Jag sitter just nu med Lennart Bengtssons viktiga bok VAD HÄNDER MED KLIMATET i handen.
Som de flesta av KU:s trogna läsare vet så är Lennart Bengtsson Sveriges internationellt mest respekterade klimatforskare, så att när han skriver en bok riktad till den svenska allmänheten så är det en viktig händelse. Det är en bok som alla som är intresserade av klimatfrågan och klimatpolitiken bör läsa.
Först några ord om författaren. Lennart Bengtsson har en lång karriär inom meteorologi och senare klimatforskning. Han var verksam vid ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) i Reading i England. De beräkningar som görs vid ECMWF är utgångspunkten för det mesta av dagens väderprognoser och Lennart Bengtsson var först foskningschef och sedan chef för hela verksamheten.
Han var verksam där från 1976 till 1990. Det var en period när en kombination av större och snabbare datorer tillsammans med bättre modeller och bättre algoritmer för att lösa de viktiga ekvationerna gjorde att de ”halvlånga prognoserna” blev mycket, mycket bättre.
I detta sammanhang måste jag få roa mig med ett gammalt skämt om väderprognoser; de stämmer alltid – bortsett ifrån tid och plats. (Anledningen är att vädersystemen finns där och utvecklas som det är tänkt men exakt vilken bana de tar och hur fort de rör sig är svårare att förutsäga exakt.)
Efter åren i England har han varit verksam vid Max Panck-institutetför meteorologi i Hamburg och vid Reading i England.
För att sedan skriva om hans bok, så vill jag börja med att konstatera att det märks att det är en kunnig och erfaren klimatforskare som skrivit boken. Boken börjar, bortsett ifrån en personlig inledning, med en blick utifrån på de tre planeterna Venus, Jorden och Mars, där speciellt planeternas atmosfärer beskrivs. Något som ger en anledning att skriva om albedo och växthuseffekt.
I nästa kapitel tar han upp skillnaden mellan väder och klimat varvid det tydliggörs att det bara är väder som kan observeras. Sedan kommer ett kapitel om vad som bestämmer jordens klimat, där Lennart Bengtsson i egenskap av atmosfärforskare betonar strålningsbalansens roll, som den faktor som i det långa loppet avgör klimatsystemets värmeinnehåll. När det gäller variationer av väder och sådant som påverkar väder över hela jorden under månader och år så tar han upp några av de viktiga oscillationerna, som ENSO och NAO.
Något som gladde mig var att han också nämnde uppkomsten för ungefär 35 miljoner år sedan av den antarktiska cirkumpolära strömmen, den som isolerar Antarktis ifrån resten av jorden, och som ledde till nedisningen där; han tog också upp tillslutningen av Panamanäset för c:a 3 miljoner år sedan. Jag tror dock att en klimatforskare med mer inriktning mot havens betydelse skulle ha skrivit betydligt mer om den roll som haven spelar på decennie- och centennie-nivå.
(Ett centennium är detsamma som ett sekel men det blir bättre rytm i texten om man inte använder ordet sekel : )
Sedan följer ett antal kapitel som ger en hel del grundläggande kunskaper om vad forskarna vet om klimatet och dess historiska förändringar och också om det vetenskapliga underlaget för vad vi vet, eller ibland kanske tror oss veta. Där beskrivs växthuseffekten, och hur jorden reagerar på en ändring av strålningsbalansen. Han tar upp vattenångans och molnens roll, men håller fast vid den vedertagna uppfattningen att det är de långlivade, och därmed jämnt fördelade växthusgaserna som är styrande. Jag ska erkänna att jag inte helt delar Lennart Bengtssons uppfattning när det gäller vattnet, eftersom jag vill hävda att över de tropiska hav som får nästan hälften av den inkommande solstrålningen fungerar vattenångan i praktiken som en långlivad växthusgas.
Ett viktigt kapitel är det där han tar upp frågan om extremväder, där han tar fasta på att den förväntade uppvärmningen främst kommer att ske på höga latituder vilket kommer att medföra färre och svagare stormar på våra breddgrader. Han nämner också att om det blir varmare så kan man förvänta sig fler varma och färre kalla dagar i framtiden, med en liten anmärkning om att fler dör av kyla än av värme.
Sedan följer tre lite mer tekniskt-vetenskapliga kapitel. Ett där han tar upp matematiska modeller och förklarar hur modellerna för väderprognoser på olika sätt blivit allt bättre. Huruvida detta också innebär att de klimatmodeller som till stor del utgår ifrån modeller för väderprognoser också kommer att bli bättre är något som inte klart utsägs.
Sedan kommer två kapitel om framtida klimat. I ett första frågar han om klimatet alls kan förutsägas och konstaterar att det kanske går men han är inte helt övertygande, och i det påföljande tar han upp internationellt samarbete om klimatforskning. Det avslutas med en beskrivning av IPCC och deras prognoser. Även om han är milt skeptisk till realismen i framtida utsläpps-scenarior så ifrågasätter han inte på allvar IPCCs konsekvensanalyser. Kort sagt förutsätter Lennart Bengtsson att med en fortsatt ökning av koldioxidhalten så kommer jorden att bli varmare – sedan må de som tror på solens roll tro vad de vill.
De avslutande kapitlen är mer politiska. Ett handlar om jordens, eller kanske snarare mänsklighetens, framtida energiförsörjning. I det kapitlet är Lennart Bengtsson aningen mer optimistisk än vad jag är och det är värt att notera att han undviker att ta upp kärnkraften som en del av lösningen. I nästa kapitel frågar han vad som kan göras för att motverka globala klimatförändringar och konstaterar att på kort sikt är det ganska lite som kan göras, men eftersom han inte tror på en snabb och total klimatkatastrof så tycker han i stort sett att man kan ta det lite lugnt. Skulle det mot slutet av århundradet visa sig att den prognosticerade uppvärmningen blir besvärande kan det möjligen vara dags att på konstlad väg öka jordens albedo.
