Judith Curry har spelat in några videos för Prager University. I nedanstående video beskiver hon goda nyheter om klimatet och om vad människan kan göra. Den är hämtad från hennes blogg Climate Etc. https://judithcurry.com/2024/05/26/fact-checking-the-fact-checkers-on-my-prager-u-video/ . Hon tar även upp någon invändning som gjorts mot hennes video, men jag lämnar den därhän för de som vill läsa. Nedan följer en översättning av innehållet i hennes video om hur hon ser på klimatfrågan. Klicka på länken. /Ingemar Nordin
https://www.prageru.com/video/good-news-the-world-is-not-ending
Allt som allt, planeten jorden mår bra. Människan gör det bättre än någon annan gång i historien. Under de senaste hundra åren, när temperaturen har värmts med ungefär två grader Fahrenheit:
- Den globala befolkningen har ökat med 6 miljarder människor
- Den globala fattigdomen har minskat väsentligt
- Och antalet människor som dödats från väderkatastrofer har minskat med 97% per capita.
Vi står uppenbarligen inte inför någon existentiell kris.
Den som säger att vi är, är inte uppmärksamma på historiska data. Istället är de oroade över vad som ”kan hända” i framtiden, baserat på förutsägelser från otillräckliga klimatmodeller, som drivs av orealistiska antaganden.
Jag erbjuder denna positiva diagnos efter en livstid av studier i frågan. Fram till nyligen var jag professor i klimatvetenskap och ordförande för School of Earth and Atmospheric Sciences vid Georgia Institute of Technology.
Men allt är inte bara goda nyheter.
Det största problemet med klimatförändringar är inte klimatförändringar i sig, det är hur vi hanterar det.
Vi försöker kontrollera det okontrollerbara, till stor kostnad, genom att snabbt eliminera fossila bränslen. Vi har misslyckats med att på rätt sätt lägga riskerna från klimatförändringar i samband med andra utmaningar som världen står inför.
Klimatförändringarna har blivit en bekväm syndabock. Som ett resultat försummar vi de verkliga orsakerna till dessa problem.
Det finns otaliga exempel, men låt mig ge dig bara en.
Tchadsjön i Afrika krymper. Nigerias president Muhammadu Buhari skyller det på du-vet-vad. ”Klimatförändringarna”, påstår han, ”är till stor del ansvarig för att Tchad torkat”.
Men det är det inte.
Ja, den initiala vattennivåns nedgång orsakades av lång torka i 1970s och 1980s. Men sjön har varit nästan tom under de senaste två decennierna, även om regnet har återhämtat sig. Under denna tid har floder som strömmar in i sjön från Kamerun, Tchad och Nigeria omdirigerats av myndigheter för att bevattna ineffektiva risgårdar.
Kort sagt, klimatförändringarna har lite att göra med den minskande vattennivån i Tchadsjön. Snarare gör dåliga mänskliga beslut det. Klimatförändringar är bara en bekväm ursäkt, som döljer dålig förvaltning och styrning.
Att skylla varje större väderkatastrof på den globala uppvärmningen av människan trotsar sunt förnuft, liksom historiska data.
Under de senaste 50 åren har det globala klimatet varit ganska godartat. I USA inträffade de värsta värmeböljorna, torkan och orkanlandfallen på 1930-talet – mycket värre än något vi har upplevt hittills under 2100-talet
Befolkningstillväxt, var och hur människor lever, och hur regeringar hanterar resurser är mycket mer benägna att skapa förutsättningar för en katastrof än klimatet självt. Vi har alltid haft orkaner, torka och översvämningar, och det kommer vi alltid att göra.
Du kanske tror att jag är tonar ned de faror vi står inför. Är det inte sant att 97% av forskarna är överens om att människor orsakar farliga klimatförändringar?
Tja, här är vad alla klimatforskare faktiskt är överens om:
- Den genomsnittliga globala yttemperaturen har ökat under de senaste 150 åren.
- Människor tillsätter koldioxid till atmosfären genom att bränna fossila bränslen.
- Och koldioxidutsläpp har en uppvärmningseffekt på planeten.
Men klimatforskare är oense om:
- Hur mycket uppvärmning är förknippat med våra utsläpp
- Huruvida denna uppvärmning är större än naturliga klimatvariationer.
- Och hur mycket klimatet kommer att förändras i framtiden.
