SMHI garderar sig mot olika väder

3769552030

Vi kanske borde sansa oss i vår kritik av journalister, tidningarna säljer ju på sensationsjournalistik och de som skriver förväntas blåsa upp häftiga väderfenomen och sedan beskriva och spekulera kring orsaker och måla upp hotbilder. Just vetenskapsjournalisterna bör man kanske ställa högre krav på avseende fakta. Alla olika påståenden i kvälls och dagspress bör tas med en nypa salt. Ofta förekommer intervjuer med folk från SMHI för att ge tyngd åt påståenden, men även då får vi inte förutsätta att de inte citeras korrekt.
SMHI har ett litet bildspel som sammanfattar ”klimatet om 100 år” vilket väl kan anses vara deras officiella ståndpunkt angående vad vi kan förvänta oss av vårt svenska klimat i en värld av ”global warming” och kanske också ge en fingervisning om hur väl de gågna årens vädersvängningar passar in i mönstret.
I mappen Översvämning under fliken Nederbörd står det att det generellt förväntas mer nederbörd, mellan 10% mer i söder och 30% i norr. För södra Sverige är dock:

”sommarnederbörden mer osäker då det finns beräkningar som visar på både ökning och minskning”

Se där!  – Om det blir extrem torka i Göteborg nästa år “finns det beräkningar som visar på en minskning” kommer det mycket regn “finns beräkningar som visar på en ökning” En enstaka händelse kan inte verifiera en viss förändring av klimatet, men om man garderar sig så kommer alla väder vara tecken på att forskarnas modeller stämmer.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. bom

    När helgarderingar inte kostar något så vore det ju enfaldigt att ha dom!
    Grattis till en hel rad väl genomtänkta inlägg!

  2. bom

    AaHHH
     
    ett inte föll bort “att inte ha dom” skulle det ju ha stått!

  3. pekke

    Att hitta riktig statistik över nederbörd och översvämningar i Sveriges historia verkar svårt, men SMHI har själv mindre sammanställning av tidigare översvämningar som noterats genom vår historia.
    http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/historiska-oversvamningar-1.7827
     
    2 axplock från tidig historia:
    http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/1649-olsmassofloden-i-ostergotland-1.4753
     
    http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/1596-ett-krisens-ar-i-orslosa-pa-kallandso-1.12903

  4. S. Andersson

    Det hela påminner mig om en historia från den tiden när Bosse Larsson spelade i MFF. Innan en match fick han frågan hur han bedömde chansen för Malmö att vinna, var de månne 50-50? Nej, svarar Bosse, chanserna är mycket bättre, minst 70-70!

  5. S. Andersson

    Vi får väl titta på MFF ikväll och hoppas att chanserna är 70/30

  6. S. Andersson

    Lars Jonsson: Nja, jag kommer att kolla in FC Zürich mot Bayern München ikväll och hoppas att Bayern får stryk!

  7. Ingemar Nordin

    Det är väldigt tragiskt att SMHI som skall vara hela svenska folkets väderinstitut så till den grad sålt sig till klimatalarmismen. Att på det här sättet gå på AGW-spindoktorernas strategi att underblåsa vartenda “extremväder” som en bekräftelse av klimathotet är sorgligt och gör att fler och fler tappar förtroendet för dem. Det verkar som om de kommer att gå samma väg som MET-Office i England som totalt tappat i engelsmännens förtroende efter alla sina felbedömningar av “barbecue-summers” och milda vintrar. Bedömningar som av allt att döma kostat engelska skattebetalare många miljoner i felplanerad beredskap hos vägverk och kommuner.

    När nu SMHI för fram alarmistiska rapporter om mer nederbörd och höjd vattennivå i t.ex. Göteborg så sätter naturligtvis myndigheterna där igång och planerar i enlighet med detta. Vem betalar för SMHIs lek med modellerna? SMHIs klimatforskning är rent destruktiv och borde läggas ned!