Han avslutar boken med ett kapitel om Sverige och vår roll i världen och ett avslutande kapitel där han ger sina egna synpunkter på vad som kan och bör göras. I kapitlet om Sverige nämner han bl.a. Bert Bolins insatser vid bildandet av IPCC men betonar också att Sverige är i praktiken klimatneutralt. I det sista kapitlet som kallas avslutning rundar han av sin genomgång av klimatfrågan med egna tankar om vad som kan och bör göras.
Så, vad ska man som klimatpolitiksmotståndare säga om boken. Först och främst märks det att Lennart Bengtsson är specialist på atmosfären medan han när det gäller haven är kunnig men inte specialist. Han nämner havsnivåhöjning, men avstår klokt nog från att ta upp frågan om koldioxidens roll i haven.
Det är också tydligt att Lennart Bengtsson har tagit sig an en möjligen omöjlig uppgift i det att han vill vara en sansad röst i klimatdebatten. Boken skulle dock ha blivit mer spännande om författaren vågat och/eller velat vara mer utmanande. Han kunde gärna ha utmanat oss skeptiker exempelvis för vår envishet med att hela tiden söka andra orsaker än ökning av växthusgaser för att förklara uppvärmningen de senaste decennierna.
Jag skulle ha önskat att han tidigare än i sina avslutande egna tankar nämnt att koldioxiden också är en växthusgas i den meningen att de som odlar i växthus gärna har en koldioxidhalt på 1000 ppm, d.v.s 2½ gång mer än vad atmosfären innehåller. Jag skulle också ha velat se en cost-benefit analys av den svenska klimatpolitiken, en politik som ju till stor del handlat om att till stora kostnader och försumbara effekter förstöra ett väl fungerande energisystem.
Det som först och främst bör betonas är att Lennart Bengtsson ger en icke-alarmistisk redogörelse av den ”allmänt etablerade uppfattningen om klimatfrågan”. Det är något jag uppskattar. Han är också rätt optimistisk om framtiden, i det att han tror på att människans uppfinningsrikedom kommer att finna lösningar på problemen alltefter som de uppstår, något han också förtjänar beröm för. Sammanfattningsvis är det en viktig bok som förtjänar att bli läst, gärna tillsammans med Elsa Widdings Klimatkarusellen.
Tack Sten K. för en intressant genomgång av Lennart B. nya bok.
Vill dock påpeka att av någon icke väderrelaterad orsak så har tre stycken av den text återupprepats.
Det stycket är om tillståndet som råder i Sverige och så de två där efter följande.
Läser just nu Elsa W. Klimatkarusellen.
Sedan ska jag ta tag i Lennart B. bok.
Tack Sten
Mycket bra och lättläst sammanfattning, med dina egna kommentarer.
Jag läser också in att LB ser modeller som viktiga forskningsverktyg för att förstå olika klimatpåverkande aspekter (s.88 och kap.9).
Jag läser också att LB inte tror att modeller någonsin ska kunna användas för att förutse framtida klimat (kap.9) och av människans utsläpp orsakade extrema väderhändelser (s.164).
Tack Sten Kaiser!
för bra skriven intresseväckare till Lennart Bengtssons bok!
P S
Såg att det måste ha smugit sig in kopieringsfel (stycken på slutet av inlägget, upprepning där…)
#3
… och ursäkta mitt eget stavfel, S Kaiser 😉
Mvh
Tack Robert Norling,
jag har rättat till en del av felen,
men alla är välkomna att påpeka eventuella andra felaktigheter
Stavningskontrollen som spökade, Kaijser ska det vara.
Det verkar vara en bok av kvalité vilket borgar för att den aldrig någonsin kommer att nämnas i klimatdebatten.
LB kommenterar inte betydelsen av termiska avgasning (1 grC uppvärmning under 1900-talet) på den ökande halten av CO2 . Skattningen av storleken sägs kunna göras från El Niño-oscillationer av Keelingkurvan. Det finns uppfattnigar att 1900-talets globala uppvärmning kan ha svarat för en märkbar del av 1900-talets ökning av CO2-halten.
Vidare så ser LB Kina som ett föredöme (s 212): Citat ”Det är förvånansvärt att man exempelvis inte lärt sig mer av Kinas fantastiska utveckling. Den har initilat baserats på tillgänglig fossil energi, men håller nu på att läggas om till icke fossil energi i allt raskare tempo.” Slut citat. Detta i skarp kontrast till verkligheten där Kina i utgångsläget driver mer än 2000 koleldade kraftverk och planerar mer än 1000 ny. (Endcol.org). Vind och sol svarar för 6% av elproduktionen. (BP Energy Review). Kina ligger i topp i utsläppsligan med 27% av de globala CO2-utsläppen. Ca 80% av deras energiproduktion är fossilbaserad och andelen sänks bara marginellt i prognos fram till år 2040.
OT: I belysning av detta ter sig de utstakade reduktionerna av CO2-utsläppen (40% respektive 60% för begränsing till 2 grC respektiv 1,5 grC ) i Parisöverenskommelsen nästan skrattretande orealsitiska.
Dock inte för svenska politiker och för av regeringen anställda verklighetsflyktingar.
Vad händer med vädret? Det verkar vara det som alla diskuterar och inte klimatet.
Det finns en förhoppning att om vi lyckas stabilisera jordens koldioxidhalten på en viss nivå så kommer det globala vädret att bli stabilare. Det är en givetvis omöjligt.
En sammanställning av remarkabla historiska väder händelser från år 1 till 1900 ger en bild av att vädret var allt annat än stabilt tidigare i historien.
Märk väl att större delen av jordens yta är exkluderad i denna krönika eftersom inga nedtecknade observationer finns ännu tillgängliga.
Detta har kanske hänvisats till tidigare men jag tycker att det så pass intressant att det kan upprepas.
http://www.breadandbutterscience.com/A_Chronological_Listing_of_Early_Weather_Events.pdf
#8 Mats
Håller med dig! Kina lägger ner ineffektiv kol med en verkningsgrad på ca 11% och bygger väldigt många nya och betydligt mer effektiva med en verkningsgrad på 35%. På så vis får man ner luftföroreningar men ökar de absoluta utsläppen av koldioxid. Denna konvertering och ökning av kapacitet ser man också som nödvändig för att kunna nå tillväxtmålen. Efterfrågan på el ökar hela tiden och satsningarna på förnybart blir väldigt liten jfr med den ökade efterfrågan på el.
