Det blir ca 1 500:- per ton koldioxid. Först när kostnaden inte märks, lån skall användas, då går det bra. Men efter några år kommer det att svida i plånboken och då kommer folket att resa sig mot sina politiker.

    Om man åtminstone motiverade satsningen med miljö i stället för klimat och att vi skall vara sparsamma med jordens resurser, men nej, sådan realism finns ej mer.

  7. Bim

    Alla har rätt att vara galna, men då får de inte bli politiker.

  8. Lars Cornell

    Många anser att vi skall byta ut de antagna miljömålen mot mål för hållbar utveckling. Skogsindustriernas Carina Håkansson och Linda Eriksson är två som skriver om det och det vore intressant att se LKABs satsning och Tysklands energipolitik i sådan analys.

  9. Simon

    Klargörande och bra artikel!
    Det tycks vara ännu värre än jag trodde. Arma land!

    För att säkerställa alla dessa ytor som vindkraftverken kommer behöva är det inte svårt att inse att staten kommer börja tvångsinlösa mark av privata skogsägare, allt naturligtvis i klimatets namn.

  10. Lasse

    #6 Tack Lars C för att du anstränger dig att analysera ”satsningen”
    Det behövs !

  11. Daniel+Wiklund

    # 6 Lars C Du skriver att ”Någon gröning hade föreslagit vindkraft”. I presskonferensen sa LKAB-s VD Jan Moström att det var vindkraften, han verkar ha påverkats mycket av Miljöpartiet dom gröna.

  12. Ingemar

    Bra analys! Jag har från naturvårdsverkets hemsida läst följande:

    ”I ett nordeuropeiskt perspektiv har energibolaget Vattenfall genomfört flera certifierade livscykelanalyser för sin vindkraft och kärnkraft. Det genomsnittliga livscykelutsläppet för Vattenfalls vindkraft beräknades i en livscykelanalys från 2019 till 13 g CO2e/kWh och för Vattenfalls kärnkraft till runt 3 g CO2e/kWh.”

    Kärnkraft är alltså betydligt klimatsmartare än vindkraften. Varför nämns aldrig det? Sedan har vi stabiliteten i försörjning som kärnkraft ger. Man behöver ingen backupkraft som man måste ha för vindkraften. Ingen snabbreglering av vattendragen som förstör det sista av livsmiljö som finns kvar i forsarna behövs heller.

  13. Roland Salomonsson

    Om jag minns rätt, så satte 2018 el -19 Tysklands Regering stopp för att utbetala subventioner till i varje fall nybyggnad av Vindkraft. Ev även för ny Solkraft.
    På ett par månader stannade alla investeringar i vind- resp solkraft.
    Är det någon som vet hur det ligger till nu, ett år efter?

  14. Erik Lindquist

    Undra på att Tyskland vill etablera vindkraftindustri i Svensk natur. Hur får man stopp på Vindkraftpatronerna?

  15. Roland Salomonsson

    De flesta vet inte, men ungefär södra halvan av Tyskland har massor av ”jordvärme” nära till. Vad jag inte fattar är varför Tyskland inte satsar på stora jordvärmeprojekt, som ger erforderlig energi. Jordvärme är även i Sverige den alternativa energikälla som långsiktigt är mest ekonomisk. Näst bäst är luftvärme. Anläggningarna blir avsevärt mindre störande resp miljöfarliga en vind- resp solkraft. Och inte minst så småningom avsevärt lättare att avveckla. Jordvärmeanläggningar kan utan problem även placeras i tätorterna/storstäder, där energin ändå i huvudsak skall konsumeras.

  16. Jag tycker Bim #7 uttrycker saken väldigt väl!
    Annars, som räkneövning på högstadiet skulle väl Vahrenholts beräkningar kunna platsa. Ann, skriver du fortfarande läroböcker?