  8. Måns B

    Är ni inte en smula väl raljanta för er kompetensnivå här? Att man har problem att beräkna väder när PDO växlar mellan possitiv och negativ flera gånger per år är ju ingen nyhet och det sker som regel  bara under 5 % av tiden i ett längre tidsperspektiv.
    Vad det gäller olika nedbördsscenarier så är det vanskligare att beräkna än man till en början kan tänka sig. Ni känner ju säkert till att det traditonellt finns områden som får mycket respektive lite nederbörd. Men dessa är ju också till stor del klimatberoende, det finns en ‘linje’ eller har funnits under lång tid från östra Skåne upp mot östra Småland där man normallt inte får mycket nederbörd sommartid. Det är ett typiskt exempel på där man kan tänka sig både mer och mindre nederbörd beroende på om denna linje kommer att förskjutas eller förstärkas när klimatzonerna successivt rör sig norrut.
    Ur ett globalt perspektiv så är det ju inte så stor skillnad var denna nederbördsdelare hamnar men för regionala och lokala prediktioner så kan det bli hur fel som helst.
    Att det kommer mer nederbörd totalt sett när temperaturen ökar är det väl ändå ingen som ifrågasätter.. eller?

  9. L

    Måns B, är det självklart att global uppvärmning ger mer regn globalt?

  10. Ingemar Nordin

    Måns B #8,

    Men osäkerheten i regionala prognoser är ju hela grejen. Det kan bli hur tusan som helst. Men nog är SMHI-gubbar där och spinner sin AGW-propaganda i alla fall. Det enda vettiga, och vetenskapliga seriösa, sättet att kommentera extremväder är att inte säga något. Eller att säga som det är; det är normalt att vädret är onormalt på några ställen.

  11. Ivh

    L #9
     
    Om klimatet blir varmare så kommer mer vatten att avdunsta från haven och atmosfären kan innehålla mer vatten. Så globalt blir det mer regn. Men lokalt så kommer det på många platser att bli torrare.
     
    Jag håller med Måns B att det är löjligt att raljera över att det finns osäkerheter i hur vädret kommer att förändras när klimatet blir varmare. Det enda som är säkert är att ett varmare klimat påverkar vädret.
     
    Det är ju inte meteorlogerna som forskar om varför klimatet blir varmare, men de forskar om hur vädret förändras när klimatet blir varmare.
     

  12. Ingemar Nordin

    Ivh #11,

    Ånej. SMHI påstår sig bedriva forskning om klimatet (Rossby Centre), en del av dem är mycket aktiva i IPCC-arbetet, de lägger ut klimatforskningsrapporter (bl.a. regionala prognoser) på sin hemsida, och de intevjuas i tidningar och andra medier om klimatet. Och det kommer alltid ut med samma AGW-budskap att vi går mot varmare tider pga av människans CO2-utsläpp. Så försök inte att ursäkta dem här. De vet precis vad de gör, och säger vad som behöver göras för att förstärka sin forskningsbudget från statsmakterna. Det är som sagt beklagligt att AGW-propagandisterna tillåts förstöra SMHIs namn och goda rykte.

    Det är inget raljerande att peka på osäkerheterna. Det är ju deras överdrivet säkra uttalande som skall kritiseras.

  13. L

    Ivh, att atmosfären innehåller mer vatten kan ju lika gärna betyda att det regnar mindre… 🙂

  14. Daniel F.

    Ivh, om man inte vet så är det dumt att låtsas att man vet. Än dummare blir det när man slår sina gissningar i skallen på folk som tvivlar på att man vet. Alldeles särdeles dumt är det när folk i efterhand enkelt kan bekräfta att man inte visste. Att som avslutning, när man står med brallorna nere, gå ut med en helgardering för framtiden blir ju faktiskt lite buskis…
     
    “Det enda som är säkert är att ett varmare klimat påverkar vädret.” Jadu. Vi kan ju som bekant inte skilja ut de naturliga förändringarna från de antropogena, så vi kan ju komplettera din mening till följande:
    “Det enda som är säkert är att ett varmare klimat påverkar vädret. Eller inte.”
     
    Jag skulle gärna se att mina skattepengar gick till annat.

  15. Måns B.

    Jag kan erkänna att jag kanske var lite raljant vad beträffar SMHI och deras framtidsmodeller. Jag försökte dock få fram att tidningarna hela tiden hänvisar till SMHI och deras modeller och prognoser men SMHI verkar ganska osäkra vad beträffar hur man skall tyda och använda sina RCM, dvs Regional Climate Models. Uppenbarligen försöker modellerarna vid Rossby center få fram något substantiellt ur dessa modeller och de uttrycker sig mycket svävande avseende deras RCM´s förmåga att förutse framtida klimat/väder. Betänk att SMHI har 47% rätt i sina väderprognoser (några dagar framåt) och ligger därvid i framkant i Norden (stod det i tidningen häromdagen, om vi kan lita på dessa). Det är svårt att tänka sig att deras RCM kan ha en större säkerhet. Själva säger de att de skall måna om att förmedla till beslutsfattare att modellerna för närvarande har stora osäkerheter och utfallet till stora delar beror på subjektiva bedömningar angående invärdena. Vi vet ju alla att det regnar mer på västkusten och mindre i Östersjölandskapen. Sverige befinner sig ju i en gränszon mellan ett atlantisk klimat och ett inlandsklimat. Jag antar att om det blir varmare förskjuts gränsen mot öster, i alla fall om vintrarna.