Lennarts bok recenseras i Aftonbladet på ett positivt sätt.
https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/50y7RX/jordens-uppvarmning-kommer-inte-att-skena?fbclid=IwAR22Xo3v3KUm7Om01pgTIEvW3WScIUTntnC-sDVSeFYH9G8-SscJdiAM5fs
Tack Sten för din recension av Lennart Bengtssons bok Vad händer med klimatet.
Jag har uppmanat mitt bibliotek att ta hem boken och bokat ett lån.
Vet inte vad som har hänt men det verkar som verkligheten om klimat och väder har inspirerat flera vettiga personer bl.a. Norrköpings tidningars ledarsida som andra dagen i följd skriver kloka saker om väder och klimat.
Istället för klimathysteri
Hans Stigsson
04:00 | 2019-08-07
Ledare Efter förra årets sommar var klimatdebatten (om uttrycket tillåts) så upphettad att det rentav kan ha räddat Miljöpartiet kvar i riksdagen. Årets mer typiskt tråksvenska sommar har inte varit lika lätt att profitera på, men tack och lov (om man vågar säga så) har rekordvarme istället drabbat delar av kontinenten, med temperaturer på över 40 grader i bland annat Paris.
Det duger alltså fortfarande att varna för apokalypsen!
Eller åtminstone hade det kunnat vara så, om det inte varit för att en (seriös!) vetenskaplig studie i tidskriften Environmental Research Letters påvisar något helt annat.
Studien bygger på en noggrann studie av klimatet i Europa de senaste 1200 åren. Och i det ljuset är årets europeiska torka inte något märkligt. Den är tvärtom synnerligen normal. Även om klimatet i stort varierat mycket under seklerna, har det alltid varit vanligt med varma och torra sommarmånader i Sydeuropa. Ungefär som vi nog också föreställt oss att det varit och är.
Förra årets svenska sommar var då mer exceptionell. Men den säger inte mycket om mänsklig uppvärmning och varmare klimat. För om gängse klimatteorier stämmer väntar inte torrare väder framöver, utan tvärtom mer nederbörd i Nordeuropa.
I dubbel mening framstår därmed förra årets klimathysteriska debatt som idiotisk. Dels går det inte att ta vädret under enskilda månader som intäkt för att klimatet blir varmare, dels skulle i så fall sommaren 2018 snarare motsäga teorier om global uppvärmning.
Naturligtvis gäller också det motsatta. Det vill säga, det går inte att ta exempelvis årets mer normalsvenska sommar som intäkt för att det inte skulle existera någon uppvärmning. Det råder därtill bred vetenskaplig enighet om att bland annat koldioxidutsläpp påverkar klimatet – samtidigt som Europa med betydande variationer successivt blivit varmare sedan 1600-talet. Det finns i sig ingen anledning att tro att denna naturliga uppvärmning avbrutits på grund av industrialiseringen. Däremot kan naturlig och mänsklig verksamhet naturligtvis förstärka varandra med potentiellt långtgående konsekvenser.
Det sägs att vi bör lyssna på vetenskapen. Därför finns det goda skäl att ta hotet från mänskliga utsläpp av växthusgaser på största allvar och inte haka upp sig på enskilda anomalier som tycks motsätta gängse teorier. Men också att se upp för missbruk av klimathotet av politiska skäl. Också medierna har i stort anledning till viss självrannsakan. Vissa tycker det är bra om vi drabbas av panik. Men en mera vuxen attityd är att lugnt men bestämt och allvarligt ta sig an problemen.
Ett citat: ”-sedan må de som tror på solens roll tro vad de vill”. Denna hållning visar att meteorologer inte vill förstå solens dominerande roll i klimatsystemet. Det är allvarligt när vi nu går enligt sol- och atmosfärsforskare etc, mot ett sannolikt ”grand solar minimum”, med en nedkylning som följd och en dramatiskt förändrad atmosfärscirkulation.
Klimatforskningen domineras av meteorologer vilket är problematiskt, eftersom meteorologi endast kan sägas behärska det interna klimatsystemet, men saknar kunskaper kring jordatmosfärens påverkan från solen, rymden och planeternas rörelser. Allt har påverkan på det interna systemet. Okunskapen försätter oss i en nära framtida bristsituation som gäller energi och tillgång till basföda, vilket är mycket allvarligt.
https://ucsdnews.ucsd.edu/index.php/pressrelease/reduced_energy_from_the_sun_might_occur_by_mid_century
https://www.thenewamerican.com/tech/environment/item/30214-nasa-sees-climate-cooling-trend-thanks-to-low-sun-activity
”Ett citat: ”-sedan må de som tror på solens roll tro vad de vill”. Denna hållning visar att meteorologer inte vill förstå solens dominerande roll i klimatsystemet. Det är allvarligt när vi nu går enligt sol- och atmosfärsforskare etc, mot ett sannolikt ”grand solar minimum”, med en nedkylning som följd och en dramatiskt förändrad atmosfärscirkulation. ”
Jag sitter bara och väntar på nedkylningen, men den kommer ju aldrig. När kommer vi att se effekten av the grand solar minimum?
Det var lättare att vara klimthotsskeptiker före 2015 då man kunde säga:
”Vilken uppvärmning? Skoleleverna får lära sig att vi har en uppvärmning, men de har aldrig varit med om det för det har inte varit en uppvärmning under hela deras livstid.”
Jag har läst båda böckerna. Om jag skulle göra en rekommendation för någon som oroar sig och inte vet mer än det som tidningarna tillhandahåller, så är det LB:s bok jag rekommenderar. Om den lyckas lugna ned farhågorna och jag upplever att personen börjar ifrågasätta lite av klimathysterin, då först tror jag Elsas bok kan göra nytta.