  17. Karl Erik R

    LKAB-koncernens vinst det senaste 12 åren har varit drygt 6 miljarder per år. Då tar det 57 år att få ihop 400 miljarder och då finns inget utrymme för andra livsnödvändiga investeringar.

    Vidare så skulle den för LKAB nya produkten järnsvamp gå till delvis nya kunder, eller kunder som beslutar att stänga sina masugnar och bara köra stålverken med skrot och järnsvamp.

    Jag (som har under en tid jobbat med Jan Moström) undrar om hans plan är att visa för styrelse och ägare att detta är en omöjlig väg. För om han själv skulle säga tydligt att ”detta är omöjligt”, då blir han nog snabbt utbytt. Betydligt bättre att styrelsen och ägare får komma till den insikten. Vi får se. Inväntar med spänning årsstämman 2021.

  18. Eskil Kjelkerud

    Med så många vindkraftverk undrar jag om det blir
    någon vind kvar för de verk, som står längst bak i vinddraget.

  19. Fredrik S

    De kommer nog få som de vill, vi får jobba när det blåser och stanna hemmavid när det är lugnt och fint väder.

    På semestern ska vi cykla oavsett, ev tågbiljetter kommer att kvoteras ut. De med den rätta läran kommer ha förtur.

  20. Mats Kälvemark

    #6 Lars Cornell
    Lars, är väldigt tacksam om du kan dela med dig av din analys av LKAB:s fossilfria satsning.

    #17 Karl Erik R.
    Eftersom att det är du och jag (=vi alla=staten) som äger LKAB är det ju extra allvarligt om 6 miljarder/år till statskassan byts mot att vi ska pytsa in 20 miljarder per år in i detta gigantiska svarta hål. Lägg därtill Hybrit, där 30 miljarder i beräknad projektkostnad dock ter sig som nålpengar i sammanhanget. Och allt körs med full fart framåt med förbundna ögon utan konsekvens- och marknadsanalys.
    Bara en sån sak att LKAB:s projekt och Hybrit kommer att sluka allt elöverskott som idag finns i zon 1 (Norra Sverige) och det kommer ändå inte att räcka till. Bra smart av politikerna då att stänga ytterligare ett kärnkraftverk (Ringhals 1) nu vid årsskiftet. Jag säger det än en gång: Arma land!!

  21. jax

    #3,6,8,11,13
    Enligt dagens Norrbottenskuriren säger Moström att framtiden får utvisa hur Hybrit passar in i LKABs planer. Lite underligt då Hybrits mål är att producera järnsvamp med hjälp av väte och LKAB planerar att bygga en produktionsanläggning i Gällivare (Vitåfors) där man ska producera järnsvamp med hjälp av väte. Samtidigt planerar Hybrit att bygga en demo-anläggning för järnsvamp, där ett alternativ till placering är Vitåfors. LKAB är ju delägare i Hybrit så man undrar ju. Har inte någon ”inside information” så mina funderingar är ju bara spekulationer.

    LKABs satsning kräver enligt dem 30% av Sveriges energiproduktion. Samtidigt kräver ju de nya ljusbågsugnar som måste byggas för att vidareförädla järnsvampen till stål också stora mängder elenergi.

    Man kan ju fråga sig hur satsningen ska kunna bli lönsam om den genererar 2000-3000 nya jobb i Malmfälten. Antalet personer som jobbar på masugnarna i Sverige och Finland är ju inte så många. Och de nya ljusbågsugnarna kräver ju också personal.

    Till sist är det ju inte heller säkert att man kommer att kunna producera rätt kvaliteter mha denna nya process. Det finns så vitt jag förstår problem att tillverka stål med tillräckligt låga kvävehalter för SSABs behov, i ljusbågsugnar.