    Låt oss lite ödmjukt säga att vi inte vet vad som händer i framtiden med vädret, det är i alla fall min bild av hur SMHI ser det, och kanske raljerade jag över detta i min lilla betraktelse.

  16. Pelle L

    Lars #15
     
    Du är i din fulla rätt att raljera lite grand, när “vetenskapsmännen” försöker ge sina gissningar/förhoppningar/farhågor ett skimmer av sanning.
     
    Speciellt som du (och vi andra) tvingas vara med och finansiera lekstugan.

  17. Ivh

    Ingemar Nordin #12
     
    Nu är det väl inte bara meteorloger som forskar vid Rossby center.
     
    L #13
    att atmosfären innehåller mer vatten kan ju lika gärna betyda att det regnar mindre
     
    Nej om atmosfären innehåller mer vatten på grund av varmare luft så regnar det mer vid avkylning. Maximal absolut luftfuktig är inte linjär med temperaturen.
     
    Daniel F #14
    Om man vet en del men inte allt, så är det väl bra att tala om vad man är osäker på. På den här sajten raljeras det över allt som klimatforskarna säger.
     
    Lars Jonsson #15
     
    Att raljera över andra med allmänna formuleringar om att meningsmotståndarna är för säkra eller osäkra är inte särskilt förtroendeingivande. Det är ganska viktigt att veta hur vädret kommer förändras med det varmare klimatet. Byggnader och infrastruktur skall fungera i många årtionden framåt. Står en kåk som byggs idag pall för vädret som det är år 2080?

  18. lvh

    Bygg hus och vägar så att de står pall för den typ av väderlek som observerats under de senaste 100 åren så kommer de att stå pall för de nästkommande

  19. L

    Ivh, kan du garantera vilket klimat det blir kan jag garantera att kåken står pall. Jag har för övrigt bott i två 1700-talshus och jobbat i ett från 1600-talet som fortfarande står pall…

  20. L #19

    La du märke till att en del tak rasade in i vintras på grund av snö.
    Tak som byggts på mångårig erfarenhet av snölaster.

    Har du lagt märke till att en hel del hus i Norge rasat i störtfloder efter regn. Hus som stått på platser som sedan många, många år aldrig varit i närheten av en risk för den sortens nederbörd.

    Frågorna är retoriska så du behöver inte svara (bäst att förtydliga).

    Men frågor har jag, eller snarare funderingar:

    – Kan det vara så att lite ändrat klimat gör att det blir mer regn på nya platser och torrare på andra platser?
    – Kan det vara så att mänskliga utsläpp till atmosfären påverkar det stora pyttelite och det lilla ganska mycket mer?

    – Eller är det bara atmosfärstrycket (enligt någon) och universum (enligt några andra) som styr hur den tunna hinnan av atmosfär runt vårt lilla blå klot styr vad vi får för väder här och där?

  21. Börje S.

    “Det är ganska viktigt att veta hur vädret kommer förändras med det varmare klimatet. Byggnader och infrastruktur skall fungera i många årtionden framåt. Står en kåk som byggs idag pall för vädret som det är år 2080?”

    HUR vet du att det blir varmare?
    VEM vet att det blir varmare?
    HUR har de som VET kommit fram till det? 

    Och VEM vet hur vädret blir om 80 år?
    VET du? Det verkar så nämligen.
    Hur vet DU det?

    Jag har sett beräkningar grundande sig på IPCC:s  modelleringar med två decimaler, inte dåligt, duktiga dom är, tycker du antagligen men jag tycker det är lögn och bedrägeri, med stor tonvikt på bedrägeri.

    JAG kan singla slant om framtidens väder: krona så blir det varmare, klave kallare. Ställer pengen sig på högkant blir det likadant som idag.

    49,9995% chans att jag får rätt, 49,9995% att det blir fel, och 0,001% chans att det blir varken eller.