OT
Nytt domedagsscenario av Rockström. ”Hothouse Earth”
https://www.va.se/nyheter/2018/08/07/forskarlarm-varlden-narmar-sig-katastrofscenariot-hothouse-earth-utan-atervando/?fbclid=IwAR2EvOCDD4jMHLI8QpIrRsAgPcrXq787KyyF7Lo029dI42FVSvnKKoCL3t4
#14
Den är ett år gammal, men det är ett exempel på hur man vill skrämma med tippingpoints, något som vetenskapen avfärdat.
Ingemar S #11,
Enligt Aftonbladets recension: ”Framför allt bekymrar sig Bengtsson för nederbördsmönster som i framtiden kommer att ge mer regn och snö i områden där det redan faller mycket, och mindre i områden som redan har lite. Både översvämningar och torka kommer att förändra vår värld, och det är anledning nog att minska utsläppen av växthusgaser.”
Stämmer det refereratet så har inte LB läst Fredrick Charpentier Ljungqvists klimathistoriska arbeten. Inget tyder på att en uppvärmning orsakar det som sägs.
Jag har länge varit frågande, kanske skeptisk mot LB. Professor i all ära.
Eftersom AGW-hypotesen tycks falsifierad med 22 års paus och ”skenande” CO2-utsläpp, så borde han först och främst adresserat det.
Jag är mycket hoppfull att de två finnarnas rön håller.
Det bekräftas av Sandvikchefen som skrev för ca 15 år sedan; tipping points skulle uppstått för länge sedan om de fanns. Sannolikt finns istället negativ återkoppling.
Min enkla modell/hypotes är
CO2 => varmare => avdunstning => MEN det blir delvis mer moln => moln kyler (i vart fall låga) = Dynamisk jämvikt
Jag fick Elsa Widdigs bok Klimatkarusellen i tisdags. Har läst den och skickat en presentation av boken till lokaltidningarna. Få se om de tar in den.
#10
https://wattsupwiththat.com/2019/08/07/china-coal-mine-approvals-surge-despite-climate-pledges/
Björn-Ola J [14]; Det är väl brukligt att ange källan till ett citat. Men på ditt otåliga väntande på när nedkylningen börjar, kan jag säga att den har redan börjat. Symtomen är de förändrade mönstren i jetströmmarna. Instabiliteten i dessa beror på den kraftigt förekommande reduceringen av UV, där en energiförlust i våglängder som påverkar uppvärmning av atmosfärslagren från stratosfären och uppåt, får konsekvenser. En energiförlust i UV går inte att bortförklara, för den är mätbar via satelliter. Det är när denna förlust varar i decennier, som bortfallet gradvis kommer att märkas i den globala temperaturen.
# 18 Johan Tisell
Det är inte bra finnarna som kommit fram till det resultatet. Även bl.a. Ned Nikolov och Karl Zeller
Begtsson är en utmärkt pedagog och det gör stora delar av boken lättläst. För mig tog det tvärstopp på sid 99. Intrycket är att detta inte är Bengtssons egna tankar. Kollade referenslistan och gick in på Hansens originalverk och fann att Bengtsson direkt citerar det. Hansen är ju kand som en alarmist av värsta sort. Handlar bla om förstärkningsfaktorn. Har jag fel?
# Härje. Jag får ungefär samma uppfattning som du. LB bortser från senare års viktiga forskning som visar att koldioxid har lägre styrka som växthusgas än de rapporter från AR4 och AR5 som LB lutar sig på.
Richard Lindzen, Nicholas Lewis, Roy Spencer, Nir Shaviv är exempel på vetenskapsmän som LB nonchalerar vilket minskar bokens värde.
De italienska vetenskapsmännens brev talar samma språk,
http://www.larouche.se/artikel/italienska-forskare-gar-emot-klimathysterin
.
Svar 11
Det är förstås bra samtidigt är Mattias Svensson en klart rationell och intelligent människa även i andra sammanhang så klimathysterikerna kommer inte att ta någon notis om denna recession.
Men alltid något.
Man kan ha andra åsikter än Bengtsson men i dagsläget får man verkligen vara nöjd om det går att dämpa klimathysterin på något sätt. Tänk så mycket lättare det blir om vi slipper tipping points och skräckreportage. Bara att gå mot en långsam och naturlig omställning ifrån hysterisk symbol klimatpolitik skulle spara vansinnigt många miljarder och psyken. Det finns kanske en mikroskopisk chans att några lyssnar om talaren inte kan omedelbart avfärdas som klimatförnekare.
Ulf 25 & 26,
Kommer klimathysterikerna att ta någon notis om LBs bok? Han är ju redan stämplad som ”klimatförnekare” eftersom han inte kräver omedelbar klimatdiktatur. Och identitetspolitiskt så ligger han illa till bland dagens PK-media.
Att väder-datamodeller har blivit bättre stämmer säkert med tanke på att de endast syftar till att lösa komplicerade problem, om samtliga parametrar föreligger rätt.
Det torde dock klart utsägas att detta ej gäller klimat-datamodeller eftersom klimatet är komplext.
Liksom IPCC, som accepterar att klimatmodeller inkorporeras med CO2-regulatorer för styrande av klimatet, har LB tydligen svårt för att vara skeptisk till denna obevisade låsning. D.v.s. CO2 gör jorden varmare , oavsett vad nu solen gör…..eller molnen?….eller kosmisk strålning?….. eller havsströmmar? …. ..eller solsystemets varierande tyngdpunkt?…… eller solvinden?……eller solmagnetismen?….eller HUI?,,,,eller hur många hypoteser som helst,……kanske t.o.m. ”Heet Creep”
Ett plus är att LB ger ett visst geologiskt perspektiv. 30 milj. år resp. 3 milj. år.
Berömvärt är f.a. att LB har ett visst 100-årsperspektiv och därigenom kanske, kanske hjälper dem med klimatångest att i stället bli verklighetsanpassade.