  22. jax

    #21 jag själv
    Kan också tillägga att det tidigare funnits planer på järnsvampstillverkning med placering i Malmfälten eller Narvik. Då med naturgas som reduktionsmedel. Närheten till gasfälten i Norge var huvudskälet för placeringen. Kanske kan det fortfarande vara en möjlighet då naturgasen halverar (gissar jag) CO2-utsläppen

  23. Ivar+Andersson

    #21 jax
    ”LKABs satsning kräver enligt dem 30% av Sveriges energiproduktion.”
    30% av Sveriges ELenergiproduktion ska det vara.

  24. jax

    #23 Ivar+Andersson
    Ja, det stämmer. Bra att du påpekade det.

  25. Paul+Håkansson

    Jag myntar redan nu uttrycket ”svamp(h)järnor” för det är precis vad vissa personer fått. Som sagt styrelsebeslut ska tas och nu är det hög tid för gruvfacket att agera. Annars är Kiruna och Malmbergets saga all.

  26. Mats Kälvemark

    #21 jax
    Vi som har jobbat med produktivitet fick lära oss att inom ekonomin är produktivitet måttet på det värde som produceras per enhet insatsfaktor. Mer värde per insatsfaktor = ökad produktivitet. Så tänker inte politiker. De värdesätter alltid högt om något fantasifyllt ”grönt” projekt skapar ”nya jobb”. I LKAB-fallet 2000-3000 nya jobb i Malmfälten. Om värdet som produceras är detsamma som när man gjorde det på det ”gamla” sättet så betyder det enormt sänkt produktivitet eller om man så vill högre produktionskostnad. Är lika med eroderad konkurrenskraft. Det är ungefär som att säga att i Sverige gå över till att gräva diken för avloppsledningar med matsked i stället för med grävmaskin så skapar det 100000 nya jobb i landet. Bara en fullblods MP-politiker kan tycka att det bygger en bra framtid för Sverige.
    Och allt detta vansinne drivs av en enfaldig jakt på fossilt koldioxid där det är tveksamt om det har någon mätbar klimatpåverkan. Och om det har det betyder det enbart att vi får lite mildare vintrar och längre säsong med vår-sommar-höst.

    Johan M. har också visat att temperaturen har större påverkan än utsläppen på atmosfärshalten av CO2. Tack Johan!

    https://klimatupplysningen.se/corona-och-koldioxid/

    Citat från det blogginlägget:
    ”Vi kan då men hjälp av regressionsanalys se hur bra vi kan förklara ökningen givet båda dessa variabler. När vi gör detta får vi följande formel (avrundat):

    ökning = 0.1 * utsläpp + 4 * temperatur + 3

    Detta linjära samband har ett R2 värde på 0.56 vilket betyder att 56% av de ökningar vi kan se beskrivs av modellen. Vi får också följande beskrivning av de ingående parametrarna. Det man kan titta på är det så kallade t-värdet som är ett mått på hur viktig faktorn är för resultatet. Värdet är relationen mellan faktorns koefficient och det framräknade standardfelet. Temperaturen har här värdet 4.4 vilket skall jämfört med våra utsläpp som har värdet 0.78. Detta betyder att temperaturen är betydligt viktigare faktor för att bestämma ökningen. Värdet som betecknas Pr(>|t|) är sannolikheten att en slumpmässig serie skulle visa på lika starkt samband som vårt framräknade t-värde. För temperaturen så är detta högst osannolikt < 0.01% medan det för utsläppen är lite som att singla slant, 44%."

    Arma land.

  27. Gunnar E

    Bim
    08:23, 2020-11-24
    7

    Alternativt
    Alla har rätt att vara galna, och då blir de politiker.

  28. Björn

    Oj, man kan bli mörkrädd för mindre. En bra analys av konsekvenser. Med så många vindkraftverk skapar man ju klimatförändringar. Naturligtvis måste ett annat ord tas in i debatten, kärnkraft. Fusionsteknik är kärnkraft, vilken inom en snar framtid spås ett genombrott. Allt kring kärnkraften måste flikas in i all debatt om energi. Allt annat leder till en katastrofal utveckling med en samhällelig kollaps.