Det finns mycket som vi fortfarande inte förstår om hur klimatet fungerar. Havscirkulationsmönster och variationer i moln har en stor inverkan. Men klimatmodeller gör ett dåligt jobb med att förutsäga dessa. Variationer i solen och vulkanutbrott har också en betydande inverkan, men dessa är helt enkelt oförutsägbara.
Faktum är att vi inte kan förutsäga det framtida klimatet. Det är helt enkelt inte möjligt. Och alla borde erkänna det. Och varje forskare gör det.
Medan människor påverkar klimatet, kan vi inte kontrollera klimatet. Att tro att vi kan är höjden av hybris, det grekiska ordet för övertro.
Vad vi kan göra är att anpassa sig till vilket väder moder natur än kastar vår väg. Människor har en lång historia av att vara mycket bra på det. Vi kan bygga dammar mot havet, vi kan bättre hantera våra vattenresurser och genomföra bättre katastrofvarnings- och förvaltningsprotokoll.
Det är saker vi kan kontrollera.
Om vi fokuserar på det finns det all anledning att vara optimistisk om vår framtid.
Jag är Judith Curry för Prager University.
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Tack Ingemar för att du hittar de sansade människor som ändå finns där ute i folkhavet.
Lokalt här i Sverige har vi trots all galenskap ändå fått förmånen att ta in några små steg av utveckling i rätt riktning, som nej till skattemedel till anslutning av havsbaserad slumpkraft, likväl som nej till statlig sponsring av takbaserad slumpkraft …
Vi har till och med en energiminister som förstått skillnaden på energi och effekt.
Inte direkt några stormsteg framåt, men befinner man sig i mörkret så får man glädjas åt varje lite ljusglimt …
Kanske kan även den senaste ”S”-märkta lotteriskandalen få oppositionen att en liten gnutta besinna sig och använda huvudet innan man uttalar sig så tvärsäkert om sin omgivning … vad är ett och annat nät-troll mot att medvetet och med aggressiva metoder lura äldre människor?
Tack Ingemar!
Judith Curry är kunnig och strong. Hon arbetade på en institution där man fick arbetsro om man följde strömmen och ställde upp på den rådande tron om klimathotet. Men för henne blev det alltmer uppenbart att tron på klimathotet inte stämde med data. Hon studerade IPCC-rapporterna och såg hur de förstorade upp data om uppvärmningen inte minst i klimatmodellerna och tvivlet växte. Hennes forskning berättade en helt annan historia.
J. Currys slutgiltiga tipping point blev Climategate, november 2009, dagarna innan det stormiga klimatmötet i Köpenhamn där BASIC-länderna inte ställde upp begränsning av utsläpp av CO2 efter förbränning av fossila bränslen. Värt att minnas att detta dessutom var samma månad som Obama fick sitt fredspris och ungefär samtidigt som han såg till att EPA klassade CO2 som en pollution, en förorening.
Climategate visade att Hockeyteamet, de centrala klimataktivisterna, medvetet hade manipulerat med information från forskning som gick emot klimathotet. Det pinsamma i det sammanhanget är att media, även här i landet, tystade ner Climategate medan Obama hyllades.
Judith Curry arbetade på en så kallat akademisk institution där det borde vara högt till tak. Hon fick bekymmer när hon försökte lyfta sina tvivel och blev alltmer ensam. Till slut lämnade hon sin plats som professor och chef för Georgia Institute of Technologys avdelning för ”Earth and Atmospheric Science”.
Hon är en av de stora klimatforskarna som verkligen uppoffrade sig för att få slut på den märkliga historien om klimathotet, vilket med sitt mål om Net Zero förhoppningsvis snart kommer att få sin plats bredvid Lysenkoismen i framtidens historiebeskrivning.
Tänk efter, Net Zero, ”bort med livets gas”.
Hur kunde den ”upplysta världen” låta sig luras så grymt – av FN dessutom.
Skönt att det fortfarande finns några klimatprofessorer som står upp i klimatstormen, Judit har dragit ett tungt lass länge.
Igår lyssnade jag på SR P1 – där var en intervju med en författare som skrivit böcker om Doggerland och klimat och väderkatastrofer som utspelade sig där för 8000 år sedan.
Författaren beskrev livfullt hur känsligt det var när hon skrev att temperaturen då var 3 grader högre än idag…
Doggerland – dagens doggersbankar – ligger på ca 30 meters djup ute i Nordsjön och var en gång ett landområden med ett myllrande djurliv, där människor levde och verkade.