Kanske har LB lärt sig av Quintus Fabius Maximus CUNCTATOR.
heat creep förstås
#22 Jag gissar att LB inte vill ta i Ned Nikolov’s och Karl Zeller’s opus med tång. Dimensionsanalys som fysikaliskt bevis? Nödvändigt, men inte tillräckligt villkor, fick vi lära oss i skolan förr i tiden. Hör hemma i runda arkivet tillsammans med alla patent på evighetsmaskiner.
Jag är väldigt imponerad över all den naturvetenskapliga kunskap som samlas på klimatupplysningen. Förstår att Lennart B inte ser något scenario där vi kan drabbas av effekterna av en grand solar minimum (dvs avkylning). Jag har ett antal vetenskapliga artiklar som bekräftar denna ståndpunkt men har lite svårt att tro på dessa fullt ut. Alltför mycket talar emot. Jag funderar på vad som kommer att hända med de finansiella marknaderna i ett scenario där det i vissa regioner blir kallare. Tar tacksamt emot input om vad som skulle kunna ta oss till ett sådant scenario, dvs som bekräftar hypotesen om grans solar minimum och dess effekter. Skicka gärna till elsa@klimatkarusellen.se
Det verkar ju inte ens som om Lennart Bengtsson känns vid 60-årscykeln som tydligen varit känd sedan 1400-talet. Precis som på 50-talet borde det ju snart bli kallare även om vi inte haft ett GSM. Sedan finns ju både 100-års, 200-års (de Vries), 350-400 års och 1000-årscykler. Dessa är ju observerade sedan lång tid tillbaka och det vore ju minst sagt märkligt om de skulle sluta verka
Hej Elsa,
jag har länge uttryckt situationen så; man har kunnat avläsa solaktivitet med hjälp av C14 och Be10 (C14 under holocene och Be10 under längre perioder) och det har varit tydligt att hög solaktivitet har hängt ihop med varma perioder och svag solaktivitet med kalla perioder. Bekymret har varit att det har inte funnits någon allmänt accepterad mekanism för hur en aktiv sol ger en varmare jord. Svensmark har ju föreslagit en mekanism baserad på att en aktiv sol ger starkare solvind som skyddar jorden mot kosmisk strålning, men eftersom den teorin skulle minska koldioxidens roll så har alla krafter förenat sig i att falsifiera den.
På motsvarande sätt vet vi ju att temperaturförändringar har alltid föregått koldioxidförändringar så att koldioxidförändringar har aldrig drivit klimatförändringar — MEN enligt dagens ”sanning” är vår situation annorlunda så att historien kan inte användas som argument. Jag vet inte hur starkt sambandet mellan solaktivitet och varma respektive kalla perioder är — möjlligen finns det noggranna undersökningar som visar att sambandet är ovedersägligt, men även då kommer man att säga
”Visst finns det ett samband men det är en storleksordning mindre än växthusgaserna.
Jag tror att det bara finns två saker som verkligen kan få bort klimathysterin. Den ena är att politikerna upptäcker att de inte har råd med ”den så kallade klimatomställningen” och då aktivt själva tvingas ifrägasätta hela teorin. Den andra är en tidig höstfrost som plötsligt förstör en hel skörd, som får ”folk” att inse att kallare är ett värre hot än varmare.
Tack Sten!
Jag har försökt att sätta mig in i Svensmarks teori om kosmisk strålning. Effekten finns där säkert men verkar handla om ett par tiondels grader, dvs inte så stor. Det skulle vara intressant om det gick att bygga ett scenario (bland många) där det faktiskt blir kallare till följd av lägre solinstrålning och fundera på hur samhället klarar ett sådant givet den energipolitik som bedrivs idag. Givet den stora osäkerhet som tycks råda kring uppvärmningens orsaker är det minst sagt märkligt att vi inte reflekterar över samhällets utmaningar vid ett kallare klimat.
Sten K # 33
”Den ena är att politikerna upptäcker att de inte har råd med ”den så kallade klimatomställningen” och då aktivt själva tvingas ifrägasätta hela teorin.”
Var går gränsen för hur mycket det får kosta? EU parlamentarikerna talar om att 25% av EU:s budget skall gå till att ”bekämpa” klimatet.
Hej igen Elsa,
din specialistkunskap handlar ju om energiförsörjning. DEt behöver inte bli ett kallare klimat, det räcker med en eller ett par riktigt kalla vintrar i Sverige för att vi ska få problem.
Jag skulle vilja föreslå att du skriver om en tänkt kall vinter i början av 2020-talet. En vinter som är lång och kall i hela Nordeuropa, inklusive Tyskland. Den kommer efter att man stängt ner, vad det nu är man tänkt stänga. Man kan tänka sig några riktigt kalla vindstilla dagar i början av januari, och det visar sig att trots att det är en klar himmel de timmar som solen är uppe så ger solcellerna praktiskt taget ingenting.
Dessutom kan vi anta att det är mycket snö ända ner till Skåne och att hela Bottenhavet och en god del av Östersjön är istäckta.
Allt som behövs för ett sådant scenario är väl att NAO och AMO samspelar på rätt sätt och att Jetströmmen låser sig på samma sätt som förra sommaren.
Vad jag egentligen är ute efter är att få svenskar att inse att kyla är farligare än värme.
Sten K. #33
Jag tror en ekonomisk frostnatt är troligare som utlösande orsak till ett omtänk. Dessutom går det inte att hur länge som helst dölja hur ”den gröna skatteväxlingen” i första hand slår mot låg- och medelinkomst-tagare, det kostar att köpa stöd från C och MP, oberoende av vilken nyans av grönt som regerar.