  29. Paul+Håkansson

    Ngn som vill tiofaldiga sin förmögenhet. Då är det bara att investera i tillståndsprocesser för vindkraftsparker. Lukrativare investeringar får man leta efter men sån är verkligheten, dom involverade täljer guld med pennkniv.

    24.45 in i videon så beskrivs dessa aktiebolag som har detta som affärside.

    https://www.youtube.com/watch?v=IlntoB6B92A&feature=emb_logo&ab_channel=SvenskWebbtelevision

  30. Ann+Löfving-Henriksson

    # 16 Eilif, nej jag skriver inte något för skolan numera. Jag upplevde att det bara behövdes ett sommarlov för att tappa känslan av vad som var rimligt att kräva av eleverna i olika stadier och inriktningar. Än värre blir det naturligtvis när man lämnat skolgolvet helt och hållet.

  31. Bim

    Tack Eilif #16

    Tänk om det gick lära politiker en viktig regel:
    Man vinner inget på att en elbil laddar batteriet i nedförsbackar. Innan nedförsbacken måste man köra i en uppförsbacke, som drar mer ström än du får i nedförsbacken. Annars kunde man ju göra alla vägar som jättestora tvättbrädor.
    Backe upp och backe ner, och köra helt gratis.

    Det går inte att tillverka vätgas utan att tillföra mer energi än du får tillbaka när du förbränner vätgasen.

    Med andra ord det går inte att göra en evighetsmaskin.
    och det finns inga gratisluncher. Någon måste betala.

    Om politiker och klimatfanatiker har detta klart för sig, så slapp vi alla dessa totalt galna idéer. Och troligen miljöpartister också.

  32. Lars Cornell

    #15 Roland Salomonsson.
    Jag undrar om du inte förväxlar ’jordvärme’ med geoenergi.
    • Jordvärme tas ytligt och består till stor del av solenergi som värmer jordytan. Rören läggs horisontellet.
    • Bergvärme tas längre ned typ upp till 100 m men storskaligt upp till 1000 m (planeras vid Lund, hur har det gått där). Det är energi från jordens innandöme. Men värmenivåerna är små, några grader bara, så det duger bara till att värma hus med.
    • Geovärme tas mycket djupare, har temperatur mycket över 100° och används för att producera även elenergi. Jag har inte hört talas om att det finns sådana temperaturer måttligt djupt annat än på Island.

  33. Lasse

    #32 och Roland S
    Den värme som är kall kräver pumpning!
    Gissar att gasen som värmer tyskarna är billigare än den värme man kan få via värmepumpar, elen är väldigt dyr .
    Nu i Radio ännu en koldioxidfälla: Trähus på höjden, kulturhuset Sara
    https://www.visitskelleftea.se/en/meetings/sara/

  34. Per I

    Så där orealistiskt blir allt med energiomställningen om man räknar på det. Samma sak med elflyg. Flygplanen blir för tunga plus alla tekniska problem som tillkommer. Det här med Hybrit är helt orimligt. Det behövs bara lite överslagsberäkningar så inses det. 50 TWh. Det blir många vindkraftverk.

  35. Svend+Ferdinandsen

    Kunstig fotogen?
    Til det skal der for det meste bruges väte og kul (CO2), men hvorfra skal denne CO2 komme?

  36. Sören+G

    #32
    Man har väl planer på koldioxidinfångning. Man vill få bort kodioxid ur atmosfären. Det är väl också så att man önskar sig tillbaka till Lilla istiden. De som planerar koldioxidinfångning tror ju också att det finns ett direkt samband mellan Jordens temperatur och mängden koldioxid i atmosfären.

  37. Simon

    #36
    På tal om det, bortsett från att projektet är totalt meningslöst, hur mycket koldioxid släpps ut under själva ”infångandet” av koldioxiden och hur mycket energi krävs för varje fångat ton? Någon som vet?

    För 20 år sedan hade jag för övrigt ansett detta som ett smått makabert aprilskämt. Nu vet man knappt om man ska skratta eller gråta längre.