    Om man räknar på en sak och inte har en aning om de viktigaste faktorerna (t ex molnbildningen, havens magasinerade värme, när och hur och med vilken periodicitet den avges/tilltar) så blir resultatet FEL.

    Det blir FEL FEl FEL, vad än de ordvrängare och demagoger som VILL att det ska bli varmare för att deras förutfattade meningar ska slå in, vad de än påstår.

    Det där VET alla utom de som snart får reda på det.

    Min slant är inte ett dugg sämre på att förutsäga om det blir kallare eller varmare i framtiden än klimatforskarnas superdatorer.

    Jag har inte alla fakta på hand, det har inte klimatforskarna heller. Jag kan bara gissa. Klimatforskarna kan bara gissa.

    AGW-köpta forskare behöver superdatorer för t ex 300 millioner pund (MetOffice) (“när vi har så dyra grejor som garant för resultatet kan ingen j-v-l komma och påstå att vi haft fel när det blev kallt fastän vi sagt att det skulle bli varmt”).

    Jag behöver bara en enda enkrona för att ställa en prognos om framtidens temperaturer som har 49,9995% chans att slå in. 

    Hur många millioner enkronor behöver SMHI för att få 47% korrekta prognoser? (Den var rätt ful, den sista)

     

  22. L

    Uffeb, jag har sett fuskbyggen, inte klimatförändringar.

  23. Börje S.

    #21 var riktad mot lvh:s #11

    Börje S 

  24. Börje S.

    Fan också 
    Min #21 riktade sig mot slutet av lvh:s #17 

  25. En liten kommentar angående medelvärme och medelnederbörd. Såvitt jag vet lär det i medeltal regna 1 meter per kvadratmeter och år. Dessutom l är medelfuktigheten – vad som nu menas med det – vara 0,4 %. Detta innebär att medeluppehållstiden i atmosfären är ungefär 2 veckor. Om luftfuktigheten ökar OCH uppehållstiden ökar “lika mycket” så regnar det lika mycket.

    Det finns många tvärsäkra uttalanden om framtida klimat som beror på “allt annat lika”.

  26. Uffeb,

    Om vi skall följa SMHI´s råd så som de skrevs för ett par år sedan så behöver vi inte bygga hus som tål stora snömängder i södra Sverige. Nu har de efter de påpassligt efter de sista 2 vintrarna visat på att kraftiga snöfall ändå kan inträffa. Men för den långsiktiga planeringen har man pratat om milda och snöfattiga vintrar. Problemet med att bygga hus och planera efter klimatmodeller är att det grundläggande paradigmet, dvs att IPCC har gjort en helt igenom vetenskapligt korrekt analys. Vilket är vad jag och många andra ifrågasätter. Att försöka förutspå hur förändringar i klimatet kan påverka olika mänskliga grundförutsättning och därigenom motverka deras eventuella negativa effekter är inget fel, däremot att äska pengar för forskning som bygger på ett paradigm som tycks sakna stabil grund är fel

  27. Daniel F.

    Ivh #17,
    Visst är det bra (och självklart) att tala om osäkerheter. Problemet är bara att många klimatforskare, SMHI och en hel del förståsigpåare inte gjort det. Inte alls, faktiskt.
     
    Man har sagt saker som att våra barn aldrig kommer att få uppleva snö pga den globala uppvärmningen. Helt utan osäkerhet. När det sedan ett par år senare blir riktiga vargavintrar så säger man att det var precis det man menade. Det är gissningar och trams. Inget annat!
     
    Och eftersom SMHI uttalar sig tvärsäkert så är det ju rimligt att påpeka för dem att deras tidigare gissningar var helt åt skogen, varpå deras nya gissningar inte går att lita på för fem öre. Och läs noga nu: Eftersom vi inte vet vad som påverkar vårt klimat och i vilken utsträckning.

  28. Daniel F.

    Uffeb #20,
     
    Problemet är ju att AGW-förhoppare försöker inbilla oss att klimat och väder varit stablit jämt för att nu blivit jätteinstabilt de senaste 30 åren. Det är ju naturligtvis inte sant. Vi har haft vargavintrar i Sverige väldigt många gånger tidigare och jag är övertygad om att ett och annat tak har rasat in under årens lopp.  Jag tror även att Norge haft skyfall som spolat bort hus på platser där hus inte så ofta spolats bort tidigare.
     
    Innan någon kan förklara varför den senaste tidens väderförändringar inte kan bero på naturliga skiftningar så tänker jag vara skeptisk. Att vi inte känner till något annat än CO2 är (återigen) inget bevis för något annat än att vi inte vet vad som styr klimatet och på vilket sätt.