Doggerland dränkte av en enorm tsunami från ett jättelikt undervattensskred utanför Norge, storegga.
Undervattensskred kan tydligen ge upphov till både tsunamis och klimatförändringar.
Googlar man undervattensskred och tsunamis som påverkat Europa så blir listan ganska lång under dom senaste 500 åren, vilket förvånade mig en del.
Havet och dess strömmar ligger inte så stilla och passivt som många tycks tro – stora rörelser sker och det kalla djupvattnet kastas ibland runt och påverkar då ända upp till atmosfärens rörelser, det kan vara skred längs kontinentalsocklarna och planetariska händelser som påverkar..
För mig som ofta funderar på vårat djuphav och dess enorma köldinnehåll blev storeggaskredet och liknande händelser en ögonöppnare.
Havet är en slumrande jätte som dom flesta tycks tänka sig som orubbligt och oändligt.
– Iskallt och med kapacitet att slå ut våran art – så känns det bortglömt..
Tack Ingmar/Judith
En optimism som borde spridas till fler.
Vi lever i den bästa världen idag på 2000 talet. (inte 2100 som det står ovan)
Men det finns mycket att förbättra.
Digitala miljöer har blivit vår tids trauma. Senaste attacken i Mellanöstern ger mig vatten på min kvarn. Skippa smarta bärbara telefoner.
Enda nackdelen med fasta telefonen är alla bedragare som ringer samt de som gör gallupundersökningar. SIFO ringer stup i kvarten. De bör se över sina rutiner!
Vi behöver mer realism, sån som tex Odens kapten visade, när han vände om och tog långa vägen hem från Grönland:
https://www.polar.se/media/4galljpn/resebrev-fran-isbrytaren-oden-2024-nr3.pdf
Jag känner Judith Curry personligen. Hon är en högt kvalificerad meteorolog.
Det hon för fram är grundläggande meteorologisk information
Mer växthusgaser i atmosfären höjer temperaturen och påverkar nederbörden i begränsad omfattning
Huruvida detta är ett problem eller kommer att bli ett problem är inte är inte en vetenskaplig fråga utan en politisk fråga.
Vad hon övertygande visar är att det ännu inte är något allvarligt problem utan faktiskt har inneburit vissa fördelar. Här är jag enig med Judith Curry.
Magnus B #3
Jag läste för ungefär 30 år sedan en spännande bok om haven. Den hade skrivits av en fysiker som blivit havsforskare. Det han främst framförde var att medan atmosfärens rörelse främst styrs av tryckskillnader så är det som motsvarar trycket i haven tätheten. De tre faktorer som har störst betydelse för tätheten är slaminnehåll, salthalt och temperatur — i den ordningen. Jordbävningar under kontinentalsocklar kan ge upphov till stora undervattenskred.
# 5 Lennart Bengtsson.
Förminska inte Judith Curry. Hennes blogg och inte minst hennes senaste bok ”Climate Uncertainty and Risk – Rethinking Our Response” visar hur vitt och djupt hon grävt och gräver i klimatfrågan.
Efter ca 250 inte alltför lättsmälta diskuterande sidor avslutar hon boken med ”Wicked Science for Wicked Problems” där hon framför allt önskar en fri debatt för att kunna bryta den FN-styrda och vingklippta debatten och politiken kring både vetenskapen och problemformuleringen kring klimaten.
Om vi alltså bygger en anläggning med planerbar elproduktion som t.ex. kärnkraft, vattenkraft eller gaskraft så räcker det med en installerad effekt på ca 160 kW för att ladda elbilarna men med solkraft krävs det 1 400 kW installerad effekt för att vi under ett helt år i genomsnitt skulle kunna ladda 700 elbilar men den klarar bara ca 25 elbilar i december och 700 bilar bara från april till och med september.
Den här skillnaden mellan planerbar och icke planerbar/väderberoende elproduktion har vänsterpolitiker inom Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet så otroligt svårt att förstå!
https://thoralfsblogg.com/2024/09/12/oplanerbar-elenergi-eller-planerbar-elenergi/
Thoralf visar på ett pedagogiskt sätt skillnaden mellan planerbar och oplanerbar elenergi. I december kan du ladda 25 elbilar och på sommaren 1400 elbilar men årsmedelvärdet blir 700 elbilar. Medelvärde för olika månader säger mycket mer än årsmedelvärde för oss som förstår skillnaden mellan planerbar och oplanerbar elenergi.