  38. Håkan Bergman

    Simon #37
    Jag vet att luften vid 420 ppm innehåller ca 0,76 g CO₂ per kubikmeter, så många kubikmeter luft blir det och fläktar är inte det energisnålaste precis.
    https://www.teesing.com/en/page/library/tools/ppm-mg3-converter

  39. Lasse

    Om man får tro Engelsk media så får alla hushåll sin el från vind i år. Det var i alla fall planen för 7 år sen:
    https://wattsupwiththat.com/2020/11/24/famous-failed-predictions-uk-offshore-wind-edition/

  40. Adepten

    #37 Simon

    Koldioxidutsläppen från produktionen av 1 kWh elektricitet producerad i kolkraftverk är ca 1kg
    Med befintlig industriell teknik kan man ta bort koldioxid direkt ur atmosfären och lagra till en kostnad av ca 4 kWh per kg koldioxid.
    Vem tycker att det är en bra lösning? MP kanske.

  41. Karl Eider

    På tal om svindyra idiotiska byggnadsprojekt, så ska Göteborg få sin egen mur till skydd mot den hotande havsnivåhöjningen. Muren ska ha 2.7 meters höjd och kommer kosta endast 30 miljarder. Detta vill iaf stadens klimatstrateg (underbar titel). Och vilken politiker törs sätta sig upp mot en klimatstrateg? Den som gör det får nog se sig om efter ett annat jobb.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/hon-ska-hindra-vattenmassorna-sa-ska-goteborg-klimatsakras

  42. Simon

    #38, 40
    Tack! Som jag trodde. Som att lyfta sig i håret och förvänta sig att lätta från backen alltså. Vilka stolleprov!

  43. Daniel+Wiklund

    En klimatstrateg som ska klimatsäkra Göteborg. Stefan L får väl utse en klimatstrateg som ska klimatsäkra Sverige. FN får utse en klimatstrateg som ska klimatsäkra hela planeten. Det får kosta hur mycket som helst. För gör vi inget kommer det att kosta ännu mer. Vilket slagkraftigt argument.

  44. Om vi gör en cirkaberäkning för Sverige, får vi följande:
    -ersättning för kärnkraftpoduktion år 2019: 64 TWh
    -elbilar motsvarande privatfordonsparken: 53 TWh
    -hydritproduktion 55 TWh
    Cirka 175 TWh i tillskott från praktiskt sett vindsnurror.
    Med Vahrenholts 5 MW snurror behöver vi i Sverige ca 15800 ytterligare sådana, med ett ytbehov om 15800 km^2 plus kompletteringsytor vid landbaserad vindkraft.
    Själv tror jag att en så stor mängd måste installeras till havs. Vad installationsutgiften blir är oklart. Jmf den havsbaserade Thanet Offshore Wind Farm utanför Kents kust, där Vattenfall kastat 9 miljarder SEK i sjön för 100 vindmöllor med sammanlagd installerad effekt om 300MW, med 25% utnyttjandegrad, bli den ekonomiska kalkylen:
    175×10^6MWh/300MW×0,25×8750h, multiplicerat med 9 miljarder SEK. Det blir ca 2400 miljarder SEK. Sveriges BNP 2019 var 5.021 miljarder SEK.

    Förutom ovanstående tillkommer höghastighetståg mm.

  45. Arne Nilsson

    #32 Lars Cornell. Världens största Geotermiska kraftverk finns i USA. Det näst största finns i Italien. I Toscana. Så där det är varmt någon kilometer under markytan så går det att nyttja.

  46. Göran Å #44,

    Tack för den kalkylen!

  47. tty

    #32/45

    ”riktig” geotermisk energi, alltså med temperaturer över 100 grader som kan utnyttjas för elproduktion, är inte problemfri miljömässigt. Det är inte precis destillerat vatten man får upp. Även med slutna system där vattnet pumpas ned igen får man alltid ett visst läckage.