Elsa Widding [31]; Att vi står inför ett nytt scenario är nog utan tvivel ett faktum. Vår närmsta polnära jetström har börjat bli instabil och migrerar tidvis söderut, vilket medför växlande väder och temperatur. Det är ju orimligt att tro något annat än att den pågående reduceringen av UV är dess orsak. Allt annat skulle innebära ett förnekande av att Lilla istiden har existerat. Låg solaktivitet är korrelerat med reducerad högenergetisk UV som främst interfererar med atmosfären från stratosfären och utåt. Atmosfären håller nu på att svalna, vilket är allvarligt för oss boende på högre latituder.
https://www.sciencedaily.com/releases/2015/07/150709092955.htm
https://www.sciencedaily.com/releases/2014/08/140818095204.htm
#33 Sten
Känner du till om alarmist-sidan i huvudsak erkänner att temperatökningen föregick co2-ökningen när temperaturen drastiskt steg vid istidens slut? Vad menar alarmisterna då att orsaken skulle vara till att co2 -halten plötsligt steg?
Själv är jag benägen att tro att någon tredje faktor (som t ex luftburet damm) initierade avsmältningen men att co2-orsakad uppvärmning förstärkte senare uppgången. T ex med en låg klimatkänslighet i linje med Curry/Lewis. Detta kan väl kallas en luke-warmer-ståndpunkt, eller?
#30 Rolf
Du måste nog vidga vyerna lite… Vad som styr de glaciala cyklerna finner du nog inte på jorden..
Det lutar nog mera på att det har mer att göra med vår galax och var vi befinner oss i den….
Energierna för att avsluta istider finnes inte närvarande på jorden…..
Har som en känsla att även magnet fältet vårat är direkt länkat både till solen och galaxen och kommer inte att bli förvånad att inom snar framtid få direkta bevis på att det har en kraftig påverkan på vårat klimat…
Sen har vi det med områden i galaxen med mer eller mindre materia och var vi befinner oss…….
#39 skulle det va…….
Kenneth Mikaelsson [40]; Jag citerar dig: ”Energierna för att avsluta istider finnes inte närvarande på jorden…..”. Du har så rätt! Att det har blivit en istid beror på otillräckligt med tillförd energi. Då måste också det omvända gälla, för att lösa upp en landis, måste energi tillföras. Denna energi kan bara komma från solen.
#33, #39 Jag tror att teorin är något i stil med det här: temperaturökningarna intierades visserligen av något annat, t.ex. av jordcykeln som reglerar istiderna, men det motsäger inte att ökande koldioxidkoncentration är en viktig faktor som driver klimatförändringar.
Alarmisterna menar på att förändringar i jordens (obs att det är litet ’j’ på planetens namn på svenska) bana runt solen (här ska det också vara litet ’s’) gjorde klimatet varmare, och framförallt att oceanerna på något sätt blev varmare. Varmare vatten löser koldioxid sämre, vilket på lite sikt (ett par hundra år) ökade på halten koldioxid i atmosfären, som i sin tur förstärke uppvärmningen. En feedbackloop, helt enkelt. Och 90 % av uppvärmningen skedde efter att koldioxidhalten ökade, vilket stämmer alldeles utmärkt med att ökande koldioxidkoncentration ger ett varmare klimat. Så det finns ingen motsättning mellan att halten koldioxid ökar ett par hundra år efter att temperaturen stiger, och att koldioxidkoncentration är en viktig faktor som (tillsammans med många andra) påverkar klimatet.
Hämtat från:
https://skepticalscience.com/co2-lags-temperature.htm
eller ett 15 år gammalt inlägg:
http://www.realclimate.org/index.php/archives/2004/12/co2-in-ice-cores
Inte så svårt, va?
42
Så sant , så sant. Men när?, och hur.
När jorden är som varmast, förlorar den massor av energi. Vid en liten minskning av solenergi, så bär det nedåt. Till glacial
När jorden är som kallast , verkligen kallast! förlorar den minimalt med energi.
Då behövs endast liten ökning av solenergi, för att det skall bära uppåt, och håller denna i sig, får vi kanske interglacial.
Eh!
Handlar allt inte egentligen om att vi har blivit alldeles för många…..
Planeten kan inte föda oss alla.
Europa kommer att kollapsa under flykting trycket från Afrika och mellanöstern
Vi går mot vår egen undergång……..
I rask takt….
#45. Jo, och så är det oavsett om det blir varmare eller kallare.
.
Kennet, Björn, Mattias
Jag måste lyfta mitt tidigare inlägg om mekanismerna verksamma vid istidernas avslutning.
https://www.klimatupplysningen.se/2019/03/26/smutsig-luft-tipping-points-och-klimatkanslighet/
Hej Rolf Mellberg,
jag är väl medveten om att ”standardteorin” säger att ”av någon okänd anledning, kanske en Milankovic-cykel” börjar issen smälta och det blir varmare MEN sedan ökar koldioxidhalten och DÅ är det den som driver.
Min reaktion på den standardteorin är att den utgör ett närmast desperat försök att rädda koldioxidhypotesen. Skulle koldioxidhypotesen falla så faller hela maktbasen för klimatrörelsen.
# Sten Kaijser. Du skriver.
”det är värt att notera att han undviker att ta upp kärnkraften som en del av lösningen.”
Du verkar inte ha läst boken särskilt noga.
Han är inte lika tydlig som han var 2006 som medlem av KVA´s energiutskott, men kärnkraft finns i flera meningar.
””””””””””
This combined with the need to raise energy production is expected to increase the concentration of carbon dioxide to approach a value twice that of the pre-industrial time towards the middle of the century. Such a high value is likely to give rise to irreversible changes in the climate of the Earth.
It seems that two major actions are needed and should be implemented with highest priority. These are carbon dioxide sequestration and increased investment in nuclear power, preferably using fast breeder reactors”
/Lennart Bengtsson. Energy & Environment, vol. 17, 5: pp. 755-765. , First Published Sep 1, 2006.
””””””
För övrigt noterar jag, som ofta, att det dyker upp kommentarer från råhögern. #45 o #46
Lennart Bengtsson har framför liknande åsikter.
Svar 45
Jag ogillar alla undergångsteorier. För 50 år sedan levde halva jordens befolkning i absolut fattigdom och idag är det 10 procent. Har svårt att se att det du skriver stämmer. I så fall måste den mycket positiva trenden tvärvända neråt först. Inget tyder på det.