  29. tty

    Om man ser historiskt på saken är det otvivelaktigt så att ett varmare klimat i genomsnitt ockå är våtare och ett kallt torrare.
    Alla områden påverkas dock inte lika. Takla Makanöknen förblir t ex alltid en öken eftersom den ligger i evig regnskugga, omgiven av höga berg på alla sidor, och Atacama- och Namiböknarna lär bestå så länge kontinenterna ligger där de ligger, eftersom de beror av havsströmmarna.
    I de flesta delar av Världen varierar dock nederbörden med temperaturen och öknarna krymper och växer med den.
    Under den senaste istidens maximum var t ex mycket stora delar av världen stäpp eller öken, Sahara sträckte sig ända ned mot Guineabukten och Kalahariöknen långt upp i Kongo. ”Mammutstäppen” sträckte sig från Atlanten till Stilla Havet och nästan hela Australien var öken. I amerikanska mellanväster bildades ”Nebraska Sandhills”, ett väldigt område av (nu) fossila dyner. Nu kan ju den här torkan i viss mån vara skenbar eftersom växter behöver mera vatten då koldioxidhalten i luften sjunker.
     
    Under den förra mellanistiden (som var betydligt varmare än den nuvarande) så försvann däremot Sahara nästan helt och klimatet var varmare och fuktigare än i nutiden nästan överallt. De enda områden jag känner till där det faktiskt var torrare än nu är Andernas altiplano, och kanske delar av mellanvästern i USA och östra Sibirien. Koldioxidhalten i luften var (troligen) inte högre än i nutiden så fuktigheten bör vara verklig.

  30. Ivh

    tty #29
    Det finns säkert många teorier om vad som skulle hända vid ett varmare klimat. Här är en som jag tycker verkar rimlig.
    Den tropiska klimatzonen vid ekvatorn skulle bli större vid ett varmare klimat. Klimatzonerna som är norr om ekvatorn skulle förskjutas norrut. Ökenområdet söder om medelhavet skulle förskjutas norrut så delar av södra Europa skulle få ökenklimat samtidigt som södra Sahara skulle bil bördigt.
     
    Daniel F #27
     
    Ja tycker inte du skall blanda ihop vad miljömupparna säger med det som klimatforskare och meteorloger säger. Vi kommer att ha en blandning av kalla vintrar och varma vintrar även i framtiden enligt meteorologerna, men de varma blir lite fler och de kalla lite färre. Enligt meteorlogerna så kommer nederbördsmängderna att öka generellt och med stor sannolikhet även för de vintrar som är kalla. Att våra barn aldrig skulle få uppleva snörika vintrar är nog en överdrift som kommer från miljömupparna.

  31. Ivh

    Lars Jonsson #18
     
    Att se bakåt för att få en inblick i vad som händer framöver har man gjort länge, Det som varit stora problem på många platser längs kusterna är landhöjningen, Träpålarna ruttnar.
    Framöver så kanske det är ökade snö- och vindlaster samt högre regnintensitet som gör att byggnader som klarat sig i 50-100 år inte kommer att klara ett framtida oväder utan stora skador.

  32. Ingemar Nordin

    Apropå diskussionen om klimatet i historisk tid. Här är ett inlägg om lite av den forskning som bedrivits i ämnet:

    https://www.klimatupplysningen.se/2011/01/22/megatorka-i-asien-under-lilla-istiden/

  33. tty

    “tty #29
    Det finns säkert många teorier om vad som skulle hända vid ett varmare klimat. Här är en som jag tycker verkar rimlig.
    Den tropiska klimatzonen vid ekvatorn skulle bli större vid ett varmare klimat. Klimatzonerna som är norr om ekvatorn skulle förskjutas norrut. Ökenområdet söder om medelhavet skulle förskjutas norrut så delar av södra Europa skulle få ökenklimat samtidigt som södra Sahara skulle bil bördigt.”

    Det kan låta rimligt, men så har det inte fungerat i det förflutna. Under den förra mellanistiden (och det holocena klimatoptimat) krympte Sahara från båda sidorna, och det blev inte torrare i Medelhavsområdet. Det här går faktiskt att se genom hur djur och växtarter från norra och södra sidan av Sahara expanderade, och går t o m att mäta direkt i grottavlagringar eftersom vatten som avdustat i Nordatlanten och Guineabukten har olika isotopsammansättning.