    De är också ganska arealkrävande. Det största fältet i USA, The Geysers (1500 MW), omfattar ca 120 kvadratkilometer. Även i de mest aktiva områdena är värmeflödet per kvadratmeter rätt litet. Man kan visserligen ta ut betydligt mer, men bara under en begränsad period och det hela skulle ju vara ”sustainable”.

  48. tty

    Havsbaserad vindkraft är rena mardrömmen kostnadsmässigt. Jag råkar veta litet om det eftersom ett företag där jag jobbade funderade på att ge sig in på det (inte produktion, utan underhåll av vindkraftverk), och jag var med och räknade på projektet.

    Bara startkostnaden, alltså att komma ut till ett verk för att göra underhåll kan bli miljonbelopp om vädret är dåligt. Vi kom faktiskt fram till att det i de flesta fall var billigast att låta ett trasigt verk stå till sommaren då vädret är bra.

    Apropå vindkraft så är det intressant med det kollapsade vindkraftverket i Jörn. Det är tydligen fråga om ett av Vestas stora V150 verk. Det har varit ett antal bladhaverier för just den typen de senaste månaderna:

    https://www.windpowermonthly.com/article/1694007/vestas-edpr-investigate-why-v150-blade-broke-off-ohio-site

    https://renews.biz/63583/vestas-investigates-dundonnell-blade-failure/

    https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/396650

    https://www.sydin.fi/Artikel/Visa/400688

    Dessutom är uppgiften att det var tornet som vek sig i Jörn uppenbart felaktig. Det ser man från denna drönarfilm. Försåvitt inte den gamla arkeologiska regeln att äldre lager ligger under yngre inte gäller för vindkraftverk så har först ett blad gett sig iväg, sedan har obalansen brutit av övre delen av masten och till sist har den undre delen av masten kollapsat ovanpå det hela:

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/unika-bilderna-se-olycksplatsen-fran-luften

    Jag skulle tro att Vestas är rätt skärrade just nu.

  49. Peter

    Varför inser man inte helt enkelt att kärnkraft är överlägset?
    Forskningen har nått långt och morgondagens kärnkraft kommer att vara fantastisk.
    Globalisterna vill få kontroll på energin i framtiden. Man vill styra världen mha energi i en världsordning, skrämmande. Kostnaden för energi kommer att minska antalet människor på jorden genom fattigdom och svält.

  50. Fredrik S

    Lite OT men någon som läst och lyssnat på Alestig, SVD senaste alster ”klimathjärnorna-vad säger de som faktiskt vet?”

    https://www.svd.se/hon-visar-vara-utslapp-gor-extremvadret-varre

    Jag måste erkänna att jag fegade ur efter tio sekunder.

  51. Rolf Mellberg

    OT
    I morgon vid 18 ska allas vår stora profet och idol JOHAN ROCKSTÖM hålla väckelsemöte på webben:
    https://www.facebook.com/events/278089053504588?acontext=%7B%22action_history%22%3A%22%5B%7B%5C%22surface%5C%22%3A%5C%22multi_join_nearby%5C%22%2C%5C%22mechanism%5C%22%3A%5C%22hovercard%5C%22%2C%5C%22extra_data%5C%22%3A%5B%5D%7D%5D%22%7D&privacy_mutation_token=eyJ0eXBlIjowLCJjcmVhdGlvbl90aW1lIjoxNjA2MjQ1MTMyLCJjYWxsc2l0ZV9pZCI6MzU5MDM2MDAxOTY4NDMyfQ%3D%3D
    Någon här som vill följa upp saken?