#50
Håller med dig till mer än 97%…
Dessutom har jordens befolkning mer än fördubblats. Så utvecklingen för människan är gynnsam.
Min tolkning är att klimaten förändras i ”rätt” riktning och den ökande koldioxidhalten i luften gynnar växtligheten och därmed matproduktionen.
#50 Ulf.
50% av 3 miljarder blir 1,5 miljarder.
10% av 8 miljarder blir 0,8 miljarder.
Du har åtminstone matematiskt rätt.
Den mycket positiva trenden kan vända om det blir kallare eller om fotosyntesen av någon anledning minskar.
Den kan också vända om vi får en världsregering med planekonomi under FN så som vissa miljöpartister vill – hu hemska tanke.
Apropå att gilla eller ogilla
något som jag alltid vänder mig emot är alla dem som vill bestämma över hur andra vill leva sitt liv
Det finns ett elitistiskt tänkande inte bara hos Rockefeller-dynastin och de som styr över världens finansiella resurser utan även bland alla de goda som vill bestämma hur fattiga länder ska få sin energi och vad deras grannar ska äta och inte minst hur alla på jorden ska resa
Efter att ha haft tid att läsa halva boken för någon vecka sedan, och blixtskummat resten nu är mitt eget intryck att det är en riktigt bra och värdefull bok, dock med en hel del frågetecken och begravda hundar. I mitt ex är ca 10 Post-It-lappar instuckna på de första ca 120 sidorna, där sådana saker förekommer.
Likt vad ex Härje Thunholm tog upp i går i sina kommentarer så har texten såväl Christy-, som Svensmark-fobi ; läsaren leds att tro att allt är väl med såväl modellerna, som parametrarna i dem. Allt ansluter sig väl till det som ingår i vanlig meteorologi över dagar och ett par veckors perspektiv.
Cirkelresonemang om den mest centrala frågan – vattenånga, moln, avdunstning på en förmodat varmare Jord smygs in – och ansluter till James Hansen – ex. sid 99 – …”Arrhenius antagande att den relativa fuktigheten förblev oförändrad var därför ett vetenskapligt rimligt antagande som stöds av dagens mer detaljerade beräkningar…”. – Beräkningar(???) – ska det inte vara ”observationer”? Annars blir det ju bara en självuppfyllande modell. Svårt också att modellera något som är höggradigt ur jämviktsläge – var någonstans är det 100% relativ fuktighet, och hur reagerar mättnadsgraden på kondensationskärnor etc?
Jag stör mig också på diagrammen på sid 40, som sägs härröra från Lockwood 2012 (jag har ett svagt minne av att just Lockwood har ”slaktats” tidigare i ex inlägg på WUWT). Diagrammet implicerar att man kristallklart vet utfallet av ENSO-händelser, Vulkanutbrott, Solvariation och Växthusgaser, och kan separera dom ur någon form av data – vilka framgår inte – jag kunde vid läsningen inte återfinna originaldiagrammet heller. Det är ju åter ett cirkelresonemang, där man antar att modellen gäller – verkligheten är mer perifer. Då jag själv just använt metodik liknande ”Nelder-Mead” enormt mycket under mitt forskarliv inom andra områden, kan jag också gå i god för att en olinjär minsta-kvadratanpassning till fyra parametrar av denna typ är rent nonsens – men i sammanhanget ger diagrammet läsaren ett intryck av att allting åter är väl förstått och isolerbart.
Ett mycket märkligt fel finns med början av sida 15 – Lennart kallar relationen S(1-alfa) = sigma*T**4 för Stefan-Boltzmann’s ekvation, och upprepar detta på följande sidor. Nu var knappast Stefan eller Boltzmann intresserade av Jordens strålningsbalans – utan att lägga grunden för vad som sedan blev området kvantmekanik. Den högra delen är ju S-B-ekvationen – för en ”ideal svart kropp” = något som inte reflekterar inkommande strålning, bara emitterar. I ”Ordförklaringar” i slutet av boken är det däremot korrekt uttryckt.
Och mer av samma typ – men jag har ju inte läst färdigt. Illustrationerna är superba, och kunde platsa i ex Illustrerad vetenskap och liknande media. Det framgår mestadels inte vem som gjort dom – om det är Lennart själv, är det närmast otroligt.
Boken avslutas med bl.a. med en hyllning till IPCC och Bert Bolin, som var dess förste ordförande. Att det strider mot ”den vetenskapliga metoden” att selektivt söka stöd för antropogen påverkan på ”klimatet” via växthusgaser, snarare än att förstå klimatsystemet ur historisk information och förbättrade data – och dessutom i ”gruppomröstningsform” kommenteras inte.
Man bör erinra om de närmast patetiska argument som lades fram under åren, för att ”verifiera” koldioxidpåverkan. https://www.klimatupplysningen.se/2013/11/29/ipccs-pahittade-bevis-for-antropogen-global-uppvarmning-agw/
Inte ett ord heller om ”Climategate”, som också satte strålkastarljuset på liknande skojerier i organiserad form.
Men boken är mycket läsvärd, och jag uppskattar själv Lennart’s lätt sardoniska och något ålderdomliga språk, i en slutprodukt som är mycket pedagogisk.
Ja Peter,
vi är nog ganska överens om att även om ingen av oss har den auktoriteten att någon alls skulle lyssna så får vi finna oss i att boken inte är som den skulle ha blivit om vi skrivit den, och jag vill bara säga att det är
lite som med Lotta Svärd som ska ”mera hedras ändå” !!
Tack Sten och Peter för era recensioner!
Med IPCCs rapport 1,5 grader så har ju organisationen klivit över alla rimliga krav på vetenskap. De är numera en rent pseudovetenskaplig organisation helt styrd av de politiska önskemålen för dagen. Åtskilliga välrenommerade forskare har kritiserat deras modeller (Lindzen, Christy, Singer, Curry etc). Och ändå bryr sig inte IPCC om den kritiken utan ångar på som om inget har hänt. – Ett typiskt pseudovetenskapligt beteende som man också finner hos platt-jordare och Kreationister.