    I så fall kan man förbereda sig vad gäller den senaste larmfrågan. Metan som plötsligt lossnar från havsbottnen norr om Sibirien. Vilket jag misstänker att han kommer att göra ett stort nummer av. Läs här om den saken:

    https://climatefeedback.org/evaluation/guardian-article-on-arctic-methane-emissions-lacks-important-context-jonathan-watts/?fbclid=IwAR2ohC6kcS3BC8278KxrLPubLCD84dOIHqsRLio5k5JKkGLuhiQlflfD6O0

    Förresten denna siten Climate Feedback verkar vara riktigt bra, håller riktiga vetenskapsmän på att stävja galningar som -i detta fall – de på The Guardian?

  52. Henrik

    41, havet sjunker dessutom i Göteborgstrakten, 1 mm/år. https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-032

  53. Daniel+Wiklund

    Snart kommer hela världen att vara täckt av vindkraft, om man får överdriva lite. Kerry ska leda klimatarbetet i USA. Han säger att Biden ska återvända till Parisavtalet dag ett som president. Igår var Isabella L ljublande glad. LKAB 2045 är ett led i att uppfylla Parisavtalet anser Isabella L. Det är starka krafter som arbetar för att klimatalarmisterna ska vinna. Koldioxiden och våra plånböcker ska knäckas. Vi går mot ett fantastiskt klimat, med drömväder nästan varje dag. För alla människor på jorden. Halleluja! Knutbysekten har återuppstått.

  54. tty

    #51

    Apropå metanbubbel i Laptevhavet.

    1. Det är inte fråga om metanhydrater. Laptevhavet är extremt grunt och var land till för ca 10000 år sedan. Där finns inga metanhydrater.

    2. Det rör sig om metan från smältande permafrost. Permafrosten under Laptevhavet byggdes upp under (minst) hela den förra istiden och är flera hundra meter tjock. Den har successivt smält under den nuvarande mellanistiden och det pågår fortfarande.

    3. Permafrost under hav/sjöar/vattendrag smälter alltid så småningom. Anledning: vatten är definitionsmässigt varmare än is oberoende av tryck. Det finns t o m ett särskilt ord för de ”hål” i permafrosten som uppstår ”Talik”.

    4. Just Laptevhavet – Östsibiriska havet är känt för sina ”försvinnande öar”, många öar i vissa fall flera kvadratkilometer stora när de först karterades på 1700-talet och början av 1800-talet har försvunnit och är nu bara undervattenssandbankar – de har helt enkelt smält bort.

    5. Ett exempel Semjonovskijön upptäcktes av Ljachov 1770, när den först karterades 1823 var den 4,6 kvkm, 1912 0,9, 1936 0,5, 1945 0,2, 1950 ett litet skär, sågs sista gången 1952. 1960 en sandbak med högsta punkten 0,2 m under ytan.

    6. Detta är alltså inget nytt eller överraskande eller alarmerande.

    Det finns en ganska omfattande rysk litteratur om fenomenet, tydligen okänd bland moderna ”klimatforskare”. Den rapporterar att smälthastigheten varierar från ett par cm per år upp till 70 centimeter, typiskt ca 5 cm.

  55. Simon

    2020, året då klimatpsykosen slog till på fullt allvar. Enda botemedlet är väl att hoppas på en snar ankomst av nästa istid. Nåja, kanske inte istid men åtminstone att verkligheten hinner ikapp innan man helt lyckats ruinera landet.

  56. Rolf Mellberg

    #54 tty

    Va?
    Har du den Ryska vetenskapsakademins samlade skrifter hemma i bokhyllan, eller?

    Men vad säger du om den här filmen då?
    https://www.youtube.com/watch?v=A1ChxLmpbz4

    (Ja bortsett då från den groteska hockyklubban vid 2:10)

  57. Lennart Svanberg

    Läser om Friederike Otto och att hon ’bevisar’ via experiment koldioxidutsläpps skadliga inverkan. Är det någon som känner till hennes forskning och kan kommentera?

  58. tty

    #56

    ”Har du den Ryska vetenskapsakademins samlade skrifter hemma i bokhyllan, eller?”

    Nej, men några spridda volymer i ämnen som intresserar mig har det faktiskt blivit. Sedan 1991 publicerar de faktiskt en hel del på engelska, vilket är tur för min ryska är mycket bristfällig.