Så länge man förlitar sig på dessa modeller så blir det ju som Richard Lindzen säger att kunskapsutvecklingen om klimatet uteblir. Man lär sig inget nytt utan tuggar bara om samma teser, om och om igen.
Jag skulle gärna vilja ställa en fråga till Lennart Bengtsson: Vad har man lärt sig som är nytt under de senaste 20 åren inom klimatforskningen? Vad har visat sig vara fel?
Ingemar Nordin [56]; Att skriva en bok som Lennart Bengtsson har gjort i detta kontroversiella ämne som klimatfrågan är, blottar naturligtvis både svagheter och styrkor. Jag har inte läst boken men följt olika recensioner och av detta bildat en uppfattning. LB har ju vid ett antal tillfällen kommenterat här och jag vet hans hållning till solen och det interna kaotiska klimatsystemet. Vad jag förstår så finns det inga nyheter i boken som kan visa att han har ändrat sin uppfattning om det ”interna kaotiska systemet”, som visar på att han har påverkats av kritiken mot AGW. Problemet med AGW-meteorologer som är involverade i klimatfrågan, är att de behandlar det interna systemet som om det vore något isolerat från den rymd där vårt klot befinner sig. Begreppet beröringsskräck passar in på dessa meteorologer, för de undviker allt som kan rubba deras uppfattning om det interna systemet och AGW. Det behövs en ny generation meteorologer som vågar yppa en annan uppfattning än det för närvarande skadliga döljandet av interferens från solen, rymden och planeternas mobilitet. Förmodligen kommer åtminstone en del att vakna när vi nu går in i ett nytt skede med grand solar minimum. Att förklara det som sker, räcker det inte med att påstå lättsinnigt att det beror på ”klimatförändringarna”.
Björn kolla in denna…. En tuff ide….. och det skulle förklara mycket….
https://www.youtube.com/watch?v=Vr4OzKXHtzE&list=PLFL5-tVLqKyacNl9Ej2EDKs8YxDaFrNf1&index=23&t=0s
Mycket smart skriven recension av Widar Andersson på Folkbladet. Detta är nyttan med boken det kan gå att röja bort de värsta dumheterna eftersom det är rätt svårt att dra förnekarkortet mot LB. Kan man ta bort vansinnes klimatpolitiken så tror jag kostnaden blir så hanterbar att vi kan bordlägga frågan.
Svar 52
Det ska dock noteras att skillnaden beror på att förre länder driver idiotpolitik idag. I stort sett svälter man bara i länder med uselt politiskt ledarskap. För 50 år sedan var kommunismen och planekonomin utbredd. Det ör den stora skillnaden.
Björn sorry för föregående länk … va viss anknytning men inte den jag ville du skulle se… Här är den jag tänkte på…. https://www.youtube.com/watch?v=jTUJ7GtEx0Y&list=PLHSoxioQtwZfY2ISsNBzJ-aOZ3APVS8br&index=5&t=76s
Mina synpunkter som nyfiken nybörjare:
Jag gladdes storligen åt att någon äntligen tar sig tid att försöka beskriva dom stora dragen om hur väder och klimat fungerar! Med detta sagt tror jag 97% av alarmisterna, och många vanliga läsare, riskerar viss chock över hur komplicerat ämnet är. Vetenskaplig oförvitlighet och matematisk skärpa, det är rätt tung läsning för en icke-fysiker.
Jag blev lite förvånad över att LB så välvilligt smeker IPCC och CO2-huvudspåret medhårs. Han säger ja och amen till det mesta av standardnarrativet, kan en frustrerad skeptiker tycka. Men med lite tålamod upptäcker läsaren att det med jämna mellanrum finns små bromssträckor inlagda för alarmisttåget.
I slutet på boken har LB behållit sina läsare och visat att klimat och energiförsörjning är komplicerade saker och att vetenskap är vägen. I avslutningskapitlet kan han försiktigt lägga fram sin egen syn på klimatfrågan. Och den är inte alarmistisk.
Jag får lite känslan av den lilla hanspindeln som ska göra sin insats för artens överlevnad trots att honan är fyrdubbelt större och normalt äter upp allt som rör sig i hennes närhet.
Jag är mycket glad över boken och läser redan om den för att bättre förstå hur man räknar.
Kan tillägga att när jag kollade på Stockholms Stadsbibliotek i förrgår fanns ett (1) exemplar av LBs bok för hela Stockholm. Det var utlånat. Idag står det att ytterligare tio exemplar är under inköp!
Biblioteket har för övrigt 73 exemplar av Ernman/Thunberg: Scener ur hjärtat.
36
Man behöver bara tänka tillbaks till början av 60-talet. Då var större delen av Östersjön frusen, liksom Öresund. På vissa ställen kunde man promenera från Sverige till Danmark.
För att uppleva svårgenomtränglig havsis tog jag en färja Malmö-Köpenhamn. Ibland fick man backa och taga ny fart. Tid: 3-4 timmar. Sammaledes tillbaks. Hela dagen gick åt. Plågsamt, förfärligt dånande buller i förpiken.
Utanför Köpenhamn låg hundratals mindre fartyg fast i isen i en solfjäderform. Jag frågade varför man gav sig ut till havs, trots att man visste att man skulle fastna? Svar: kajhyra är dyrt. Is är gratis.
Idag torde klimatförnekande och även teorin om att människan inte skulle ha nån del i scenariot, vara överspelat och inte bara föranleda att nån med självhävdelsebehov börjar stryka något medhårs och sedan fortsätter utnyttja den gratisreklam för sina skrifter som div halv-o-helpolitiska sajter erbjuder. För de som har svårt att själva leta upp mer faktabetonad info kan t.ex ställa sin fråga på: https://www.facebook.com/Klimatbalans-Svar-till-907437896256350/
#65 christer andersson —. Vad är detta för tramssida? Som svar på den hysteriska reaktionen där kanske Du kan läsa detta? https://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/carbon-dioxide-fertilization-greening-earth
#65 – Vilken patetisk webbsida – mina svar på angreppen på mig togs helt sonika bort!