    Jag rekommenderar att du läser:

    Gavrilov, A. V. et al. 2003. Reconstruction of Ice Complex Remnants on the Eastern Siberian Arctic Shelf. Permafrost Periglac. Process. 14: 187–198. DOI: 10.1002/ppp.450

    Det är en bra sammanfattning. Där finns också en bra referenslista.

    Den är tillgänglig via sci-hub.do. Sök på DOI-numret.

  59. JP

    Sol- och vindkraftslobbyisterna i EU verkar nu vara nära att få igenom att all energi som inte har producerats av just sol eller vind kommer att klassas som ohållbar. Detta betyder i princip att alla investeringar i andra energislag inom EU kommer att försvåras och fördyras.

    ”Sjuttiofem procent av svensk elproduktion riskerar att få en negativ stämpel och därmed sämre finansieringsmöjligheter när EU snart ska bestämma vad som är hållbar energi.”
    https://www.europaportalen.se/2020/11/debatt-svensk-el-i-farozonen-nar-eu-definierar-hallbar-energi

    Det blir allt tydligare att en mer eller mindre påhittad klimatkris riskerar att leda till en verklig, och betydligt allvarligare, energikris.

  60. Lasse

    tty
    Du gör det igen! Tack!

    #57
    SVD satsar stort på att besöka klimatforskare och låta dem komma till tals.
    Urvalsprocessen är gjord via svenska klimatforskare.
    I dagens tidning uppmärksammas en forskare som anser att hennes forskning visar att sannolikheten för olika extrema väderhändelser kan kopplas till klimatförändringen.
    ny intressant forskning som snabbt skall nå media, därför ingen per review .
    Dvs alarmist med fri tillgång till pengar och media utan forskningshöjd.

  61. Fredrik Forsberg

    Det senaste året så verkar vätgas fått en renässans. Nämns ju även i texten ovan.

    Tycker det är jätteskumt. Gjorde en egen analys pga allmänt nerdintresse av vätgasekonomin i början av 2000-talet och kom fram till att det inte håller. Först måste man producera vätgas och där förloras en hel del energi. Dessutom ofta ifrån metangas. Sedan hela transporten av vätgas tillsammans med kompression och liknande. Kostar energi. Bränsleceller drar även dem en del av energin. Av ingående energi i första steget så förloras kanske 60-70% i alla transfereringar så i slutändan så är dagens förbränningsmotorer mer energieffektiva.

    Batterier har betydligt bättre utbyte där mycket mer av elenergi som pumpas in går till att driva motorn och är därigenom en mycket mer rationell lösning.

    Vätgas känns som en väldigt komplex och dyr lösning på lagringsproblemet.

  62. Lennart Svanberg

    Tack Lasse #60. Jo att ’bevisa’ något genom att ta bort växthusgaser i ett datorprogram skrivet av människor låter som ett säkert sätt att få ut det resultat uppdragsgivaren söker efter. Att simulera det i ’verkligheten’ går ju inte så då får ju fantasin räcka.

  63. Curt Widlund Tyresö Sweden

    Vindkraften avger ett farligt Infraljudet som är på ca 100dBZ
    Infraljud har använts vid krig för att påverka fienden.
    Arbetsmiljöverket anger max 80dBZ under max 8 timmar en arbetsdag.

    VKV dödar Tyska vindkraftverk dödar omkring 1 200 miljarder insekter per år, enligt en ny studie.
    Vi behöver inte vindkraften den förstör våra skogar dödar fåglar och fladermöss.

    För vindkraftverkens rotorblad innebär det en extra vikt på 1 200 ton, vilket minskar energiproduktionen med upp till 50 procent, rapporterar NRK.
    Se och hör dr Mariana Alves Pereiras beskrivning av infraljudets farlighet.
    https://www.youtube.com/watch?v=2Q7rgDH8M8s